Vänersborg

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Blåsut, Vänersborg)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Vänersborg (olika betydelser).
Vänersborg
Tätort
Centralort
Gamla Hamnkanalen och Hamngatan
Gamla Hamnkanalen och Hamngatan
Smeknamn: Lilla Paris
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Vänersborgs kommun
Distrikt Vänersborgs distrikt
Koordinater 58°21′55″N 12°19′28″Ö / 58.36528°N 12.32444°Ö / 58.36528; 12.32444
Area
 - tätort 1 166 hektar (2018)[3]
 - kommun 898,81 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 23 882 (2018)[3]
 - kommun 39 646 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 20,48 inv./hektar
 - kommun 44 inv./km²
Grundad 1641
Stadsprivilegier 1 februari 1644
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Vänersborg
Postnummer 462 XX
Riktnummer 0521
Tätortskod T5132[4]
GeoNames 2665171
Ortens läge i Sverige
Red pog.svg
Ortens läge i Sverige
Wikimedia Commons: Vänersborg
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Vänersborg är en tätort i Västergötland och centralort i Vänersborgs kommun, Västra Götalands län samt kansliort för Vänersborgs tingsrätt. Vänersborg var före länssammanslagningen 1998 residensstad i Älvsborgs län och är numera säte för den politiska ledningen i Västra Götalandsregionen (numera regionhuvudstad i Västra Götaland), residensstaden är dock Göteborg. Sjöfarten har alltid varit av betydelse för Vänersborg, då staden är belägen mellan Sveriges största sjö, Vänern, och hamnstaden Göteborg via Göta älv. Författaren, tillika kompositören och trubaduren Birger Sjöberg, är upphovsman till Vänersborgs populärnamn Lilla Paris.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vänersborg omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Vänersborgs torg.
Gamla slusskanalen, Brinkebergskulle.
Vänersborg sett från dalsländska sidan 1833.
Vänersborgs järnvägsstation.
Gropbron från 1966.
Vy över Västgöta regemente.

De tidigaste kända planerna på en stad i Vassända härrör från 1544.[5] På 1580-talet fick marknadsplatsen Brätte, mellan nuvarande Onsjö och Öxnered, stadsprivilegier.[6] 1641 grundades Vänersborg, och 1 februari 1644 utfärdade Drottning Kristinas förmyndarregering stadsprivilegier för staden.[7]

Den 19 juni 1644 anföll Hannibal Sehested och brände ned staden[8] under kriget mellan Danmark-Norge och Sverige. I början av februari 1645 anföll trupper under överste Henrik Bjelke, efter tre misslyckade försök gav de sig av,[8] se Sammandrabbningen vid Vänersborg 1645. Den 25–26 juni 1676 anföll norska trupper under ståthållare Ulrik Fredrik Gyldenlöve staden, som satts i brand av svenskarna. Den svenske befälhavaren Hans Mörner kapitulerade, och Gyldenlöve lät släcka elden som tack vare gatornas bredd inte hunnit ställa till någon större skada, se Slaget vid Vänersborg. Den 10 september 1676 lämnade Gyldenlöve staden efter att ha plundrat och bränt den. Ett av krigsbytena var en kyrkklocka som idag finns i Vor Frelsers Kirke i Köpenhamn.[9][10]

År 1679 blev Vänersborg residensstad i Älvsborgs län.[8]

År 1727 fick staden sitt första apotek.[11] 1752 invigs Brinkebergskulle sluss.[11] 1753 fick staden sin första stadsdläkare,[11] som även utsågs till provinsialläkare, den förste i Älvsborgs län. Den 16 november 1756 togs stadens första fattighus i drift.[11] 1783 tillkomm staden första sjukhus.[11]

Natten mellan den 24 och 25 september 1777 utbröt en brand som ödelade kyrkan, skol- och kaplanshusen och ytterligare 52 hus, totalt en tredjedel av staden

Den 3 oktober 1788 ockuperade danskarna under generalmajor Johan Fredrik von Mansbach Vänersborg, men man var förvarnad och hade utrymt staden. Ockupationen hävdes den 5 november utan att några övergrepp eller plundringar förekommit.[11]

Den 14 augusti 1800 invigdes Trollhätte kanal och Vänersborg fick sjöfartsförbindelse med Göteborg.

År 1816 skedde den sista officersduellen i Sverige med dödlig utgång i Lockerudsskogen utanför Vänersborg.[12]

År 1822 grundades Wenersborgs sparbank, en av de första i landet.[13]

Den 4 oktober 1834 utbröt brand, och inom 10 timmar hade hela bebyggelsen så gott som utplånats.[13]

År 1848 grundades tändsticksfabriken, som sedan lades ned 1932. År 1853 tillkom den första telegrafen, och 1855 sattes Norge i telegrafförbindelse med yttervärlden över Vänersborg, och stationen blev en av landets största.

År 1860 startades en av landets största skofabriker av Anders Fredrik (A.F.) Carlsson som sedan lades ned år 1969.[13]

Den 27 april 1864 börjardeUddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg byggas, och järnvägen invigdes den 17 maj 1867.[13] Den 26 februari 1878 öppnades sträckan Göteborg–ÖxneredBergslagsbanan, 21 juni 1879 öppnades sträckan Öxnered–Mellerud och hela banan den 1 december 1879.[13] Samma år öppnades Dalslandsbanan och anslutning till det norska järnvägsnätet.

Den 13 september 1864 beviljade Kungl. Maj:t oktroj för Enskilda Banken i Wenersborg med rätt att ge ut egna sedlar. Bankens verksamhet startade 1 februari 1865. De uppgick senare 1943 i Svenska Handelsbanken

Den 16 april 1877 startades den första dövstumskolan[14] och 1905 öppnade ett sinnessjukhus vid Restad.

1924 infördes elektrisk gatubelysning,[15] 1952 tillkom det första trafikljuset[16] och 1977 sattes de första parkeringsautomaterna upp,[17] som ersätts med system med P-skiva 1994.[18]

År 1967 lades sista tegelbruket ned och i december 1987 stängdes lasarettet och ersattes aav det nybyggda NÄL i Trollhättans kommun.[18]

Högskolan Väst lämnade 2004 Vänersborg för att flytta till grannstaden Trollhättan.

Arena Vänersborg invigdes 2009 och användes vid Bandy-VM 2013 och 2019 .[19]

Residensstaden[redigera | redigera wikitext]

Vänersborg blev år 1680 blir residensstad i Älvsborgs län. I samband med Västra Götalands län bildades som ett storlän den 1 januari 1998 av Älvsborgs län, Göteborgs och Bohus län och större delen av Skaraborgs län. Kommunerna Mullsjö och Habo som tidigare ingick i Skaraborgs län ingår sedan dess istället i Jönköpings län, kom staden att upphöra som residensstad. Som kompensation för denna förlust, så förlades huvuddelen av Västra Götalandsregionens (landstingets) administration till Vänersborg, och staden blev formellt regionhuvudstad.

Militärstaden[redigera | redigera wikitext]

År 1685 förlade Västgöta-Dals regemente sin mötesplats till Nygårdsängen, strax söder om Vänersborg. Där kom regementet att samlas och vapenövas fram till den 5 maj 1863, då de flyttade sin mötesplats till Grunnebo hed. Vid sidan om sin mötesplats på Grunnebo hed, hade regementet en expedition inne i staden. Genom 1901 års härordning beslutades det att förlägga Västgöta-Dals regemente i nyuppförda kaserner i Halmstad. Som en del av detta, började en av regementet bataljoner år 1902 att vapenövas vid Skedalahed. Samma år, 1902, namnändrades regementet till att heta Hallands regemente. Den 1 oktober 1906 flyttade hela regementet in på det nya regementsområdet i Halmstad.[20][21][22]

Som kompensation och i syfte att få fart på Vänersborgs långsamma utveckling, beslutades det år 1906 att förlägga Västgöta regemente till staden. I gengäld fick staden upplåta Holmängen och landerierna Källshagen och Niklasberg till regementet för dess kaserner och skjutbanor. Den 15 december 1916 stod det nya kasernetablissemanget färdigt, och regementet flyttade från sin tidigare mötesplats på Axevalla hed in på sitt ny kasernområde. Ett området vilket bestod av ett kanslihus, tre bataljonskaserner, kök och matsal, gymnastikhall, förrådsbyggnader, stall, sjukhus och bostäder för underofficerare. Totalt hade regementet nu en kapacitet att förlägga och utbilda drygt 3 000 värnpliktiga.[23]

Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades att regementet skulle avvecklas efter repetitionsövningarna år 1927. Den 31 december 1927 halades fanan på regementet för sista gången, och regementet var avvecklat. Flertalet av de som tjänstgjorde vid Västgöta regemente förflyttades till Skaraborgs regemente, vilket även var det regemente som bevarat Västgöta regementes minnens och traditioner.[23]

Efter regementet hade avvecklats, öppnades Källhagens sinnessjukhus den 1 juli 1930 inom de tidigare kasernerna. Vilket från 1971 döptes om till Norra klinikerna. Den 31 september 1982[ifrågasatt uppgift] revs den kasernen som låg i vinkel. Och 1983 döptes sjukhuset om till Norra sjukhemmet. Genom psykiatrireformen 1988 lades sjukhusverksamheten ned, och området stod sedan tomt ett par år. År 1992 hade området renoverats till lägenheter, kontor och skola.[24]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Vänersborgs stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1945 införlivade den en del av Vassända-Naglums socken/landskommun och 1952 Väne-Ryrs socken/landskommun. 1971 uppgick staden i Vänersborgs kommun med Vänerborg som centralort.[25]

I kyrkligt hänseende hörde orten från 1642 till 1947 till Vänersborgs stadsförsamling och från 1947 till 2010 till Vänersborgs församling. Från 2010 tillhör Vänersborg Vänersborg och Väne-Ryrs församling.[26][26]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Vänersborgs rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Vänersborg i Vänersborgs tingsrätts domsaga.[27]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Vänersborg 1960–2015[28]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
17 125
1965
  
18 295
1970
  
19 465
1975
  
20 510
1980
  
19 852
1990
  
21 014 1 145
1995
  
20 915 1 150
2000
  
21 383 1 154
2005
  
21 672 1 157
2010
  
21 699 1 157
2015
  
23 119 1 131

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Hörnet Verkstadsgränd-Residensgatan.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Hantverk, handel, sjöfart och dess tidigare ställning som residensstad i Älvsborgs län har gynnat Vänersborgs utveckling. Ända sedan 1600-talet har stadens invånare bestått av en dynamisk blandning av administratörer, affärsmän, hantverkare och skickliga yrkesmän. Idag präglas kommunen mer av högteknologiska verkstadsföretag, IT och elektronikindustri, utbildning och kvalificerade tjänsteföretag. Offentlig förvaltning spelar fortfarande en stor roll.

Vänersborg ingår i Fyrstad, som består av Vänersborg, Trollhättan, Uddevalla och Lysekil. Målsättningen för Fyrstad är att fungera som en stad för boende, arbete, näringsliv, utbildning och service. Vänersborg är sedan 1999 säte för Västra Götalandsregionens regionfullmäktige (landstingsfullmäktige) och regionstyrelse.

I Vänersborgs kommun finns drygt 3000 företag registrerade. Av dessa är flertalet småföretag med upp till 4 anställda.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Se även Kollektivtrafik i Tvåstad (Vänersborg och Trollhättan).

Västtågen, NSB och SJ är de operatörer som kör tågen i Vänersborg.

Media[redigera | redigera wikitext]

Tidningar[redigera | redigera wikitext]

Radio[redigera | redigera wikitext]

TV[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

  • Blåsut BK – Bandy
  • IFK Vänersborg – Bandy *
  • IBK Vänersborg – Innebandy
  • Kumgang – Tae Kwon Do * startad 1986
  • OK Skogsvargarna – Skidor / Orientering
  • Onsjö GK – Golf
  • SK Vänersborg – Simning
  • Vargöns BK – Bandyklubb hemmahörande i Vargön,
  • Vänersborgs HC – Ishockey
  • Vänersborgs judoklubb - Tränar i samma lokaler som Kali Sikaran och MMA
  • Vänersborgs KK – Konståkning
  • Vänersborgs BS – Badminton
  • Vänersborgs FK – Fotboll
  • Vänersborgs GF – Gymnastik
  • Vänersborgs IF[30] – Fotboll. Hemmaplan är Vänersvallen. 2013 spelar A-laget i div 3 Nordvästra Götaland.
  • Vänersborgs RF – Ridning
  • Vänersborgs RK – Rugby *
  • Vänersborgs roddklubb – Rodd
  • Vänersborgs SS – Segling
  • Vänersborgs SK – Skidor / Orientering
  • Vänersborgs TK – Tennis
  • Wargöns IK – Fotbollsklubb hemmahörande i Vargön,
  • HK Brätte – Handboll
  • CK Wänershof – Cykel
  • Vänersborgs Bågskytteklubb - bågskytte

Vänersborg i populärkultur[redigera | redigera wikitext]

Vänersborg är skådeplats i filmerna En man som heter Ove, Storm, Livvakterna, Linas kvällsbok, I taket lyser stjärnorna, Patrik 1,5, Farsan, Tjenare kungen, Den osynlige och Små citroner gula (film).

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Skräckleparken: Birger Sjöbergs Frida. Skulptör: Axel Wallenberg

Kända vänersborgare[redigera | redigera wikitext]

Stadssamarbeten[redigera | redigera wikitext]

  • Vänersborg är en del av "Tvåstad" tillsammans med Trollhättan.
  • Vänersborg är en del av "Trestad" tillsammans med Trollhättan och Uddevalla.
  • Vänersborg är en del av "Fyrstad" tillsammans med Trollhättan, Uddevalla och Lysekil.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  3. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  4. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läst: 9 januari 2017
  5. ^ Corin, Carl-Fredrik. Vänersborgs historia: Tiden till 1834. sid. 16. ”Den tidigaste av dessa kan dateras till 1544. Av ett brev från Gustav Vasa den 27 november detta år till ståthållaren på Älvsborg Gustav Olsson Stenbock får man veta, att brevmottagaren jämte riksrådet Svante Sture och ”byggmästaren” besiktigat en plats i Vassända ”vid Edet”, där de funnit förutsättningarna goda för ett fast slott och en stad. […] Konungen önskade nu ett sammanträffande med de höga herrarna vid juletiden […] för ytterligare överläggningar i såväl denna sak som om Lödöses befästigande.” 
  6. ^ Corin, Carl-Fredrik. Vänersborgs historia: Tiden till 1834. sid. 31. ”år 1582 talas i en besvärsskrivelse från Nylödöse om "Brätte, Jöneköpinge, Boesund och alle andre städer i Västergötland", och året därpå nämnes Brätte i ett kungligt brev som stad. Ännu 1580 förekom dock icke Brätte i städernas skattelängder; första gången så veterligen var fallet är 1586.” 
  7. ^ Corin, Carl-Fredrik. Vänersborgs historia: Tiden till 1834. sid. 59–60. ”Den 1 februari 1644 lades äntligen den rättsliga grundvalen för den nya staden genom utfärdandet av det bland huvudnäsborna säkerligen med spänning motsedda privilegiebrevet” 
  8. ^ [a b c] ”Årtal i Vänersborgs historia, 1600-talet”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/1600-tal.html. Läst 24 mars 2017. 
  9. ^ ”Vänersborgs kyrka”. Visit Trollhättan Vänersborg. http://www.vastsverige.com/visittrollhattanvanersborg/b/50033/Vanersborgs-Kyrka/. Läst 24 mars 2017. 
  10. ^ ”Verdens største musikintrument – De svingende klokker” (på danska). Vor Frelsers Kirke. http://www.vorfrelserskirke.dk/klokkespil. Läst 24 mars 2017. 
  11. ^ [a b c d e f] ”Årtal i Vänersborgs historia, 1700-talet”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/1700-tal.html. Läst 24 mars 2017. 
  12. ^ ”Beskrivning av duellen 1816”. Arkiverad från originalet den 26 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050326054523/http://www.abc.se/~m225/litteratur/littdal/Lockerud.html. Läst 4 september 2005. 
  13. ^ [a b c d e] ”Årtal i Vänersborgs historia, 1800-talet”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/1800-tal.html. Läst 24 mars 2017. 
  14. ^ ”Skolans historia”. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Arkiverad från originalet den 4 maj 2015. https://archive.is/20150504195934/http://www.spsm.se/Vi-erbjuder/Undervisning-i-specialskola/Om-specialskolorna/Skolor-for-elever-som-ar-dova-eller-har-en-horselnedsattning/Vanerskolan/Om-Vanerskolan/Skolans-historia/. Läst 31 oktober 2015. 
  15. ^ ”Årtal i Vänersborgs historia år 1900-1929”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/ar-1900-1929.html. Läst 24 mars 2017. 
  16. ^ ”Årtal i Vänersborgs historia år 1930-1959”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/ar-1930-1959.html. Läst 24 mars 2017. 
  17. ^ ”Årtal i Vänersborgs historia år 1960-1979”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/ar-1960-1979.html. Läst 24 mars 2017. 
  18. ^ [a b] ”Årtal i Vänersborgs historia år 1980-1999”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/ar-1980-1999.html. Läst 24 mars 2017. 
  19. ^ ”Årtal i Vänersborgs historia år 2000-”. vanersborg.se. http://www.vanersborg.se/uppleva--gora/arkiv-och-slaktforskning/arkiv-kommunens-historia/historia/artal-i-vanersborgs-historia/ar-2000-.html. Läst 24 mars 2017. 
  20. ^ Holmberg (1993), s. 12-13
  21. ^ Kjellander (2003), s. 329
  22. ^ Braunstein (2003), s. 73-75
  23. ^ [a b] Werner
  24. ^ BRF Hagaparken
  25. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  26. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  27. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  28. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  29. ^ [a b] ”Radiofrekvenser för Mix Megapol, NRJ, Rockklassiker, Vinyl FM, & Svensk Pop”. RadioPlay. https://www.radioplay.se/om/frekvenser. Läst 15 december 2018. 
  30. ^ Vänersborgs IF

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris länk. ISBN 91-87184-74-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris länk. ISBN 91-972209-0-6 
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris länk. ISBN 91-971584-4-5 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]