4 juni
◄◄ ◄ 4 juni ► ►► | ||||||
Veckodag 2024: Tisdag | ||||||
Maj · Juni · Jul | ||||||
Årets 155:e dag (156:e under skottår) 210 dagar till årets slut | ||||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | |||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
2024 | ||||||
Alla datum | ||||||
Månader | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Januari • Februari • Mars | ||||||
April • Maj • Juni • Juli | ||||||
Augusti • September • Oktober | ||||||
November • December | ||||||
På Wikimedia Commons finns media som rör 4 juni Se även Mall:4 juni |
4 juni är den 155:e dagen på året i den gregorianska kalendern (156:e under skottår). Det återstår 210 dagar av året.
Återkommande bemärkelsedagar
Nationaldagar
Flaggdagar
- Finland: Försvarets fanfest (till minne av marskalk Gustaf Mannerheims födelse 1867)
Namnsdagar
I den svenska almanackan
- Nuvarande – Solbritt och Solveig
- Föregående i bokstavsordning
- Helfrid – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 14 oktober och utgick 2001.
- Helfrida – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Holmfrid – Namnet infördes på dagens datum 1901, men utgick 1993. 2001 återinfördes det, men då på 30 mars.
- Optatus – Namnet fanns, till minne av en nordafrikansk biskop och helgon från 300-talet, på dagens datum fram till 1901, då det utgick.
- Solbritt – Namnet infördes 1986 på 15 september, men flyttades 1993 till dagens datum, där det har funnits sedan dess.
- Solveig – Namnet infördes 1986 på 1 september, men flyttades 1993 till dagens datum, där det har funnits sedan dess.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Optatus
- 1901–1985 – Holmfrid
- 1986–1992 – Holmfrid, Helfrid och Helfrida
- 1993–2000 – Solbritt och Solveig
- Från 2001 – Solbritt och Solveig
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9
Händelser
- 1134 – Tronpretendenten Erik Emune besegrar den danske kungen Nils i slaget vid Foteviken i sydvästra Skåne. Slaget avslutar det danska inbördeskrig, som har rasat sedan kung Nils son Magnus (tidigare tronpredentent i Västergötland) har mördat Erik Emunes halvbror hertig Knut Lavard 1131 (på grund av att han har känt sin ställning hotad av Knut och Erik, som är missnöjda över att inte själva ha fått ta över den danska tronen efter sin far Erik Ejegods död 1103 – istället togs tronen över av dennes bror Nils). Detta blir det första slag i Nordens historia, där rytteri används i större utsträckning, men trots att Nils blir besegrad och hans son Magnus stupar är han fortfarande kung av Danmark. Därför blir han tre veckor senare mördad i Schleswig av Erik Emune, som den 25 juni utropar sig till ny kung.
- 1745 – En preussisk här på 58 500 man, ledd av kung Fredrik II, besegrar en jämstark österrikisk-sachsisk armé (58 700 man), ledd av ärkehertig Karl Alexander av Lorraine, i slaget vid Hohenfriedberg. Slaget blir en avgörande seger för preussarna under det österrikiska tronföljdskriget och kungen får efter detta snart epitetet Fredrik den store.
- 1783 – De franska uppfinnarbröderna Joseph och Étienne Montgolfier genomför världens första uppstigning med en varmluftsballong inför publik i Annonay i sydöstra Frankrike (redan 14 december året innan har de lyckats få en ballong att stiga till 250 meters höjd och vid experiment under våren har det lyckats med ännu högre höjder; detta är alltså den första uppstigningen inför publik). Denna dag lyckas de få ballongen att stiga uppåt 2 kilometer och efter 10 minuters flygning landar ballongen 2 kilometer från startplatsen. Nästa experiment genomförs den 19 september, då de lyckas skicka upp en ballong med levande varelser ombord.
- 1849 – Det första av tre liberala reformmöten i Örebro öppnas i Societetssalongen, under ledning av godsägaren och skriftställaren Carl Henrik Anckarsvärd (de övriga hålls 1850 och 1853). Mötena genomförs av frisinnade och liberala högreståndspersoner och har som syfte att reformera den svenska rösträtten och utformningen av riksdagen. Mötet tillkommer sedan kung Oscar I har lagt fram ett förslag om införande av tvåkammarriksdag, då många av deltagarna hellre vill ha ett enkammarsystem.
- 1859 – En fransk-sardinsk styrka på 59 100 man, ledd av den franske kejsaren Napoleon III och den sardinske kungen Viktor Emanuel II, besegrar en mer än dubbelt så stor österrikisk här (125 000 man), ledd av fältmarskalk Ferencz József Gyulay, i slaget vid Magenta i Lombardiet (nuvarande norra Italien). Den fransk-sardinska segern blir avgörande för det andra italienska självständighetskriget och ett viktigt led på vägen mot Italiens enande, som sker två år senare.
- 1907 – De båda skånska sportklubbarna IF Svithiod och Stattena IF slås samman och bildar Helsingborgs IF, som snart får inriktning mot fotboll. Idag (2024) är klubbens lag med i fotbollsallsvenskan är hittills det enda svenska lag som under en och samma säsong har vunnit de tre högsta svenska fotbollstitlarna Allsvenskan, Svenska cupen och Supercupen (2011).
- 1913 – Den brittiska militanta kvinnliga rösträttskämpen Emily Davison kastar sig framför kung Georg V:s häst vid Epsomderbyt och blir därmed nedtrampad av hästen, varvid både den och jockeyn Herbert Jones faller till marken. Davison avlider fyra dagar senare av de skador hon ådrar sig vid händelsen och vid hennes begravning den 14 juni bärs hennes kista genom London, eskorterad av 2 000 uniformerade suffragetter och draperad i suffragettrörelsens färger lila, vitt och grönt. Davisons syfte med aktionen är oklart, men det antas att det har varit ett misslyckat försök att fästa en flagga med suffragettrörelsen WSPU:s färger på kungens häst.
- 1916 – Ryssarna inleder den så kallade Brusilovoffensiven (uppkallad efter den ryske befälhavaren Aleksej Brusilov) mot Österrike-Ungern. Offensiven, som pågår till 20 september, leder till en tillfällig rysk framgång på östfronten under första världskriget, då österrikarna drivs tillbaka 10 mil i Ukraina. De ryska förlusterna uppgår efter offensivens genomförande till en miljon man, medan de österrikiska blir nästan två miljoner.
- 1920 – Första världskrigets segermakter sluter fred med Ungern genom att det så kallade Trianonfördraget undertecknas i Versailles utanför Paris (sedan dubbelmonarkin Österrike-Ungern har upplösts 1918 sluts separata freder med de båda riksdelarna och freden med Österrike har undertecknats året innan). Freden innebär, att dubbelmonarkin formellt upplöses och att Ungerns gränser efter upplösningen fastställs, varvid landet förlorar 72 % av sin tidigare yta och 62 % av befolkningen.
- 1937 – Världens första kundvagnar införs på Piggly Wiggly-stormarknaden den amerikanska delstaten Oklahomas huvudstad Oklahoma City. Vagnarna har uppfunnits av affärsägaren Sylvan Goldman, som under året innan har funderat på hur kunderna ska kunna få med sig fler varor och då kommit på idén att sätta en varukorg och hjul på en vikbar stol. Eftersom detta har varit inspirationsgrunden kallar till en början vagnarna för ”vikbara korgbärare”.
- 1940 – Operation Dynamo, genom vilken den brittiska expeditionskåren har evakuerats undan tyskarna från Dunkerque på franska nordkusten över till Storbritannien, avslutas efter åtta dagar. Genom att man har använt alla upptänkliga flytetyg från södra Storbritannien och ett stort antal civila har deltagit i räddningsaktionen har man i princip lyckats rädda hela den brittiska styrkan och även några franska soldater – totalt 338 226 man – och händelsen går till historien under namnet Miraklet vid Dunkerque.
- 1942 – Japanska styrkor inleder ett anfall mot de amerikanska Midwayöarna i Stilla havet, med syfte att bryta USA:s strategiska makt på havet. Slaget vid Midway, som pågår till 7 juni, blir dock en vändpunkt i Stillahavskriget, då det blir en avgörande amerikansk seger, som leder till att USA övertar initiativet från Japan och inleder det tre år långa besegrandet av de japanska styrkorna.
- 1944 – I slutet av den sedan 22 januari pågående Operation Shingle (den avslutas dagen därpå) befrias den italienska huvudstaden Rom från tyskarna av de allierade. Även om tyskarna i Italien i och med detta inte är besegrade blir intagandet av den italienska huvudstaden en viktig symbolisk händelse och då de allierade två dagar senare inleder invasionen av Normandie i norra Frankrike och detta därmed öppnar ”den andra fronten” i Europa får tyskarna svårare att enbart koncentrera reserverna till Italien.
- 1965 – Kulturreservatet Wadköping i Örebro, som är ett friluftsmuseum bestående av gamla hus från 1500- till tidigt 1900-tal, invigs av kung Gustaf VI Adolf, som ett led i öppnandet av stadens 700-årsfirande (man vet inte exakt när Örebro fick sitt stadsprivilegium, men då man förmodar att det var under 1260-talet har man valt år 1965 för att fira 700-årsjubileet). Själva jubileumsutställningen varar i drygt två veckor (till 20 juni), men Wadköping finns som museum än idag (2024). Namnet Wadköping är taget efter författaren Hjalmar Bergmans fiktiva stad med detta namn, eftersom han föddes i Örebro och räknas som en av ”stadens söner”.
- 1970 – Det brittiska protektoratet över Tonga upphör.[1] Detta innebär att kungariket Tonga har stått under brittiskt beskydd sedan protektoratets upprättande 1900, men att det nu istället blir ett helt självständigt rike (även om det samtidigt blir medlem av det brittiska samväldet), det enda kungariket i Oceanien.
- 1989
- Militär slår ner de studentprotester för ökad demokratisering, minskad korruption och större frihet för studenterna i Kina, som har pågått på Himmelska fridens torg i den kinesiska huvudstaden Peking sedan i april. Protesterna har bland annat utbrutit efter att den då 73-årige reformpolitikern Hu Yaobang har avlidit av en hjärtattack under möte med den kinesiska politbyrån. Den kinesiska regeringen är dock inte redo att tillmötesgå studenternas krav, varför man tidigt på morgonen denna dag beordrar militären att öppna eld. Uppemot 3 000 personer dödas på torget och på den stora avenyn som går fram till det. Händelsen leder till att den kinesiska kommunistregimen under flera år efteråt utsätts för skarp internationell kritik.
- Under första omgången av årets polska parlamentsval blir Polska förenade arbetarpartiet (Polens kommunistparti) visserligen fortfarande största parti, men minskar från 55,4 % i valet 1985 till 37,6 % och går från 255 till 173 mandat. Fackföreningen Solidaritets politiska gren, under ledning av varvsarbetaren Lech Wałęsa, får 35,0 % av rösterna och därmed 161 mandat. Även om valet inte är helt demokratiskt (vissa mandat är reserverade för kommunistpartiet) bereder det vägen för slutet på kommunistpartiets maktmonopol,[2] och i förlängningen till kommunismens fall inom östblocket, då det är det första valet i det kommunistiska Östeuropa, där demokratiskt valda ledamöter får någon form av makt. Övergången till demokrati i Polen går sedan relativt mjukt till och bekräftas i valet två år senare, som är helt demokratiskt.
Födda
- 1394 – Filippa, engelsk prinsessa, Sveriges, Danmarks och Norges drottning från 1406 (gift med Erik av Pommern) (död 1430)
- 1694 – François Quesnay, fransk nationalekonom, läkare och fysiokrat (död 1774)
- 1738 – Georg III, kung av Storbritannien från 1760 och av Irland 1760–1801 (död 1820)
- 1752 – John Eager Howard, amerikansk federalistisk politiker, guvernör i Maryland 1788–1791 och senator för samma delstat 1796–1803 (död 1827)
- 1754 – Franz Xaver von Zach, tysk astronom (död 1832)
- 1809 – Columbus Delano, amerikansk politiker, USA:s inrikesminister 1870–1875 (död 1896)
- 1833 – Garnet Joseph Wolseley, brittisk fältmarskalk (död 1913)
- 1837 – Jean-Louis Pascal, fransk arkitekt (död 1920)
- 1867 – Gustaf Mannerheim, finländsk militär, marskalk och statsman, Finlands president 1944–1946 (död 1951)
- 1868 – Thomas F. Bayard, Jr., amerikansk demokratisk politiker, senator för Delaware 1922–1929 (död 1942)
- 1870 – Elisabeth Hesselblad, svensk saligförklarad birgittinnunna (död 1957)
- 1877 – Heinrich Wieland, tysk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1927 (död 1957)
- 1878 – Thomas D. Schall, amerikansk republikansk politiker, senator för Minnesota från 1925 (död 1935)
- 1882 – John Bauer, svensk illustratör och konstnär (död 1918)
- 1893 – Gunilla Ehrenmark, svensk skådespelare (död 1957)
- 1896 – Millan Olsson, svensk skådespelare (död 1954)
- 1899 – Gertrud Bodlund, svensk skådespelare och scripta (död 1988)
- 1903
- Joel Berglund, svensk operachef, operasångare och hovsångare (basbaryton) (död 1985)
- Gunnar Odelryd, svensk rekvisitör, filmarkitekt, inspicient och producent (död 1972)
- 1904 – Alvah Bessie, amerikansk författare (död 1985)
- 1907 – Rosalind Russell, amerikansk skådespelare och manusförfattare (död 1976)
- 1908 – Åke Jelving, svensk kompositör, dirigent och violinist (död 1979)
- 1910 – Robert Bernard Anderson, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1957–1961 (död 1989)
- 1915 – Nils Kihlberg, svensk skådespelare, sångare och teaterregissör (död 1965)
- 1916 – Robert F. Furchgott, amerikansk biokemist, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1998 (död 2009)
- 1917 – Howard Metzenbaum, amerikansk demokratisk politiker, senator för Ohio 1974 och 1976–1995 (död 2008)
- 1923 – Gregor Dahlman, svensk skådespelare (död 1994)
- 1924 – Dennis Weaver, amerikansk skådespelare (död 2006)
- 1927 – Geoffrey Palmer, brittisk skådespelare
- 1929 – Károlos Papoúlias, grekisk politiker, Greklands utrikesminister 1985–1989 och 1993–1996 samt president 2005–2015
- 1932 – John Drew Barrymore, amerikansk skådespelare (död 2004)
- 1933 – Godfried Danneels, belgisk kardinal, biskop i Mechelen-Bryssels ärkestift 1979–2010
- 1935 – Lars Lönnroth, svensk litteraturvetare
- 1936 – Bruce Dern, amerikansk skådespelare
- 1937
- Lena Brundin, svensk skådespelare
- Freddy Fender, amerikansk countryartist (död 2006)
- 1941 – Klaus Michael Grüber, tysk regissör och skådespelare (död 2008)
- 1943
- Ann-Charlotte Björling, svensk skådespelare och operettsångare
- Sandra Haynie, amerikansk golfspelare
- Joyce Meyer, amerikansk predikant, författare och tv-programledare
- 1944 – Michelle Phillips, amerikansk skådespelare och sångare, medlem i gruppen The Mamas and the Papas
- 1953 – Linda Lingle, amerikansk republikansk politiker, guvernör på Hawaii 2002–2010
- 1957 – Sue Hodge, brittisk skådespelare
- 1963 – Björn Kjellman, svensk skådespelare
- 1966
- Cecilia Bartoli, italiensk mezzosopran
- Bill Wiggin, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 2001–
- 1968 – Scott Wolf, amerikansk skådespelare
- 1970 – Izabella Scorupco, polsk-svensk skådespelare, fotomodell och sångare
- 1971
- Peter Jöback, svensk sångare och artist
- Mike Lee, amerikansk republikansk politiker, senator för Utah 2011–
- Noah Wyle, amerikansk skådespelare
- 1974 – Sonja Lindblom, svensk skådespelare
- 1975
- Angelina Jolie, amerikansk skådespelare
- Russell Brand, brittisk ståuppkomiker, skådespelare och krönikör samt radio- och tv-programledare
- 1978 – Julia Marko-Nord, svensk skådespelare
- 1980 – Pontus Farnerud, svensk fotbollsspelare
- 1985 – Lukas Podolski, tysk fotbollsspelare
- 1991 – Lorenzo Insigne, italiensk fotbollsspelare
- 1993 – Maggie Steffens, amerikansk vattenpolospelare
Avlidna
- 1134 – Magnus Nilsson, 28, dansk prins, kung av Västergötland och svensk tronpretendent 1125–1130 (stupad i slaget vid Foteviken) (född 1106)
- 1608 – Francesco Caracciolo, 44, italiensk romersk-katolsk präst, ordensgrundare och helgon (född 1563)
- 1686 – Erik Palmskiöld, 77, svensk arkivsekreterare i Riksarkivet sedan 1651 (född 1608)
- 1809 – Francis Malbone, 50, amerikansk federalistisk politiker, senator för Rhode Island sedan 1809 (född 1759)
- 1845 – Lars Molin, 59, svensk tjuv med smeknamnet Lasse-Maja, känd för att ha uppträtt i kvinnokläder (född 1785)
- 1887 – William A. Wheeler, 67, amerikansk republikansk politiker, USA:s vicepresident 1877–1881 (född 1819)
- 1913 – Harald Jacobson, 50, svensk poet (född 1863)
- 1917 – John M. Haines, 54, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1913–1915 (född 1863)
- 1918 – Charles W. Fairbanks, 66, amerikansk republikansk politiker, senator för Indiana 1897–1905, USA:s vicepresident 1905–1909 (född 1852)
- 1923 – Filippo Smaldone, 74, italiensk romersk-katolsk präst och helgon (född 1848)
- 1936 – Joseph Byrns, 66, amerikansk demokratisk politiker med smeknamnet Jo, talman i USA:s representanthus sedan 1935 (född 1869)
- 1941 – Vilhelm II, 82, kejsare av Tyskland 1888–1918 (född 1859)
- 1942 – Reinhard Heydrich, 38, tysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer (död av skador från ett attentat 27 maj) (född 1904)
- 1949 – Maurice Blondel, 87, fransk katolsk filosof (född 1861)
- 1968
- Lester J. Dickinson, 94, amerikansk republikansk politiker, senator för Iowa 1931–1937 (född 1873)
- Dorothy Gish, 70, amerikansk skådespelare (född 1898)
- 1971 – Georg Lukács, 86, ungersk kommunistisk politiker, filosof, författare och kritiker (född 1885)
- 1973
- Maurice René Fréchet, 94, fransk matematiker (född 1878)
- Eric Magnusson, 75, svensk skådespelare (född 1897)
- 1974 – Murry Wilson, 56, amerikansk musikproducent (född 1917)
- 1978 – Emy Owandner, 74, svensk skådespelare och operettsångare (född 1904)
- 1980 – Lena Gester, 36, svensk skådespelare (född 1944)
- 1983 – Gunn Wållgren, 69, svensk skådespelare (född 1913)
- 1989 – Lizzy Stein, 80, svensk skådespelare och sångare (född 1908)
- 1992 – Bodil Dybdal, 90, första kvinnliga domaren i Danmark (född 1901)
- 1993 – Erna Groth, 62, svensk skådespelare, sångare och scripta (född 1931)
- 2007 – Craig Thomas, 74, amerikansk republikansk politiker, senator för Wyoming sedan 1995 (född 1933)
- 2011
- Lawrence Eagleburger, 80, amerikansk diplomat, USA:s utrikesminister 1992–1993 (född 1930)
- Donald Hewlett, 90, brittisk skådespelare (född 1920)
- 2012 – Eduard Chil, 77, rysk artist och sångare (född 1934)
Källor
- ^ ”Tonga” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Tonga.html. Läst 22 november 2012.
- ^ Abrahamsson, Kjell Albin (2009-06-04): ”Polen firar 20 år efter kommunismens fall” Sverigesradio.se. Läst 4 juni 2014.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 4 juni.