Förvillelser (pjäs)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Förvillelser eller Förväxlingskomedin, även Förväxlingar (engelska: The comedy of errors), är en tidig pjäs av William Shakespeare, hans kortaste och mest farsartade. Den är en omarbetning av Plautus pjäser Menaechmi och Amphitruo, och handlar likt den förra om hur tvillingar förväxlas med varandra.

Pjäsen uruppfördes möjligen 1594 på Gray's Inn, men har traditionellt daterats tidigare, och ansetts vara Shakespeares första pjäs, eller åtminstone bland hans allra första.

Förvillelser är inte skriven på omväxlande versmåttet blankvers och prosa som Shakespeares övriga pjäser, utan på femfotad jamb, alltså utan den extra obetonade stavelsen på slutet av raden.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Förväxlingskomedin är det mest farsartade som Shakespeare har skrivit. Pjäsen är full av osannolika och abrupta förvecklingar.

Köpmannen Egeon från Syrakusa och hans hustru Emilia fick två tvillingsöner, som båda heter Antifolus, och skaffade även två fattiga tvillingbröder, som båda heter Dromio, som slavar åt sönerna. Under en storm förliser deras skepp och paret skiljs åt när de räddas med var sin tvilling och var sitt slavbarn. Egeon återvänder till Syrakusa medan Emilia hamnar i Efesus.

Egeon försöker bedriva handel i Efesus, där handelsmän från Syrakusa dock är förbjudna. Egeon blir upptäckt och riskera livet om han inte betalar böter. Han berättar sin historia för hertigen som blir rörd och ger honom en dags respit.

Antifolus från Syrakus har hört att Efesus är fullt av skojare och dessutom trolldom och häxkonster. Ovetande om sin far anländer han till Syrakusa för att söka efter sin förlorade bror. Han skickar iväg sin tjänare för att betala en deposition på härbärget. Nästan genast dyker den identiske Dromio från Efesus upp och förnekar kännedom om pengarna men säger att hans hustru väntar honom till middagen. Han tror att tjänaren försöker driva med honom och ger honom en örfil. Dromio från Efesus återvänder till sin matmor, Adriana, och meddelar att maken inte vill komma hem. Adriana är svartsjuk och tycker att hennes make ser åt andra. Hon tar det inträffade som en bekräftelse på att hennes misstankar är sanna.

Dromio från Syrakusa återvänder till sin husbonde och förnekar att han påstått något om någon hustru. Antifolus tror att han fortsätter driva med honom och klår upp tjänaren. Då dyker Adriana upp och undrar vad som pågår. Antifolus drar slutsatsen att han är offer för häxkonster men följer med för att äta middag. Dromio ställs att vakta porten. När Antifolus från Efesus dyker upp blir han nekad tillträde till sitt eget hem. Istället för att ställa till med bråk bestämmer han sig för att istället dinera med en kurtisan.

Hemma med Adriana blir Antifolus från Syrakusa betagen i hennes syster Luciana som han flirtar med och hans betjänt Dromio säger att han träffat en intagande kvinna, Lucia (Lucianas jungfru), som han vill gifta sig med. Dromio skickas iväg för att förbereda avfärden från Efesus. På gatan träffar Antifolus på en guldsmed som säger att han har en kedja som Antifolus beställt. Antifolus accepterar kedjan och guldsmeden säger att han återkommer för betalningen.

När Antifolus från Efesus stöter på guldsmeden vill denne ha betalt. Antifolus nekar till att ha tagit emot någon kedja och blir omedelbart fängslad. Han skickar iväg den han tror är hans tjänare för att hämta pengar hos Adriana till borgen, men det är i själva verket Dromio från Syrakusa som får uppdraget. Denne levererar sedan pengarna till sin rätte husbonde Antifolus från Syrakusa. Kurtisanen får syn på kedjan om hans handled och säger att han lovat den till henne. Kurtisanen beslutar sig för att tala om för Adriana att Antifolus är från vettet.

Dromio från Efesus hittar sin rätte husbonde i häktet. Strax efter anländer Adriana, Luciana och kurtisanen. De för med sig Antifolus och Dromio bundna tillbaka till huset. Antifolus och Dromio från Syrakusa inträder med bärandes svärd. Alla tror att de är Efesus-bor som är ute efter hämnd för skulden och flyr åt alla håll. Adriana återvänder med några hantlangare som lyckas binda tvillingarna från Syrakusa som förs till ett närbeläget kloster.

Abbedissan tar med sig tvillingarna från Syrakusa tillbaka till huset och det det börjar gå upp för allihop att allt beror på förväxlingar mellan dubbelgångare. Det visar sig dessutom att abbeddissan är Emilia, modern till de båda Antifolus. Hertigen benådar Egeon och alla sammanstrålar till en återföreningsfest.

Uppsättningar[redigera | redigera wikitext]

Första gången pjäsen spelades i originalversion efter Shakespeares livstid var 1852 eller 1855 i London när Shakespearekännaren Samuel Phelps tog sig an den. 1938 regisserades den av Theodor KomisarjevskyShakespeare Memorial Theatre i Stratford-upon-Avon. När Trevor Nunn satte upp den med Royal Shakespeare Company i Stratford 1975 blev det en stor succé.

Uppsättningar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

1898 gav Dramaten FörvexlingarneMindre Teatern.

Uppsättningar i Sverige sedan år 1900[redigera | redigera wikitext]

Filmatiseringar (urval[redigera | redigera wikitext]

Förvillelser har filmats många gånger, däribland hela sex gånger i Indien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, The Comedy of Errors, 25 juni 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]