Simrishamns kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 55°33′N 14°21′Ö / 55.550°N 14.350°V / 55.550; -14.350
Simrishamns kommun
Kommun
Nya rådhuset
Nya rådhuset
Simrishamn vapen.svg
Simrishamns kommunvapen
Land  Sverige
Län Skåne län
Landskap Skåne
Domsaga Ystads domsaga
Koordinater 55°33′N 14°21′Ö / 55.550°N 14.350°V / 55.550; -14.350
Centralort Simrishamn
Areal 392,43 km² (2012-01-01)[1]
216:e största (av 290)
 - land 391,36 km²
 - vatten 1,07 km²
Folkmängd 18 944 (2013-03-31)[2]
125:e största (av 290)
Befolkningstäthet 48,41 invånare/km²[2][1]
95:e högsta (av 290)
Kommunkod 1291
Simrishamn Municipality in Scania County.png
Webbplats: www.simrishamn.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Socknar i nuvarande Simrishamns kommun.
Sommargyllingen är Simrishamns kommunfågel.

Simrishamns kommun är en kommun i Skåne län, på Österlen. Kommunen har Simrishamn som centralort och gränsar till Tomelilla, Ystads och Kristianstads kommun. Kommunen är 45 km lång och 15 km bred. Ungefär hälften är odlad åkermark och hälften skogs- och ängsmarker.

Innehåll

Administrativ historik[redigera]

När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft inrättades i de nitton socknarna i området varsin landskommun. Därtill kom Simrishamns stad. I samband med att tätorter växte upp i landskommunerna inrättades ett antal municipalsamhällen: Baskemölla (i Gladsax 1889–1951), Borrby landskommun (i Borrby 1934–1957), Brantevik i Simris och Östra Nöbbelövs landskommuner (1894–1951), Kivik (i Vitaby och Södra Mellby landskommuner 1886–1957), Skillinge (i Östra Hoby landskommun 1889–1963), Vitemölla (i Vitaby 1886–1957). Sex år före den riksomfattande kommunreformen 1952 lades Nöbbelöv och Simris landskommuner samman till Simris-Nöbbelövs landskommun.

Vid 1952 års kommunreform gick den relativt nybildade Simris-Nöbbelöv landskommun jämte Gladsax landskommun och Järrestads landskommun upp i Simrishamns stad. Dessutom bildades storkommunerna Borrby (av 2 tidigare kommuner), Brösarp (av 5 kommuner), Hammenhög (av 5 kommuner), Kivik (av 4 kommuner) och Tommarp (av 4 kommuner).

Kommunbildningen inom Simrishamns kommunblock skedde stegvis. 1969 förenades Borrby, Brösarp (delning, varvid fyra församlingar gick till Tomelilla kommun), Hammenhög (delning, varvid en församling gick till Tomelilla kommun) och Tommarp med Simrishamns stad. Den så utvidgade staden ombildades 1971 till Simrishamns kommun, vilken färdigbildades 1974, då Kiviks kommun tillfördes.

Kommunvapnet[redigera]

Tommarps landskommun (1963–1968).

Blasonering: Sköld medelst en vågskura delad av guld, vari en röd båt, och blått, vari en fisk av guld med röda fenor.

Ur ett sigill från 1500-talet skapades ett heraldiskt vapen, som fastställdes av Kungl. Maj:t 1945. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV 1979. Även Tommarp hade ett vapen, från 1963.

Befolkningsutveckling[redigera]

Befolkningsutvecklingen i Simrishamns kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
20 361
1975
  
20 103
1980
  
20 303
1985
  
19 887
1990
  
20 088
1995
  
20 259
2000
  
19 303
2005
  
19 425
2010
  
19 297
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Orter i kommunen[redigera]

Tätorter[redigera]

Det finns 12 tätorter i Simrishamns kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.

# Tätort Befolkning
1 Simrishamn 6527
2 Gärsnäs 1000
3 Kivik 960
4 Borrby 930
5 Hammenhög 908
6 Skillinge 859
7 Sankt Olof 624
8 Brantevik 409
9 Vik 319
10 Östra Tommarp 284
11 Vitaby 278
12 Simris 211

Småorter[redigera]

Det finns 15 småorter i Simrishamns kommun.[3]

I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2010.

# Småort Befolkning
13 Baskemölla 230
14 Östra Vemmerlöv 189
15 Gröstorp 184
16 Järrestad 161
17 Gladsax 143
18 Ravlunda 103
19 Sandby 101
20 Gyllebo 90
21 Vitemölla 89
22 Örnahusen 86
23 Södra Mellby 80
24 Vallby 71
25 Raskarum + Ljunglyckorna* 71
26 Baskemölla ängar 69
27 Skräddarödby 54

* Räknas samman i statistiken

Övriga byar[redigera]

Utan egen artikel[redigera]

  • Bjärsjö är en by med ett 10-tal hushåll, 3 km väster om Simrishamn. Tidigare (1867–1922) fanns bryggeriverksamhet, Bjersjö Bryggeri Aktiebolag, vars byggnad "Mältan" eldhärjades och revs 1973.
  • Blästorp, liten by mellan Borrby och Hammenhög med mycket lantbruk.

Med egen artikel[redigera]

Politik[redigera]

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera]

Valår V S MP FI SLS SD NYD ÖSTP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 17 11 7 6
17 11 7 6
41 85,1
39
1973 1 19 2 15 5 7
19 2 15 5 7
49 87,6
45
1976 1 18 2 14 6 8
18 2 14 6 8
49 89,3
40 9
1979 1 17 4 11 6 10
17 4 11 6 10
49 87,7
37 12
1982 1 19 1 3 11 3 11
19 3 11 3 11
49 87,7
37 12
1985 1 18 1 2 9 6 12
18 2 9 6 12
49 85,2
37 12
1988 1 19 3 3 9 4 10
19 3 3 9 4 10
49 81,7
32 17
1991 1 15 2 1 6 8 3 2 11
15 2 6 8 3 2 11
49 82,0
38 11
1994 2 19 2 1 5 7 2 1 10
2 19 2 5 7 2 10
49 82,3
33 16
1998 3 10 2 9 4 5 1 2 13
3 10 2 9 4 5 2 13
49 76,98
27 22
2002 3 15 1 4 1 5 5 4 2 9
3 15 4 5 5 4 2 9
49 75,80
30 19
2006 2 13 2 3 2 4 6 3 2 12
2 13 2 3 2 4 6 3 2 12
49 78,35
32 17
2010 1 13 3 4 3 4 4 2 1 14
13 3 4 3 4 4 2 14
49 80,76
29 20
  • ÖSTP (Österlenpartiet) hette före 2002 Kommunens väl - Centrum-demokraterna.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.


Församlingar[redigera]

Kyrkor[redigera]

Historia[redigera]

Under medeltiden var Östra Tommarp (Tumathorp) 8 km väster om Simrishamn, huvudort i trakten, med egen myntutgivning och ett större kloster. På 1100-talet grundades klostret i Tumathorp av premonstratenserorden. Staden utvecklades till ett religiöst centrum, vilket fick stor betydelse för utvecklingen av lantbruk, kreatursavel och trädgårdsodling. Tumathorps och klostrets storhetstid sträckte sig fram till en större brand 1304. En annan orsak till att det gick det sämre för Tumathorp på 1400-talet var Hansan, som lokaliserade sig i Simrishamn. När Tumathorp förlorade stadsprivilegiet år 1537 motade bönderna bort den siste munken 1570 och klostret förföll. Under 1600-talet övergick Simrishamn till att bli huvudort i trakten.

Vänorter[redigera]

Simrishamns kommun har fyra vänorter:[4]

Övrigt[redigera]

Kommunens huvudnäringar är turism, tillverkningsindustri, sjukvård, fruktodling, jordbruk, fiske och fiskmottagning. Simrishamns hamn är tredje största mottagningshamn i Sverige för fisk, främst torsk och sill. Fruktskörden av ca en halv miljon fruktträd i kommunen, främst i områden runt Kivik, motsvarar mer än ⅓ av den svenska produktionen. Största privata arbetsgivare i kommunen är Plastal, med ca 400 anställda, som tillverkar plastdetaljer till bl.a bilindustrin. Andra större arbetsgivare är Weibull Trädgård AB (119), Kiviks Musteri (100) och Gärsnäs AB (60). Turismen beräknades 2004, sysselsätta ca 500 årsarbetare.

I de norra delarna av kommunen är det mer skog och kuperad terräng än i den södra där det finns mer jordbruk och slättbygd. Högsta punkt i kommunen är Stenshuvuds nationalpark (97 m ö.h.), 16 km norr om Simrishamn. Kusten är mycket varierad. Här finns både klippstränder och sandstränder med olika hög grovkornighet och färg, växlande från vit till röd.

Inom kommunen finns många fritidshus som gör att kommunens befolkning mer än fördubblas sommartid.

Externa länkar[redigera]

Referenser[redigera]

Fotnoter[redigera]

  1. ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013. 
  3. ^ ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____13027.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  4. ^ Simrishamn kommuns vänorter, www.simrishamn.se

Källor[redigera]