Världshälsoorganisationens lista över essentiella läkemedel

Från Wikipedia
World map with the words "40 years of the model list of essential medicines 1977-2017"
2017 är 40-årsjubileet av Världshälsoorganisationens lista över essentiella eller livsnödvändiga läkemedel.

Världshälsoorganisationens lista över essentiella läkemedel eller lista över nödvändiga läkemedel (engelska: WHO Model List of Essential Medicines) ges ut av Världshälsoorganisationen (WHO), och innehåller de läkemedel som anses vara de mest effektiva och säkra för att möta grundläggande behov i ett hälso- och sjukvårdssystem. Listan används regelbundet av länder för att utforma egna listor över essentiella eller nödvändiga läkemedel.[1] År 2016 hade fler än 155 länder skapat nationella listor över essentiella läkemedel baserat på WHO:s lista.[2] Detta innefattar länder i både den utvecklade världen och utvecklingsvärlden.[1]

Listan är uppdelad i centrala objekt och kompletterande objekt. De centrala objekten är de som bedöms vara mest kostnadseffektiva alternativ vid hälsoproblem och som är användbara utan att behöva tillföra ytterligare resurser till extra hälso- och sjukvård. Kompletterande poster kräver antingen ytterligare infrastruktur, exempelvis särskilt utbildade vårdgivare eller diagnostisk utrustning eller har en sämre kostnad-nytta-balans.[3] Cirka 25 procent av objekten i hela listan tillhör den kompletterande listan.[4] Vissa läkemedel listas som både grundläggande och kompletterande.[5] Medan de flesta mediciner på listan finns som generiska läkemedel innebär det inte att ett läkemedel som skyddas av patent per automatik utesluts från listan.[6]

Första upplagan gavs ut 1977 och innehöll då 212 läkemedel.[1][7] WHO uppdaterar listan vartannat år.[8] 14:e upplagan gavs ut år 2005 och innehöll 306 läkemedel.[9] År 2015 gavs den 19:e upplagan ut och innehöll omkring 410 läkemedel.[8] 20:e upplagan gavs ut år 2017.[10] De nationella listorna som innehåller mellan 334 och 580 läkemedel.[4]

En separat lista för barn upp till 12 års ålder, WHO:s lista över essentiella läkemedel för barn, skapades år 2007 och finns år 2019 i sju upplagor.[8][11] Den skapades för att säkerställa att barns behov på ett systematiskt sätt togs i beaktande så som att läkemedel finns tillgängliga i beredningsformer för barn.[12][13] Alla läkemedel i barnlistan finns även i huvudlistan.[14] Listan och fotnoter i denna artikel baseras på de 19:e och 20:e upplagorna av huvudlistan.[3][10] Ett α indikerar att läkemedlet endast tillhör den kompletterande listan.[3]

Anestesi[redigera | redigera wikitext]

Generell anestesi och syrgas[redigera | redigera wikitext]

Inhalationsläkemedel[redigera | redigera wikitext]

Injektionsläkemedel[redigera | redigera wikitext]

Lokalanestesi[redigera | redigera wikitext]

Preoperativa läkemedel och sedering för korta ingrepp[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel mot smärta och vid palliativ vård[redigera | redigera wikitext]

Icke-opioida och icke-steroida anti-inflammatoriska läkemedel (NSAIDs)[redigera | redigera wikitext]

A line drawing of a hexagon with two attachments
Skelettstrukturmodell av den kemiska strukturen av acetylsalicylsyra

Opioida analgeticum[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel mot andra vanliga symptom vid palliativ vård[redigera | redigera wikitext]

Anti-allergicum och läkemedel vid anafylaxi[redigera | redigera wikitext]

Antidot och andra substanser vid förgiftning[redigera | redigera wikitext]

Ospecifika[redigera | redigera wikitext]

Specifika[redigera | redigera wikitext]

Antikonvulsiva[redigera | redigera wikitext]

Anti-infektionsmedel[redigera | redigera wikitext]

Anti-helminmedel[redigera | redigera wikitext]

Intestinala anti-helminicum[redigera | redigera wikitext]

A hexagon joined to a polygon with two attachments to this double ringed structure
Skelettstrukturmodell av albendazol

Anti-filaricum[redigera | redigera wikitext]

Anti-schistosomala och andra anti-nematodläkemedel[redigera | redigera wikitext]

Antibiotikum[redigera | redigera wikitext]

Betalaktamläkemedel[redigera | redigera wikitext]

Andra antibakteriella läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel mot lepra[redigera | redigera wikitext]

Antituberkulosläkemedel[redigera | redigera wikitext]

A small pile of white crystals
Renade kristaller av etambutol

Antifungala läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Antivirala läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Antiherpes äkemedel[redigera | redigera wikitext]

Antiretrovirala[redigera | redigera wikitext]

Nucleosid/nucleotid reverst-transcriptas-hämmare[redigera | redigera wikitext]
Icke-nucleosida reversy-transcriptas-hämmare[redigera | redigera wikitext]
Proteashämmare[redigera | redigera wikitext]
Two dark blue capsules with writing on them
Två kapslar av atazanavir
Integrashämmare[redigera | redigera wikitext]
Fasta kombinationer[redigera | redigera wikitext]
Läkemedel för att förebygga HIV-relaterade opportunistiska infektioner[redigera | redigera wikitext]
Andra antivirala[redigera | redigera wikitext]

Anti-hepatitläkemedel[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel vid hepatit B[redigera | redigera wikitext]

Nucleosida/Nucleotida reverst-transcriptas-hämmare

Läkemedel för användning vid hepatit C[redigera | redigera wikitext]

Nucleotida-polymerashämmare

Proteashämmare

NS5A-hämmare

Icke-nucleosida polymerashämmare

Andra antivirala

Fasta kombinationer

Protozomedel[redigera | redigera wikitext]

Amöbamedel och anti-giardiamedel[redigera | redigera wikitext]

Anti-leishmaniasismedel[redigera | redigera wikitext]

Anti-malariamedel[redigera | redigera wikitext]

För behandling med kurativt syfte[redigera | redigera wikitext]
Förebyggande[redigera | redigera wikitext]

Anti-pneumocystos- och antitoxoplasmos-medel[redigera | redigera wikitext]

Anti-trypanosom-medel[redigera | redigera wikitext]

Africansk trypanosomiasis[redigera | redigera wikitext]
Första stadiet[redigera | redigera wikitext]
Andra stadiet[redigera | redigera wikitext]
Amerikansk trypanosomiasis[redigera | redigera wikitext]

Migränmedel[redigera | redigera wikitext]

Akut attack[redigera | redigera wikitext]

Förebyggande[redigera | redigera wikitext]

Antineoplastiska och immunosuppressiva[redigera | redigera wikitext]

Immunosuppressiva läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Cytotoxikum och adjuvanta läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Hormon och anti-hormon[redigera | redigera wikitext]

Parkinsonläkemedel[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel som påverkar blodet[redigera | redigera wikitext]

Anaemiläkemedel[redigera | redigera wikitext]

Koagulationspåverkande läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Andra läkemedel mot hemoglobinopatier[redigera | redigera wikitext]

Blodprodukter och plasmaersättning från humankälla[redigera | redigera wikitext]

Blod och blodkomponent[redigera | redigera wikitext]

A straw colored liquid inside a clear plastic bag
Påse innehållande en enhet färskfrusen plasma

Plasma-utvunna läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Humana immunoglobuliner[redigera | redigera wikitext]

Koagulationsfaktorer[redigera | redigera wikitext]

Plasmaersättningar[redigera | redigera wikitext]

Kardiovasculära läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel mot angina[redigera | redigera wikitext]

Anti-arrytmiläkemedel[redigera | redigera wikitext]

Anti-hypertensiva läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel vid hjärtsvikt[redigera | redigera wikitext]

Anti-trombos läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Anti-blodplättsläkemedel[redigera | redigera wikitext]

Thrombolytiska läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Lipidsänkande medel[redigera | redigera wikitext]

Dermatologiska (topiska)[redigera | redigera wikitext]

Anti-svamp läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Anti-infektionsmedel[redigera | redigera wikitext]

Anti-inflammatoriska och anti-pruritiska läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel som påverkar differentiering och proliferation av hudceller[redigera | redigera wikitext]

Anti-skabbmedel och lusmedel[redigera | redigera wikitext]

Diagnostikmedel[redigera | redigera wikitext]

Oftalmologi-läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Radiokontrastmedium[redigera | redigera wikitext]

Disinfektionsmedel och antiseptikum[redigera | redigera wikitext]

Antiseptikum[redigera | redigera wikitext]

Disinfektionsmedel[redigera | redigera wikitext]

Diuretikum[redigera | redigera wikitext]

Gastrointestinala läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel mot magsår[redigera | redigera wikitext]

Antiemetikum[redigera | redigera wikitext]

Anti-inflammatorikum[redigera | redigera wikitext]

Laxermedel[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel vid diarré[redigera | redigera wikitext]

Oral rehydrering[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel vid diarré hos barn[redigera | redigera wikitext]

Hormoner, andra endokrina läkemedel, och preventivmedel[redigera | redigera wikitext]

Binjurehormon och syntetiska substitut[redigera | redigera wikitext]

Androgener[redigera | redigera wikitext]

Preventivmedel[redigera | redigera wikitext]

Orala hormonella preventivmedel[redigera | redigera wikitext]

Injicerbara hormonella preventivmedel[redigera | redigera wikitext]

Spiral[redigera | redigera wikitext]

Barriärmetoder[redigera | redigera wikitext]

P-stav[redigera | redigera wikitext]

  • Etonogestrel-stav
  • Levonorgestrel-stav

Intravaginala preventivmedel[redigera | redigera wikitext]

Insuliner och andra läkemedel vid diabetes[redigera | redigera wikitext]

Ägglossningsinducerare[redigera | redigera wikitext]

Progesteron[redigera | redigera wikitext]

Tyroideahormon och antithroidea-läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Immunologimedel[redigera | redigera wikitext]

Diagnostikmedel[redigera | redigera wikitext]

Serum och immunoglobulin[redigera | redigera wikitext]

Vaccin[redigera | redigera wikitext]

A small vial with writing on it being removed from a cardboard package
En flaska oralt koleravaccin

Muskelrelaxantia (perifert-verkande) och kolinesterashämmare[redigera | redigera wikitext]

Ögonpreparat[redigera | redigera wikitext]

Anti-infektionsmedel[redigera | redigera wikitext]

Anti-inflammationsmedel[redigera | redigera wikitext]

Lokalanestetikum[redigera | redigera wikitext]

Miotikum och anti-glaukom-läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Mydriatikum[redigera | redigera wikitext]

Anti-vascular endothelial growth factor (VEGF)[redigera | redigera wikitext]

Oxytociska medel och antioxytocikum[redigera | redigera wikitext]

Oxytocikum och abortframkallande medel (amblotikum)[redigera | redigera wikitext]

Antioxytocikum (tocolytics)[redigera | redigera wikitext]

Peritonealdialyslösning[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel psykiska- och beteende-störningar[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel vid psykotiska störningar[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel vid humörstörningar [redigera | redigera wikitext]

Läkemedel vid depressiva tillstånd[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel vid bipolar störning[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel vid ångesttillstånd[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel vid tvångssyndrom[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel vid substansmissbruk av psykoaktiva medel[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel verkande på luftvägar[redigera | redigera wikitext]

Anti-astmaläkemedel och läkemedel för kronisk obstruktiv lungsjukdom[redigera | redigera wikitext]

Lösningar vid vatten-, elektrolyt och syra-bas-rubbningar[redigera | redigera wikitext]

Orala[redigera | redigera wikitext]

Parenterala[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Vitaminer och mineraler[redigera | redigera wikitext]

Öron-, näsa-, hals-läkemedel för barn[redigera | redigera wikitext]

Specifika läkemedel för neonatalvård[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel som ges till neonaten[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel som ges till modern [redigera | redigera wikitext]

Läkemedel för sjukdomar i leder[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel som används för att behandla gikt[redigera | redigera wikitext]

Sjukdoms-modifierande anti-reumatiska läkemedel (DMARD)[redigera | redigera wikitext]

Ledsjukdomar hos unga[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tiopental kan användas som alternativt preparat beroende på lokal tillgänglighet och kostnad.
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj bk bl bm bn bo bp bq br bs bt bu bv bw bx by bz ca cb cc cd ce cf cg ch ci cj ck cl cm cn co cp cq cr cs ct cu cv cw cx cy cz da db dc dd de df] Läkemedlet tillhör den kompletterande listan. För dessa medel krävs specialiserad diagnostik eller övervakning, eller så krävs specialistträning före behandling. Ett läkemedel kan även tillhöra kompletterande listan till följd av högre kostnad, eller mindre attrikativ kostnad-nytto-kvot.
  3. ^ Rekommenderas inte som anti-inflammatorikum till följd av avsaknad av evidens för antiinflammatorisk verkan.
  4. ^ Alternativ begränsade till hydromorfon och oxykodon.
  5. ^ Det finns en möjlig roll för sederande antihistaminer för ett fåtal indikationer (EMLc).
  6. ^ För användning vid eklampsi och allvarligare fall av pre‐eklampsi och inte för andra konvulsiva sjukdomar.
  7. ^ För kirurgisk profylax.
  8. ^ Listad endast som singeldosbehandling av okomplicerad ano-genital gonnorré.
  9. ^ Förstahandsval bland tredje generationens cafalosporiner för bruk bland hospitaliserade neonater.
  10. ^ Administreras inte med kalcium och undviks för spädbarn med hyperbilirubinemi.
  11. ^ Prokainebenzylpenicillin rekommenderas inte som förstahandsbehandling vid neonatal sepsis förutom vid förhållanden med hög neonatal dödlighet, givet av utbildade hälsovårdsarbetare där sjukhusvård inte finns tillgänglig.
  12. ^ Listas endast för behandling av livshotande sjukhusförvärvad infektion orsakad av misstänkt eller påvisad multi-läkemedelsresistent infektion.
  13. ^ Endast listad för singeldosbhandling av genital Chlamydia trachomatis-infektion och behandling av trakom.
  14. ^ För användning som del i kombinationsbehandling med syfte att eradikera H. pylori hos vuxen individ.
  15. ^ Endast för användning till patienter med HIV som behandlas med proteasinhibitorer.
  16. ^ För behandling av latent TB-infektion (LTBI) endast.
  17. ^ Terizidon är ett möjligt alternativ.
  18. ^ Protionamid är ett möjligt alternativ.
  19. ^ Ofloxacin och moxifloxacin är möjliga alternativ baserat på tillgänglighet och övervägande av behandlingsprogram.
  20. ^ [a b] FTC är ett acceptabelt alternativ till 3TC, baserat på kunskap om farmakologin, resistensmönster och kliniska studier av antiretrovirala.
  21. ^ För behandling av viral blödarfeber och i kombination med pegylerade interferon i behandling av hepatit C.
  22. ^ Potentiellt allvarlig och komplicerad sjukdom orsakad av bekräftad eller misstänkt influensavirusinfektion i enlighet med WHO-behandlingsriktlinjer.
  23. ^ För behandling av hepatit C, i kombination med peginterferon eller direktverkande antivirala läkemedel.
  24. ^ Skall användas i kombination med ribavirin.
  25. ^ [a b] För användning i kombination med artesunat 50 mg.
  26. ^ För användning vid omhändertagande av allvarlig malaria.
  27. ^ Rekommenderas inte under första trimestern av graviditet eller för barn med vikt under 5 kg.
  28. ^ För användning i kombination med antingen amodiakie, meflokin eller sulfadoxin + pyrimetamin.
  29. ^ Andra kombinationer som levererar de måldoser som krävs såsom 153 mg eller 200 mg (som hydroklorid) med 50 mg artesunat är möjligen alternativ.
  30. ^ Endast för användning vid behandling av P. vivax-infektion.
  31. ^ Endast för användning i kombination med kinin.
  32. ^ Endast för att uppnå total bot vid P. vivax- ochP. ovale-infektioner, givet under 14 dagar.
  33. ^ Endast för användning vid omhändertagande av svår malaria och bör användas i kombination med doxycyklin.
  34. ^ Endast för användning i kombination med artesunat 50 mg.
  35. ^ Endast för användning i Centralamerika, för användning mot P. vivax.
  36. ^ Endast för användning i kombination med klorokin.
  37. ^ För behandling avTrypanosoma brucei gambiense-infektion.
  38. ^ För behandling i initialfasen av Trypanosoma brucei rhodesiense-infektion.
  39. ^ För behandling av T. b. gambiense-infektion.
  40. ^ Endast för användning i kombination med eflornitin, för behandling av T. b. gambiense-infektion.
  41. ^ Deferasirox i oral beredning kan vara ett alternativ, beroende på kostnad och tillgång.
  42. ^ Polygelin, injicerbar lösning, 3.5% anses vara motsvarande.
  43. ^ Innefattar metoprolol och carvedilol som alternativ.
  44. ^ Hydralazin listas endast för användning vid akut omhändertagande vid svår graviditetsinducerad hypertension.
  45. ^ Metyldopa listas endast för användning vid omhändertagande av graviditetsinducerad hypertension.
  46. ^ För användning bland högriskpatienter.
  47. ^ Vid akut diarré bör zinksulfat användas som tilläggsbehandling till oral vätskeersättning.
  48. ^ Glibenklamid lämpar sig inte för behandling av personer över 60 år.
  49. ^ Specifika typer enligt lokala bestämmelser.
  50. ^ [a b c d e] Rekommenderas för vissa högriskpopulationer.
  51. ^ [a b c] Rekommenderas i vissa regioner.
  52. ^ Eller homatropin (hydrobromid) eller cyklopentolat (hydroklorid).
  53. ^ Kräver nära medicinsk övervakning.
  54. ^ Ergokalciferol kan användas som alternativ.
  55. ^ För användning vid reumatisk feber, juvenil artrit och Kawasakis sjukdom.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Essential medicines”. World Health Organization. http://www.who.int/medicines/services/essmedicines_def/en/. Läst 19 januari 2017. 
  2. ^ ”The WHO Essential Medicines List (EML): 30th anniversary”. The WHO Essential Medicines List (EML): 30th anniversary. World Health Organization. http://www.who.int/medicines/events/fs/en/. Läst 26 juni 2016. 
  3. ^ [a b c] ”19th WHO Model List of Essential Medicines” (pdf). who.int. World Health Organization. April 2015. Annex 1. http://www.who.int/medicines/publications/essentialmedicines/EML2015_8-May-15.pdf. Läst 17 januari 2017. 
  4. ^ [a b] Bansal, D; Purohit, VK (January 2013). ”Accessibility and use of essential medicines in health care: Current progress and challenges in India.”. Journal of Pharmacology & Pharmacotherapeutics 4 (1): sid. 13–18. doi:10.4103/0976-500X.107642. PMID 23662019. 
  5. ^ ”The Selection and Use of Essential Medicines - WHO Technical Report Series, No. 920: 5. Reviews of sections of the Model List: 5.2 Review of core versus complementary listing of medicines”. apps.who.int. 2003. http://apps.who.int/medicinedocs/en/d/Js4881e/5.2.html. Läst 6 mars 2017. 
  6. ^ Beall, Reed (2016). ”Patents and the WHO Model List of Essential Medicines (18th Edition): Clarifying the Debate on IP and Access”. WIPO. http://www.wipo.int/edocs/mdocs/mdocs/en/wipo_gc_ip_ge_16/wipo_gc_ip_ge_16_brief.pdf. Läst 3 maj 2017. 
  7. ^ Wirtz, VJ; Hogerzeil, HV; Gray, AL; Bigdeli, M; de Joncheere, CP; Ewen, MA; Gyansa-Lutterodt, M; Jing, S; et al. (28 January 2017). ”Essential medicines for universal health coverage”. The Lancet 389 (10067): sid. 403–476. doi:10.1016/S0140-6736(16)31599-9. PMID 27832874. 
  8. ^ [a b c] ”WHO Model Lists of Essential Medicines”. World Health Organization. http://www.who.int/medicines/publications/essentialmedicines/en/. Läst 17 januari 2017. 
  9. ^ Prakash, B; Nadig, P; Nayak, A (2016). ”Rational Prescription for a Dermatologist.”. Indian Journal of Dermatology 61 (1): sid. 32–38. doi:10.4103/0019-5154.174017. PMID 26955092. 
  10. ^ [a b] ”WHO Model List of Essential Medicines 20th List”. WHO Model List of Essential Medicines 20th List. March 2017. http://www.who.int/medicines/publications/essentialmedicines/20th_EML2017.pdf?ua=1. Läst 8 juni 2017. 
  11. ^ ”World Health Organization model list of essential medicines for children: 7th list 2019”. who.int. World Health Organization. 2019. https://apps.who.int/iris/handle/10665/325772. Läst 17 januari 2017. 
  12. ^ Rose, K; Anker, JNVd (2010) (på engelska). Guide to Paediatric Drug Development and Clinical Research. Karger Medical and Scientific Publishers. sid. 42. ISBN 9783805593625. https://books.google.ca/books?id=o8bDJPHqGeYC&pg=PA42 
  13. ^ Seyberth, HW; Rane, A; Schwab, M (2011) (på engelska). Pediatric Clinical Pharmacology. Springer Science & Business Media. sid. 358. ISBN 9783642201950. https://books.google.ca/books?id=jM1gob3MeVYC&pg=PA358 
  14. ^ Kalle, H (9 February 2017). ”Essential Medicines for Children”. Clinical Pharmacology & Therapeutics 101: sid. 718–720. doi:10.1002/cpt.661. PMID 28182281. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Världshälsoorganisationens_lista_över_essentiella_läkemedel&oldid=50551815”