Kristianstads kommun
| Kristianstads kommun | ||
| Kommun | ||
|
||
| Slogan: Spirit of food | ||
| Land |  Sverige |
|
|---|---|---|
| Län | Skåne län | |
| Landskap | Skåne | |
| Domsaga | Kristianstads domsaga | |
| Koordinater | 56°2′N 14°11′Ö / 56.033°N 14.183°V | |
| Centralort | Kristianstad | |
| Areal | 1 340,34 km² (2012-01-01)[1] 81:a största (av 290) |
|
| - land | 1 246,25 km² | |
| - vatten | 94,09 km² | |
| Folkmängd | 80 638 (2013-03-31)[2] 24:e största (av 290) |
|
| Befolkningstäthet | 64,7 invånare/km²[2][1] 81:a högsta (av 290) |
|
| Kommunkod | 1290 | |
 |
||
| Webbplats: kristianstad.se | ||
| Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. | ||
-2.jpg)
Kristianstads kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Kristianstad. Med sina 1 346 km² (förutom havsvatten) är Kristianstads kommun Skånes till ytan största kommun.
Kommunen är ett betydande livsmedelscentrum. Kristianstad har flest livsmedelsföretag i landet.[källa behövs] Kommunen är belägen mitt i ett stort våtmarksområde med många unika djur- och växtarter. Stranden i Hanöbukten är landets längsta sandstrand.
Innehåll |
Administrativ historik [redigera]
Den 1 januari 1863 trädde 1862 års kommunalförordningar i kraft. Då indelades området för den nuvarande kommunen i 34 landskommuner och Kristianstads stad. Denna den första kommunindelningen byggde på de uråldriga socknarna och på den 1622 privilegierade staden.
1887 inrättades den forna staden Åhus som ett municipalsamhälle inom Åhus landskommun. Samma år inrättades municipalsamhället Hvilan inom Norra Åsums landskommun. Åhus köping bildades 1905 genom utbrytning ur kommunen. En del kvarstod dock som municipalsamhälle till 1928. Ytterligare två municipalsamhällen inrättades, nämligen Tollarp 1913–1957 (i Västra Vrams landskommun) och Önnestad 1931–1966 (i Önnestads landskommun). 1941 inkorporerades Norra Åsum med Kristianstads stad, varvid municipalsamhället Vilan upplöstes.
Vid kommunreformen 1952 lades de då 33 kommunerna samman till storkommunerna Araslöv, Degeberga, Everöd, Fjälkinge, Nosaby, Oppmanna och Vånga (av Oppmanna och Vånga, den nya kommunen fick båda namnen), Tollarp, Träne och Vä. Åhus köping inkorporerade återstående del av Åhus landskommun, medan Kristianstads stad inte införlivade någon kommun i detta skede.
Kommunblocksreformen genomfördes i tre steg. 1967 las staden samman med Araslövs, Nosaby, Träne och Vä landskommuner. 1971 infördes enhetlig kommuntyp i Sverige och då bildades Kristianstads kommun genom att staden lades samman med Åhus köping och kommunerna Everöd och Fjälkinge. Färdigbildning skedde 1974 då Degeberga, Tollarps samt Oppmanna och Vånga tillfördes kommunen.
Kommunvapnet [redigera]
Blasonering: I blått fält två mot varandra vända, uppresta lejon mellan sig bärande ett krönt monogram, C4, allt av guld.
Staden Kristianstad grundades av den danske kungen Kristian IV som en bastion mot den svenske arvfienden. Grundaren gav också staden dess vapen i privilegiebrevet från 1622. Vid freden i Roskilde 1658 tillföll Skåne slutgiltigt Sverige. Staden fick dock behålla såväl namn som vapen. Vapnet fastställdes 1932. Kristianstad är den enda stad i världen som har en utländsk kungs vapen i sitt stadsvapen. Efter kommunbildningen, då flera vapen (Tollarps, Väs och Åhus) upphörde bestämde man sig för att låta registrera stadsvapnet för den nya kommunen 1975.
-
Kristianstads stad
(1932–1970)
Kristianstads kommun
(1971-) -
Tollarps landskommun
(1953–1970)
Tollarps kommun
(1971–1973) -
Vä landskommun
(1960–1966) -
Åhus köping
(1948–1970)
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Kristianstads kommun 1810–2010 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 31 571 | |||
| 1850 | 48 195 | |||
| 1900 | 56 017 | |||
| 1950 | 64 620 | |||
| 1980 | 68 886 | |||
| 1990 | 71 750 | |||
| 2000 | 74 161 | |||
| 2010 | 79 543 | |||
| Källa: Kristianstad kommun - Befolkningsförändringar sedan 1980, Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.
|
||||
Orter [redigera]
Tätorter [redigera]Det finns 26 tätorter i Kristianstads kommun[3], vilket är flest i landet (delat med Sundsvalls kommun).[4] I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 2010-12-31.
|
Småorter [redigera]Det finns 34 småorter i Kristianstads kommun.[5] I tabellen presenteras småorterna i storleksordning efter befolkning 2010-12-31.
|
Övriga orter [redigera]
1Del av Vinnö 2Del av Kristianstad
Politik [redigera]
Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | KF | ÅHP | C | FP | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 31 | 11 | 11 | 8 |
|
61 | 88,8 |
|
|||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 34 | 19 | 7 | 10 |
|
71 | 91,1 |
|
||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 32 | 17 | 10 | 11 |
|
71 | 91,2 |
|
||||||||||||||||||
| 1979 | 1 | 32 | 13 | 10 | 15 |
|
71 | 89,9 |
|
||||||||||||||||||
| 1982 | 1 | 35 | 12 | 6 | 17 |
|
71 | 90,4 |
|
||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 33 | 11 | 10 | 16 |
|
71 | 88,7 |
|
||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 34 | 4 | 10 | 9 | 13 |
|
71 | 84,5 |
|
|||||||||||||||||
| 1991 | 29 | 4 | 8 | 8 | 3 | 19 |
|
71 | 84,4 |
|
|||||||||||||||||
| 1994 | 2 | 36 | 3 | 1 | 2 | 6 | 5 | 2 | 14 |
|
71 | 77,6 |
|
||||||||||||||
| 1998 | 5 | 26 | 3 | 4 | 2 | 4 | 6 | 6 | 15 |
|
71 | 77,99 |
|
||||||||||||||
| 2002 | 4 | 28 | 1 | 4 | 1 | 4 | 11 | 6 | 12 |
|
71 | 77,63 |
|
||||||||||||||
| 2006 | 1 | 25 | 3 | 3 | 4 | 2 | 5 | 11 | 3 | 14 |
|
71 | 79,49 |
|
|||||||||||||
| 2010 | 2 | 21 | 4 | 9 | 1 | 1 | 4 | 10 | 2 | 17 |
|
71 | 81,42 |
|
|||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||
mandatperioden 2010 till 2014.
| Alliansen: Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Övriga partier: Sverigedemokraterna Åhuspartiet Kristianstadbygdens Framtid |
De rödgröna: Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet |
Sverigedemokraterna har på senare år växt och överskuggar numera det tidigare Sjöbopartiet, som lokalt gått under namnet Kristianstadsbygdens framtid. Sverigedemokraterna upprättade dessutom sitt centrala partikansli i Kristianstad efter valet 2010. I kommunen finns även det lokala Åhuspartiet som bildades i början av 1990-talet.
Svenska kyrkan [redigera]
Vänorter [redigera]
I Norden:
Övriga Europa:
Övrigt [redigera]
Kristianstads kommun tillhör Öresundsregionen.
Källor [redigera]
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Befolkning i småort, tätort och utanför småort och tätort samt antal småorter och tätorter per kommun 2005 och 2010” (Excel). Statistiska centralbyrån. 2 oktober 2012. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0811/2010A01/Tabell_2_2010_web.xls. Läst 24 april 2013.
- ^ ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____13027.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/List____257285.aspx. Läst 31 augusti 2011.
Externa länkar [redigera]
- Kristianstads kommun
- Högskolan Kristianstad
- Wikimedia Commons har media som rör Kristianstads kommun
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||
