Stockholm-Bromma flygplats

Stockholm-Bromma flygplats
BMA Flygplatsens läge i Stockholms län
Allmän information
Ort	Stockholm
Flygplatstyp	Internationell flygplats Militär flygplats
IATA-kod	BMA
ICAO-kod	ESSB
FV-kod 1	C 8 (till 1975)
FV-kod 2	45 (från 1975)
Ägare	Swedavia
Driftbolag	Swedavia
Öppningsår	1936
Höjd över havet	14 meter
Koordinater	59°21′19″N 17°56′44″Ö
Totalt antal sysselsatta	110
Övrigt	Biluthyrning, flygbuss, lokalbuss, taxi, kiosk, restaurang, bankomat
Officiell webbplats	www.swedavia.se/bromma
Kommunikationer
Restid/Sträcka från centrum	15 min/9 km
Flygbuss	Flygbussarna
Parkering	Terminalparkering, korttidsparkering, långtidsparkering
Trafikerande flygbolag	British Airways/Sun-Air Brussels Airlines Direktflyg Finnair Flyglinjen Golden Air Malmö Aviation Nextjet Sverigeflyg
Banor
Riktning Dimensioner i meter Beläggning Längd Bredd 12/30 1 668 45 Asfalt
Statistik
Passagerare (2015)	2 488 779 (▲+4,6%)
Varav inrikes (2015)	2 190 463(▲+2,9%)
Varav utrikes (2015)	298 316 (▲+19%)
Landningar (2015)	28 308

Stockholm-Bromma flygplats (IATA: BMA, ICAO: ESSB), historiskt Bromma flygfält, är en internationell flygplats i stadsdelsområdet Bromma i Stockholms kommun. Flygplatsen är Sveriges tredje största och Stockholmsområdets mest centrala flygplats. Bromma ligger väster om stadskärnan och avståndet dit är cirka nio kilometer.

Bromma flygplats kompletterades i början på 1960-talet av Arlanda flygplats för utrikestrafik, dit senare även den mesta inrikestrafiken flyttade. Från 1990-talet och framåt har det dock varit en omfattande ökning av trafikflyget på Bromma flygplats. Idag trafikeras flygplatsen kommersiellt av såväl jetplan som turboprop-flygplan. De flesta av resenärerna på flygplatsen reser inrikes och ska till/från Stockholmsområdet. Detta till skillnad från Arlanda där majoriteten av inrikespassagerarna byter till/från andra plan^{[källa behövs]}. Brommas största aktör är BRA med linjer till Göteborg, Halmstad, Kalmar, Malmö, Ronneby, Stockholm, Sundsvall, Trollhättan, Umeå, Visby, Växjö, Ängelholm och Östersund. Flygbolag med färre linjer på Bromma är bland annat Brussels Airlines (BRU), British Airways, (Sun-Air) (AAR) och Finnair (HEL). Som många andra stadsnära flygplatser jorden runt utsätts Bromma för krafter som både verkar för ett bevarande och som verkar för en stängning av flygplatsen som sedan länge är omgiven av bostadsområden. Efter passagerarflygets avreglering i början av 90-talet fick Bromma i snabb takt ett ökat antal passagerare, samtidigt som annan flygverksamhet och antalet landningar skurits ned. Under 2016 hade flygplatsen 2 506 543 passagerare.

Historik

Områdets äldre historia

Bromma flygplats uppfördes på mark som tidigare tillhört bland andra gårdarna Glia i den västra delen av flygplatsen, Linta i söder och Ranhammar, som låg i den nordöstra delen av det nuvarande flygplatsområdet, ungefär vid nuvarande Bromma Blocks. När schaktningarna för det nya flygfältet inleddes år 1933 hade huvuddelen av den äldsta bebyggelsen i området sedan länge redan rivits eller förfallit. Bara Ranhammars gård och ett par lador fanns då kvar.

I samband med flygfältsbygget gjordes omfattande arkeologiska undersökningar. Bland annat inventerades ett stort antal gravar. När området började planeras år 1933 fanns minst 243 gravar på åtta gravfält. Den äldsta graven daterades i samband med utgrävningarna till tiden mellan 500-talets andra hälft och början av 600-talet.

Uppförande och invigning

Borgarrådet Yngve Larsson invigningstalar.

Invigningsdagen, en Junkers G-38 är startklar.

Bromma flygplats invigningsdagen 1936.

Vid början av 1930-talet hade behovet av en ny flygplats i Stockholm stadigt växt. Flygfältet i Barkarby låg utanför stadsgränsen och relativt avsides, pontonflygplanen som startade och landade på Stora Värtan vid Lindarängen norr om Ladugårdsgärde (öppnad 1920) kunde inte flyga på vintern då "landningsbanan" var frusen. Under 1920-talet hade de funnits planer på att upprätta en landflygplats på Skarpnäcksfältet, men de övergavs när Stockholms stadsfullmäktige den 30 juni 1933 beslöt att det skulle byggas ett flygfält vid Riksby i Bromma. Flygplatsen började byggas den 23 oktober 1933. Sammanlagt var området då cirka 175 hektar stort, med kuperad terräng omkring den då 58 hektar stora flygplatsen. Slutbesiktning skedde den 16 maj 1936. Skarpnäcks flygfält kom sedan bara att användas som beredskapsplats under andra världskriget och för sportevenemang efter kriget.

Enligt de första planerna skulle flygfältet ha gräsklädda start- och landningsbanor. Men bland annat på grund av problem med dränering och tjäle beslöts att de skulle byggas som asfaltsbanor. Ursprungligen hade Bromma flygplats fyra huvudbanor, där den längsta var cirka 900 meter. Genom att flygplatsen fick så många banor skulle det alltid finnas alternativa start- och landningsriktningar, och flygplatsen skulle därmed kunna användas med tillräcklig säkerhet året om och vid alla vindriktningar.

Både stationsbyggnaden (som ursprungligen var cirka 50 meter lång), flygledartornet och den första 100 meter långa hangaren (Hangaren 1) ritades av arkitekt Paul Hedqvist med biträde av arkitekt Nils Tesch. Tyska Lufthansa var konsult vid planeringen av anläggningen. I hangaren återanvände Hedqvist fackverksbalkar från gamla Tranebergsbron som just hade rivits.

Lördagen den 23 maj 1936 hölls invigningstalen i regn, rusk och dimma av Gustaf V och Flyghamnsstyrelsens ordförande borgarrådet Yngve Larsson. Klockan 15:00 öppnades flygplatsen för trafik. Med start klockan 15:10 började både svenska och utländska plan att landa, och som förste flygpassagerare på Bromma anlände Prins Bertil i ett av planen. Flygplatsen hade då kostat cirka 5,7 miljoner kronor och delvis finansierats med nödarbete åt arbetslösa. Vid invigningen deltog även världens då största landflygplan, en Junkers G-38. Av denna flygplanstyp fanns bara två exemplar, som båda tillhörde Lufthansa. Junkersplanet kunde ta 34 passagerare, varav en del var placerade i vingarna. De sista åren före andra världskriget trafikerades Bromma av ett ännu större plan, Lufthansas Junkers Ju-90 för 40 passagerare.

Tillkomsten av Bromma flygplats var av stor betydelse för Stockholms internationella kommunikationer. Restiden till Berlin klarades på fyra timmar utan mellanlandning och till Paris eller London tog det sju till åtta timmar, men då fick man mellanlanda. En flygresa Stockholm-London (enkelresa) kostade 315 kronor.

Vidareutveckling

Stationsbyggnaden på 1940-talet.

Stationsbyggnaden på 1940-talet.

Bromma var en av de första flygplatserna som byggdes direkt enligt det växande trafikflygets behov. Den var först i Europa att byggas med asfalterade banor och hade ursprungligen fyra rullbanor för att kunna användas oavsett vindriktning av dåtidens sidvindkänsliga sporrhjulflygplan. När flygplanen blev tyngre och snabbare under andra världskriget uppkom behovet av en längre och bredare rullbana. Parallellt med en av de ursprungliga banorna byggdes då en ny bana som blev klar 1944 med 1668 meter längd, bana 13/31. Senare omnumrerad till 12/30 är det den bana som återstår idag.

Fram till sammanslagningen med SAS 1948 var ABA, AB Aerotransport det största bolaget på Bromma. Under andra världskriget minskade trafikflyget men engelska och svenska kurirplan flög med norska och danska flyktingar och varor bland annat till Storbritannien, och Bromma flygplats var ett populärt mål för tyska spioner. Två av de svenska kurirplanen, SE-BAG och SE-BAF, sköts ner av tyskarna. Efter kriget blomstrade Bromma flygplats, 1945 inledde SILA som redan 1946 blev en del av SAS flygningar till La Guardia flygplatsen i New York med mellanlandning i Reykjavik i Island och Gander i Newfoundland. 1955 startade den Första svenska charterresan från Bromma.

Nya och tyngre flygplan krävde dock allt längre landningsbanor och större utrymmen. Avgörande blev SAS beställning av DC-8 som gjorde att man beslöt att bygga ut den så kallade Halmsjöbanan till det som idag är Arlanda. SAS DC-8:or sattes till att börja med in på USA-flygningarna vilka flyttade till ett halvfärdigt Arlanda 1960. Efter politiskt beslut flyttades allt reguljärt utrikesflyg till Arlanda i samband med dess invigning 1962. Under 1960- och 70-talen kom istället inrikesflyget att expandera kraftigt på Bromma men efter att inrikesflyget, som från Bromma utfördes av SAS och det av SAS hälftenägda Linjeflyg, flyttade sin trafik till Arlanda 1983 blev Bromma en flygplats i huvudsak för allmänflyg, skol- och affärsflyg.

1983 ville Stockholms kommun säga upp kontraktet med Luftfartsverket gällande Bromma flygplats. 1984 enades berörda kommuner om att Tullinge flygplats skulle ersätta Bromma senast 1991. Detta med anledning att Flygvapnet skulle lämna Tullinge då Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) lades ner 1986. Dock kom aldrig detta beslut att fullföljas, på grund av en omfattande opinion mot att Tullinge flygplats skulle omvandlas till en ny reguljär flygplats.

År 1992 avreglerades dock den svenska flygmarknaden och som följd av Sveriges EU-inträde 1995 och kravet på likabehandling inom unionen kom Luftfartsverket också att så småningom åter öppna Bromma för utrikestrafik. När Malmö Aviation började med flygningar till London, Malmö och Göteborg började resenärerna komma tillbaka till Bromma och sedan slutet av 1990-talet har allt fler flygbolag etablerat sig på Bromma vilket gjort att flygplatsen återtagit sin ursprungliga funktion som en central trafik- och affärsflygplats för Stockholm. Hårda bullerkrav hade införts för Bromma, men Malmö Aviation hade hittat lämpliga plan som de fortfarande 2016 använder.

Hösten 2014 tillsatte regeringen en statlig samordnare med uppdrag att undersöka om Bromma flygplats kan omvandlas till stadsutvecklingsområde.

Andelen skol- och allmänflyg har däremot krympt kraftigt på grund av höjda landningsavgifter. Tidigare stridsflyg och Kustbevakningens havsövervakningsplan har lämnat Bromma, medan Flygvapnets så kallade regeringsflygplan oftast använder flygplatsen som sin bas i Stockholmsområdet.

Historiska bilder

• 
  Bromma flygplats 1947 med ett amerikanskt plan och två plan från AB Aerotransport.
• 
  Hangar 1 med SAS "Sigtrygg Viking" (DC-4) samt en DC-3:a tillhörande Swedish Air Lines, foto från sena 1940-tal.
• 
  SAS Convair 440 "Bjarne Viking". Foto från 1967.
• 
  En Jakovlev Jak-40 utanför hangar 1. Foto från 1971.

Upprustning och utbyggnad

Flygledartornet.

Ankomsthallen, sedd från plattan.

Avgångshallen, interiör.

Plan för Malmö Aviation på startbanan.

Framtida utbyggnader och renoveringar präglas av flera faktorer, inte minst behovet att försöka bibehålla flygplatsbyggnadernas arkitektoniska särprägel. Samtidigt går det inte att bortse från att trycket på flygplatsen är stort.

Ett nytt flygledartorn, beläget på Ranhammarshöjden, togs i bruk 2002 och terminalen rustades upp samma år. Flygledartornet ersatte ett mindre torn, byggt på den ursprungliga terminalens tak, som i sin tur hade ersatt ett i terminalen inbyggt flygledarrum. Numera är gamla flygledartornet med tillhörande före detta terminalbyggnad, samt gamla hangar A, det vill säga nuvarande passagerarterminalen, K-märkta.

Under sommaren och hösten 2005 gjordes flera ombyggnationer flygplatsen:

• Ankomsthallen modifierades för att kunna separera resenärer inom och utom Schengenområdet.
• Ett skärmtak byggdes utomhus över gången till flygplanens uppställningsplatser som är en tillgång vid dåligt väder.
• Skyltningen förbättrades med elektroniska skyltar.
• Parkeringen för resenärer och besökare skall effektiviseras genom att Bromma får en gemensam parkering för lång- och korttidsparkering som kallas den övre parkeringen och installation av timparkering vid terminalen.
• Restaurangen i terminalen har renoverats enligt ett italienskt koncept.
• Innanför säkerhetskontrollen har byggts en ny bar som också är Italieninspirerad.
• Flygplatsens toaletter har renoverats i en modern funkisstil med mosaik och stål.

Förutom passagerarterminalerna för trafikflyget har Bromma flera separata områden för affärsflygbolag och annan verksamhet.

I syfte att förbättra förhållandena för affärsflyget till Stockholm och Bromma flygplats, utlystes en upphandling av Luftfartsverket år 2003 (med diarienr SB 2003-0280-071) gällande drift av en GA-terminal (General Aviation). Denna upphandling vanns av det svenska flygbolaget Grafair. Följden är att samtliga luftfartyg ej baserade på Stockholm-Bromma flygplats med vikt över 4 ton skall använda ramp EAST, Grafair Jet Center som uppställningsplats. Den 11 november 2004 invigdes Grafair Jet Center som den första FBO:n i Sverige (från engelskans "Fixed Base Operator").

Framtidsplaner

Bromma flygplats drivs av Swedavia på mark som tillhör Stockholms kommun. Enligt beslut i stadsfullmäktige den 17 mars 2008 har staten, primärt genom luftfartsverket, rätt att disponera marken till och med den 31 december 2038 för flygplatsändamål. Arrendeavtalet reglerar också de särskilda miljövillkor som staden ställer på flygtrafiken på grund av det centrala läget.

Flygplatsens framtid har varit omdebatterad i decennier. Vissa kritiker menar att tillkomsten av Arlandabanan 1999 gjort att Bromma tappat rollen som den enda citynära flygplatsen samt att flygplanen bullrar vid start och landning och utgör en ständig fara. Det har inträffat ett haveri där det var mycket nära att folk på marken dödades (Linjeflyg Flight 618). Andra kritiker menar att miljö- och klimatskäl talar för en nedläggning. I samband med kommunens handläggning av ett nytt arrendeavtal framförde Naturskyddsföreningen i oktober 2007 ett uppdaterat förslag på en idé från 1980-talet att istället lägga ned flygplatsen och bygga en ny stadsdel med plats för 50 000 boende och arbetande. Några politiska partier, bland andra centern, miljöpartiet och socialdemokraterna har ställt sig bakom liknande förslag.. Bostadsbyggnadsförslagen har inte fått gehör, men i samband med att det nya arrendeavtalet slöts minskades flygplatsens disponerade areal.

Passagerarantalen stiger dock stadigt och flygplatsens betydelse för Stockholms näringsliv framhålls av förespråkarna, bland annat av Stockholms Handelskammare. Andra förespråkare menar att Arlanda saknar kapacitet att ta över Brommas privatflyg och att det av flygoperativa skäl medför olägenheter att blanda större och mindre flygplan på samma banor. Samtidigt visar studier att en samlad regional flygplats har större förmåga att attrahera långväga flyg. Berlins starkt försenade storflygplatsbygge Berlin Brandenburgs internationella flygplats som ersätter cityflygplatserna Tegel och Tempelhof lyfts fram som exempel på denna utveckling.

När arrendeavtalet, giltigt till 2038, mellan Luftfartsverket och Stockholms stad undertecknades i slutet av 2007 uttrycktes det specifikt att affärsflyget skulle få verka på Bromma flygplats och det lättare allmänflyg skulle flyttas över till den södra delen av start- och landningsbanan.

I början av 2011 informerades en stor del av de på Bromma verksamma flygföretagen och flygklubbarna av Swedavia om att de var uppsagda och inte skulle få möjlighet till nytt arrende. Allmänflyget har disponerat två ytor kända i dagligt tal som Linta-området och Norra parkeringen. Taxiflyg och liknande affärsmässigt allmänflyg har fått vara kvar, men det ideella allmänflyget numera (2015) inte någon bas i Stockholm, utan de får hålla till i till exempel Västerås eller Eskilstuna.

Tvärbanans planerade Kistagren kommer att få en hållplats vid Bromma flygplats. Möjlig trafikstart 2021.

Efter valet 2014 beslutade den nya grönrödrosa majoriteten i Stockholms stad att man önskar avveckla Bromma flygplats och bereda plats för ett nytt stadsutvecklingsområde. Samtidigt aviserade den nytillträdda regeringen att man avsåg utse en statlig förhandlingsperson i syfte att pröva möjligheten att skapa bostäder på citynära flygplatser. Den 18 december 2014 utsågs tidigare näringsministern Anders Sundström till statlig samordnare med utförligt direktiv om att pröva möjligheterna att föra över kapacitet från Bromma flygplats till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Sundströms utredning Mer flyg och Bostäder presterades i april 2016 med slutsatsen att Bromma flygplats inte har någon framtid efter 2038 och att Arlanda måste byggas ut.

Miljö

Miljökraven på Bromma flygplats är omdiskuterade, endast de tystaste flygplanen får trafikera flygplatsen och nattetid får flygplatsen endast användas av Ambulansflyget och flygvapnets statsflyg. LFV har bekostat ljudisolering av bostäder i närheten. Trots detta beräknas ca 80 000 personer vara störda av flygplatsens flygrörelser. Många boende under inflygningsstråket har klagat på höga ljudnivåer och andra störningar. Framtiden är oviss. Mark- och miljödomstolen stoppade 2012 ett bostadsprojekt på Södermalm med hänvisning till flygbullret från inflygningen.

Till skillnad från Arlanda som regleras av ett miljöavtal med ett koldioxidtak^{[källa behövs]} finns ingen begränsning för hur mycket koldioxid Bromma flygplats får släppa ut. Detta är en orsak till att trafiken på Bromma ökar på bekostnad av Arlanda.^{[källa behövs]}

Kommunikationer

Flygplatsen nås via Ulvsundavägen, länsväg 279.

Buss

• Storstockholms Lokaltrafik Buss 152 till Sundbybergs station och 110 går till terminalen medan 112, 509 med flera passerar utanför flygplatsen.
• Flygbussarna direkt mellan flygplatsen och Cityterminalen.

Taxi

• Taxihållplats finns och även möjlighet att förbeställa flygtaxi. Flygbussarna erbjuder även flygbusstaxi (taxi + flygbuss).

Hyrbilsföretag

• Avis
• Europcar
• Hertz
• Mabi

Parkering

• Terminalparkering - 15+45 platser (max 1 timme)
• Korttidsparkering - 160 platser
• Långtidsparkering - 600 platser

Säkerhet och myndighetsnärvaro

Skyddsvaktsbevakning och säkerhetskontroll sköts av upphandlad auktoriserat bevakningsföretag. LFV ansvarar för flygplatsens räddningstjänst.

Gränspolisen har verksamhet på flygplatsen. Kontroll av passagerare genomförs vid flyg utanför Schengensamarbetet. Det finns vanligen inga sådana reguljära plan, men ofta privata.

Tullverket genomför kontroll vid behov på flyg utanför Sverige.

Flygvapnet har verksamhet på Bromma i form av Statsflyget.

Faciliteter

Det finns flera butiker och restauranger på flygplatsen och flera hotell i närheten. Stockholms Flygklubb och andra företag arrenderade ett område i den nordöstra delen flygfältet men arrendena sades upp av Swed­avia när avtalen gick ut i slutet av 2011.

Destinationer och flygbolag

De vanligaste destinationerna mätt i passagerarantal 2013

1. Malmö &&&&&&&&&0554438.&&&&&0554 438 2. Göteborg &&&&&&&&&0451491.&&&&&0451 491 3. Umeå &&&&&&&&&0244651.&&&&&0244 651 4. Ängelholm &&&&&&&&&0202221.&&&&&0202 221 5. Visby &&&&&&&&&0190348.&&&&&0190 348

6. Bryssel &&&&&&&&&0129855.&&&&&0129 855 7. Ronneby &&&&&&&&&&071662.&&&&&071 662 8. Halmstad &&&&&&&&&&067361.&&&&&067 361 9. Helsingfors &&&&&&&&&&060894.&&&&&060 894 10. Kalmar &&&&&&&&&&060418.&&&&&060 418

Källa: Swedavia - destinationsstatistik

Inrikes

Flygbolag	Destinationer
BRA	Göteborg, Halmstad, Kalmar, Malmö, Ronneby, Sundsvall, Trollhättan, Umeå, Visby, Växjö, Ängelholm och Åre Östersund.

Utrikes

Flygbolag	Destinationer
Brussels Airlines	Bryssel
Finnair (utförs av Flybe)	Helsingfors
British Airways (utförs av Sun-Air of Scandinavia)	Århus

Källa: Swedavia - destinationsguiden

Se även

• Bällsta radartorn
• Bromma Blocks
• Trafikflyget 4, SAS tidigare huvudkontor vid Bromma flygplats
• Stockholm-Arlanda flygplats
• Stockholm-Skavsta flygplats
• Malmö Aviation
• Lista över flygplatser i Sverige
• Lista över största flygplatser i Norden
• Internationella Luftfartsutställningen i Stockholm 1936

Referenser

Tryckta källor

• Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
• Årsredovisning.
• Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. Libris 8465772. ISBN 91 86050‐58‐3 

Övrig litteratur

• Beckman, Mats T (2013). Att planera Bromma flygplats : Om arkitektinsatserna i den ursprungliga planeringen. Trita-ARK. Forskningspublikation. Stockholm: Institutionen för arkitektur, Kungliga Tekniska högskolan. ISSN 1402-7453 Libris 8267441. http://www.kth.se/polopoly_fs/1.379859!/Menu/general/column-content/attachment/Bromma%20flygplats.pdf 
• Fälting, Lars (1995). Högtflygande planer i debatten om Arlanda 1946. Working papers in transport and communication history, 1104-6988 ; 1995:4. Umeå: Research Group "Transports and Communications in Perspective", Depts. of Economic History, Umeå Univ. and Uppsala Univ. Libris 2059005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-2353 
• Sanz, Michael; Bromma Flygplats —- flyg, folk och händelser 1936 - 1996: Allt om hobbys förlag, 1996; ISBM 91-85496-87-1

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Stockholm-Bromma flygplats.
  Bilder & media
• Stockholmskällan har media som rör Stockholm-Bromma flygplats
• Officiell webbplats
• Film från invigningen: Sundgren, Nils Petter och Björn Nilsson intervjuar Yngve Larsson (17 oktober 1976). Återblick. [TV-program]. Villa Mullberget, Stockholm: Sveriges Television. Scenens tidpunkt: 18:10. https://www.youtube.com/watch?v=f3MYiNVC9UQ. Läst 18 september 2009 
• Beskrivning av Bromma flygplats i Bebyggelseregistret