Kritik av islam
Kritik av islam har existerat sedan religionens tillkomst. I dag kommer kritik mot Koranen och Islam som trosuppfattning från olika områden och kulturer, från väst (ateister, kristna såväl som judar) liksom från intellektuella inom den muslimska kulturen och från före detta muslimer.[1][2][3][4] Kritik av islam som politiskt system och islamsk lag kommer bland annat från sekulära och liberala muslimer (som vill skilja på religion och politik) och från organisationer som verkar för mänskliga rättigheter.
Saklig islamkritik ska inte sammanblandas med islamofobi och islamfientlighet, som är negativt laddade begrepp och åsyftar konspirationsteorier, hat och fördomar. Etablerad media undviker ibland begreppet islamkritik om rasistiska och islamofobiska texter.[5]
Historia
En tidig kritik kom från manikéer, zoroastrier och kristna före år 1000. I synnerhet iranska intellektuella, såsom Ibn al-Muqaffa, Fakhr al-din Razi och Ibn al-Rawandi, vilka hade konverterat till islam lade fram systematisk kritik mot islams grundläggande dogmer. Fritänkaren Ibn al-Rawandi lämnade öppet islam för religiös skepticism, vilket ledde till att hans skrifter brändes på bål. De kristna kritikerna uppfattade islam som en heretisk form av kristendomen.[6]
Från och med slutet av 1700-talet har intellektuella i muslimska länder börjat ifrågasätta islams roll och funktion i samhället. Medan vissa kritiker nöjde sig med att kritisera avarter av religionen hävdar andra att islam i sig är ett hinder för modernitet och utveckling. Till den senare gruppen hör bland annat den iranske tänkaren Ahmad Kasravi, författare till flera islamkritiska böcker som framhåller människans förnuft och värdighet.[7] Kasravi valde att öppet avfärda islam. Även europeiska tänkare, såsom David Hume i Of the Standard of Taste tar upp kritik mot islam.
Vanlig kritik
Bland det som islam ofta kritiseras för finns dess anhängares hantering av kritik, den attityd som ofta uppvisas mot det som uppfattas som kätteri och behandlingen av avfällingar i den islamiska lagen (shariah).[8]
Kritik av Muhammed
- Det här avsnittet är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia, Criticism of Muhammad, 14 augusti 2016.
- Det här avsnittet är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia, Medieval Christian views on Muhammad, 14 augusti 2016.
Vissa fokuserar sig på Muhammeds karaktär och moral, både offentligt och privat, gällande barnäktenskap, att ta slavar och att mana till heligt krig. Till exempel ansåg Ayaan Hirsi Ali att Muhammeds äktenskap då han var 52 år gammal, med den då 6-åriga Aisha, och fullbordandet av äktenskapet när hon var 9 år, var olagligt. [4][9] Alternativa tolkningar av Haditerna och andra källor vad gäller hennes ålder förekommer, och vad gäller den tidens rättssyn på så unga hustrur, men enligt muslimsk religiös lag når en flicka giftasvuxen ålder då hennes vårdnadshavare tycker att hon är könsmogen.
Kristen och judisk kritik
I ett samtal mellan några judar och en kristen kring år 634, nedtecknat i en kristen antijudisk skrift, säger deltagarna att "en falsk profet har visat sig bland saracenerna. ... Han förvillar, ty kommer profeter med svärd och häststridsvagn? ... Du kommer inte att finna något sant från nämnda profet annat än mänsklig blodsutgjutelse."[10] Kristna och judiska företrädare har sedan dess spridit denna bild av Muhammed och beskrivit honom i allt mer negativa stereotyper, exempelvis icke-uppriktig om sina profetior, kättare, Antikrist och vilddjuret. Martin Luther kallade honom en Djävul och Satans förstfödde.
En mer avslappnad syn på Muhammed, och orientalismens välvilliga syn på den Islamiska guldåldern och kulturen, har utvecklats i västvärlden först i modern tid, efter att de islamiska imperierna upphört att vara en akut militärt hot mot Europa. Den romersk-katolska kyrkans syn, som den återges i 1910 år Catholic Encyclopedia, är att "motstridiga åsikter har uttryckts av forskare under de senaste tre århundraden" om Muhammeds "moral och uppriktighet", eftersom "många av dessa yttranden är vinklade antingen genom extremt hat mot islam och dess grundare eller genom en överdriven beundran kombinerat med ett hat mot kristendomen."[11]
Kritik av Koranen
- Det här avsnittet är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia, Criticism of the Quran, 14 augusti 2016.
Även själva Koranen kritiseras, dess moralsyn och historiska tillförlitlighet.[12][13] Kritik mot olika aspekter av islam, såsom Koranens geocentriska världsbild, har även framförts av muslimer själva.[14]
Kritiker av Koranen har bland annat hävdat:
- Koranen innehåller flera vetenskapliga fel.[15][16]
- Koranen innehåller ett antal verser som motsäger varandra.[17]
- Koranen innehåller kosmologiska förklaringar som är felaktiga.[18]
- Det finns inget "mirakulöst" nytt i Koranen.[18]
- Koranen är inget original i sig utan innehåller influenser från flera olika religioner som visar dess källa, bland annat judendomen, kristendomen, zoroastrism, mandeism och samariterna.[19]
- De äldsta skrifterna av Koranen som påvisats (kallas för Sana'a-manuskripten) skiljer sig ifrån den traditionella versionen. Kritikerna menar att detta indikerar att texten (liksom Bibeln) förändrats med tiden.[20]
Sharialagar och islamism
Islam är inte bara en personlig trosuppfattning, utan de religiösa urkunderna innefattar också föreskrifter om lagar, så kallad sharia, och andra politiska aspekter. Kritik framförs ofta i etablerad västerländsk media och av människorättsorganisationer mot att sharialagarna och dess tolkningar skiljer sig mycket från etiska normer om mänskliga rättigheter. En tydlig majoritet av muslimer i muslimskt dominerade länder är emellertid positivt inställda till sharia, men inställningen till hur sharia ska tolkas varierar. Införandet av sharia är ett mål för islamistiska rörelser (det vill säga politisk islam) i många muslimskt dominerade samhällen, men även i västvärlden genom muslimska skiljedomstolar. Vanliga argument är att plikter att utöva religion och de stränga straffen förväntas minska kriminalitet, korruption och regimers förtryck, och ge ett rättvist samhällssystem såsom rättvisebegreppet definieras inom Islam.[21] Teologiskt liberala och sekulära muslimer (troende som vill skilja på religion och politik) kritiserar islamistiska rörelser och är ofta motståndare till försök att införa sharia, men ser islamisk lag som avsedd för en annan tid och plats i historien.[22]
De stränga hududstraffen, med offentliga avrättningar, stening, stympning och piskstraff istället för fängelsestraff uppfattas som obarmhärtigt i västvärlden, och har också ett varierande stöd bland den muslimska befolkningen i olika länder.[21]
Även om Islams införande på 600-talet i allmänhet avsevärt förbättrade kvinnans svaga ställning i arabiska stamkulturer, så kritiseras sharia idag för att konservera patriarkala strukturer och könsroller inom islam, och leda till diskriminering och förtryck av kvinnor. Detta eftersom döttrar bara ärver hälften så mycket som söner, och kvinnors rörelsefrihet och möjligheter att utbilda sig är begränsad i vissa länder som praktiserar sharia. Berättelser om kvinnor som dömts för otrohet efter att ha blivit våldtagna har flera gånger gett upphov till proteststormar mot regimer som praktiserar sharia.
Sharialagarna kritiseras för att leda till förtryck av oliktänkande och hindrande av åsiktsfrihet, genom att lagarna föreskriver bestraffning av homosexualitet och av konvertering från islam, genom att anhängare av andra religioner i vissa länder tvingas att följa lagarna, och genom att religiösa ledare ostraffat kan utfärda fatwor som uppmanar till mord på islamkritiker. Religiös förföljelse mot andra religioner, främst kristna, är vanligt förekommande i bland annat Egypten. Judar och muslimer har historiskt haft en relativt fredlig relation, men antisemitiska konspirationsteorier fått spridning i islamistiska sammanhang. Idag är ateism ett brott i tretton länder: Iran, Afghanistan, Somalia, Sudan, Saudiarabien, Indonesien,[23] Pakistan, Qatar, Förenade Arabemiratten, Jemen, Nigeria, Maldiverna och Malaysia.[24]
Anhängare av religionen
Islam kallas av dess försvarare för "fredens religion" men till trots förekommer det att kritiker av islam bemöts med våld och hot ifrån anhängare av religionen, i officiell form till exempel genom utfärdande av fatwor (religiösa domar). Uppmärksammade fall är dödsdomen mot författaren och islamkritikern Salman Rushdie, attentatet mot Charlie Hebdo, attentatet i Köpenhamn 2015 mordet på filmskaparen Theo van Gogh, de hot som uttalades efter Muhammedbilderna i Jyllands-Posten.[25][26][27][28][29] och anklagelserna mot Nasr Abu Zayd som var en egyptisk muslimsk teolog och som ansågs ha skilt sig från sin fru eftersom hans teologiska hållning var annan än den som den egyptiska staten förordade 1993.
På senare tider har även kritik riktats mot synen på mänskliga rättigheter inom islam och muslimska länder, kvinnors behandling juridiskt sett (shariah) och i vardagen samt mot försvårande av integration av muslimska invandrare i västerländska länder.[30][31][32]
Detta handlar då om vissa anhängare. Samtidigt finns det runt om i världen muslimer som tar avstånd från våldshandlingar och speciellt om det är i religionens namn. I slutändan är handlingar av anhängare inte direkt kopplat till religionen, även om man kan anse att dess urkunder propagerar för våldshandlingar mot kritiker. Vissa politiska och sociala element kan skapa grogrund för ett tankesätt som leder till våld. Denna del är inte en kritik av Islam, utan en kritik mot dess anhängare. Islamkritik är en historisk och litteraturvetenskaplig redogörelse av Islam, medan kritik av muslimers handlingar kan ha vissa religiösa element men studeras mer utifrån politik och sociala förhållande.[33]
Svensk debatt
I svensk debatt har kritik riktats mot den hederskultur som förekommer i arabvärldens stamsamhällen med de religiösa ledarnas välsignelse, och som kritikerna menar även är utbredd bland muslimska konservativa i invandrartäta områden i Sverige. Framträdande kritiker av hedersförtryck är föreningarna Glöm aldrig Pela och Fadime och Varken hora eller kuvad, liksom de feministiska muslimerna Nalin Pekgul och Hanna Gadban, konvertiten Mona Walter samt Sara Mohammad. Kritiken har bemötts bland annat av vissa företrädare för:
- Socialdemokrater för tro och solidaritet[34]
- Feministiskt initiativ,[35][36]
- Sveriges unga muslimer[37]
- Svenska muslimer för fred och rättvisa,[38]
- Muslimska mänskliga rättighetskommittén
Flera av de senare menar att hedersdebatten präglas av oproportionerlig islamkritik vilket leder till stigmatisering av och fördomar mot en minoritetskultur.
Under det så kallade Hijabupproret hösten 2013 klädde sig många svenska kvinnor, även icke-muslimer, i slöja för att tvärtom försvara muslimska kvinnors rätt till sin muslimska identitet utan att bli trakasserade.[39]
Debattörer har både försvarat och kritiserat den provokativa konst av Lars Vilks som riktar sig mot muslimer, och enligt honom själv syftar till kränkning.[40] Vissa beskriver konsten som mobbning av en utsatt grupp och menar att Vilks stärker rasism och islamofobi men gör obetydliga bidrag för yttrandefriheten.[41][42] Vilks försvarare betraktar hans satir som ett befogat ställningstagande för yttrandefrihet och mot religiös fundamentalism.[43].
Se även
Referenser
- ^ Warraq, Ibn (2003). Leaving Islam: Apostates Speak Out. Prometheus Books. p. 67. ISBN 1-59102-068-9.
- ^ Ibn Kammuna, Examination of the Three Faiths, trans. Moshe Perlmann (Berkeley and Los Angeles, 1971), pp. 148–49
- ^ The Mind of Maimonides, by David Novak, retrieved April 29, 2006
- ^ [a b] Mohammed and Mohammedanism, by Gabriel Oussani, Catholic Encyclopedia, retrieved April 16, 2006
- ^ Medievärlden: Medier ångrar ordet islamkritisk
- ^ De Haeresibus by John of Damascus. See Migne. Patrologia Graeca, vol. 94, 1864, cols 763-73. An English translation by the Reverend John W Voorhis appeared in THE MOSLEM WORLD for October 1954, pp. 392-398.
- ^ Ana Cecilia Rodriguez, Ahmad Kasravis syn på Iran och islam, Perspektiv på islam: en vänbok till Christer Hedin, red. Susanne Olsson & Simon Sorgenfrei, Stockholm: Dialogos, 2011.
- ^ Bostom, Andrew (2003-07-21). "Islamic Apostates' Tales - A Review of Leaving Islam by Ibn Warraq", FrontPageMag.
- ^ Ibn Warraq, The Quest for Historical Muhammad (Amherst, Mass.: Prometheus, 2000), 103.
- ^ Doctrina Jacobi nuper baptizati sid 86-87, skrift citerad i Walter Emil Kaegi, Jr., "Initial Byzantine Reactions to the Arab Conquest", Church History, Vol. 38, No. 2 (Jun., 1969), sid. 139–149: "He is deceiving. For do prophets come with sword and chariot?, …[Y]ou will discover nothing true from the said prophet except human bloodshed"
- ^ Catholic Encyclopedia (1910)
- ^ Bible in Mohammedian Literature., by Kaufmann Kohler Duncan B. McDonald, Jewish Encyclopedia, retrieved April 22, 2006
- ^ Robert Spencer, "Islam Unveiled", pp. 22, 63, 2003, Encounter Books, ISBN 1-893554-77-5
- ^ Ashk Dahlén, Att underkasta islam en filosofisk kritik inifrån, Signum, Uppsala, 2004.
- ^ Islamic Science: Does Islamic literature contain scientific miracles? by Denis Giron
- ^ Does the Qur'an Have any scientific Miracles? by Avijit Roy
- ^ Flera exempel ges i Denis Girons artikel: Qur'an: A Work of Multiple Hands?
- ^ [a b] Cosmology and the Koran: A Response to Muslim Fundamentalists by Richard Carrier
- ^ Zwemer, Samuel (1907). "Islam, a Challenge to Faith" (PDF). Student volunteer movement for foreign missions. Retrieved on 9 September 2008.
- ^ "Sana’a manuscripts: uncovering a treasure of words". UNESCO (2007). Retrieved on 2007-07-09.
- ^ [a b] Attitydundersökningen The world’s muslims: religion, politics and society, genomfördes under åren 2008–12 i 39 länder där minst 65% av befolkningen är muslimer i Afrika, Asien och Europa. Studien refereras i Åsikter i den muslimska världen, Forskning och framsteg, juli 2013.
- ^ Zeeshan Hasan, "Islam without Islamic law", Weekly Holiday, Bangladesh, 1994.
- ^ ”‘God Does Not Exist’ Comment Ends Badly for Indonesia Man”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120120013657/http://www.thejakartaglobe.com/news/god-does-not-exist-comment-ends-badly-for-indonesia-man/492370. Läst 20 januari 2012.
- ^ ”The 13 countries where being an atheist is punishable by death”. The Independent. Maj 2016. http://www.independent.co.uk/life-style/the-13-countries-where-being-an-atheist-is-punishable-by-death-a6960561.html. Läst 6 mars 2017.
- ^ Heneghan, Tom (2004-11-11). "Low profile for German Koran challenger", SwissInfo, Reuters.
- ^ "Iran Frees Professor Set to Die for Speech", The New York Times (2004-08-01).
- ^ "Storm grows over Mohammad cartoons", CNN.com (2006-02-03). Retrieved on 20 July 2007.
- ^ "Cartoon Body Count", Web (2006-03-02). Retrieved on 17 June 2008.
- ^ "Muslim row filmmaker 'murdered'", CNN.com (2004-11-02). Retrieved on 20 July 2007
- ^ http://www.freedomhouse.org/template.cfm?page=22&year=2005&country=6825. Se även Timothy Garton Ash (2006-10-05). "Islam in Europe", The New York Review of Books.
- ^ Timothy Garton Ash (2006-10-05). "Islam in Europe", The New York Review of Books.
- ^ Tariq Modood (2006-04-06). Multiculturalism, Muslims and Citizenship: A European Approach (1st ed.). Routledge. p. 29. ISBN 978-0415355155.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080708102707/http://www-rohan.sdsu.edu/~khaleel/. Läst 13 oktober 2008.
- ^ http://www.aftonbladet.se/debatt/article21126035.ab
- ^ https://feministisktperspektiv.se/2013/09/27/hedersdebatten-ar-ett-krig-mot-terrorismen/
- ^ http://www.svt.se/opinion/hanna-gadban-fortjanar-en-offentlig-ursakt
- ^ http://humanistbloggen.blogspot.se/2013/10/kamp-om-den-muslimska-identiteten.html
- ^ Debatt i Studio Ett i Almedalen, med Hanna Gadban, muslimsk feminist, och Yasri Khan, generalsekreterare Svenska muslimer för fred och rättvisa, Sveriges radio 2015-07-02
- ^ http://www.expressen.se/nyheter/de-bar-sloja-for-att-visa-solidaritet/
- ^ minerva - Let’s dance, baby
- ^ Jan Guillou, "Vilks ger sig på de lättkränkta knäppgökarna", kolumn i Aftonbladet den 2010-05-23.
- ^ "Lars Vilks kan både försvaras och kritiseras - Vi måste kunna diskutera yttrandefrihet på flera nivåer" Ledare i Barometern 2010-05-22
- ^ "Låt Vilks tala klart", Ledare i Dagens Nyheter 2010-05-23
