Bräcke kommun

Version från den 28 november 2017 kl. 07.31 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Utländsk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Bräcke kommun
Kommun
Bräcke kommunhus
Bräcke kommunhus
Vapen för Bräcke kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Slogan: Bräcke - första klass!
Land Sverige Sverige
Län Jämtlands län
Landskap Jämtland
Läge 62°45′0″N 15°25′0″Ö / 62.75000°N 15.41667°Ö / 62.75000; 15.41667
Centralort Bräcke
Areal 3 783,41 km² (2015-01-01)[1]
25:e största (av 290)
 - land 3 408,09 km²
 - vatten 375,32 km²
Folkmängd 6 099 (2023-12-31)[2]
261:a största (av 290)
Befolkningstäthet 1,79 invånare/km²[2][1]
272:a högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Sven-Åke Draxten (S)
Geonames 2720000
Kommunkod 2305[3]
Tätortsgrad (%) 49 (2015)[4]
Antal anställda 725 (2014-11)[5]
Webbplats: www.bracke.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Lantmäteriets kommunavgränsning

Bräcke kommun är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland i Sverige. Centralort är Bräcke vilket gör kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Bodsjö, Bräcke, Håsjö, Hällesjö, Nyhem, Revsund och Sundsjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Nyhems landskommun först 1891 genom en utbrytning ur Revsunds landskommun.

27 mars 1907 inrättades Bräcke municipalsamhälle som upplöstes vid utgången av 1955.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området tre så kallade storkommuner: Bräcke landskommun (genom sammanslagning av de tidigare kommunerna Bräcke och Nyhem), Kälarne landskommun (av Håsjö och Hällesjö) samt Revsunds landskommun (av Bodsjö, Revsund och Sundsjö).

Bräcke kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bräcke landskommun. 1974 införlivades Revsunds och Kälarne kommuner.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens domsaga och ingår sedan 1982 i Östersunds domsaga.[7]

Kommunvapnet

Huvudartikel: Bräcke kommunvapen

Blasonering: Sköld, två gånger delad av blått, bestrött med sexuddiga gyllene stjärnor, och av guld, vari en gående svart björn med röd tunga och röda klor, samt av rött, bildande en mur med fogar av guld.[8]

Vapnet fastställdes för Bräcke landskommun 1958 och går tillbaka på ett sigill från 1800-talet. Efter kommunombildningen 1974 fanns ytterligare två vapen, Kälarne och Revsunds, men man beslöt att registrera Bräcke gamla vapen för den nya kommunen 1975.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Bräcke kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
9 938
1975
  
9 503
1980
  
9 224
1985
  
8 794
1990
  
8 739
1995
  
8 333
2000
  
7 577
2005
  
7 192
2010
  
6 885
2015
  
6 455
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 738, eller 11,42 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 463 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 379, eller 5,12 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 406 den 31 december 2002).[9]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Bräcke kommun 6 463 personer. Av dessa var 670 personer (10,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]

Indelningar

Distrikt (socknar) inom Bräcke kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[11]:

Centrala Bräcke.

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Bräcke kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Bräcke &&&&&&&&&&&01559.&&&&&01 559
2 Gällö &&&&&&&&&&&&0757.&&&&&0757
3 Kälarne &&&&&&&&&&&&0435.&&&&&0435
4 Pilgrimstad &&&&&&&&&&&&0402.&&&&&0402

Centralorten är i fet stil.

Politik

Bräcke kommun är Socialdemokraternas starkaste kommun i Jämtlands län. Man har haft egen majoritet sedan kommunen bildades. 1998 minskade kommunens mandat med 8, från 49 till 41. I samband med Europaparlamentsvalet 2004 hölls en rådgivande folkomröstning i kommunen angående en sammanslagning med Ragunda kommun. Resultatet blev ett klart nej och planerna lades på is.

Kommunfullmäktige 2006–2010

Efter kommunvalet 2006 förlorade Socialdemokraterna majoritetsställningen för första gången och inledde ett samarbete med Vänsterpartiet. Erik Magnusson (S) fick således fortsatt förtroende som kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd. Magnusson valde emellertid att avgå från sina befattningar och efterträddes av Sven-Åke Draxten (S) den 1 juli 2008. Förste vice ordförande i kommunen var Jörgen Persson (S), andre vice ordförande Kjell Nilsson (V). Oppositionsråd var Yngve Hamberg (C).

Efter valet 2014

En majoritet bestående av socialdemokraterna, landsbygdens framtid i Bräcke, vänsterpartiet och folkpartiet bildades för att styra kommunen. Theresa Flatmo från centerpartiet valdes till nytt oppositionsråd med 15 av 39 röster under kommunfullmäktige i november 2014. Johan Loock från moderaterna fick 14 röster.[12]

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Anna-Lisa Isaksson
Förste vice ordförande
FP
Peter Edling
Andre vice ordförande
C
Knut Richardsson
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Bygg- och miljönämnden
S
Jonas Sandbom
S
Mona Wannberg
Överförmyndarnämnden
S
Jan Jonsson
S
Ulla-Britt Barchéus-Olofsson
Valnämnden
S
Arne Jonsson
S
Gudrun Eriksson

Mandatfördelning i Bräcke kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPSDLFBCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970123632
23632
3589,6
31
19733271333
3271333
4991,9
44
19763271324
3271324
4991,5
3613
19792291224
2291224
4989,8
3514
19823301015
330105
4990,7
3316
1985328936
328936
4988,5
2920
19883282925
3282925
4984,2
2524
1991325110217
3251027
4982,5
2821
19943293815
329385
4984,3
2722
19986212615
621265
4177,51
2120
20025211824
521824
4174,03
2120
20064201826
420826
4175,77
2516
201032211626
322626
4179,00
1723
20142141331114
21433114
3981,72
2019
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter

Bräcke kommun har fyra vänorter:

Ort och land

Sedan

  • 1975
  • 1994
  • 1994
  • 2001

Se även

Denna sida är museimärkt och hålls inte längre uppdaterad. Den behålls främst av historiska skäl.
Se eventuellt diskussionssidan för mer information.


Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  9. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  10. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ Östersunds-Posten, 19 november 2014: Flatmo blir oppositionsråd Läst 29 juni 2015

Externa länkar