Riter inom Katolska kyrkan
Från Wikipedia
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Katolska Kyrkan utgörs av 23 riter i sakramental enhet med varandra. Dessa består av 5 eller 7 ritfamiljer[1][specificera källa] som brukar delas in i två kategorier - de västliga (de latinska riterna) och östliga/orientaliska (övriga riter). Denna kategoriindelning görs både av sekulärhistoriska skäl[2][specificera källa] såväl som av kyrkojuridiska skäl.[3] Nedan återges de olika riterna grupperade inom dessa kategorier, efter ritfamilj.
Innehåll |
Västlig rit[redigera]
Latinska ritfamiljen[redigera]
Ritfamiljen med flest medlemmar är den latinska som leds direkt av påven.
- Normerande liturgiskt språk: Latin
- ledare (patriark): Biskopen av Rom (påven)
denna ritfamilj består av följande riter:
Stiftsriter[redigera]
- Romersk rit (den vanligaste katolska riten i Västeuropa, Nord- och Sydamerika, Oceanien och östra delen av Asien). Sedan 14 september 2007 existerar två versioner av den romerska riten parallellt:
- ordinarie form - vanligast inom romersk rit från 1970 och framåt [4]
- extraordinarie form - allenarådande från 1570 till 1969 inom romersk rit.[5]
- Mozarabisk rit (vissa platser i Spanien)
- Ambrosiansk rit (ärkestiftet Milano, Italien)
- Bragansk rit (stiftet Braga, Portugal)
Ordensriter[redigera]
(ordensriterna, som saknar geografisk koppling, räknas normalt inte med då man talar om 23 riter)
- Dominikansk rit (får användas av dominikanpräster)
- Karmelitisk rit (karmelitpräster)
- Kartusiansk rit (kartusianpräster)
Övriga riter[redigera]
- (Anglikansk-katolsk rit, äv. "Anglican Use"- denna rit är en modifiering av den anglikanska riten, vilket tillåter konvertiter från Anglikanismen att behålla sin liturgiska tradition. Den är i stort en folkspråksversion av romerska ritens extraordinarie form) Denna räknas inte till de 23 riterna.
Östliga riter[redigera]
Antiokenska ritfamiljen[redigera]
 |
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2012-02-19) |
Västsyriska riter[redigera]
Syriska riter[redigera]
- Syrisk rit (Syrien), språk: syriska; ledare: Syrisk-katolske patriarken av Antiochia
- (syro-)Malankaresisk rit (Indien), språk: västsyriska; ledare: Metropoliten av Trivandrum för syro-malankareserna
Maronitiska riter[6][redigera]
- Maronitisk rit (Libanon), språk: Arameiska; ledare: Maronitiske patriarken av Antiokia
Östsyriska (Assyro-kaldeiska) riter[6][redigera]
- Kaldeisk rit (Irak), språk: Syriska; ledare: Patriarken av Babylon för kaldeerna
- (syro-)Malabarisk rit (Indien), språk: Syriska, ledare: Stor-ärkebiskopen av den (syro-)malabariska riten
Armeniska ritfamiljen[redigera]
- Armenisk rit (Armenien), språk: Klassisk armeniska; ledare: Patriarken av Kilikien för armenierna
Bysantinska ritfamiljen[redigera]
Riter med kyrkoslaviska som liturgiskt språk[redigera]
- Vitrysk rit (Vitryssland)
- Bulgarisk rit (Bulgarien), ledare: Apostoliske exarken för katoliker av den Bysantinsk-slaviska riten i Bulgarien
- Kroatisk rit (Kroatien), ledare: Biskopen av Križevci
- Ruthensk rit (Ukraina), ledare: Bysantinsk-katolske biskopen av Mukacevo
- Slovakisk rit (Slovakien), ledare: Bysantinsk-katolske biskopen av Prešov
- Ukrainsk rit (Ukraina), ledare: Stor-ärkebiskopen av Lviv för ukraniarna
- Rysk rit (Ryssland), ledare: Apostoliske ryske exarken
Riter med grekiska som liturgiskt språk[redigera]
- Grekisk rit (Grekland), ledare: Apostoliske exarken för katoliker av bysantinsk rit i Grekland
- Italo-albansk rit (vissa platser i Italien), ledare: lokal latinsk biskop
- Melkitisk rit (Syrien, Libanon, Israel), ledare (patriark): Grekisk-melkitiske patriarken av Damaskus
- Ungersk rit (Ungern), ledare: Biskopen av Hajdudorog, Apostolisk administratör av Miskolc
Rit med rumänska som språk[redigera]
- Rumänsk rit (Rumänien), ledare: Ärkebiskopen av Fagaras och Alba Julia
Alexandrinska ritfamiljen[redigera]
|
|
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2012-02-19) |
Rit med koptiska som liturgiskt språk[redigera]
Rit med ge'ez som liturgiskt språk[redigera]
- Etiopisk (abessinsk) rit (Etiopien och Somalia), ledare: Ärkebiskopen av Addis Abeba för etiopierna
Referenser[redigera]
Noter[redigera]
- ^ Den Latinska, Bysantinska, Antoikenska, Alexandrinska respektive Armeniska ritfamiljen är obestridda. När man talar om sju ritfamiljer menar man dock att den Maronitiska respektive den Kaldeiska ritgruppen utgör egna ritfamiljer.
- ^ Delningen av det romerska riket i Öst- och Västrom
- ^ Den Latinska ritfamiljen har en gemensam kyrkolag, Codex Iuris Canonici (CIC), medan övriga har en annan, Codex canonum ecclesiarum orientalium (CCEO).
- ^ Den romerska ritens ordinarie form promulgerades av påven Paulus VI strax efter Andra Vatikankonciliet. Den äldre formen övergavs helt av många biskopar, vilket ledde till att många trodde att den äldre formen hade förbjudits, vilket inte var fallet.
- ^ Den romerska ritens extraordinarie form (även känd som bl.a. "Tridentinsk rit", "Gamla mässan", "Usus antquior", etc.) standardiserades och promulgerades i samband med Trientkonciliet 1570, och gällde till och med Johannes XXIII:s version som utkom 1962. Endast små förändringar genomfördes under tiden däremellan. Denna form av den romerska riten klargjordes genom Benedikt XVI:s Motu proprio "Summorum pontificum" vara fri för alla romersk-katolska präster att fira, utan behov av särskilt biskopligt tillstånd. När han 2008 ändrande formuleringen av Långfredagsbönen i denna liturgiform stod det klart att även den extraordinarie formen av romersk rit fortsätter att utvecklas.
- ^ [a b] Räknas ibland som egen ritfamilj
