Unitarism

Från Wikipedia

Religion
Världreligionerna symboler

Unitarism eller unitarianism (av latin unitas "enhet", unus "en") är inom kristendomen en beteckning på en rörelse som uppstod på 1500-talet och som i likhet med antitrinitarismen helt avvisar läran om treenigheten; det vill säga att Bibelns Gud kan delas in i aspekterna Fadern, Sonen och Den Helige Ande, och att Jesus därför är Gud.

Liberala unitarier uppmuntrar inte sällan till oortodoxa uppfattningar om Gud, Jesus, världen och meningen med livet. De anser att religion och vetenskap kan samexistera och vägleda dem i deras förståelse av naturen och Gud. De bekänner sig inte till några dogmatiska trosbekännelser. Anhängare av unitarismen accepterar i allmänhet religiös pluralism och kan finna värde i alla läror, men lägger fortfarande störst vikt vid Kristi lära. Det finns idag cirka 800 000 unitarister (eller unitarier) i världen.

Historia

På det europeiska fastlandet skapade de så kallade socinianerna en unitarisk kyrka i Polen redan på 1500-talet, men de förtrycktes under motreformationen och fördrevs till andra länder, bl.a. Ungern. I 1600- och 1700-talens England förenades unitarismen med deismen till en förnuftsreligion, men inledningsvis utan att bilda ett eget trossamfund. Den anglikanske prästen Theophilus Lindsey (1723-1808) förbjöds 1773 att verka som präst p.g.a. sin unitariska övertygelse, och grundade 1774 ett fritt unitariskt trossamfund i Storbritannien. I USA grundades i början av 1800-talet American Unitarian Association (AUA), ett unitariskt samfund som 1961 förenades med de besläktade universalisterna.

Teologi

Rörelsens anhängare, de första unitarierna, ville förena en sträng monoteism med allmängiltig kristen humanism. Därför förnekade de Jesu gudomlighet och framhöll honom i stället som en människa som Gud utsett till budbärare (profet). Den bilden av Jesus delar unitarierna med bland annat muslimer och bahá'í-troende och med icke-trinitariska kristna som sökt att närma sig judendomen eller som lever helt och fullt enligt judendomen men som har kvar sin tro på Jesus/Yeshua som profet och Messias och som kallar sig själva messianska judar, messianer eller messianskt troende. Deras teologi skiljer sig alltså från den katolska, ortodoxa och anglikanska teologin, samt från den teologi som genomsyrar huvudfåran inom protestantismen och de andra kristna kyrkosamfund som lär ut och tror på treenighetsläran.

Den moderna unitarismen menar sig återupprätta den ursprungliga kristendomen, som de menar skulle ha varit unitarisk eller strängt monoteistisk (såsom judendomen). Unitariska kristna tror på Jesus Kristus och läran om densamme, som återfinns i Nya testamentet och i andra tidiga kristna skrifter. Konservativa (bibliska eller evangelikala) unitarier håller hårt fast vid principen sola scriptura och menar att Bibeln är tillräcklig i sig själv för att utgöra den enda källan till den kristna läran.

Unitarier hänvisar ofta till den romerska statsmaktens påtryckningar under koncilierna åren 325 - 451. Då bestämdes dels att Jesus själv var Gud och hans mor Maria upphöjdes till att vara Guds Moder – en av världshistoriens mest förödande förfalskningar enligt unitaristerna. Förfalskningarna förklarar den uppenbara skillnaden mellan den judiske Jesus och den kristna lärans Jesus, det vill säga kristendomen. I kristen mening är Jesus inte kristen, påpekar unitaristerna. Jesu uppgift var att visa människorna att de kunde få evigt liv. Detta gjorde han, enligt unitarismen, genom att dö som en människa och uppstå från de döda. Om Jesus hade varit Gud hade allt detta varit meningslöst – judarna och andra monoteister visste ju redan att Gud har evigt liv.

Norden

Den moderna unitarismen kom från USA till Norden i slutet av 1800-talet. Kristofer Janson bildade en unitarisk kyrka, kallad Broderskabets Kirke, som var verksam i Oslo från 1895-1937. 1896 ansökte den hos regeringen om att få bli registrerat som kristet trossamfund. Ansökan avslogs då kyrkans lära ansågs skilja sig för mycket från klassisk kristen tro. Istället blev man registrerade som icke-kristet dissentersamfund (det andra i Norge, efter judendomen).

1897 förklarade ecklesiastikdepartementet i en skrivelse att varken unitariernas eller mormonernas dop kunde erkännas som kristet. Detta upprepades i en ny skrivelse från 1925. Då kyrkans pastor Herman Haugerud dog 1937 upplöstes församlingen.

1995 bildades, i nära kontakt med transsylvanska unitarier i Ungern och Rumänien, mindre unitariska grupper i Osloområdet och tio år senare godkändes man som registrerat trossamfund under namnet Unitarforbundet Bét Dávid (Den norske unitarkirke).

Även i Sverige grundades på 1800-talet några unitariska samfund. I dag finns bland annat den unitariska kyrkan i Malmö.

De flesta unitarierna i Danmark tillhör Unitarisk Kirkesamfund.

Kända unitarier

Se även

Litteratur

  • Joseph Henry Allen, Our Liberal Movement in Theology (Boston, 1882)
  • Joseph Henry Allen, Sequel to our Liberal Movement (Boston, 1897)
  • Anthony F. Buzzard and Charles F. Hunting, The Doctrine of the Trinity: Christianity's Self-Inflicted Wound (Lanham, Maryland, 1998) ISBN 1-57309-309-2
  • John White Chadwick, Old and New Unitarian Belief (Boston, 1894)
  • William Ellery Channing (1903)
  • Unitarianism: its Origin and history, a course of Sixteen Lectures (Boston, 1895)
  • George Willis Cooke, Unitarianism in America: a History of its Origin and Development (Boston, 1902)
  • Patrick Navas, Divine Truth or Human Tradition: A Reconsideration of the Roman Catholic-Protestant Doctrine of the Trinity in Light of the Hebrew and Christian Scriptures (Bloomington, Indiana 2007). ISBN 1-4259-4832-4
  • Unitarian Year Book (Boston)
  • Earl Morse Wilbur, A History of Unitarianism: Socinianism and Its Antecedents, Harvard University Press, 1945
  • Andrew M. Hill, 'The Unitarian Path', Lindsey Press (London 1994) ISBN 0-85319-046-1
  • Wade E. Cox, Early Theology of the Godhead (No. 127), CCG, 1995
  • Wade E. Cox Arianism and Semi-Arianism (No. 167) CCG, 1996
  • Wade E. Cox, Role of the Fourth Commandment in the Sabbath-keeping Churches of God (No. 170), CCG, 1996
  • Wade E. Cox Socinianism, Arianism and Unitarianism (No. 185) CCG, 1996
  • Charles A. Howe, 'For Faith and Freedom: A Short History of Unitarianism in Europe', Skinner House Books (Boston, 1997) ISBN 1-55896-359-6
  • Wade E. Cox, The Pre-existence of Jesus Christ (No. 243), CCG, 1998
  • Matthew F. Smith, 'Unitarians' (short article) in Christianity: The Complete Guide, Continuum, (London 2005) ISBN 0-8264-5937-4.

Externa länkar

v • r
Kristologi
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Unitarism&oldid=42245591”