Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2018-12

Faktarutor i biologiska artiklar

Infoboxen kan vara "teknisk". Texten bör innehålla personens namn (artikelnamnet) medan infoboxen kan (bör?) vara [[artikelnamn|auktornam]]. Hur vi nu fixar alla som går till [[Auktor (auktor)|Auktor]] är något annat. Detta fyller att texten i infoboxen är vetenskaplig men håller jag pekaren över ser jag namnet. Om vi helt bryter mot inga omdirigeringar kunde vi ha en omdirigering till auktor med "text som förklarar begreppet". På enwp kommer det upp boxar med förklaringar. Maundwiki (diskussion) 15 november 2018 kl. 03.27 (CET)

Det finns ingen regel "inga omdirigeringar". Det är en omstridd praxis. Många gånger bör man länka till dem, då de kan komma att bli självständiga artiklar. Tostarpadius (diskussion) 15 november 2018 kl. 12.31 (CET)

För att vara väldigt tydlig: Vi har haft en mycket lång diskussion om detta och den visade att det inte råder konsensus i frågan. --Ettrig (diskussion) 19 november 2018 kl. 14.48 (CET)

WD-mallen

Ett problem med WD-mallen, infoboxmallen som automatiskt hämtar data från Wikidata, är att när det görs ändringar på Wikidata som förändrar Wikipedi-artikeln så notifieras inte de som har artikeln på sin bevakningslista. Och tydligen kan man till exempel vara intresserad av att uppdatera biografiska data för tyska präster utan att vara intresserad av tyska präster. Går det att fixa, så att bevakningslistan lägger upp artikeln med noten "etikett så och så uppdaterad på Wikidata" eller något? Så att de som bevakar en artikel på Wikipedia märker att artikelnnehålet defacto ändrats trots att ändringen gjorts på Wikidata? Har det diskuterats förut?--LittleGun (diskussion) 20 november 2018 kl. 17.12 (CET)

phab:T90435. Nirmos (diskussion) 20 november 2018 kl. 17.20 (CET)

Om du på Special:Inställningar#mw-prefsection-watchlist aktiverar "Visa Wikidataredigeringar i din bevakningslista" så får du se förändringarna. Problemet är att man i dagsläget får se för många förändringar (till exempel att etiketten ändras på något annat språk som inte berör den här artikeln). Ärendet som Nirmos länkar till syftar att ändra på det och bara ge dig de relevanta förändringarna. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 20 november 2018 kl. 22.09 (CET)

Ett sätt som kan användas för att "bevaka" en viss mängd Wikidataobjekt, i väntan på att ovan nämnda funktion ser dagens ljus, är att lägga en {{Wikidatalista}} på någon lämplig diskussionssida, projektsida eller i en egen sandlåda.

Den som vill bevaka ett antal centrala egenskaper för alla de objekt som i Wikidata har sysselsättning (P106) lika med präst (Q42603) och med medborgare i (P27) lika med Tyskland (Q183) och som är länkade till artiklar i svwp kan använda en lista liknande den här. Sidan med mallen kommer att uppdateras regelbundet, ungefär en gång per dygn, av en robot och det syns som vanliga redigeringar i bevakningslistan. Man kan också när som helst uppdatera listan genom att klicka på en länk för "manuell uppdatering". Av de diffar som uppstår kan man se vilka uppgifter som har ändrats, lagts till eller tagits bort och som därmed kan ha påverkat motsvarande svwp-artikel om den har en mall som importerar WD-data till en infobox. --Larske (diskussion) 20 november 2018 kl. 23.45 (CET)

Motsvarande problem finns även för andra mallar. Om det görs ändringar i en mall i en artikel som jag bevakar så får jag ingen info om detta via bevakningslistan. Visst kan man försöka bevaka även själva mallarna,men jag skulle önska mig en funktion som automatiskt aviserade malländringar till dem som bevakar artiklar där mallen finns. --Chandra Varena (diskussion) 21 november 2018 kl. 08.04 (CET)

Ja, fast då är detmallen som ändras. Ändras faktan i en mall, t ex på grund av att ny parameter införts, så hamnar artikeln i bevakningslistan när faktan ändras i mallen.--LittleGun (diskussion) 21 november 2018 kl. 09.22 (CET)

Jag tycker mer och mer att fakta i artiklar placeras i mallar så att faktaändringarna görs i mallarna. Det gäller framför allt resultattabeller i sportartiklar, men ibland också andra typer av artiklar där fakta presenteras i olika typer av tabeller. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 21 november 2018 kl. 17.38 (CET)

Ja, det är sant i sportartiklar är det så. Det kan säkert vara ett problem.--LittleGun (diskussion) 22 november 2018 kl. 10.28 (CET)

Uppdateringen av bilder i Commons är ett annat exempel på ändringar som påverkar alla artiklar där bilden finns utan att någon avisering av detta ges via artikelbevakningslistorna. --Larske (diskussion) 21 november 2018 kl. 09.44 (CET)

Ja, det stämmer. Men såna uppdateringar är mycket ovanliga. Dessutom är det en enskild "datauppgift" som hanteras till skillnad från en mängd dataset ett Wikidata-objekt. Jag vet att samla uppgifter på Wikidata ofta jämförs med att vi samlar bilder i en mediedatabas. Men förutom att Commons endast behandlar en sak som direkt påverkar artiklarna, medan en Wikidata-objekt är obegränsat så är den praktiska användningen och hanteringen väsenskilt annorlunda. Wikidata-objekt uppdateras en masse, ofta med robotar. Commons objekt uppdateras sällan. De som uppdaterar Wikidata objekten är ofta primärt intresserade av datahantering, de som uppdaterar bilder är intresserade av bildens innehåll. Normalt byts en bild mot en annan i Wikipedia-artikeln, i WD-mallen så byts normalt innehållet i en post ut på Wikidata. Bilder läggs aldrig(?) in i artiklarna automatiskt även om uppladdningar till Wikimedia Commons görs robotiserat. Det märks också praktiskt. Jag har aldrig sett att en större mängd bilder uppdaterats samtidigt till en försämrad eller direkt felaktig bild. Jag har vid något enstaka tillfälle sett att en eller några bilder uppdaterats till något sämmre, det har då skapats skarpa reaktioner direkt. När det gäller felkatigheter i WD-mallen som berott på ändringar och klumpiga uppdateringar i Wikidata har jag sett vid flera tillfällen och de har inte lösts lika snabbt. Jag hoppas och tror på Wikidata. Det är rimligt att samla statiska fakta på ett ställe, och där hämta dom till Wikipedia artiklar. Och det låter enkelt och självklart. Det har visat sig finnas problematik som jag inte insåg när projketet började diskutera. Och målsättningen för Wikipedia borde vara att Wikipedia styr och kontrollerar innehållet i Wikipedia, oavsett om det kommer från Commons eller Wikidata.--LittleGun (diskussion) 21 november 2018 kl. 10.16 (CET)

Mja, uppdateringar av mallar sker från tid till annan. Det går även att styra vad som ska synas i respektive artikel beroende på hur mallen designas. Ja, sättet Wikidata redigeras idag är problematiskt. Man redigerar hellre mycket än bra, tyvärr. Det riskerar bli WD's undergång på sikt. Hur (men inte att) Interwiki har implementerats genom Wikidata är också starkt problematiskt. -- 62.20.170.74 21 november 2018 kl. 17.04 (CET)

Javisst. Vilket jag också skrev, så vad är din poäng? När faktat som är specifikt för en artikel uppdateras eller adderas, då syns det på bevakningslistan för den artikeln med en Wikipedia-mall. Men visst ändras ett fältnamn så påverkas bara mallen, och det kan bli missvisande för en del artiklar.--LittleGun (diskussion) 22 november 2018 kl. 09.45 (CET)

@LittleGun: Med "faktat som är specifikt för en artikel" menar du antagligen fakta som anges som parametervärden i mallanropet i en viss artikel. Men det finns även fakta som ändras i mallen, inte i artikeln, men som påverkar utseendet i artikeln utan att det syns på bevakningslistan för den artikeln. --Larske (diskussion) 22 november 2018 kl. 10.03 (CET)

Ja, det menade jag. Och, ja jag menade att det finns ovanliga tillfällen när en mall förändras så att det påverkar innehållet så att artikeln får ett annat faktainnehåll, och inte minst utseende, utan att det syns på artikelns bevakningssida. Det är olyckligt. Det är inte särkilt frekvent. Det finns också väldigt komplicerade mallstrukturer/spagettistrukturer t ex på huvudsidans uppbyggnad som också är olyckligt svåra att redigera i trots att det sker på, och kontrolleras av, Wikipedia. Jag tycker ändå att vi ska sträva efter att göra gränssnitten användarvänliga och inte gå åt andra hållet, anpassa användarna efter tekniken. Och att Wikipedia ska styra och kontrollera innehållet på Wikipedia i längsta möjliga mån. Gärna med stöd av andra funktioner, men kontrollen ska kunna göras via Wikipedia. Jag tycker också att mallarna ska vara enkla och stilrena, inte en massa färgkodning för någon sorts "tydlighet" som röd rubrik för levande målare, blå för död målare eller lagfärger i sportmallars rubriker eller landsfärger i landsmallars rubriker etc. Men det är en annan fråga.--LittleGun (diskussion) 22 november 2018 kl. 10.16 (CET)

Jag har egentligen tänkt mig att diskussionen begränsad till Info-boxar, som är motsvarigheten till WD-mallen, vilket rubriken handlade om. Och som Nirmos meddelade att det kollas. Men som F.d. 82.212.68.183 tydligt påpekar, och andra kanske menat, så finns det andra mallar där informationen helt hanteras separat, som tabeller i sport. Så hur hopplöst blir det att utöka frågan:

Om en mall ändras, är det möjligt att då få en blänkare för de artiklar man har i bevakningslistan som också har mallen? Har det diskuterats? Blir det ohanterligt? Samma önskas om en bild uppdateras på commons, så att artiklebevakare får en blänkare där bilden används.--LittleGun (diskussion) 22 november 2018 kl. 10.37 (CET)

phab:T86159. Nirmos (diskussion) 22 november 2018 kl. 19.19 (CET)

Tack igen. Om jag fattar rätt är den fem år gammal. Inget högproriterat alltså. Att se uppdateringar på en commons-fil kanske är lättare att hantera.--LittleGun (diskussion) 22 november 2018 kl. 20.52 (CET)

Kategori:Yrke från ort.

Från och till är det någon som startar en kampanj för att masskategorisera om artiklar i mer detaljerade kategorier. Just nu sorteras en massa yrkespersoner efter ort. Men om man vill ögna igenom en kategori för att hitta personen man tänker på men inte kommer ihåg namnet på så går snart inte det längre. Om man söker efter t.ex. en konstnär så börjar man rent logiskt inte att leta efter personens födelseort. Snart måste man leta i en mängd födelseortkategorier istället för en enda yrkeskategori. Den kategorisering vi haft hittills med Personer från ort och t.ex. Svenska yrkesutövare uppfyller alla rationella krav. Att skapa kategorier som Målare från Lund så försvårar man för läsare att hitta rätt. Det är att lägga ner en onödig mängd arbete på något som försämrar Wikipedia. /Ascilto (diskussion) 7 november 2018 kl. 23.12 (CET)

Det är inte en omkategosering från yrkeskategorierns till någon ort. Konstnären , regissören, läkaren med mera ligger fortfarande kvar i den stora gemensama yrkeskategorin. Det jag har sorterat är endast personer inom en ort. Just nu är det Lund som jag går igenom. Uppdelnig efter yrke inom en ort gör det ju enklare att hitta. Janee (diskussion) 7 november 2018 kl. 23.35 (CET)

Jag förstår Janee:s poäng. Men jag tror ett problem kan vara att någon annan så småningom kommer plocka bort artiklarna ur den övergripande kategorin i syfte att undvika dubbelkategorisering. Finns det någon bra lösning? /NH 8 november 2018 kl. 15.59 (CET)

Nu har jag inte tittat på något exempel, men kategorier av typen "yrke efter ort" blir lätt rätt plottrigt med massor av kategorier med bara enstaka artiklar i varje. Om problemet är att kategorierna "personer från X" börjar bli överfulla kan man väl dela upp den efter yrkesområden snarare än yrken, exempelvis "konstnärer från X" snarare än "målare från X". /ℇsquilo 8 november 2018 kl. 16.57 (CET)

. Det finns vad jag vet inga kategorier med 'målare från x' utan kategorin heter 'konstnärer från x' som innehåller målare, skulptörer, tecknare, keramiker, grafiker, textilkonstnärer och andra konstrelaterade yrken. Om jag inte minns fel var det omkrkng 3000, 4000 tusen namn i Kategori:Personer från Stockholm innan den delades upp i yrkeskategorier. Men kategorierna är inte detaljerade utan alla militärer oavsett grad eller verksamhet ligger i Kategori:Militärer från Stockholm likadant är det med Kategori:Musiker från Stockholm som listar sångare, tonsättare, instrumentalister och yrken som kan hänföras till Musik. De enda orterna som jar har gjort uppdelnigar i har haft över 200 personer och efter sorteringen brukar det bli en rest på 50 till 100 som ligger kvar i ortkategorin eftersom dessa inte skulle bilda kategorier som var större än 5 och om dessa skulle skapas blir nog uppdelnigen för plottrig. Jag har haft som mål att kategorierna skall bestå av minst 10 personer. Janee (diskussion) 8 november 2018 kl. 17.39 (CET)

Vilken princip används för att bestämma vilken ort någon är från? -- 62.20.170.74 9 november 2018 kl. 18.12 (CET)

Var de är födda. Vissa har menat att personer som knappt bott på orten de är födda i inte skall ha kategorin, upplever dock att det inte finns konsensus där och att användare gör olika.FBQ (diskussion) 10 november 2018 kl. 10.11 (CET)

Av den orsaken har jag tagit bort kategorin för några personer bland annar en idrottare som angavs i fem olika kategorier som person från xxx eftersom han tränat olika fotbollslag pä dessa orter medan hans kategori där han var född saknades. Har även plockt bort benämningen person från xxx pä arkiteker verksama i olika städer som angivis i kargorin "arkitekter verksama i xxx" eftersom de var födda i annan ott. Janee (diskussion) 10 november 2018 kl. 11.12 (CET)

För yrken är det verksamhetsorterna som är intressanta. Vilka orter som är relevanta att kategorisera efter kan variera mellan olika yrken, men födelseorten är inte den mest relevanta för något yrke. Kategoriseringen baserad bara på födelseort bör begränsas till Kategori:Personer efter ort, utan underkategorier efter yrke. För en del personer finns ingen speciell verksamhetsort då räcker det att kategorisera som person från födelseorten. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 10 november 2018 kl. 12.15 (CET)

@FBQ: Det hela kompliceras av att det i kategorier som "Personer från X" har insmugit sig underkategorier som "Yrke i X", "<Befattning i X>" (eller bara "<Befattning>"), "X-are", "X-profiler" och "X-bor", vilket gör att det finns många exempel på personer som finns i mer än en gren i kategoriträdet "Svenskar efter län". Men man kan inte vara född i mer än ett län.

Exempel: Tabellen nedan visar några artiklar som finns i två grenar, dels i "Personer från Stockholms län" och dels i "Personer från <något annat län>". Det finns givetvis även kombinationer där Stockholms län inte är inblandat, till exempel Ulla Billquist som är kategoriserad som en person "från" tre olika orter; Eslöv, Värnamo och Örebro...):

Om kategorigrenen "Stockholmare", som oftast avser personer som varit verksamma och/eller bott i Stockholm snarare än personer som är födda i Stockholm, häktades loss från Kategori:Personer från Stockholm som bör bestå av personer som är födda i Stockholm enligt den princip som FBQ nämner, skulle många "Södermalmsprofiler", "Brommabor", "Nackabor" slippa bli utpekade som "Personer från (födda i) Stockholms län. På samma sätt bör "Västeråsare" häktas loss från "Personer från (födda i) Västerås".

Men så länge som kategorinamnen "...från..." inte ändras till "...födda i..." kommer det antagligen inte att ske.

--Larske (diskussion) 10 november 2018 kl. 12.44 (CET)

Av vilken anledning är det intressant att kategorisera människor efter var de är födda? I USA finns (ännu så länge) regeln att den som är född inom landets gränser automatiskt har rätt till medborgarskap. Men för oss övriga? Den som är född under moderns tillfälliga besök i Sundsvall, växte upp och gick i skolan i Stockholm, studerade vid Umeå universitet och sedan har varit yrkesverksam i tre svenska städer och två i andra länder, för att sedan som pensionär bo halvtid i Kalmar och halvtid i Torremolinos. Varifrån är hen? --Chandra Varena (diskussion) 10 november 2018 kl. 13.00 (CET)

Tja, vad är intressant är ju alltid en definitionsfråga. Är det intressant att kategorisera någon för personen är född 1851 och inte 1852? Men födelseort är oftast ganska entydigt. Vad som är en nackabo är däremot vanligen mer tvetydigt. Räcker det med att ha bott där i två veckor, eller krävs det minst 20 år. Eller krävs det att personen identifierat sig som nackabo och någon som levde hela sitt liv där och inte identifierade sig med orten inte bör ingå. Någon konsensus har hittills inte nåtts och min uppfattning är att resultatet brukar bli att vissa lägger in och andra tar bort personer och att det för den som söker kända personer som bott i Nacka har föga hjälp av kategorin. FBQ (diskussion) 10 november 2018 kl. 17.17 (CET)

Det finns flera problem med att kategorisera biografier efter yrke och ort. Det ena är dubbelkategoriseringen; att en biografi blir kategoriserad både i en toppkategori som utgår från ett samlingsyrke såsom regissör eller konstnär samt en underkategori utifrån detta samlingsyrke och en ort där personen är född. Dessa samlingskategorier, t.ex. regissör, är sällan relevanta att kategorisera enskilda utövare under. Det finns inga regissörer i största allmänhet, de är antingen t.ex. filmregissörer eller teaterrregissörer och ibland både och men som oftast har väldigt lite gemensamt. Att då skapa underkategorin Regissörer från Flen blir missvisande och i flera meningar dubbelt missvisande då födelseort inte är det som är kännetecknande för en regissör eller arkitekt utan den ort varifrån personen varit verksam. Om man skippar samlingskategorierna regissör eller konstnär som indelningskriterium för enskilda biografier så blir delkategorierna yrke efter ort i de flesta fall så fragmentariserade att kategoriseringen blir meningslös. Poängen med kategorier är att de skall sammanföra artiklar med gemensamma egenskaper, men om det finns en videoregissör från Korpilombolo så lär den personen vara ensam om det och då är det ingen kategori utan ett enskilt sammanträffande. /Ascilto (diskussion) 10 november 2018 kl. 17.32 (CET)

Det finns en lång rad problem med denna kategorisering, vilket även har diskuterats tidigare. Till exempel är "Musiker från Umeå" underkategori till "Musik i Umeå". Då borde rimligen en musikerkategori omfatta musiker som är eller varit verksamma i Umeå. Eva Dahlgren i all ära, men hon har inte mer att göra med musiklivet i Umeå än någon annan stad. Detsamma gäller för Mikael Wiehe, som riskerar att hamna under "Musiker från Stockholm" och "Musik i Stockholm", medan kategoriseringen helt bortser från hans mångåriga verksamhet i Malmö. /Annika (diskussion) 11 november 2018 kl. 11.21 (CET)

Jag har länge velat ha, och det vet jag inte om det är möjligt i MediaWiiki redan nu, en sökfunktion där man på något enkelt sätt kan söka fram artiklar efter flera kategorier. Det vill säga, jag skulle vilja (till exempel) söka fram artiklar som är med i kategorin X(eller dess underkategorier) och kategori Y (utan underkategorier). Man skulle då kunna skriva ett eget logiskt uttryck där man kombinerar kategorier med logiska operatorer och kanske möjlighet att också söka i eller inte söka i en kategoris underkategorier, och så får man fram de artiklar som uppfyller ens sökkriterier. Då skulle man kunna komma ifrån alla dessa "Regissörer från Y", "Personer från Y efter yrke", "Personer födda 1951", "Regissörer efter födelseort", "Regissörer efter födelseår" med mera in absurdum. Skulle jag, av någon anledning, vilja ha reda på alla artiklar om kvinnliga regissörer från Flen födda 1951 skulle jag kunna söka efter något i stil med "Regissörer AND Kvinnor AND Personer födda i Flen AND Personer födda 1951" för att få upp alla artiklar som uppfyller dessa kriterier. Då slipper man alla dessa småkategorier (Jordbävningar på 1100-talet, År X i Y-stad, och så vidare). Nitramus (diskussion) 21 november 2018 kl. 17.56 (CET)

@Nitramus: Ta gärna en titt på PetScan. Exempel: Personer från Flen OCH Födda 1944 OCH Regissörer (eller underkategori därtill). --Larske (diskussion) 21 november 2018 kl. 18.16 (CET)

Tillägg: Även den inbyggda sökfunktionen kan göra skärningar på olika sätt: Personer från Flen OCH Födda 1944 och Svenska regissörer (eller underkategori därtill). Sökmotorn tycker i detta fall att det blir för stort arbetet om man anger hela kategoriträdet Regissörer. --Larske (diskussion) 21 november 2018 kl. 18.33 (CET)

Jag har hittat ett problem till efter att jag jobbat med yrkeskategorierna arkitekter och präster där jag fört in deras födelseort eller födelsesocken -- tydligen finns det några botar som med hänsyn på kategorin 'personer från XXXX' lägger in detta som födelseort på Wikidata, jag har stött på flera personer som där anges som födda i en ort men prästen respektive arkitekten har bara varit verksam där under något år, det verkar som boten hämtar uppgifterna från den första kategorin som använder 'Personer från XXX' medan den inte tar hänsyn till den andra eller tredje 'Personer från xxx' vilket betyder att det ibland blir rätt.Janee (diskussion) 12 november 2018 kl. 18.51 (CET)

Det beror antagligen på att "från" uppfattas som "födda i" och eftersom man bara kan vara född på en plats så ska det inte finnas mer än en kategori "Personer/yrke från X" för varje biografiartikel. Vill man ha en kategorisering över var en person varit verksam bör den kategorin heta "Personer/yrke verksamma i X". Sådana kategorier kan det förstås finnas flera av för personer som varit verksamma på många platser. --Larske (diskussion) 21 november 2018 kl. 18.40 (CET)

Vid tidigare diskussioner har många ansett det vara starkt missvisande att påstå att en person "är från" en ort där h/n råkar vara född, men i övrigt saknar koppling till. Att påstå att till exempel Mikael Wiehe är en "musiker från Stockholm" är ett sådant fall. Andra exempel är diplomatbarn som under barndomen kan ha flyttat mellan en rad städer i världen. Är det lämpligt att påstå att Birgitta von Otter "är från Budapest", då föräldrarna redan samma år hon föddes flyttade först till London och därefter till Berlin? /Annika (diskussion) 21 november 2018 kl. 19.07 (CET)

Jag har inget emot att alla dessa kategorier byter namn till "Personer födda i". De tillhör den interwikistrukturen och det är i huvudsak så kategorierna används. Tostarpadius (diskussion) 24 november 2018 kl. 00.37 (CET)

Ny funktion: granskningsläge

Jag undrar om det är möjligt att införa en ny funktion som ligger mellan läs- och redigeringsläge. I ett granskningsläge skulle man kunna färgmarkera ord och påståenden samt infoga anteckningar och kommentarer ungefär som i MS Word. Jag upplever behovet när jag granskar artiklar men jag tänker att det framförallt skulle vara ett värdefullt verktyg för studenter. När man är klar med granskningen av en artikel skulle man kunna spara den bearbetade sidan som pdf. Är detta tekniskt möjligt? Fler som ser det som användbart? /Ascilto (diskussion) 20 november 2018 kl. 18.22 (CET)

Själv laddar jag ofta ner en artikel som PDF-fil. (Nedladdning till PDF har blivit bättre. Tidigare kom t ex inte infoboxar med.) Jag läser artikeln i korta pass och använder Acrobat Readers överstryknings- och anteckningsfunktioner. När jag har samlat ihop lite som behöver ändras redigerar jag artikeln igen. Att göra motsvarande uppkopplad mot Wikipedias servrar känns inte nödvändigt; jag skulle nog helst fortsätta göra granskningsanteckningar lokalt på min laptop. Plumbum208 (diskussion) 20 november 2018 kl. 19.52 (CET)

Tekniskt möjligt, men man skulle behöva övertyga folk om att just det här är någonting man skall ösa utvecklingsresurser över istället för något av de andra lite större projekt man hade kunnat göra (och gör) för Wikipedia – skall det ta resurser från bättre redigering på mobil, de som arbetar med tekniska verktyg för att få fler nykomlingar att stanna, att förbättra översättningsverktyget och hindra att folk förlitar sig för mycket på automatöversättningar, eller bättre verktyg för administratörer?

Det perfekta tillfället att försöka få stöd och utvecklingsresurser för idén är nog den där gemenskapens önskelista som finns där Community Tech gör en prioriterad lista över önskemål de skall arbeta med, men den har redan gått in i omröstningsfasen inför vad som skall arbetas med under 2019. /Julle (disk.) 24 november 2018 kl. 16.16 (CET)

Alltså, klart man skall lägga fram alla förslag som skulle kunna göra Wikipedia bättre, men man bör vara medveten om att det finns begränsade resurser, och det här vore en ganska stor sak att ta på sig på fritiden för de hobbyutvecklare som sysslar med MediaWiki. Tycker man att någonting är viktigt måste man alltså kämpa en del för att få upp det på dagordningen, för det finns så hemskt många saker som folk skulle vilja göra men inte har tid med. /Julle (disk.) 24 november 2018 kl. 16.20 (CET)

Är det inte Wikimedia som står för utvecklingen av programvaran? Det trodde jag. Vad sysslar de annars med? /Ascilto (diskussion) 24 november 2018 kl. 18.46 (CET)

Wikimedia Foundation står för större delen av utvecklingen nu för tiden. Även Wikimedia Tyskland har rätt en rätt stor utvecklingsavdelning. Till exempel Wikimedia Sverige gör ju också en del. Men det är öppen källkod – vem som helst som har lust kan delta. Min poäng med att nämna utvecklare som gör det på sin fritid var att de kan göra vad de än behagar (men att det kan vara ett stort projekt att driva på fritiden). Till exempel Wikimedia Foundation måste däremot väga det mot allt annat de annars hade kunnat lägga sina resurser på och försvara för styrelsen och gemenskaperna vad som prioriterats – det finns ett mycket stort antal önskemål. Därför det är bra att få med saker på den där önskelistan jag nämnde ovan; får det stöd där visar det att det finns en önskan från wikigemenskaperna om att någonting skall se. Då måste man åtminstone undersöka möjligheten. /Julle (disk.) 24 november 2018 kl. 19.20 (CET)

Radbrytning i länk

Är det inte dags att skapa en underliggande funktion som försöker undvika radbrytning i länkar med mellanslag. Jag vet att vi har {{nowrap|}} och  . Men varför ska det krävas handpåläggning för något som borde vara självklart? Naturligtvis måste det finnas rimliga gränser för en sådan funktion, en dator ha ju oftast större skärm än en mobiltelefon. Voyager85 (diskussion) 23 november 2018 kl. 11.34 (CET)

Vilka är våra längsta titelrubriker? -- Hårig banan (diskussion) 24 november 2018 kl. 08.23 (CET)

Vet inte, men det finns flera som sträcker sig över mer än en rubrikrad. Ett exempel: Wienkonventionen om traktaträtten mellan stater och internationella organisationer eller internationella organisationer sinsemellan. /JohanahoJ (diskussion) 24 november 2018 kl. 09.02 (CET)

Den här är den längsta titeln. Den är dock en omdirigering --Larske (diskussion) 24 november 2018 kl. 09.12 (CET)

Den längsta som inte är en omdirigering är Night of the Day of the Dawn of the Son of the Bride of the Return of the Revenge of the Terror of the Attack of the Evil, Mutant, Alien, Flesh Eating, Hellbound, Zombified Living Dead Part 2: In Shocking 2-D. --Larske (diskussion) 24 november 2018 kl. 09.18 (CET)

Och här är de 100 längsta titlarna. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 november 2018 kl. 10.25 (CET)

Med andra ord skulle en funktion som gör så att länkar aldrig bryts, kunna orsaka en hel del oönskade effekter. Jag kan dock tänka mig vissa specialfall. Jag tror jag har läst någonstans att redan wikiprogramvaran gör så att mellanslag före procenttecken (%) aldrig bryts, inte ens utan länkar. Går det att föreställa sig fler sådana ställen? -- 62.20.170.74 24 november 2018 kl. 10.48 (CET)

Nu är det inte de längsta jag är ute efter, utan de vardagliga, som till exempel Anders Anderson eller Anna-Karin Svensson observera bindestrecket. Voyager85 (diskussion) 24 november 2018 kl. 11.24 (CET)

Jo, det förstår jag, men hur ska programvaran se skillnad på när det är lämpligt med radbrytning och inte? Även om vi undantar de allra längsta, så är det fortfarande en knepig avvägning. -- 62.20.170.74 24 november 2018 kl. 12.18 (CET)

Jag förstår inte vad problemet med radbrytning i länkar är? Mvh Plrk (diskussion) 24 november 2018 kl. 17.56 (CET)

Inte jag heller. Behöver vi en lösning om det inte är ett problem? Sjö (diskussion) 24 november 2018 kl. 23.04 (CET)

Jag kan inte heller se problemet. Radbrytning mellan för- och efternamn är ju helt normalt i en text. Tostarpadius (diskussion) 24 november 2018 kl. 23.11 (CET)

Månadens nyuppladdade bilder

Likt för artikelnomineringar är aktiviteten på sidan Wikipedia:Månadens_nyuppladdade_bilder rätt låg, på de bilder som nominerades för månadens bästa bild förra månaden har endast två användare röstat och den här månaden är det bara jag som nominerat bilder. Dock är det fler som laddar upp bilder vilket iallafall är bra. Titta gärna in på sidan, rösta på en bild från oktober och nominera en bild från november, det tar inte lång tid! Är inte speciellt intressant när aktiviteten är så låg. Dubbeltänk (diskussion) 25 november 2018 kl. 12.32 (CET)

Jag brukar rösta, men ingen av oktobers bilder sticker ut tillräckligt mycket. Jag avser att nominera en novemberbild som jag också kommer att lägga min röst på, men månaden är inte slut än. /Ascilto (diskussion) 25 november 2018 kl. 13.08 (CET)

Fler aktiva till Artikelnomineringar

Jag efterlyser förslag på hur fler kan bli aktiva på Wikipedia:Artikelnomineringar. Sidan har upp till 300 dagliga besökare, faktiskt i genomsnitt fler än Wikipedia:Månadens artiklar som har betydligt fler röstande. Även om rösten inte behöver motiveras på Månadens artiklar så innebär en röst där mer arbete under förutsättning att man läser samtliga nominerade artiklar, det är åtminstone skälet till att jag inte deltar där men på Artikelnomineringar. Vi är bara fyra som deltar i alla nomineringar på Artikelnomineringar och varje användares deltagande följer ett väl känt mönster, det finns ingen som helst dynamik. Själv lägger jag ner ca en timme på varje nominering och är frustrerad över att övriga deltagare oftast avger standardmotiveringar till sina ställningstaganden. Det uppstår sällan någon intressant diskussion. Så här har det inte alltid varit. När man läser gamla nomineringsprocesser så kan det vara upp till dussinet användare som tar ställning och långa diskussioner som ger en sammansatt bild av artiklarnas kvaliteter. Hur skall vi kunna hitta tillbaka dit? Varför är den stora merparten som uppenbarligen följer sidan tysta? /Ascilto (diskussion) 17 november 2018 kl. 17.09 (CET)

@Ascilto: Att fler (även om det kunde vara ännu fler) röstar på wp:MNA, kan bero på det för många upplevs som mindre administrativt och krävande. MNA ska ses som ett skyltfönster som kanske framför allt är till för att motivera deltagarna. Den har alltså lite av veckans tävling eller Månadens uppdrag över sig. Den ger ett urval, vågar vara subjektiv och har inte så många bedömningsregler som är skrivna i sten. Jag tror att många röstande resonerar som jag, dvs. att man inte behöver läsa en massa artiklar till punkt och pricka för att skaffa sig en åsikt. Röstandet i MNA är därför lite mer av röstandet i allmänna val (ingen kräver att en väljare ska kunna rabbla upp partiprogram), medan wp:AN kan upplevas lite striktare. Så tänker i alla fall jag. Allt gott.—Paracel63 (diskussion) 22 november 2018 kl. 21.48 (CET)

Vad jag har uppfattat, så tröttnade en del användare efter de diskussioner som fördes om kriterierna för bra artiklar och den fart med vilken artiklar avnominerades, istället för att försöka förbättra artiklarna vid eventuella brister. Målet verkade vara att avnominera, istället för att få fler utvalda artiklar.--Historiker (diskussion) 17 november 2018 kl. 20.58 (CET)

Det borde snarare öka aktivitet/intresse om fler kan se över möjligheten till att avnominerade artiklar stämplas som rekommenderad. Tyvärr är jag personligen alldeles för oinsatt i ämnet av de artiklar som nominerats de senaste åren. /Mvh Vostok (disk.) 17 november 2018 kl. 23.59 (CET)

Det står alla fritt att nominera artiklar till att bli utvalda och de flesta nynominerade artiklar antas. Men det är väldigt låg aktivitet på att både nominera nya kandidater och att rösta på dem. Detta trots att sidan besöks upp till 300 gånger dagligen. Även när det gäller att rekommendera artiklar är aktiviteten låg. Inget av det här kan skyllas på att bra-klassade artiklar omprövas i strid ström. Det verkar som om takten på att skriva riktigt ambitiösa artiklar har avtagit. Och det är något att oroas över och som är värt att resonera kring. Vad beror de minskade ambitionerna på?

När det gäller omprövning av främst braklassade artiklar så är flertalet av dessa antagna före 2010 när kraven på källor var lägre än nu. En hög andel är översättningar där källor direktimporterats från andra språkversioner utan att ha granskats. Dessa artiklar har alltså enbart en annan språkversion som källa och det råder konsensus kring att inte ha Wikipedia som källa. Våra utvalda artiklar skall representera det bästa vi har och om dessa inte uppfyller samma krav på källor som vi idag ställer på nya artiklar så är det inget som vi skall skylta med. Det handlar om vår trovärdighet. Artiklarna som skall omprövas ligger flera månader på sidan Wikipedia:Artikelnomineringar/Omprövningskö. För den som vill att artiklar skall förbättras istället för att riskera mista sin status finns det gott om tid att förbättra artiklarna, men även där är aktiviteten extremt låg. Jag tror det har hänt högst två gånger det senaste året. /Ascilto (diskussion) 18 november 2018 kl. 13.51 (CET)

Jag tycker det är "kul" och ger mig stimulans, när jag läser en ny välskriven och intressant artikel som är nominerad fr att bli utvald. Jag lär mig nytt och det är roligt se hur bra en kollega skrivit. Det kan i undantagsfall vara "intressant" läsa en äldre som jag från början vet det är problem med. Oftast känns det dock som ett straffarbete läsa en braklassad artikel nominerad för att mista sin klass. Och när det i nio fall av tio är sådana uppe på WP:AN, känner jag olust att bege mig dit alls.Yger (diskussion) 18 november 2018 kl. 21.02 (CET)

Varför det är så många gamla utvalda artiklar som omprövas vet vi och jag kan förstå att det väcker olust, själv tycker jag det känns tröstlöst att det aldrig tar slut, men det är en viktig del av kvalitetsarbetet. Den stora frågan är varför så få artiklar nynomineras. Beror det på att så få ambitiösa artiklar skrivs eller beror det på ett lågt intresse att nominera andras och egna arbeten? Det är även väldigt få artiklar som rekommenderas. Snålt klimat? Låga ambitioner? /Ascilto (diskussion) 18 november 2018 kl. 21.40 (CET)

Eftersom de flesta är gamla artiklar som tyvärr legat kvar för länge utan omgranskning (vi hade väl inte det för några år sedan), så ser jag det inte som konstigt de förlorar sin status. Sedan hade vi en artikel jag nominerade för avnominering som inte alls var rolig (Junge freiheit, där det var fusk med källorna, och den nog fortfarande behlver kontrolleras bättre mot de existerande källorna). Jag håller med dig i det, Ascilto, att vissa måste bort om vi skall följa vår hlga standard... eller lyftas upp i projekt när de ligger i kön så att fler källor kan läggas till så de behåller sin klacifiering. Varför inte "veckans tävling: hitta källor till artiklar i omprövningskön, eller utöka dem", där även avklassade artiklar skulle kunna vara med så de arbetades upp. En sådan återkommande tävling kunde hjäloa till så vi även jobbade mer mot spetsen och inte bara bredden. (Det är lätt att ge tips... men själv har jag för ont om tid för närvarande för att sitta längre tider och fördjupa mig. Tyvärr, för det är kul och intressant) mvh Adville (diskussion) 19 november 2018 kl. 00.00 (CET)

Tack Användare:Adville - ett mycket bra förslag! Hoppas att någon av de som brukar arrangera tävlingar nappar på idén. /Ascilto (diskussion) 19 november 2018 kl. 00.07 (CET)

Jag skulle nog kunna ta på mig att ordna en sådan Veckans tävling. Som en av dem som varit aktiv i omröstningar på Artikelnomineringar men numera har lite ont om tid (jag tillhör den typen som lägger ned timmar per granskad artikel) tycker jag att det är kul om mer fokus kunde hamna där och fler deltagare kunde hitta dit. Ge mig några dagar på att klura ut hur jag skulle vilja lägga upp en dylik tävling bara + hitta en lämplig vecka, så ska jag se till att det läggs in i kalendern sen. //Vätte (diskussion) 19 november 2018 kl. 01.11 (CET)

Jag har tyvärr nästan ingen tid för WP-arbete nu, men håller med om att det är viktigt att de artiklar som är utvalda eller rekommenderade faktiskt håller tillräcklig kvalitet. Annars slår det tillbaka mot tilltron till WP som helhet. Vad gäller nominering av artiklar så anar jag en obalans i ämnesområden. Kanske för att vissa skribenter är mera blyga inför att nominera sina egna arbeten. Vi hade en tävling för två år sedan (v 48 2016) som ledde till att intressanta artiklar hittades, förbättrades och blev utvalda / rekomenderade, och till att en del förlorade sin status. Kanske något att upprepa, i samma eller annan form? https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Veckans_t%C3%A4vling/Rekommenderat --Chandra Varena (diskussion) 19 november 2018 kl. 08.51 (CET)

Det är synd att det nomineras så få artiklar numera. Kanske är en del användare rädda för att nominera, när de ser hur många tidigare "Bra" artiklar läggs för omprövning i stort antal. Det kanske har varit för slappt med granskningen förr, men alla håller kanske inte med om den stränga tolkning som ett stort antal "Bra" artiklar har fått genomgå under 2017 och 2018. Jag tror inte att den stränga tolkningen uppmuntrar till artikelnomineringar. Något som jag brukar rekommendera, är att artiklar som nomineras läggs på WP:Artikelgranskningar innan de nomineras. Men på grund av mycket låg aktivitet där, är det förståeligt att väldigt få lägger artiklar för granskning på det sättet, och att det därför känns smidigare att lägga upp artiklar direkt på WP:Artikelnomineringar, de få gånger som det ändå blir artikelnomineringar numera. Långvariga och omfattande trätor om nominerade artiklar bidrar nog inte heller till att fler nominerar artiklar. Sjunnesson (diskussion) 20 november 2018 kl. 15.56 (CET)

Först ett påpekande: Både här och i andra sammanhang ser en ofta uppmaningen "Klaga inte, gör något åt artiklarna själv!" Det är en destruktiv kommentar. Jag tror inte att det är avsikten när den ovanstående uppmaningen används, men vad den i praktiken innebär, är att inga andra än de som är grundligt insatta i ett ämnesområde får lov att påpeka brister i artiklar som hör till ämnesområdet ifråga – i annat fall har de ju inga möjligheter att göra något åt dem, eller hur? Givetvis måste alla få påtala brister i källbeläggning, de är normalt lätta att se, även om inte alla har de specialkunskaper som krävs för att hitta nya källor.

Inte heller ser jag det som konstigt att det är så många artiklar som anmäls till avnominering. Situationen för omkring tio år sedan var ju helt annorlunda när det gällde källbeläggning, det var inte ovanligt att se artiklar läggas upp utan en enda källa. I alla sammanhang brukar det framhållas som ett felaktigt handlande, en barnsjukdom, och något vi verkligen inte håller på med numera. I alla sammanhang utom i den här typen av diskussioner. Då är det i stället ett mysterium varför så många artiklar föreslås till avnominering.

Jag har sett att en del användare har anfört "den fart med vilken artiklar avnominerades" och liknande förklaringar som ett skäl till att så få deltar i diskussionerna på Artikelnomineringar. Min personliga upplevelse är något annorlunda. Jag började delta i diskussionerna av samma skäl som en del diskussionsdeltagare anfört, nämligen att jag anser att det är viktigt att de artiklar som har någon form av utmärkelse också håller en kvalitet som tydligt når över genomsnittet – annars riskerar de att hota vår trovärdighet. Men jag stöttes snabbt tillbaka av den ilska, jag kan knappast hitta något annat ord, som riktades mot oss som ville kvalitetssäkra artiklarna. Vi var bara ute efter att avnominera så många artiklar som möjligt, vi skadade Wikipedia, m.m., m.m. Få vill utsättas för den typen av kritikstormar – i mitt fall har det lett till att jag kraftigt minskat min aktivitet på Artikelnomineringar, ja i en del fall har jag t.o.m. kommit på mig själv att aktivt leta efter artiklar som jag kunde ge ett positivt betyg, just för att jag ville göra ett "bättre" intryck. Det är en självcensur som jag inte tror är nyttig. / Ternarius_D 20 november 2018 kl. 16.59 (CET)

Kunde det vara en idé vända på processen. Så att det är en förenklad rutin avnominera de som nu är på listan, och att istället de som anses försvunnit för fort tas upp för (om)nominering.Yger (diskussion) 20 november 2018 kl. 17.18 (CET)

Nej, ett sådant förfarande motsätter jag mig bestämt. Ingen artikel skall förlora sin status utan ordentlig prövning i det enskilda fallet. Tostarpadius (diskussion) 20 november 2018 kl. 17.21 (CET)

Men är det inte just det som nu sker? Det är fyra som orkar läsa igenom de som föreslås avnomineras. varför skall ytterligare någon behöva läsa igenom om alla dessa fyra sagt avnominera? Och kanske Aciltos utgångspunkt är tveksam, det är kanske bra som det är fyra som bedömer avnominera, och när det blir oenighet kanske de skall föras till annan plats, där de är relevant för flera att läsa och bedöma.Yger (diskussion) 20 november 2018 kl. 17.32 (CET)

@Yger: Du skrev om ett "förenklat förfarande". Det tolkade jag som att det skall bli ännu lättare, ja att det som står i kön närmast automatiskt skall förlora sin status. Nuvarande system är det jag vill slå vakt om. Tostarpadius (diskussion) 21 november 2018 kl. 00.07 (CET)

Av oss fyra som regelbundet deltar i nomineringsprocesserna är två nästan alltid mot avnominering och två nästan alltid för avnominering och av oss fyra är det bara jag som dokumenterar en grundligare granskning, övriga avger nästan alltid standardutlåtanden. Det är en frustrerande situation. Problemet är inte att för mycket kraft läggs på avnomineringarna utan för lite. Jag är bestämt emot ett förenklat förfarande, vi skall ha mindre summariska nomineringsprocesser. Jag lägger som sagt ner ungefär en timmes arbete på varje nominering och det gör jag för att jag ser det som ett viktigt kvalitetsarbete. Därför är jag liksom Användare:Ternarius sårad över att utmålas som en destruktiv kraft. /Ascilto (diskussion) 20 november 2018 kl. 17.48 (CET)

På vilket sätt menar du jag kunde tillföra mervärde genom att lägga ner 20 minuter på artikeln Intelligent design där ni fyra alla rekommenderar avnominering?Yger (diskussion) 20 november 2018 kl. 17.57 (CET)

Om du inte håller med om att artikeln skall avnomineras kan du motivera det på ett sätt som andra tar intryck av. Det är inte ovanligt att användare ändrar sig när nya infallsvinklar presenteras. Att vi fyra för en gångs skull är överens är ett sällsynt undantag. Om du tycker att det befarade utslaget är fel bör du argumentera för det, jag skulle säga att det vore en moralisk skyldighet om det inte är så att inga användare har skyldigheter. /Ascilto (diskussion) 20 november 2018 kl. 18.07 (CET)

Som tidigare sagt är det systemet som är problemet. Många artiklar som allmänheten bidrar till har inte en chans att få utnämningar, trots att artiklarna är precis lika välkomna på Wikipedia och ofta mer unika (eftersom de mer sällan finns i andra encyklopedier). Det innebär att de inte får positiv uppmärksamhet, såsom att synas på huvudsidan eller utmärkelser. Därmed försvinner också tilltron till nomineringar. Om jag ska bidra till något, så är det snarare till att radera fördomar kring artiklar och artikelhierarki. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 20 november 2018 kl. 17.53 (CET)

(Redigeringskonflikt) Hur menar du då? Bara bland utmärkta artiklar som är de som visas på förstasidan finns 13 som handlar om datorspel, 11 som handlar om sport, samt ett antal som handlar om TV, film, populärmusik och tecknade serier. Då det bara finns 343 utmärkta artiklar som täcker precis alla ämnesområden är detta en rimlig andel. Vilka ämnen är inte representerade menar du? Kan du peka på en artikel som orättvist inte blivit nominerad? /Ascilto (diskussion) 20 november 2018 kl. 18.01 (CET)

Vi är sedan länge överens om att nominering handlar om att få fram ideal alster för att skribenter skall kunna ha som riktmärke och stilmönster. Systemet är inte (primärt) till för uppmuntran.Yger (diskussion) 20 november 2018 kl. 18.00 (CET)

Det som Ascilto skriver om två som nästan alltid är mot avnominering är missvisande. Av de artiklar som just nu ligger för omprövning ser det ut så, men både jag och den andre användaren som avses har båda varit med på att omprövade artiklar ska mista status "Bra" rätt många gånger. Men vi är inte så utpräglat för att få bort status bra som Ascilto och den andra användaren som avses. Själv har jag deltagit i WP:Artikelnomineringar sedan 2009, men nu känner jag att jag börjar få nog av det. Sjunnesson (diskussion) 20 november 2018 kl. 18.07 (CET)

Jag vill tillägga att jag tycker att det engagemang som Ascilto visar är beundransvärt, liksom det Ternarius också har visat tidigare. Det är intressant att läsa engagerade analyser av användare med den förmågan. Men med bara 4 deltagare, som numera är det vanliga, blir det ensidigt. Det skulle kännas trevligt med fler deltagare, för då kunde det kanske bli en mer livaktig diskussion, med fler synpunkter. Sjunnesson (diskussion) 20 november 2018 kl. 19.06 (CET)

Det jag syftar på är artiklar som inte har en chans att uppnå kriterierna (oavsett ämne), inte artiklar som har uppnått dem. Eftersom Wikipedia ska vara en neutral encyklopedi ser jag även att rangordning av artiklar motverkar det. Så kallade positiva exempel behöver i teorin bara uppfattas som positiva av personer som har varit delaktiga i att skapa punkterna, nominera och rösta. Att en artikel exempelvis saknar åtgärdsmall betyder exempelvis inte att den är felfri, utan kan bero på att ingen har lagt in en mall eller att någon (exempelvis användare som vill nominera den) har plockat bort mallen utan att ha åtgärdat bristerna. Har den fått en utmärkelse kan det säkert finnas användare som antingen tror att den är perfekt eller är rädda för att kritisera eller förbättra den. Det finns inte generella kriterium för vad som är ett bra exempel på artikel och det kommer aldrig att finnas, utan det är någras åsikter. Punkter med olika krav på innehåll innebär vinnare och förlorare redan på förhand. Det finns sådant som är lika viktigt för alla artiklar, exempelvis relevans. En sida föreslagen för radering bör inte lyftas fram. Bortsett från artiklar som inte platsar på Wikipedia kan alla artiklar ha sina olika fördelar och sina förbättringsmöjligheter. Att förutsättningarna är olika för artiklar är logiskt, så det är naturligt att en lyckad artikel kan se väldigt olika ut till innehåll. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 20 november 2018 kl. 20.08 (CET)

Men som jag skriver det handlar inte om rangordning, lyckad eller utmärkelse, utan om ideala mallar, som kan fungera både som inspiration men också som ledstjärnor till andra. Teoretisk kunde dessa stå utan upphovspersoner då det är artiklannastext det helt handlar omYger (diskussion) 20 november 2018 kl. 20.15 (CET)

Jag håller med Historiker med flera som anser att för mycket energi läggs ner på att avnominera artiklar. När jag var aktiv på Wp:AN syntes det tydligt att artiklarna med flest källor valdes framför de mest välskrivna artiklarna. I många artiklar med över 100 källor (där de flesta inte kontrollerats) visade det sig när man kollade källorna att omkring 20 % var döda länkar, och av de källorna som fanns kvar var 30 % av tvivelaktig kvalité eller fel. Mycket hade klippts och klistrats från enwp och översatts med källor och allt på krystad svenska där termer och begrepp användes utan att översättas till korrekt svenska. En utmärkt artikel behöver inte vara 100 kB lång. Det räcker med 3 st A4 sidor, fast då ska det finnas bilder diagram, illustrationer, flödesscheman, animationer, faktamallar och tidslinjer som kompletterar den välskrivna, lättfattliga artikeln som är skriven med ett slagfärdigt språk. Kort och gott tappar man intresset för utvalda artiklar när de som röstar är enkelspåriga i sin syn på vad som är en utmärkt artikel. Jag föredrar en kortare lättbegriplig hyfsad artikel framför en lång och svårläst utmärkt sådan. Nasko (✉) 20 november 2018 kl. 21.44 (CET)

Anmärkning: Det är just översättningar som i hög grad avnomineras ifall källorna inte granskats och/eller är av tveksam kvalitet. /Ascilto (diskussion) 20 november 2018 kl. 21.49 (CET)

Ja, och i de fallen brukar det uppnås konsensus. Oftast sker besluten enhälligt. Tostarpadius (diskussion) 21 november 2018 kl. 00.03 (CET)

Jag förstår att Ascilto är missnöjd med den nuvarande situationen på AN (det är jag också) och det var ett mycket bra initativ av Ascilto att ta upp diskussionen om att fler deltagare behövs. Man kan se av den nuvarande ställningen på AN att det är låst läge (2-2) för 3 av de 5 artiklar som nu är nominerade för omprövning. Men man får inte se för mycket på antal noter, utan man måste också se till artikelinnehållet. Om artikeln Epistemologi, en av de artiklar där det nu står 2-2 beträffande artikeln status, skriver Ascilto: "En synnerligen ambitiös och grundlig artikel från 2008,...", men användaren tycker att det inte alls är tillräckligt med fotnoter. Även beträffande artikeln Hedonism finns det liknande åsikter. Enligt min bestämda uppfattning är det just sådana artiklar som de, som bör framhållas som goda exempel. Om det bli fler deltagare skulle det nog komma fram fler åsikter än de nuvarande. Sjunnesson (diskussion) 21 november 2018 kl. 07.16 (CET)

Efter att ha läst ingressen till Wikipedia:Utvald artikel ooch Wikipedia:Artikelnomineringar blir jag något förskräckt. Vikipedia på svenska har 3 miljoner artiklar, varav några hundra är utvalda. Det ger mellan en och två artiklar på 10,000. Om Witold Lutosławski ska fungera som ett riktmärke, så har ni nog förfelat målet. Det kan knappast vara riktmärket för varje biografi att de ska innehålla 30kb. För är det något som utmärker de artiklar som finns på förstasidan, så är det att de är långa. Problemet med de flesta artiklar idag är att de innehåller för mycket vattengröt, inte att de är för korta. Jag säger inte alls att "Witold Lutosławski" innehåller vatten, men de flesta artiklar skulle göra det om de fylls ut tills de blir låååånga nog för att matcha "riktmärket". -- Hårig banan (diskussion) 21 november 2018 kl. 09.07 (CET)

Vi bedömer inte längden på artiklarna men för utmärkt är uttömmande ett kriterium. Då jämförs innehållet med andra språkversioner och med vad som finns att hämta i olika källor. Det är viktigt att inte jämföra längden på artiklar från olika språkversioner utan just innehållet. Det är vanligast att jämföra med enwp eftersom flest behärskar det språket och för att enwp åtminstone upplevs som den mest utvecklade språkversionen, men särskilt där är det vanskligt att jämföra längden då det där finns en ordrik tradition som kommer från att amerikanska fackboksförfattare får betalt per ord. De två senaste gångerna där artikelns omfattning avgjorde utfallet var omprövningen av Gläns över sjö och strand och nyprövningen av Mongolernas invasion av Korea, se Diskussion:Gläns över sjö och strand respektive Diskussion:Mongolernas invasion av Korea. /Ascilto (diskussion) 21 november 2018 kl. 11.45 (CET)

Nu blir det iaf en Veckan tävling vecka 51 om Artikelnomineringar! Kanske kan den både locka fler aktiva och höja stämningen? //Vätte (diskussion) 21 november 2018 kl. 12.16 (CET)

Stort tack, Användare:Vätte! Till @Yger: m.fl: Vad jag efterlyser är fler användare med olika åsikter, så att det uppstår intressanta diskussioner. Inte fler som tycker som jag. Jag vill inte vara någon jävla solitär som det alldeles för ofta tenderar att vara nu. För att åsikter skall bli intressanta måste det finnas andra åsikter som de kan brytas mot. I den nuvarande situationen med omdömen som upprepas från nominering till nominering finns det inget att bemöta. Uppenbarligen finns det synpunkter på hur nomineringsprocesserna går till, dessa skulle göra mer nytta i praktiska nomineringar. /Ascilto (diskussion) 21 november 2018 kl. 16.20 (CET)

Men varför är "uttömmande" i så fall nästan alltid tiotusentals byte? Varför nomineras aldrig en kort artikel? -- Hårig banan (diskussion) 21 november 2018 kl. 17.06 (CET)

Ge gärna ett exempel på en kort artikel som är uttömmande och värd att klassas som utmärkt. Gläns över sjö och strand är en kort artikel som var bedömd som utmärkt, men på mitt initiativ nedgraderades till bra och det tycker jag självklart var rätt, men den är likväl ett exempel på en kort artikel som är klassad som bra, den är på mindre än 13 000 byte. /Ascilto (diskussion) 21 november 2018 kl. 17.14 (CET)

De kortaste Utmärka artiklarna är Sov du lilla vide ung (8 791 byte) och Bä bä vita lamm (11 284 byte). Medianlängden för Utmärkta artiklar är 46 685 byte.

De kortaste Bra artiklarna är Waldemarsudde (7 659 byte) och Chökyi Gyaltsen (9 562 byte). Medianlängden för Bra artiklar är 30 432 byte.

--Larske (diskussion) 21 november 2018 kl. 17.45 (CET)

Yger: Tanken i sig är god och fungerar i sammanhang där man vill uppnå ett och samma resultat. Det kan vara en mall som ligger till grund för masstillverkning av en viss produkt. Det jag menar är att det inte fungerar att skapa en artikel som en idealmall för andra, eftersom artiklar ser väldigt olika ut, har väldigt olika förutsättningar och dessutom bedöms individuellt. En sådan utvald artikel blir missvisande eftersom vi inte skapar kopior. Dessutom riskerar artiklar som inte ser ut som den utvalda att få kritik, även om det inte är syftet. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 21 november 2018 kl. 18.00 (CET)

Skulle det vara möjligt att få till en positiv syn på artikelnomineringarna, genom att under en period fokusera på att nominera nya artiklar? Det skulle innebära att under ett antal månader, så avnomineras inga artiklar. Samtidigt försöker vi få till ett positivt samarbete med att förbättra de nominerade artiklarna, i det fall brister finns. Deltagare uppmanas dessutom att överväga att ompröva sina röster, om förbättringar sker under processen. @Vätte: Tack för den kommande tävlingen!--Historiker (diskussion) 21 november 2018 kl. 19.46 (CET)

Första gången jag provade att nominera en artikel var Åre för, imorgon prick, 4 år sedan. Jag hade dock slarvat rejält vad gäller att läsa igenom instruktionerna, och tänkte att folk skulle hjälpas åt med att förbättra innehållet istället för att bara lämna röster/kommentarer, och blev därför lite rörigt (och frustrerande) inledningsvis men jag lyckades få den antagen till slut. Fick några kommentarer om att det blev många "sista minuten"-redigeringar – men det kände jag mig också tvungen att fixa (även med hopp om att folk eventuellt skulle ändra sin röst) eftersom jag aldrig lär ha försökt nominera något igen om den inte antagits. Vid mina två övriga nomineringar (som också antagits, varav en Utmärkt) var jag betydligt mer förberedd på vad som gäller/gällde, men lite som Historiker säger hade iaf. jag föredragit ett mer praktiskt samarbete (ett klimat utifrån mitt "missförstånd" vid nomineringen av Åre-artikeln) för att förbättra dessa artiklar både vid nominering och omprövning. Kan man läsa igenom och bedöma vad man önskar/kräver som innehåll torde personen i fråga vara djärv och kunnig nog att bidra med detta själv (framförallt detaljer som bättre/fler källor, språkvård, etc.) så länge konsensus finns.(…?) /Mvh Vostok (disk.) 22 november 2018 kl. 16.24 (CET)

För detta samarbete vad gäller nya nomineringar har vi WP:Artikelgranskningar. Tostarpadius (diskussion) 24 november 2018 kl. 00.41 (CET)

Förvisso, men för 3–4 år sedan hade en sådan process tagit ett kvartal istället för 2–3 veckor sett till aktiviteten mellan Artikelnomineringar och Artikelgranskningar. /Mvh Vostok (disk.) 25 november 2018 kl. 12.21 (CET)

Det dröjde länge innan jag började intressera mig för denna del av kvalitetsarbetet. Att artiklar för att kallas utmärkta verkligen skall utmärka sig i förhållande till merparten av våra artiklar ser jag som en självklarhet. Däremot anser jag att kraven på bra artiklar är på väg att bli för höga. Jag delar helt Sjunnessons bedömning av dem som är uppe till omprövning just nu. Jag har inget emot att Ascilto motiverar sina ställningstaganden så utförligt, men det behöver inte betyda att de är mer genomtänkta än exempelvis mina. Om någon är intresserad av att veta mer om hur jag tänker i ett enskilt fall är frågan fri. Jag ser för egen del ingen poäng med att redovisa det i detalj. Vad gäller Historikers förslag skulle jag kunna tänka mig att man under ett halvårs tid kan fylla på avnomineringskön men att omröstningarna får vänta. Tostarpadius (diskussion) 22 november 2018 kl. 00.52 (CET)

Precis som Tostarpadius tycker jag att andra synpunkter än de som Ascilto skriver kan vara lika genomtänkta, låt vara att det är bara Ternarius som ger lika långa och utförliga beskrivningar av problemen (och i vissa fall även fördelarna) med de artiklar som är uppe för omprövning.

Det Ascilto har skrivit här ovan (21 november 2018 kl. 16.20), om problemen med omröstningarna om omprövade artiklar, håller jag med om till fullo, med undantaget att det i alla fall en del gånger har funnits åsikter som har kunnat brytas mot de som Ascilto anför. Och med, förhoppningsvis, fler deltagare skulle det kunna bli riktigt spännande. Sjunnesson (diskussion) 22 november 2018 kl. 08.49 (CET)

Jag har här ovan (20 november 2018 kl. 15.56) nämnt "långvariga trätor". För att något närmare beskriva vad jag avser med det: Det gäller två nynomineringar av artiklar som gjordes under 2018. Där uppstod långvariga trätor mellan två användare, varav den ena var artikelförfattaren. Det är ju inget fel att tala om vad man anser, men när det utvecklas till en långvarig och infekterad ordstrid om, enligt min uppfattning, mindre betydelsefulla detaljer, då är nog kombattanternas prestige med i spelet. Jag tror att sådant kan skrämma bort användare som är mindre debattglada. Jag blev i alla fall illa berörd. Sjunnesson (diskussion) 22 november 2018 kl. 11.59 (CET)

@Kigsz: Dina synpunkter saknas i den här diskussionen. Det är trots allt du som anmäler ett stort antal Bra-klassade artiklar till omprövning. Du är själv huvudförfattare till ett ovanligt stort antal utvalda artiklar och brukar ibland nynominera artiklar. /Ascilto (diskussion) 22 november 2018 kl. 18.53 (CET)

Jag figurerar sällan på Bybrunnen och jag känner inte att jag har så mycket att tillföra diskussionen. Det är sant att jag har anmält många Bra-artiklar till omprövning, vilket är något jag gör med jämna mellanrum. Inte för att underminera någons hårda arbete utan bara för att se om artikeln verkligen är fortsatt bra. Utöver de fem artiklar som är nominerade just nu har jag tolv som väntar på omprövning. Efter det känner jag att processen är klar, från min sida, vad det gäller Bra-artiklarna för denna gång. Överlag är jag positiv till att fler medverkar på Artikelnomineringar för ju fler åsikter desto bättre konsensus. --Kigsz 22 november 2018 kl. 21.39 (CET)

Här är en tabell med lite fakta kring aktiviteten på sidan WP:AN under den senaste 30-dagarsperioden:

användare	antal_red	antal_plusred	volym_plusred	antal_putsred	volym_putsred	antal_minusred	volym_minusred
Ascilto	32	21	15 771	11	67	0	0
Kigsz	24	19	5 012	0	0	5	12 379
Tostarpadius	12	10	2 454	0	0	2	6 882
Sjunnesson	8	8	1 879	0	0	0	0
Lindansaren	2	1	1 478	1	2	0	0
Ternarius	5	5	1 124	0	0	0	0
Dubbeltänk	4	4	931	0	0	0	0
Hannibal	1	1	447	0	0	0	0
Min hemliga identitet	2	2	396	0	0	0	0
Disembodied Soul	1	1	173	0	0	0	0
Kalleo	1	1	136	0	0	0	0
plusredigering = redigering som ökar storleken på sidan, typiskt en ny nominering eller ett diskussionsinlägg. minusredigering = redigering som minskar storleken på sidan, typisk en arkivering eller ett återtagande av nominering. putsredigering = redigering som ändrar storleken på sidan mindre än ±20 byte, typiskt en rättning av stavfel eller liknande i tidigare inlägg.

--Larske (diskussion) 22 november 2018 kl. 20.31 (CET)

Tack Användare:Larske! När vi ändå är i farten skulle det vara intressant att se vilket genomslag olika användares ställningstaganden har i de olika utslagen. /Ascilto (diskussion) 22 november 2018 kl. 21.04 (CET)

Med levande diskussioner på AN skulle jag se att vissa låsningar öppnar sig. Ibland skulle diskussionerna absolut låsa sig, det är nog ofrånkomligt, men ibland skulle vi också kunna komma fram till konsensusbeslut som är mer värdefulla än att bara räkna röster. Att söka konsensus upplever jag som syftet med alla våra diskussioner, även om vi ofta inte når dit. Diskussioner skulle också kunna leda till att någon motiverades att förbättra en artikel under processen. /Ascilto (diskussion) 26 november 2018 kl. 11.59 (CET)

Daglig verksamhet Redaktionen, Täby Kommun

Hej. Jag undrar ifall vår dagliga verksamhet "Redaktionen" inom Täby Kommun är tillräckligt notabel för att ha en artikel här på Svenska Wikipedia. Vi tar gärna emot synpunkter Notabilitet101 (diskussion) 26 november 2018 kl. 14.57 (CET)

Utan att veta några detaljer skulle jag säga nej. För en daglig verksamhet skall vara relevant krävs nog något särskilt. Nu gick jag in på den raderade sidan för att se vad den handlade om och ser att den varken hade rätt struktur eller några källor, det gick inte ens att förstå vad den handlade om. Kanske skall ni fundera över att börja med något annat på wikipedia för att lära dig hur projektet fungerar?FBQ (diskussion) 26 november 2018 kl. 17.49 (CET)

Koppling av Svenska kyrkans församlingar till wikidata

Jag är nu färdig med arbetet att Wikidata koppla de cirka 3500 artiklarna om historiska och existerande församlingar i Svenska kyrkan, samtidigt som jag bytt infobox och förbättrat och gjort om de flesta omdirigeringar till egna artiklar. Arbetet möjliggjordes av Salgo60 sisyfosarbete att manuellt skapa WD poster för objekten och Larskes teknikfingerfärdighet i de delar som berör den tekniska kopplingen mellan Wikidata och Wikipedia.

Arbetet har återigen gett lärdomen för denna typ av arbete, att det blir bäst som teamarbete: en som gör råjobbet med att få till Wikidata objekt, en annan som manuellt går igenom alla berörda Wikipediartiklar och en tredje som klarar de tekniska bitar som utgör bryggan mellan Wikidata och Wikipedia.

Vi har nu en stabil och bra uppsättning artiklar, med en mycket god koppling till kyrkoarkiv och full koppling till Wikidata. Det går tex få en bild av var i landet det finns församlingar med hög andel medlemmar i svenska kyrkan Klicka på boxen upp till höger och visa de med andel lägre än 40% eller ta bort alla utom de som har högre än 80%. Själv är jag extra nöjd jag nu gjort sista steget i att avveckla församlingarna som bas för folkbokföringen (mitt fokus sedan 2010). Också är det fantastiskt att se alla församlingar som funnits i modern tid nu har en illustration.

Jag och Salge kommer nu följa upp detta med ett möte med Axel på kansliet för att se om vi kan få släktforskare att mer se vilken nytta de kan ha av Wikipedia. Riksarkivets kyrkoarkiv är ju sedan en tid gratis och här finns nu en fin (gratis) ingång dit.Yger (diskussion) 27 november 2018 kl. 14.28 (CET)

Icke-nukleära kärnkraftverk

Mall {{kärnkraftverk}} används som avsett av en hel del kärnkraftverk, men också av några solkraftverk och ett fåtal ytterligare (el-relaterade) anläggningar såsom undervattenskablar: [1]. Övriga kraftverk brukar inte ha någon mall. Vad är det bästa sättet att fixa detta? Byta namn på mallen "kärnkraftverk" -> "kraftverk" och skapa en ny mall för elledningar? EN Wikipedia har "Infobox power station" och "Infobox power transmission line", däremot ingen "Infobox nuclear power station". Taylor 49 (diskussion) 28 november 2018 kl. 15.28 (CET)

Det är jag som står för många av de "icke-nukleära kärnkraftverken". Jag började försöka översätta "Infobox power transmission line" och motsvarande för solkraftverk, men gav upp då jag fortfarande är ovan vid mall-programmering. Om någon orkar översätta mallar kommer jag att använda dem, men i dagsläget funkar det faktiskt bra med kärnkraftsmallen - jag bara undviker vissa fält som ger lite irrelevant output. Anhn (diskussion) 28 november 2018 kl. 16.12 (CET)

Jag kan spika ihop en mall för kraftledningar {{Kraftledning}}. Vad gäller {{Kärnkraftverk}} kan det i framtiden bli aktuellt att skapa en gemensam mall för alla typer av kraftverk (vatten, vind, kol, kraftvärme, kärnkraft...), men det kräver en del planerade. Voyager85 (diskussion) 28 november 2018 kl. 17.05 (CET)

Nu har jag skapat {{Kraftledning}}. Den behöver säkert utökas med flera uppgifter. Voyager85 (diskussion) 28 november 2018 kl. 18.33 (CET)

Evenemang på Goto10 i Stockholm i november och december

Tips! Under november och december sker två Wikimedia-relaterade evenemang på Goto10 i Stockholm, ett om bokskanning och ett om Wikidata. Båda är gratis och öppna för alla som är intresserade. /Hievelina (diskussion) 16 november 2018 kl. 09.50 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Julle.)

Puff för bokskannarworkshopen som är idag (torsdag 29 november) 17.30. Den kommer även att streamas på Goto10s youtubekanal, så även om ni inte har möjlighet att ta er till Hammarby kaj 10D är ni välkomna att vara med. Om ni är med på distans får ni gärna skriva upp er på wikiträffen också. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 29 november 2018 kl. 13.11 (CET)

Era ideér kring bibliografiska data på Wikidata

Eftersom inga ideer dyker upp lite vad som gjorts.... jag är personligen otrygg på LIBRIS mervärde och deras visioner/vilja att kommunicera. Wikipedia har de senaste 6 åren länkat LIBRIS från +100 000 Wikipedia sidor (se tweet) och sv:Wikipedia har ca. 150 214 dagliga visningar på dessa sidor. LIBRIS har som dom numera själva uttrycker en sida som inte är tänkt för människor. Vad som hänt sista månaden är att texten ändrats till not yet to be visually pleasing or useful to a human....jmf August Strindberg som har LIBRIS länk dvs. varumärket LIBRIS är åtminstone för Wikipedia en länk man aldrig klickar på.

Vi har i Wikidata Litteraturbanken författare (P5101), Litteraturbanken utgåva (P5123), Svenskt översättarlexikon (P5147) plus att Litteraturbanken kommer att lyfta in Dramaweb:en i sin web

• Litteraturbanken författare (P5101) laddades via mix-n-match men måste städas mha den nya lista jag fått se litteraturbanken.se/urllista och urllista/epub - syns inte i Malldiskussion:Auktoritetsdata
• Litteraturbanken utgåva (P5123) har inte kopplats ihop men finns hos Libris som bibl:LITT
• Svenskt översättarlexikon (P5147) skall vara ok i Wikidata - syns inte i Malldiskussion:Auktoritetsdata
• jag skapade en mall Mall:Libris_ämne för koppling till LIBRIS ämne men det ogillades (diskussion) med logiken att det blir för många länkar i Wikipedia?!?!? Jag tycker det är goddag yxskaft logik men orkar inte argumentera för tanken utan tolkar det att få ser mervärde med LIBRIS som en källa för ett ämne utan mer ok som en länk till en författarkatalog (Mall:Libris namn änvänd på ca 5000 sidor) om det inte ger för många länkar på Wikipedia

- Salgo60 (diskussion) 20 november 2018 kl. 09.11 (CET)

Diskussionen har ju blivit ganska teknisk och handlar mer om Wikidata än Wikipedia. Om jag förstår rätt så finns två saker man skulle kunna göra, rent konkret, i Wikipedias artiklar.

• Generera bibliografier i artiklar om författare. Dvs lista de verk som en författare är upphovsman till.
• Generera automatiska referenser, dvs när man hänvisar till en viss bok (en viss edition om man vill), så hämtas bibliografiska data om boken från Wikidata.

/NH 20 november 2018 kl. 11.21 (CET)

WD har en property för "betydande verk". Den går att använda för att hämta de viktigaste böckerna. Övriga kräver antingen en Query eller att man listar Q-numren manuellt i texten. -- 62.20.170.74 20 november 2018 kl. 11.54 (CET)

Vill man ha alla verk i en Wikipedia artikel? Är de inte bättre att de hittas hos LIBRIS som kanske tom med kan peka på var dom finns att låna. Jag tycker att Wikipedia kan ha några utvalda verk i artikeln och gärna med länk till en gratis bok som vi får med Litteraturbanken (alt. ljudböcker) dvs. göra det enklare för en läsare att hitta svenska klassiker. Min tro idag att fler skulle hitta till Litteraturbanken om böckerna även syns i Wikipedia. Och att vi även skall försöka få Litteraturbaneken att länk Wikipedia - Salgo60 (diskussion) 20 november 2018 kl. 12.42 (CET)

Vad som räknas som "betydande verk" kan nog variera en del.

Några exempel med dels alla betydande verk och dels de som har en svwp-artikel:

Författare	betydande verk (P800) (alla som finns i Wikidata)	betydande verk (P800) (bara de med svwp-artikel)
August Strindberg (Q7724)	8 verk: Röda rummet, Fadren, Fröken Julie, Inferno, Till Damaskus, Ett drömspel, Kristina och Hemsöborna	8 verk: Röda rummet, Fadren, Fröken Julie, Inferno, Till Damaskus, Ett drömspel, Kristina och Hemsöborna
Astrid Lindgren (Q55767)	8 verk: Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, Lillebror och Karlsson på taket, Barnen i Bullerbyn, Kalle Blomkvist, Ronja rövardotter, Bröderna Lejonhjärta och Mio, min Mio	7 verk: Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, Barnen i Bullerbyn, Kalle Blomkvist, Ronja rövardotter, Bröderna Lejonhjärta och Mio, min Mio
Lev Tolstoj (Q7243)	17 verk: Krig och fred, Anna Karenina, A Confession, The Kingdom of God Is Within You, What is Art?, Boyhood, Childhood, Hadji Murat, The Kreutzer Sonata, Uppståndelse, Snöstormen, Where Love Is, God Is, Youth, Father Sergius, Från Sevastopols belägring, The Fruits of Enlightenment och What is my faith	5 verk: Krig och fred, Anna Karenina, Uppståndelse, Snöstormen och Från Sevastopols belägring
Enid Blyton (Q192069)	3 verk: Fem-böckerna, Hemliga sjuan-böckerna och Nicke	2 verk: Fem-böckerna och Hemliga sjuan-böckerna

--Larske (diskussion) 20 november 2018 kl. 13.00 (CET)

Jag är helt emot automatiskt genererade bibliografier med koppling till Wikidata. Vi bör kunna presentera ett eget urval, precis som nu. Tostarpadius (diskussion) 24 november 2018 kl. 00.39 (CET)

Libris är en otymplig källa:

Verk fördelas ofta över dubletter av samma upphovsperson, som återfinns både som Förnamn Efternamn och Förnamn Efternamn, födelseår-, istället för bara det sistnämnda. Detta gör Librislänkar på Wikipedia nästan värdelösa, eftersom de bara länkar till Förnamn Efternamn, födelseår- och man får alltså bara upp det till synes slumpmässiga urval som visas där. Det görs heller ingen tydlig och systematisk skillnad på vad en person har skrivit själv och vad hen har översatt, illustrerat eller medverkat i på andra sätt, så denna grundläggande information om upphovspersonerna kan inte utvinnas på ett effektivt sätt. När Libris alla dubletter har slagits ihop och innehållet framträder tydligt och användarvänligt blir fullständiga bibliografier överflödiga på Wikipedia, men för tillfället har de helt klart ett encyklopediskt värde. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 1 december 2018 kl. 17.45 (CET)

Arrangör av Veckans tävling

Veckans tävling är ett trevligt sätt att sporra wikipedianer till att skriva artiklar, eller förbättra existerande artiklar. Förbättringarna kan ske på många sätt, till exempel genom illustrationer, källbeläggningar, utökningar, eller olika kvalitetsförbättrande åtgärder. Just nu pågår en källtävling, nästa vecka blir det en tävling om kvinnor. Därefter finns det just nu inte några tävlingar planerade de kommande veckorna. Är det någon som är intresserad av att vara tävlingsledare? Det är inte så svårt – tänk ut ett tävlingstema, lägg upp en tävlingssida (går att återanvända någon gammal med lite justeringar), skriv en tävlingslogg och uppmuntra deltagarna under tävlingen och dela ut priser när tävlingen är över. Vill du ha hjälp? Hör med någon som tidigare anordnat en tävling. Ju fler som är tävlingsledare, desto fler teman och tävlingsvarianter kan det bli. Att vara tävlingsledare är dessutom roligt!--Historiker (diskussion) 15 november 2018 kl. 21.31 (CET)

@Kuriosatempel, Deryni, Nordelch, Höstblomma, Zquid, Autom, YesDi, Vesihiisi: Det finns ingen tävling planerad för nästa vecka (26 november – 2 december). Vill och kan någon av er anordna en tävling? Eller är det någon annan, som vill vara tävlingsledare?--Historiker (diskussion) 21 november 2018 kl. 19.52 (CET)

@Historiker: Jag kör ju redan denna veckan, så tar gärna nästa vecka "ledigt". Kuriosatempel (diskussion) 21 november 2018 kl. 21.26 (CET)

@Historiker: Just nu har jag för mycket saker utanför Wikipedia, så jag kan tyvärr inte arrangera någon tävling på ett tag. Jag hoppas på att kunna ordna ett par sådana i vinter, men vi får se... // Zquid (diskussion) 22 november 2018 kl. 04.51 (CET)

@Kuriosatempel: Det går alldeles utmärkt. Jag pingade de flesta som ordnat tävlingar under året. @Zquid: Jag förstår. Ordna tävlingar skall man göra om man har tid och inte tvingas till det. Vi hoppas på att någon annan tar bollen.--Historiker (diskussion) 22 november 2018 kl. 18.55 (CET)

@Paracel63: Pingar Paracel63 också, som kanske har lust att arrangera någon tävling. Kuriosatempel (diskussion) 22 november 2018 kl. 19.52 (CET)

Tack, men nej tack. Jag återkommer när jag återfått lusten igen. Tills dess ber jag undrande att ta del av denna diskussion. Wikihälsningar.—Paracel63 (diskussion) 22 november 2018 kl. 21.36 (CET)

La in mig själv som ledare nästa vecka också, ett ämne jag har haft länge i tankarna. Kuriosatempel (diskussion) 22 november 2018 kl. 21.53 (CET)

@Kuriosatempel: Stort tack för det! Någon annan som arrangerar en tävling veckan därefter?--Historiker (diskussion) 25 november 2018 kl. 06.20 (CET)

Intressant tävling som Kuriosatempel arrangerat denna veckan. Dock finns det ingen tävling upplagd för nästa vecka. Är det någon annan som vill vara tävlingsarrangör?--Historiker (diskussion) 30 november 2018 kl. 22.05 (CET)

Skrivstuga med intressekonflikt

Skrivstugearrangör med inbyggd intressekonflikt.

Nu på söndag tar jag (med privata hatten på den här gången) mig vatten över huvudet och bryter mot allt vad Intressekonflikt och annat vettigt heter, och ordnar en skrivstuga om Leksands IF i Tegera Arena inför en match där.

Det finns ett Facebookevenemang och en skrivstugesida, och även om jag kommer att hålla koll efter bästa förmåga och uppmana alla att läsa WP:IK och prata om den i förväg hoppas jag att alla här som vanligt har bra koll på senaste ändringar och håller efter om någon skulle dra iväg och bli för partisk eller börja heja för mycket.

Om någon vill vara med på plats eller på distans så är det också väldigt välkommet. /Haxpett (diskussion) 27 november 2018 kl. 09.03 (CET)

Olämpligt tycker ju jag. Inte för att Haxpett är Leksand-fan, men för att Leksands IF representerar ett särintresse. Till exempel gentemot kommun, sponsorer, media, etc. En skrivstuga OM särintresset I särintressets lokaler. Inte så bra. /NH 27 november 2018 kl. 19.19 (CET)

Wikipedia är uppbyggt av särintressen. Intresse är alltså inget problem, utan en tillgång, ända tills det blir ett problem. Och sånt här hanteras i medverkansvillkoren "paid-contributions". Blir det problem, då fixar vi det, först med diskussion och korrigering och i värsta fall med blockering och artikellåsning. Jag skulle gärna varit med, verkligen inte för att jag är ett Leksand-fan, men för att jag vill förbättra Wikipedia och det säkert blir trevligt.--LittleGun (diskussion) 28 november 2018 kl. 13.58 (CET)

Att man har ett intresse för det man skriver om är väl närmast självklart. (Enda egentliga undantaget är väl just när man skriver på uppdrag av någon annan och får betalt för det.) Jag hade inte haft invändningar om en supporterförening till Leksands IF anordnade skrivstuga: Utmärkt! Men här arrangeras skrivstuga i samarbete med den man skriver om. Och den man skriver om är i det här fallet en mäktig aktör i samhället den verkar i. /NH 29 november 2018 kl. 14.44 (CET)

Jag håller egentligen med NH. Men sedan är jag öppen för ett undantag i detta fall. Inte bara för vi "gillar" Axel och han driver skrivstugor så pass bra att det nästan aldrig orsakar problem. Utan mer att han är fullt medveten om riskerna för honom själv. Om det blir riktigt galet kommer vi blockera ut kontona och Axel får ta sk-t av både supportrar och oss. Och det är modigt. Och jag tycker att när han vill göra något som innehåller risker för honom som har är medveten om så vill jag uppmuntra detta. Lite halvtokiga saker får vi lov att prova ibland.Yger (diskussion) 29 november 2018 kl. 15.28 (CET)

Men min positiva inställning har bytts i sin motsats när det nu framkommit att kostnad för lokal och fika på 1870 inte som förväntat kommer betalas av Leksand IF. Jag tycker det är OK köra en udda saker med tveksam nytta när det inte handlar om annat än småsummor men inte när det som här drar en substantiell summa.Yger (diskussion) 30 november 2018 kl. 06.57 (CET)

Är 1870 SEK en substantiell summa? Det är det inte ens i min privatekonomi (när vi talar om något av engångskaraktär), men där vet jag att det ser olika ut för olika personer. Som Ni vet är jag generellt tveksam till denna typ av aktiviteter, men jag har förstått det som att det finns gott om insamlade medel som måste gå åt. Stämmer inte den bilden längre? Tostarpadius (diskussion) 30 november 2018 kl. 08.54 (CET)

Jag tog också för givet att Leksand bjussade. Men, borde det inte vara mindre kompromotterande om dom inte står för fiolerna om man tycker det är ett problem? Sen är uppfattningen att det finns pengar som "måste gå åt" felaktig. Det finns möjlighet att få vissa utgifter betalda om man tar tag i saker och gör något. Självklart är det lättare att få utgifter betalda ju färre som gör något, men det är väsensskilt från att "de måste gå åt".--LittleGun (diskussion) 30 november 2018 kl. 09.58 (CET)

Om man tar emot gåvomedel är man också skyldig att se till att de används till rätt ändamål. Det handlar alltså om kassans storlek. Vad gäller intreintressekonflikten instämmer jag med LittleGun. Den minskar effektivt på detta sätt. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2018 kl. 10.13 (CET)

Det blev nej på ansökan om bidrag från föreningen. Även om bidragsformen kanske mildrade Axel intressekonflikt, flyttade den ju annars bara till föreningen, och blev då egentligen allvarligare.Yger (diskussion) 30 november 2018 kl. 17.30 (CET)

För mig är det resonemanget helt obegripligt. Hur kan intressekonflikten bli allvarligare? Jag tycker den mildras, ja rentav försvinner. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2018 kl. 01.33 (CET)

Ortsteil - puristisk appell

Jag tycker inte att vi ska använda ordet ortsteil i löpande text i svenska Wikipedia. Självklart argument: Wikipediorna är uppdelade enligt språk och ortsteil är inte ett svenskt ord. Artikeln om ordet säger att i Österrike används ordet synonymt med gemeindesteil. (varför har svenska wikipedia information om regional variation i användningen av ett tyskt ord?) Så jag tycker att vi alltid kan använda det svenska ordet kommundel istället. Har jag missat något? --Ettrig (diskussion) 28 november 2018 kl. 11.18 (CET)

Vad menar du med "löpande text" här? I Waltersdorf tycker jag det ser bra ut. "Waltersdorf är en Ortsteil i Schönefelds kommun" hade varit mindre lämpligt, där håller jag med. -- Hårig banan (diskussion) 28 november 2018 kl. 11.22 (CET)

Ditt exempel är ett sådant som jag avser. Skillnaden i betydelse mellan ortsteil och kommundel är så liten att det blir mycket mer störande en hjälpande att använda eller blanda in det tyska ordet. Det finns massor av ord på andra språk som är ganska nära de svenska men inte riktigt samma. Likväl använder vi, och bör använda, de svenska orden. Vi har helt enkelt bestämt att här ska vi skriva på svenska. --Ettrig (diskussion) 28 november 2018 kl. 11.29 (CET)

(Redigeringskonflikt) Vi är dåliga på att vara konsekventa med tyska administrativa enheter. Å ena sidan har sidan Kretsfri stad ändrats från den horribla skvadern Kreisfri stad, som i språkkonsekvensens namn borde ha hetat de:Kreisfreie stadt, det krävdes lite övertalning, se diskussionssidan. Å andra sidan har vi kvar sidan Landkreis, trots att krets (landskrets eller stadskrets) är en etablerad svensk översättning av denna nivå tyska administrativa enheter, används konsekvent i Nordisk familjebok (Uggleupplagan). Vi har ingen artikel om det numer i huvudsak historiska begreppet de:Stadtkreis. Ortsteil borde omdirigera till Kommundel där det tyska begreppet kan förklaras. I andra artiklar skall vi använda begreppen landskrets och kommundel. Bra att frågan kom upp. /Ascilto (diskussion) 28 november 2018 kl. 11.41 (CET)

Vi ska inte lura folk att tro att en "city" är samma sak som en "stad" och vi ska inte lura folk att tro att en "ortsteil" är exakt samma sak som en kommundel, för det tror jag inte på. Inte ens i Sverige är en kommundel samma sak i alla kommuner, hur gärna än Stockholmare gärna tror det. Nej, jag vill inte se främmande ord i löpande text, men det förtydligande som finns i Waltersdorf är gott! -- Hårig banan (diskussion) 28 november 2018 kl. 11.45 (CET)

Skillnaden mellan tyska Ortsteile och svenska kommundelar är dock rätt stor. I Tyskland har dessa mycket oftare en större administrativ betydelse. De har ibland en speciell "Ortsvorsteher" alltså någon slags "föreståndare" eller "styresman" som en lokal "borgmästare". I Sverige är olika delar av kommuner normalt helt integrerade och har ingen särskild administrativ funktion. Det finns förvisso stadsdelsnämnder i t ex Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa har dock en mycket svagare ställning än de tyska exemplen och ändras väldigt ofta. Administrativ indelning är så olika i olika länder att det ibland blir svårt att använda svenska termer rakt av. --Andhanq (diskussion) 28 november 2018 kl. 11.49 (CET)

Vad jag avsåg, vilket jag också skrev, var att begreppet "ortsteil" skall förklaras i artikeln Kommundel, dvs skillnaderna skall framgå klart. Det är så vi gör i artiklar om begrepp som skiljer sig åt mellan olika länder eller historiska perioder, se t.ex. Generalguvernör. På så vis framgår skillnaderna tydligare än de skulle göra i skilda artiklar. I artiklar kan man skriva "kommundel (ortsteil)". /Ascilto (diskussion) 28 november 2018 kl. 11.58 (CET)

Ortsteil= 'kommundel' eller 'stadsdel' eller del av en by (bydel?) eller annan ort.-Wvs (diskussion) 28 november 2018 kl. 12.38 (CET)

Ettrig har alldeles rätt i den inledande meningen. 'Ortsteil' är inget svenskt ord. WP är ingen tysk ordbok och artikeln Ortsteil bör raderas.-Wvs (diskussion) 28 november 2018 kl. 13.16 (CET)

Ja, jag tror jag håller med om det. Den tyska artikeln de:Ortsteil motsvarar våra artiklar stadsdel och kommundel, dvs innehåller information om sådana indelningar i flera länder (även icke-tyskspråkiga). Och artikeln kommundel innehåller redan en beskrivning av ”Ortsteil”. /NH 28 november 2018 kl. 13.27 (CET)

Kommundel är den bästa översättningen av Ortsteil, Frazione, Communes déléguées etc. Den kan ersättas med stadsdel när det är lämpligt. För varje land bör vi förklara givetvis förklara i artikeln "Xlands administrativa indelning" vad som gäller för det landet med de korrekta termerna. Det gäller inte bara kommundelarna, utan även alla andra nivåer i indelningen. För Japan valde jag t ex den här formen [[Japans administrativa indelning|landskommun]]. Varje land är unikt! Kitayama (diskussion) 28 november 2018 kl. 13.41 (CET)

Ja, alltså: Den håriga bananen skriver ovan att den inte vill ”se främmande ord i löpande text, men [att] det förtydligande som finns i Waltersdorf är gott”. Men förtydligandet är vilseledande. Innebörden av ordet ”Ortsteil” på tyska är inte mer bestämd än vad kommundel eller stadsdel är på svenska. /NH 28 november 2018 kl. 14.28 (CET)

Jepp, ungefär som de 50 olika delstaterna i USA, 290 kommunerna i Sverige etc etc. En sida med "globalt perspektiv" är ambitiöst, men det inbjuder inte till att beskriva detaljerat om varje land, exv om tyska förhållanden. Det blir bättre i en artikel om "Ortsteil" även om det inte är enhetligt i hela landet. -- Hårig banan (diskussion) 29 november 2018 kl. 14.35 (CET)

Jag tycker att frågan är svår. För min del skulle jag gärna se att förtydligandet bleve kvar, även om artiklarna sloges ihop. Resultatet skulle se ut ungerfär så här: "Waltersdorf är en ort och kommundel (Ortsteil) i Schönefelds kommun i Landkreis Dahme-Spreewald, Brandenburg, Tyskland." Detta främst därför att det inte heter Gemeindeteil, vilket man annars skulle tro. Men det finns ingen självklar lösning. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2018 kl. 08.43 (CET)

Jag håller samtidigt med Ascilto om att vi borde kunna använda landskets. Då skulle den delen av texten så ut så här: "i landskretsen Dahme-Spreewald". Där behövs absolut inget förtydligande. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2018 kl. 08.49 (CET)

I den aktuella kommunen finns både Ortsteile och Gemeindeteile, med olika status. Jag tror att det kan jämföras med skillnaden mellan stadsdelsnämndsområde och stadsdel i Stockholm, dvs Ortsteile har någon form av "självstyre" medan Gemeindeteile inte har det. Det kan dessutom skilja sig åt mellan Tysklands olika delstater. Kitayama(diskussion) 30 november 2018 kl. 08.55 (CET)

Jag lägger mig egentligen inte i vad diskutionen ursprungligen gällde. Men vill påpeka att det kan vara mycket informativt, om man söker info på andra håll, eller reser till landet, om man med säkerhet vet att det heter "Ortsteil", eller "Gemeindeteil" (eller motsvarande på annat språk). Så man slipper slåss med att tolka ett enbart svenskt begrepp till originalspråket. Men det behöver inte stå i brödtexten, räcker om det finns någonstans relativt synligt (helst ej i infoboxen). Janwikifoto (diskussion) 30 november 2018 kl. 18.23 (CET)

För att få en uppfattning om vad ordet Ortsteil kan syfta på i sammanhang man som svensk kanske är bekant med, så kan man ta en titt på de:Kategorie:Ortsteil in Schweden. /NH 30 november 2018 kl. 18.44 (CET)

Varför inte helt enkelt skriva:Waltersdorf ligger i Schönefelds kommun i Landkreis Dahme-Spreewald, Brandenburg, Tyskland. så slipper vi ortskrånglet-Wvs (diskussion) 30 november 2018 kl. 19.08 (CET)

Absolut inte! Den typen av inledningar, som inte säger vad något är, bör alltid och under alla omständigheter undvikas. Det är just definitionen som är det viktigaste i ingressen. Den bör finnas även om det innebär upprepning, vilket det ju inte gör i detta fall. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2018 kl. 23.09 (CET)

Det framgår av följande menings första ord att det är en ort. Men du kan i stället skriva: W är en ort som ligger i ... -Wvs (diskussion) 1 december 2018 kl. 10.25 (CET)

Kvalitetsmätningen december för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 % 2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 % 2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 % 2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 % 2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 % 2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 % 2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 % 2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 % 2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 % 2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 % 2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 % 2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 % 2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 % 2018-06-01 0 0 1 1 1 530 0,07 % 2018-07-01 0 0 3 3 1 533 0,20 % 2018-08-01 1 3 3 7 1 530 0,46 % 2018-09-01 0 3 0 3 1 525 0,20 % 2018-10-01 1 1 3 5 1 527 0,33 % 2018-11-01 0 0 0 0 1 520 0,00 % 2018-12-01 0 0 2 2 1 515 0,13 % Nu A + B C + D E + F 1 785

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Två svwp-artiklar har en flaggning i Wikidata som inte överensstämmer med kategoriseringen i Wikipedia:

• August Lindberg (skådespelare) har, i vad som ser ut att vara ett misstag, blivit av med (bland annat) mallen {{Rekommenderad}}.
• Hockeyettan 2016/2017 har under den senaste månaden blivit Rekommenderad i Wikipedia, men saknar motsvarande flaggning i Wikidata.

--Larske (diskussion) 1 december 2018 kl. 01.34 (CET)

 Fixat Thoasp (diskussion) 1 december 2018 kl. 08.24 (CET)

Kvalitetsmätningen december

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Antalet ar ökat i alla kategorier, förutom relevanskontroll.Yger (diskussion) 1 december 2018 kl. 08.47 (CET)

Tveksamma distinktioner

Ny tveksamhet igår kväll dessa personer Special:WhatLinksHere/Q46058221 har med källa SBL fått yrke Botanist. Igår mergades detta objekt Q46058221 ihop med yrket botaniker (Q2374149) rätt eller fel? - Salgo60 (diskussion) 26 november 2018 kl. 13.03 (CET)

@Salgo60: Det är lite fräckt att, utan att ta upp det till diskussion, slå ihop två objekt när någon, i detta fall du, hade lagt in påståendet ej samma som (P1889). Möjligen hade det kunnat undvikas om du hade lagt in en beskrivning även på engelska i det av dig skapade botanistobjektet. Jag är inte helt klar över om man behöver ha olika objekt för hobbyister och yrkesmän inom botanik. Det verkar bara finnas 2 botaniker i SBL medan antalet botanister är 112. Är det verkligen så att din beskrivning om "botanist" stämmer med hur den termen har använts av SBL? Det kanske blev rätt ändå med sammanslagningen. Botanist står ju med som ett Alias till botaniker i WD. Se även SAOB. --Larske (diskussion) 26 november 2018 kl. 16.25 (CET)

--Larske (diskussion) 26 november 2018 kl. 16.25 (CET)

Japp processen bör nog styras upp min poäng är att snabba ändringar i WD <-> Wikipedia infoboxar är lite skört....Det är inte första gången en icke svensktalande slår ihop 2 termer som även på svenska är lite problemetiska att hantera. Förra gången var det Kinnosakspolitiker - kvinnosakspolitiker (Q28692502) som någon tyckte var samma sak som feminist (Q34074720). Sitter just nu på en workshop i Bonn för att sätta upp en egen Wikidata kanske det är vägen framåt ;-)ju fler som hittar till Wikidata desto fler liknande saker dyker säkert upp och skall flera språk samsas så blir bara det komplext... - Salgo60 (diskussion) 26 november 2018 kl. 17.14 (CET)

Det finns ingen som helst anledning att ha skilda objekt för "Botaniker" och "Botanist". De används oftast som synonymer även på svenska. Den skillnad vissa upprätthåller är inte vedertagen. Tostarpadius (diskussion)

Själva poängen med Wikidata är för övrigt det globala perspektivet. Tostarpadius (diskussion) 26 november 2018 kl. 17.43 (CET)

Se [2]. Även professorer i botanik kallar sig botanister och det finns därför ingen anledning att ge det ordet en annan innebörd än botaniker. /Annika (diskussion) 26 november 2018 kl. 17.51 (CET)

Se ev. skillnaden i SO [3] -Wvs (diskussion) 26 november 2018 kl. 20.19 (CET)

allt beror väl på ambitionsnivå med Wikidata/Wikipedia. Jag tycker Wikidata skall kunna förklara varför SBL oftast använder yrkesttiteln botanist och att en artikel i år och en 1977 använder botaniker. I Svenska församlingars projekt har vi börjat hantera namnändringar över tid vilket är ett litet steg åt att hantera mera komplexa saker. För den intresserade så finns en bra presentation från 2017 om Googles 10 års erfarenheter och även vision med sin kunskapsgraf länk- Salgo60 (diskussion) 27 november 2018 kl. 01.50 (CET)

Har du läst de aktuella artiklarna i SBL? Anser du att verkligen att beskrivningen "person som hobbymässigt ägnar sig åt växter" är korrekt för de personer som i SBL:s "yrkesregister" betecknas som botanister? Anser du verkligen att Wikidata bör ge sådana förklenande värderingar av etablerade forskare inom botanlken? /Annika (diskussion) 27 november 2018 kl. 06.49 (CET)

Visst kan det ha ägt rum en viss förskjutning av betydelsen, men vi behöver knappast förklara den. Det enda som kan konstateras är att personer som ägnar sig åt växter på sin fritid inte brukar kallas "botaniker". Däremot kan, som Annika förtjänstfullt visat, även de som har det som yrke ännu idag kallas "botanister". Det strider inte mot vad som står i den moderna ordboken. Tostarpadius (diskussion) 27 november 2018 kl. 10.45 (CET)

Även Carl von Linné var botanist enligt SBL. Menar, du att det skall tolkas som att han var en "person som hobbymässigt ägnade sig åt växter"? @Salgo60: /Annika (diskussion) 27 november 2018 kl. 10.57 (CET)

Jag menar

• att den person som skrev i SBL användet yrket botanist med avsikt men säkert med en annan tolkning och den tolkningen borde vi kunna ha i Wikidata. Lite mer komplext men det känns helt fel att kalla alla botaniker bara för att någon Google översatt ordet och tyckte det var lika. Min tilltro till att vi till slut kommer att kunna förklara vad betydelsen var av botanist 1980 då artikeln skrevs av Gunnar Eriksson - SBL 10735 länk. Känns lite torftigt att kalla alla saker botaniker pga en Google översättning... - Salgo60 (diskussion) 27 november 2018 kl. 16.49 (CET)

Om man läser SBL:s biografiska artiklar, d.v.s. de texter som finns i den tryckta upplagan, så finns det inte något stöd för att göra åtskillnad mellan botaniker och botanister. Denna finns endast i det "yrkesregister" som införts på webbversionen av Fas 3-gänget på Riksarkivet. Att detta yrkesregister har stora brister är något som vi sedan länge kunnat konstatera ./Annika (diskussion) 27 november 2018 kl. 20.39 (CET)

nu pratar vi om brister eller inte brister i Wikipedia(Wikidata. Ordet botanist finns 10 ggr i artikeln 10735, men vi behöver inte ödsla tid på detta om ingen annan ser detta som ett problem. Jag förväntar mig inte att dagens Wikipedia skall ha svaret på alla frågor - Salgo60 (diskussion) 27 november 2018 kl. 23.07 (CET)

Om du läser SBL-artiklarna om de personer som Fas 3-gänget kallat botaniker upptäcker du att ordet botanist används även där. Om man utgår från artikelinnehållet finns det således inte någon grund för att skilja på botaniker och botanister. Man måste se upp så att man inte låter sig vilseledas av Riksarkivets Fas 3-gäng!/Annika (diskussion) 28 november 2018 kl. 06.35 (CET)

Annika: Fruktansvärt onödigt och fruktansvärt obehagligt med din nedlåtande ton om personer som ingått arbetsmarknadsprogrammet Fas 3. Som kanske, eller inte överhuvudtaget, haft något med sakfrågan att göra. Och i så fall borde haft kompetens eller vettig handledning. Gör mig faktiskt ledsen.--LittleGun (diskussion) 28 november 2018 kl. 10.04 (CET)

Bristerna i SBL:s "yrkesregister" har vid en rad tillfällen påtalats. Den eller de personer som utarbetat detta har till exempel trott att vice häradshövding (under 1800-talet) var ett yrke eller att en rektor vid en läroanstalt som endast undervisade på realskolenivå var gymnasierektor. Det är därför problematiskt när detta yrkesregister används som källa till uppgifter på Wikidata, då de ofta dessutom överförs därifrån till faktarutor i artiklarna på Wikipedia. Detta har dock inte tagits på allvar, utan ofta avfärdats med att Riksarkivet inte kan ha fel. De biografier som finns den tryckta versionen av SBL håller säkerligen hög klass, men det yrkesregister som lagts till i webbversionen är amatörmässigt utfört. Det är tröttsamt att ständigt behöva påpeka detta. Salgo60 skrev själv i något inlägg att Riksarkivet erkänt att de anlitat personal som gjort en hel del fel. /Annika (diskussion) 28 november 2018 kl. 14.52 (CET)

Det "fel" Larske hitta som vi pratat med SBL om var att dom gör kopiera/klistra in dvs. samma dåliga mönster som Wikipedia gör mellan alla språkversionerna istället för att använda Wikidata på ett intelligent sätt. Rekommenderar att kolla in Ygers/Larske som nu fått ihop att mallen hämtar tidskorrekt församling från Wikidata se Anakronismer - Salgo60 (diskussion) 29 november 2018 kl. 10.08 (CET)

Det har jag inte ifrågasatt eller tvivlat på.--LittleGun (diskussion) 28 november 2018 kl. 15.14 (CET)

Jag tror att ni gör misstaget att utgå ifrån att botaniker och botanist är mer enkelt definierade begrepp än de är. Jag tror att orden med rätta kan användas olika i olika situationer. Kanske är det bara lite vagare än vi önskar. Kanske något i stil med person som på något sätt ägnar sig åt växter. Men inte heller det duger, för en person som vattnar sina tre krukväxter blir inte genom det en botaniker. Jag är medlem i BSIS. När jag står och väntar på att folket ska samlas för en planerad exkursion skulle jag absolut svara ja om någon kom fram och frågade om jag var en botaniker. Om någon skulle fråga vad jag jobbar med skulle jag absolut inte svara att jag är botaniker. Som jag ser det är lösningen att beskriva i WD på ett ganska omständligt sätt vad som avses med respektive begrepp.--Ettrig (diskussion) 27 november 2018 kl. 11.15 (CET)

Jag kan inte se att det behövs en utförlig förklaring av respektive begrepp. De bör behandlas som synonymer. Tostarpadius (diskussion) 28 november 2018 kl. 00.15 (CET)

FYI: Ord och ords betydelser på alla världens språk försöker ett nytt projekt kartlägga se d:Wikidata:Lexicographical_data dvs. ambitionsnivån är väldigt olika bland wikipedianer kan man lungt säga - Salgo60 (diskussion) 29 november 2018 kl. 10.08 (CET)

jag kan inte heller förstå annat än att de är synonymer, baserat på Annikas utredning och oberoende av google translate. På samma sätt som wikipedist och wikipedian är samma sak, men den ena mer använd. Jag kände inte till att botanist överhuvudtaget användes, och jag skulle trott att botanist var en felaktighet och misstag. Uppenbarligen menar även ordboken att botanist finns och förvisso kan vara hobbybotaniker men inte per definition. Personligen skulle jag använt just särkiljning amatörbotaniker eller hobbybotaniker eller Hobby: Botaniker om det behövdes.--LittleGun (diskussion) 28 november 2018 kl. 14.16 (CET)

Under cirka 30 år av mitt yrkesverksamma liv i Norge har jag haft en botanisk institution i våningen under den, där mitt eget kontor var beläget. På norska har jag såldes sagt botanikere och kjemikere, på svenska botanister och kemister om dem respektive om min egen kategori. Detta har varit i enlighet med de ordböcker jag använder. För svenska språke har detta varit Bonniers svenska ordbok, tryckår 1991, där botaniker anförs som synonym till huvudordet botanist. Jag konstaterar vidare att det heter Botaniker och Chemiker på tyska men botanist och chemist på engelska. Ordformerna har tydligen kommit på lite olika vägar till de båda skandinaviska språk jag har kontakt med.

Nu bestäms inte ordens beytydelse av ordböckernas definitioner utan av den faktiska användingen. Ordbäcker kan ha fel och omedvetet återge regionala säregenheter. Ettnorskt exempel är ädelgaserna neon, argon, krypton, xenon och radon. Kemister från Universitetet i Oslo uttalar dem som på svenska med tryck på andra stavelsen, medan kemister från universiteten i Bergen och Trondheim läggertrycket på första stavelsen. Bokmålsordboka som har officiell status och är skriven i Oslo återger Oslo-uttaltet. Troligen är det en liknande regional variation som lett till de felaktiga definitionerna av botaniker och botanist i Svensk ordbok. Bonniers ordbok är inte bättre med definitionen av kemist: en person som vetenskapligt ägnar sig åt kemi. Den definitionen utesluter inte bara hobbykemister, som kanske inte också är så många, utan också dem som arbetar med kemiska uppgifter inom myndigheter, industri och näringsliv. Roufu (diskussion) 28 november 2018 kl. 18.54 (CET)

Här är ett försök till sammanfattning:

Salgo60 frågade om det var riktigt att sl¨å ihop det av honom skapade (hobby)botanist-objektet med det tidiage skapade objektet för professionella botaniker. Jag finner att det är konsensus inom gemenskapen att orden botanist och botaniker skall uppfattas som synonymer i svenska språket. Sammanslagningen av objekten i Wikidata var alltså sakligt korrekt. Den ende med klart avvikande ståndpunkt är Salgo60 själv. Han får gärna uppfatta oss andra, som inte delar hans uppfattningar, som intellketuellt lata (med för låg ambitionsnivå) eller med bristande kunskaper om vårt modermsmål, men det hjälper inte. Wikipedia skapas av en gemenskap, och denna har inte accepterat Salgo60's argumentation i denna fråga. Roufu (diskussion) 1 december 2018 kl. 20.27 (CET)

Min grej var mer att peka på riskerna med att ha Wikidata tight kopplat till sv:Wikipedia och att folk sitter och Google översätter svenska och sedan utan källa gör ändringar utan diskussion. Bra eller dåligt får andra avgöra. FYI nu har d:User:KrBot tagit bort alla spåren(redirecten) av botanist kopplingen - Salgo60 (diskussion)

Mallar för illustrationsbehov – förslag

Vi har idag inte mindre än 97 separata mallar för illustrationsbehov. De har ganska lika stil, men tillräckligt olika för att göra generella förändringar riktigt omständliga. I våras lade jag i ett antal mallar in möjligheten att lägga till en kommentar, men det blev för tungt att gå igenom alla mallar och göra det rimligt snyggt.

Jag föreslår att funktionen för alla dessa mallar samlas till en (1) mall: {{illustrationsbehov}}. Denna kan då, genom parametrar härför, dels användas ensamt för alla olika illustrationsbehovskategorier, men även agera metamall för övriga 96 mallar, som tills vidare kan fortsätta fungera som tidigare, men med tillägg av kommentarsfuntion som många inte har idag. Underkategoriernas olika ikoner blir kvar som tidigare. Texten bör dock hållas kort, så där tänker jag mig att alla får samma text som i huvudmallen, vilket innebär att skrymmande text som "Denna biografiska artikel om en svensk ishockeyspelare..." kortas ned till "Denna artikel...".

Jag tar upp det på Bybrunnen eftersom mallarna är flitigt använda och har diskuterats här förr. Om detta verkar ok, så kan jag sätta igång med omarbetningen. /JohanahoJ (diskussion) 12 november 2018 kl. 12.38 (CET)

Jag är inte med på vilken förändring det innebär för vanliga användare som använder mallarna. Det viktigaste är kategoriseringen, så att inte alla artiklar hamnar i samma. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 12 november 2018 kl. 16.19 (CET)

Man kan fortsätta använda mallarna på samma vis som förut och kategoriseringen blir oförändrad. När det är genomfört kommer man i alla mallar kunna ange en kort motivering/anmärkning, vilket bara fungerar på några av dem idag. Största synliga skillnaden blir malltexten, som jag helst ser är samma korta version på alla. /JohanahoJ (diskussion) 12 november 2018 kl. 16.33 (CET)

Spontant tycker jag att det är viktigt att man kan hitta illustrationsbehov utifrån ämnesområde eller geografisk belägenhet. Om jag skall gå på Hundmässan vill jag kunna kolla upp vilka hundartiklar som behöver illustrationer och om jag skall åka till Bollnäs vill jag kunna kolla upp vilka illustrationsbehov som finns i närheten. /Ascilto (diskussion) 12 november 2018 kl. 16.41 (CET)

Tack för förklaringen. Ascilto: Det kan du via kategorierna. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 12 november 2018 kl. 16.50 (CET)

Ja, det kommer fortfarande finnas 97 kategorier, men däremot en (1) mall, istället för 97, som har hand om funktionen. /JohanahoJ (diskussion) 12 november 2018 kl. 17.16 (CET)

JA! Hellre {{Illustrationsbehov|fartyg}} än {{Illustrationsbehov-fartyg}}. Det är en förändring som jag har tänkt på tidigare men aldrig orkat ta tag i. /ℇsquilo 12 november 2018 kl. 19.58 (CET)

Ändringen av {{illustrationsbehov}} är nu genomförd och jag går efter hand igenom övriga mallar för att låta dem använda sig av huvudmallens funktionalitet. Användningen utan parametrar är oförändrad. Parameterhanteringen har dock fått delas upp, så att motivering eller annan anmärkning nu har en namngiven parameter anm=. Däremot kan nu två kategorier anges som namnlösa parametrar i samma mall. Exempel från artikeln Vida regementsskrivarställe:
{{Illustrationsbehov|arkitektur|Södermanlands län|anm=Närbilder behövs}}

/JohanahoJ (diskussion) 16 november 2018 kl. 11.07 (CET)

Det är en betydande försämring om man måste tolka bilder istället för att läsa i klartext vad det handlar om. Tostarpadius (diskussion) 18 november 2018 kl. 00.21 (CET)

Hur menar du? Vill du, om du t.ex. läser om en ishockeyspelare, att det också framgår i mallens text att bildefterlysningen rör en artikel om en ishockeyspelare? Om texten inte behöver upprepa det läsaren redan vet, så ges dessutom utrymme att ange ett par olika kategorier och därmed få med kanske både ämnesområde och geografiskt område. JohanahoJ (diskussion) 18 november 2018 kl. 00.48 (CET)

Vad artikeln handlar om bör framgå av artikelinledningen och blir bara tungt om det upprepas som text i mallen, men oförklarade ikoner kanske kan upplevas som ett problem. Vi kanske därför kunde ha "alttext-förklaringar" till ikonerna som visas när muspekaren förs över bilderna, så här alltså för exemplet ovan:

    Denna artikel behöver bilder. Har du en passande... och så vidare.

Den som anser att det behövs ytterligare förtydliganden för en viss artikel kan alltid lägga in det som en del av anmärkningen. --Larske (diskussion) 18 november 2018 kl. 06.49 (CET)

 Fixat Alttexter med underkategorinamn inlagda JohanahoJ (diskussion) 18 november 2018 kl. 12.23 (CET)

Tack för de förklarande texterna! Med det är jag nöjd. Tostarpadius (diskussion) 18 november 2018 kl. 16.40 (CET)

Länkar till andra wiki:s - varför inte?

Jag har genom vänliga förmaningar och korrektioner förstått att dagens konsensus är att wiki-länkar till andra wiki:s ska undvikas. Jag tycker dock att det finns många tillfällen då det kunde vara motiverat, där det skulle vara mycket trevligare att sätta in en blå-länk till engelska wikipedia istället för en rödlänk till svenska. Så - varför inte? undrar Anhn (diskussion) 24 november 2018 kl. 18.54 (CET)

Alla kan inte engelska som läser på svwp, och då blir de lurade att gå till en artikel som inte finns på svenska (varför inte länka till arabiska eller kinesiska?). Röda länkar är även bättre för att uppmuntra till artikelskapande, medan länkar till andra wikis lurar en att tro det redan är löst. (En röd länk a kulle kunna ge info från wikidata, men det är en annan fråga. ) Adville (diskussion) 24 november 2018 kl. 19.01 (CET)

(Redigeringskonflikt)

Se exempelvis i Wikipedia:Interwikilänkar under rubriken Interwiki i löpande text:

”

Borde det inte vara en jättebra idé att länka till andra språks artiklar från svenskspråkiga Wikipedia om den svenskspråkiga artikeln saknas eller är undermålig? Nej, det bör i samtliga fall undvikas. Argumenten mot detta är främst att svenskspråkiga Wikipedia är just på svenska. Anledningen till att folk läser svenskspråkiga Wikipedia är att de vill få information på svenska, vi kan inte anta att de som läser svenskspråkiga Wikipedia kan något annat språk än svenska. Ett annat viktigt argument är att om vi länkar till artiklar på andra språk istället för till våra egna blir de svenskspråkiga artiklarna svårhittade för läsarna, och i förlängningen kan det leda till att de heller inte utökas eller ens skapas.

„

Rödlänkar anses som bekant utgöra ett incitament till att skapa nya artiklar – det försvinner om en i stället ser en blålänk (utan att observera att den leder till en annan språkversion). / Ternarius_D 24 november 2018 kl. 19.06 (CET)

En länk i en artikel till en an språkversion ligger kvar även efter en artikel i ämnet skapats på svwp. Många är kritiska till kortstubbar på svwp, som de från lsjbot (och nu Ettrig skapar), men jag är positiv av just detta skäl, det går att länka till den och från den kan man välja en (fyllig) artikeltext på annat språk. Yger (diskussion) 24 november 2018 kl. 19.23 (CET)

Är inte mallen {{ILL}} användbart just för det här syftet? Om artikeln finns på annat språks wiki, men inte svwp, kan de hänvisas till den artikeln samtidigt som rödlänken finns kvar. Klicka på sidan för mallen och se under rubriken "Exempel" hur det kan se ut. --Treetear (diskussion) 24 november 2018 kl. 20.10 (CET)

Lysande - precis vad jag var ute efter! Om någon är intresserad har jag omedelbart använt ILL i den tämligen nyskrivna artikeln Tehreek-e-Labbaik Pakistan där jag visserligen har tänkt fylla på med artiklar om t.ex. partiets grundare, om den islamiska inriktning som partiet företräder osv, men det är övermäktigt mycket i närtid. Nu ståtar artikeln med uppfordrande rödlänkar men samtidigt blålänk till de utmärkta engelska artiklar som finns, och när någon orkat skriva de svenska så "blåas" de! Anhn (diskussion) 24 november 2018 kl. 20.24 (CET)

Den mallen är avsedd för önskelistor, för att man ska kunna översätta eller utgå från en artikel på annan språkversion. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 24 november 2018 kl. 20.52 (CET)

Vi hade en diskussion om det här så sent som i augusti i år: /Arkiv 2018-08#Wikilänkar till andra språkversioner. Nirmos (diskussion) 24 november 2018 kl. 21.17 (CET)

Jag skulle själv gärna se länkar till andra språk, även kinesiska - om det handlar om en kinesisk by t.ex. Kan inte läsa kinesiska, men auto-translate ger förmodligen mer info än en svensk stubbe. Nå, jag köper även argumenten för att enbart ha svenska. Däremot kan jag tänka mig andra alternativ, (a) att länken går till säg kinesiska, med kommentar "kinesisk text, auto-översatt". Eller (b) att det finns en lista över språk där det finns en bra artikel. T.ex. om kinesiska/japanska småstäder, även om den engelska vanligen är nästa lika givande. Däremot är jag inte alls intresserad av en lista över andra språk, som inte är bra och utförliga. Jo jag vet, mina önskemål är inte enkla att införa och få att fungera... men lite får man väl drömma... Janwikifoto (diskussion) 24 november 2018 kl. 22.35 (CET)

Finns det egentligen något som hindrar interwiki-länkar under "Externa länkar" eller "Vidare läsning"? --- Hårig banan (diskussion) 25 november 2018 kl. 18.02 (CET)

Det finns väl egentligen inget som hindrar att vi har det i brödtext heller, bortsett tradition. Jag tycker det vore olyckligt. Jag tycker att Wikipedia ska ha en artikelsamling som står på egna ben. Jag tycker inte vi ska skapa länkar till internet eller anda språk istället för att göra artiklar, eftersom Wikipedia inte ska vara någon länksamling. Sen blir det dära gamla vanliga: Vilka språk ska vi länka till? Samtliga? I någon rangordning: Först norska, finns inte en sån danska finns inte en sån engelska, finns inte en sån tyska? Ska dessa kontinuerligt uppdateras? Det skulle säkert gå att komma överens, men jag gillar det inte. De som väljer att gå till andra språk kan göra det via sökmotorn de använde för att komma till svenskspråkiga Wikipedia ändå.--LittleGun (diskussion) 25 november 2018 kl. 18.18 (CET)

För de saker jag nämnde (ext länkar och vidare läsning) finns det så vitt jag sett inga (traditionella) hinder att det är skrivet på något annat än svenska. Vad spelar det då för roll om det är en välskriven artikel på någon Wikipedia eller godtycklig hemsida? -- Hårig banan (diskussion) 26 november 2018 kl. 09.10 (CET)

För att externa länkar i princip är till för material som inte är lämpligt att ta upp i artikeln, men som det ändå kan finnas värde i att länka till. Exempel kan vara ämnets egen hemsida eller sidor med material vi inte kan inkorporera av upphovsrättsliga skäl. Det är inte menade som ersättningar till artikeln.

andejons (diskussion) 26 november 2018 kl. 09.51 (CET)

Det menar jag också. Och det traditionella hindret att Wikipedia inte är en länksamling och att artiklarna ska bära sig själv. Fast jag är nog ovanligt skeptisk till material i de rubrikerna. Vidare läsning tycker jag aldrig behövs och externa länkar tycker jag bara ska gå till en eller max två webbsidor av någon sorts officiell art.

Dessutom: Vi använder ju inte vidare läsning, eller externa länkar, för att hänvisa till andra saker än det artikeln handlar om. Dvs handlar artikeln om Kina eller dess provins Fujian så är väl vidare läsning och externa länkar tänkta att handla om Kina respektive Fuijan? Och alltså inte vara en länk till någon random by i Fuijan. Men det är klart att vi skulle kunna göra så: Under externa länkar för Fuijan ha en lista med länkar till artiklar om byar i Fuijan som ligger på någon lämplig Wikipedia och med en liten förklarande text innan listan. Men det vore otraditionellt.--LittleGun (diskussion) 26 november 2018 kl. 10.00 (CET)

På Wikipedia på engelska finns det en tradition att fylla artiklarna med så kallad fluff. Det kan vara intressant, men raderas regelmässigt här. Den fluff som tillåts här är väl i princip alla dessa oändliga listor med personer från, med, av … -- Hårig banan (diskussion) 26 november 2018 kl. 10.22 (CET)

Dom listorna tycker jag genomgående är katastrofala. I varje fall från-listorna, efterosm betydelsen är så oklar (född i, verksam i, förknippad med etc). "Med och av" listorna vet jag inte riktigt vad du menar. Jag vet väl inte om den delen i traditionen är det jag kallar "fluff", snarare det jag kallar kuriosa eller kanske till och med skvaller, (som gamla relationer eller lustifika kopplingar eller "tag-lines" i tv-serier). Där tycker jag svenska Wikipedia ofta är för restriktiv. En annan tradition på engelska Wikipedia, som i bästa fall kan kallas kuriosa och som förmodligen bottnar i amerikansk tradition, är "ursprungsutredningar", dvs hur mycket jude/irländare/svensk/indian"kines etc någon är. De tycker jag vi är rimligt restriktiva med, men det har mycket lite att göra med rubrikens "Länkar till andra wiki:s - varför inte?".--LittleGun (diskussion) 26 november 2018 kl. 10.33 (CET)

Nej, jag är inte heller förtjust i listor över vilka B-kändisar som kommer från Sunne, eller C-kändisar med Touretts syndrom. Men som du säger så finns det kuriosa som ibland är intressant, men som av tradtion inte platsar här. Då föredrar jag nog en läsbar artikel på Wikipedia på engelska än en snabbpratig historia med knasiga illustration på Youtube till exempel. -- Hårig banan (diskussion) 26 november 2018 kl. 14.43 (CET)

Jag tackar för alla värdefulla synpunkter, bl.a. länkar till tidigare diskussioner och tips om ILL-mallen som jag förstår ska användas med urskiljning. En synpunkt på ILL är att layouten stör texten, men i övrigt framhåller den med sin rödlänk den skriande bristen på svenskspråkig artikel, o erbjuder på ett musklicks avstånd ett främmandespråkigt alternativ. Jag har dristat mig till att göra en "bror" ILL2 som ger följande layout: Barelvi^(en) som kan användas i önskelistor - och där jag menar att den i vissa lägen även kan användas i vanlig text för de fall det finns en fullgod artikel på ett annat språk, och det känns övermäktigt att i närtid skriva en motsvarande svensk. Alla kan inte engelska - men ILL/ILL2 kan anropas med valfritt språk - och om man med _ett_ klick kommer till en existerande artikel på annat språk så räcker det sedan med enbart _ett_ ytterligare klick för att välja någon av de språkversioner som finns tillgängliga via den artikelns IWlänkar - jag tycker det är rätt bra. Anhn (diskussion) 1 december 2018 kl. 10.38 (CET)

Omdirigeringssidor i kategorier, typ

Hur ser man på att kategorisera och standardsortera omdirigeringssidor? Testat med Wivianne Freivald och Kategori:Svenska mästare i diskuskastning. KlasHass (diskussion) 4 december 2018 kl. 12.42 (CET)

kategorier är en hjälp till olika sorts sökning. I fallet som du anger underlättas detta, så det tycker jag är helt OK. Dock inte när det gäller stavningsvarianter eller andra speciella skäl att en omdirigering skapats.Yger (diskussion) 4 december 2018 kl. 13.03 (CET)

Veckans tävling - Kvalitet II

Vid midnatt startar Veckans tävling Kvalitet II, som går ut på att förbättra artiklar som ligger i någon av Wikipedias åtgärdskategorier. Kvalitén på Wikipedias artiklar är viktig för trovärdigheten. Hjälp till förbättra artiklarna, så att kvalitetsmätningen i januari visar en nedgång i antalet artiklar med åtgärdsbehov. I december var det en uppgång i de flesta kategorierna – kan vi bryta det genom denna tävling?--Historiker (diskussion) 2 december 2018 kl. 13.22 (CET)

Julstressen verkar ha gjort många wikipedianer upptagna. Ännu har ingen gjort några insatser i tävlingen. Välkomna att vara med i tävlingen!--Historiker (diskussion) 5 december 2018 kl. 19.56 (CET)

Länka klubblag i sportartiklar - konsekvent sätt vs okonskvent sätt (t.ex Ystads IF vs. Ystads IF HF)

Jag måste ta upp detta innan detta fortsätter och innan det går för långt och skapar ännu mer oreda, tyvärr så fortsätter Machatjkala att länka hockeylagens artiklar på ett okonsekvent sätt trots att jag försökt att upplysa han flera gånger om konsekventa sätt (som fanns långt innan jag började redigera) att länka artiklar i sporter som han vägrar följa (när jag rättat det, så har han ogjort vid flertalet gånger). Vad jag vet är det bara hockeyartiklarna som inte följer det konsekventa sättet som används av artiklar om fotboll, bandy, handboll, det finns säkert fler sporter som följer detta. Istället för att länka som i fotbolls-, futsal-, bandy-, handbollsartiklarna etc. ([[AIK Fotboll|AIK]], [[IFK Göteborg Futsal|IFK Göteborg]], [[Västerås SK BK|Västerås SK]], [[Ystads IF HF|Ystads IF]]), så länkar Machatjkala det i hockeyartiklarna direkt istället, t.ex [[Enköpings SK HK]] istället för [[Enköpings SK HK|Enköpigns SK]], m.a.o. har han etablerat ett eget sätt att länka artiklarna, som går emot det konsekventa sättet att länka. Lagen i de olika sporterna tävlar under föreningens namn, inte föreningens sektions namn. Den sista delen av artikelnamnen är ju bara för att skilja de olika sporterna och artiklarna åt som föreningen har på programmet. Fotboll, FK, BK, HK, HF etc. etc. som skiljer föreningens olika sektioner/sporter är med andra ord särskiljningar som ska undvikas att visas, som hittills gjort. Bara för det står AIK i en fotbollsartikel är det ingen som kommer tro att det är AIK Ishockey som ställt upp.
Pingar in några sportintresserade personer @Maurizio, Matanb, Joshua06, J 1982, Fredde 99: \\\D.S.Skåningen (diskussion) 2 december 2018 kl. 13.05 (CET)

Eftersom detta redan är ett så pass etablerat sätt att länka, så hoppas jag även att vi kan föra in det i Wikipedia:Att skriva om sport och Wikipedia:särskiljning, så vi undviker det här i framtiden också. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 2 december 2018 kl. 13.40 (CET)

Det vore märkligt om man inte får länka till artiklar med dess fullständiga namn inom sportdelen av Wikipedia. Jag är också lite mot bruket att skriva ett annat namn på länken är artikelnamet eftersom det är svårt att underhålla när klubbarna byter namn. Det behövs förstås i löpande text, men vi behöver ju inte överutnyttja det när det mest skapar extra arbete.

Dessutom rör det sig om ett missförstånd, det är inte bara sektionsnamn utan egna föreningar det handlar om. Fenomenet kallas för alliansföreningar och innebär att gamla föreningar som omfattar en mängd olika idrotter delar upp sig i nya självständiga föreningar med en idrott var. Normalt behåller de ursprungsnamnet och lägger till HK, FK eller något liknande för att markera att de är en hockeyklubb eller en fotbollsklubb. Skälet att man delar upp sig är ofta ekonomiskt. AIK förlorade en gång sin elitlicens till Hockeyallsvenskan p.g.a. att föreningen hade för dålig ekonomi trots att ishockeysektionen hade goda finanser. Alliansföreningar leder till längre namn med flera förkortningar som skapar irritation hos somliga. Jag menar dock att vi bör skriva ut hela namnet minst en gång per artikel. Det är brukligt i de idrottböcker jag läser och det finns ingen anledning att undanhålla informationen. Jag skriver därför ut hela namnet i tabellerna därför att de inte stör läsrytmen där, däremot inte i löpande text där det skulle bli jobbigt att läsa. Oftast är det också namnet på artikeln jag länkar till och då blir det särskilt märkligt att man inte skulle få göra det. Hur nära varanda de olika föreningarna i en allians står varandra verkar vara väldigt olika. Många glider ganska snabbt ifrån varandra efter skilsmässan andra håller ihop.

Vi har fall där sektioner får egna artiklar också. Det är jag mer skeptisk till. Ett exemepl är Linköpings HC Dam där damsektionen (eller är det möjligen damernas A-lag?) fått en egen sida skild från artikeln om klubben där det skrivs om herrlaget (se, Linköping HC). Jag tror det sällan är lämpligt med egna artiklar för sektioner, däremot är jag inte emot att elitserielag har artiklar även för elitlagen när de har flera. I så fall "Linköping HC" om föreningen som helhet "Linköping HC Herr" och "Linköping HC dam" om lagen. / Machatjkala (diskussion) 2 december 2018 kl. 13.55 (CET)

Jag instämmer med D.S.Skåningen. Matanb (diskussion) 2 december 2018 kl. 21.01 (CET)

Det här påminner en hel del om företag med dotterbolag. Vi försöker uppmuntra folk att länka till Volvo Personvagnar istället för att länka till Volvo, om det nu är det det gäller i artikeln. Såvitt jag förstår Den Sportglade Skåningens inlägg vill han att vi ska frångå detta, vilket inte låter rimligt. Framför allt är det viktigt att varje organisations fulla namn finns med åtminstone någonstans i artikeln. Om man jämför med personer, som jag skriver mer om, skriver vi alltid det fulla namnet, med mellannamn och liknande först i artikeln. //Hannibal (diskussion) 3 december 2018 kl. 20.08 (CET)

Jag förespråkar länkandet på det redan etablerade sättet, alltså [[Enköpings SK HK|Enköpings SK]] istället för [[Enköpings SK HK]], som Machatjkala förespråkar. Jag tog en titt på en del artiklar om Volvos olika bilmodeller, där kan man hitta en liknelse, [[Volvo Personvagnar]] länkas för det mesta som [[Volvo Personvagnar|Volvo]]. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 3 december 2018 kl. 23.06 (CET)

Inte mitt område, men jag ser ju att det kan bli lite av ett problem Ystads IF HF står det att handbollsverksamheten startade 1928. Det här med att dela upp idrottsföreningarna i sektioner är ju dock huvudsakligen ett modernt påfund, 2000-tal även om jag tror en del började redan på 1990-talet. Då känns det för mig lite knepigt att länka till en sektion som inte existerade utan då när verksamheten var integrerad med föreningens övriga. Nu har jag mest själv skrivit en del äldre information i en del artiklar om idrottsföreningar, och de flesta verkar inte ha olika artiklar om sina sektioner, en del sysslar bara med en idrott idag.FBQ (diskussion) 3 december 2018 kl. 23.21 (CET)

Bra att vi får det klargjort vad som menas. I den andan: så D.S.Skåningen menar att vi bör förkorta länkarna (typ AIK) - av 1) läsbarhetsskäl och 2) konsekvensskäl(?), medan Machatjkala menar 1) att det är tydligare vart länken går om man skriver ut hela artikelns namn i länken, 2) att det underlättar när man ska underhålla artiklarna, och 3) att organisationerna är olika ekonomiska entiteter? Är det rätt uppfattat? Finns det fler argument än de ovan?

Som det verkade på diskussionen ovan (och efter att ha pratat med Machatjkala på en wikifika) finns det en till fråga, nämligen om att presentera hela namnet på klubben någonstans i artikeln eller inte. Var står D.S.Skåningen i den frågan?//Hannibal (diskussion) 3 december 2018 kl. 23.26 (CET)

(Redigeringskonflikt)Jag vill vara tydlig med att detta inte rör sig om sektioner inom en förening utan om olika föreningar med egen självständig ekonomi. Ofta (men inte alltid) ingår de i en allians med andra föreningar som har samma förled i namnet. Det är en missuppfattning det du skriver om att det bara rör sig om sektioner inom en förening. Sektioner har sällan (med några undantag) egna artiklar att länka till. HK i Enköpings SK HK är alltså inte enbart en särskiljning utan ingår i föreningens fullständiga namn. Du kan läsa om det på deras hemsida De fem ingående föreningarna är var för sig helt fristående med eget ekonomiskt och juridiskt ansvar.[4]. Du kan läsa om samma fenomen i vår artikel om Västerås SK och på Ystad IF:s hemsida[5]. Notera gärna också att Ystads IF HF själva kllar sig just detta på sin hemsida.[6]. Samma sak med Enköpings SK HK.[7] Även IFK Göteborg är en numer en alliansförening.[8][9] /Machatjkala (diskussion) 3 december 2018 kl. 23.32 (CET)

Hannibal: Jag svarar för min sida självklart, ja det är rätt uppfattat, jag anser att vi inte behöver "klydda till det" för mycket, det blir för rörigt om det är för många FF, IF osv vid ett klubbnamn, då kan vara svårt att förstå vad som är själva namnet. "Att det blir tydligare vart länken går" ser jag inte ett vettigt argument, länken går fortfarande till rätt artikel. Men exempelvis här kan jag acceptera kladdiga länkar, men i poängtabeller platsar det definitivt inte. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 3 december 2018 kl. 23.45 (CET)

D.S.Skåningen skriver att del flesta länkar är av typen [[Volvo Personvagnar|Volvo]]. Det hjälper inte din sak. Ska vi föra över vad du föreslår till Volvo skulle det betyda att vi skriver in i Wikipedia:Att skriva om näringsliv, företag och varumärken att alla länkar till Volvo Personvagnar ska vara av typen [[Volvo Personvagnar|Volvo]] och att den som länkar [[Volvo Personvagnar]] gör fel. Jag hoppas det illustrerar orimligheten i din begäran för dem som inte redigerar inom sport. Machatjkala (diskussion) 4 december 2018 kl. 03.58 (CET)

Jag skulle inte ha någonting emot ett sådant förtydligande. Jag har svårt att komma på ett enda fall när det är befogat att skriva ut "Volvo Personvagnar". Möjligen om lastbilstillverkaren nämns i samma mening. På motsvarande sätt skulle hela klubbnamnet kunna tänkas skrivas ut om de olika sporterna nämns i direkt anslutning till varandra, men knappast annars. Jag stöder alltså DenSportgladeSkåningen. Tostarpadius (diskussion) 4 december 2018 kl. 07.15 (CET)

Det sätt att länka som \\\D.S.Skåningen använder är det som närmast motsvarar dagligt språkbruk. Om det av kontexten framgår vilken sport det handlar om finns det ingen anledning att förtydliga föreningens namn. Det tycker jag inte motsäger det som Hannibal skriver. Man kan länka till [[Volvo personvagnar|Volvo]] om det är uppenbart att det är just Volvo personvagnar det är frågan om, exempelvis vem som tillverkade Volvo 245. Samma sak görs ju med Saab Automobile, Saab AB, Rolls-Royce plc med flera. /ℇsquilo 4 december 2018 kl. 13.00 (CET)

(Redigeringskonflikt) Hur vida det faktiskt är till min fördel eller inte, är inte du i position att avgöra, Machatjkala, då du är precis som jag - vi är inte opartiska i frågan. Dessutom sa jag för det mesta länkades [[Volvo Personvagnar]] som [[Volvo Personvagnar|Volvo]], inte alltid. Men det sättet var klart mer använt än [[Volvo Personvagnar]] bland artiklarna om Volvos bilmodeller. Jag ser även att du försöker förvränga mitt argument, nej, alla [[Volvo Personvagnar]] behöver inte länkas som [[Volvo Personvagnar|Volvo]], men i artiklar om bilmodellerna är det lämpligt och praktiskt. Dessutom, ska vi börja skriva som Machatjkala förespråkar så måste vi ändra i många (flera hundratal, kanske upp emot tusental) artiklar för att få det som konsekvent länkande. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 4 december 2018 kl. 13.15 (CET)

Men du vill ju helt ta bort länkning till [[Enköpings SK HK]] och tvinga igenom [[Enköpings SK HK|Enköpings SK]] varje gång. All man inte skriver ut hela namnet i löpande text är självklart. Det är samma sak som att helt ta bort [[Volvo Personvagnar]] och alltid ara skriva Volvo. Du går ju faktiskt så långt att du helt tar bort IF Malmö Redhawks ur artikeln Malmö Redhawks fast det är föreningens formella namn. Dessutom har du i sak fel när du säger att det är sektioner av förenngarna när det äregna självständiga föreningar. Du har också fel när du säger att 'HK' bara är särskiljningsled i Enköpings SK HK. Det är en del av namnet. Att skriva ut hela namnet en gång i varje artikel (minst) är lämpligt och brukligt i andra sammanhang. Däremot är det tjatigt att upprepa vid varje enskilt tillfälle, men oftast kommer vi förmodligen bara referera till dem i löpande text som Enköping utan att ta med 'SK' heller. Jag har aldrig invänt mot att man kan göra så, det jag invänder mot är att man alltid ska göra så och att det t.o.m. skulle detajlregleras i Att skriva om sport.Machatjkala (diskussion) 4 december 2018 kl. 14.36 (CET)

Jag redan förklarat varför det är befogat, länken går fortfarande till rätt artikel, det är inget problem + det går faktiskt inte att missförstå. Du får sluta modifiera din argument så de framstår som att jag gjort något jag inte har gjort. Jag har inte tagit bort "IF" ur Malmö Redhawks i artikeln, faktiskt vad jag kan minnas har det aldrig funnits i artikeln under tiden jag varit på svwp. Men det du förespråkar kräver fortfarande många ändringar för att vara det konsekventa sättet att länka, när vi redan har ett etablerat sätt som hittills bara ifrågasatts av dig. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 4 december 2018 kl. 15.27 (CET)

Det jag föreslår kräver inga ändringar. Jag har aldrig föreslagit förbud mot [[Enköpings SK HK|Enköpings SK]], särskilt inte i löpande text. Ingen kommer vara tvungen att ta bort sådana länkar, men man skulle kunna göra det om man finner det lämpligt. Däremot använder jag [[Enköpings SK HK]] i poängtabellerna för att det är det kompletta namnet, det är enklare at länka direkt, och för att det är en lämplig plats att använda det. Wikipedia bör även erbjuda den informationen, men lägger jag in den tar du bort den med motiveringen att det är för krångligt. Men världen är ibland krånglig. När det gäller konsekvens tror jag inte Wikipedia någonsin kommer bli helt konsekent i alla avseenden och varför konsekvent länkning till idrottslag måste prioriteras förstår jag inte. Tvärom är det bra om ett lag som nämns flera gånger kan refereas till på lite olika sätt för att undvika för många upprepningar. IF Malmö Redhawks var nog en annan bybrunnsdiskussion, men det är bra om vi är överens där nu./Machatjkala (diskussion) 4 december 2018 kl. 17.06 (CET)

Visst må det vara enklare att länka som du gör, men det är inte mer praktiskt. Förvisso ska man faktiskt skriva ut det självklara, men i det här fallet blir det istället övertydligt och jag anser att det då försvårar läsbarheten. Här är en dock en lämplig plats för kladdiga länkar än i poängtabeller. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 4 december 2018 kl. 18.28 (CET)

Går man några säsonger bakåt innehåller Hockeyettan sex grupper och med lag som "Mälarhöjden/Bredängs hockey" så blir det tyvärr lite ont om plats ibland i översikten över deltagande lag. Annars håller jag med om att det också är en bra plats efterson det också är i tabellformat och inte stör läsrytmen. Machatjkala (diskussion) 4 december 2018 kl. 19.08 (CET)

@Machatjkala: Det kan man lätt lösa genom att ha två rutor per rad istället (i hockeyettan), då kan storleken per ruta bli något större samtidigt som man slipper dumma radbrytningar. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 5 december 2018 kl. 12.00 (CET)

Nej det blir inte snyggt.Machatjkala (diskussion) 5 december 2018 kl. 18.19 (CET)

Bättre det än att ha onödiga radbrytningar. Åtminstone informativt. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 6 december 2018 kl. 16.30 (CET)

Ingen kommer vara intresserad av att lägga ner tid på WIkipedia om man ska bli detaljreglerad på det här viset. Det är inget fel på mina artiklar utan du behöver släppa kontrollbehovet. Jag tror inte du själv skulle acceptera den här typen av detaljreglering om någon höll efter dig som du vill göra med mig. Machatjkala (diskussion) 7 december 2018 kl. 06.44 (CET)

(Väljer att dra ut mitt svar till Machatjkala, för annars blir det väldigt svårt att läsa)

Knappast detaljering eller kontrollbehov, jag påpekade en simpel och uppenbar lösning på ett problem som inte ens existerar än. Vänligen läs Wikipedia:Ägarskap av artiklar. Och skippa för tusan nedvärderingarna. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 7 december 2018 kl. 13.13 (CET)

Nya regler för lösenord

Wikimedia Foundations säkerhetsteam inför en ny lösenordspolicy. Du kan läsa mer om projektet på MediaWiki.org, här.

Nya lösenordskrav kommer gälla för nya konton och privilegierade konton. Nya konton kommer behöva lösenord med minst 8 tecken. Privilegierade konton kommer bli uppmanade till att uppdatera sina lösenord, så att de innehåller minst 10 tecken.

Dessa förändringar planeras träda i kraft den 13:e december. Om du tror att ditt arbete eller dina verktyg kommer att bli påverkade av den här förändringen, berätta gärna för oss på projektets diskussionssida.

Tack!

CKoerner (WMF) (talk) 6 december 2018 kl. 21.03 (CET) översatt av Skottniss (diskussion) 6 december 2018 kl. 22.15 (CET)

Administratörer och andra räknas som priviligierade konton.Yger (diskussion) 7 december 2018 kl. 12.33 (CET)

Brokormstjärnor

Hello, just for info Brokormstjärnor is the same thing than Ophiothrichidae. But Ophiothrichidae is no longer used, even in the source that was used at the time of creation [10]. Best regards, Christian Ferrer (diskussion) 4 december 2018 kl. 18.49 (CET)

Thank you for noticing this. We have a lot of bot-generated articles and we are working to improve them, in this case the non-used one should be redirected I think. Looks like some categories need to change spelling too. I'll take a look at it later today. Höstblomma (diskussion) 8 december 2018 kl. 08.21 (CET)

Illustrationsbehov utanför Sverige

Alla mallar för illustrationsbehov utanför Sveriges gränser bör raderas på grund av för orealistiska krav att dels man förväntar sig att användare ska åka på utlandsresor i förhoppning om att de ska ta foton på saker/ting eller specifika personer och dels att princip inga utländska användare har någon koll på vad svenska Wikipedia efterfrågar. Det som borde finnas är en "samordningscentral" som administreras av Wikimedia Commons och där de basunerar ut på deras webbplats om vad respektive språkversion behöver i illustrationsväg. DIEXEL (diskussion) 28 november 2018 kl. 14.05 (CET)

Jag vet inte varför dessa mallar skall raderas, dels finns inte alla svenskspråkiga i Sverige, dels handlar väl illustrationsbehov om att artikeln behöver en bild, inte nödvändigtvis att man måste fotografera den. Om det handlar om att hitta en fri illustration i ett bokverk eller på nätet så behöver man ju inte alls befinna sig i närheten av platsen bilden föreställer.FBQ (diskussion) 1 december 2018 kl. 21.03 (CET)

Ofta handlar det inte om att ta nya bilder, utan om att ladda upp fria bilder på Commons. Innehåller en biografi ett porträtt på dewp lägger jag in mallen här så att den som kan sådant gör en undersökning om det som finns lokalt går att använda globalt. Tostarpadius (diskussion) 9 december 2018 kl. 04.02 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Referensutbyte III - start 10 december kl 00.00

Ge bort källor till andra och hitta källor som du själv kan använda. Under vecka 50 har Veckans tävling temat Referensutbyte. Där kan du hitta tips om julblommor, nobelpristagare och diverse annat. Har du några tips att ge...?

Välkomna till ännu en omgång av Referensutbyte i Veckans tävling. Nu i julupplaga - med extra många tips och lägre poänggränser. Fler tips behövs dock, och skrivsugna tävlingsdeltagare. Ta fram tomten och fixaren i dig, och kom med i tävlingen!

Mer information finns på tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 9 december 2018 kl. 19.58 (CET)

Månadens artiklar

"Aftonfjärilar" och "Folkhemsarkitektur och byggande".

"Vintergatans centrum"

Det blev fjärilar, arkitektur och astronomi som premierades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under oktober månad. Aftonfjärilar (av Dan Koehl) och Folkhemsarkitektur och byggande delade platsen som bästa nya artikel, medan Vintergatans centrum (av Hans Frörum) utsågs till den bästa utökningen. Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (64 stycken) respektive utökningar (12 stycken) under november.

Nu är det december, och vi kan rösta på november månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 34 nya och 16 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. —Paracel63 (diskussion) 9 december 2018 kl. 22.59 (CET)

Mello, nästa år igen!

Benjamin Ingrosso, kanske vinnare som låtskrivare 2019?

Sedvanlig pling här om att det snart är dags för Melodifestivalen 2019, och därmed snartare dags att skicka in ansökningar om ackreditering.

Schemat för deltävlingarna, andra chansen och finalen är

• Lördag 2 februari 2019 – Deltävling 1, Scandinavium, Göteborg
• Lördag 9 februari 2019 – Deltävling 2, Malmö Arena, Malmö
• Lördag 16 februari 2019 – Deltävling 3, Tegera Arena, Leksand
• Lördag 23 februari 2019 – Deltävling 4, Sparbanken Lidköping Arena, Lidköping
• Lördag 2 mars 2019 – Andra chansen, Nyköpings Arenor, Rosvalla, Nyköping
• Lördag 9 mars 2019 – Final, Friends Arena, Stockholm

och utöver det är det presskonferenser, repetitioner och andra evenemang veckorna långa. Slutdatum för att söka ackreditering är i början av januari, och för frilansare (där vi brukar hamna) behöver ansökningen gå genom en uppdragsgivare som till exempel Wikimedia Sverige. Intresserade får gärna skriva upp sig här eller kontakta mig så samordnar jag skickar jag in ansökningar på andra sidan nyår. Som vanligt finns möjlighet att boka teknikpoolsutrustning och söka resebidrag om det blir orter där ingen lokal förmåga kan eller vill.

Intresserade får gärna sätta upp projektsidor liknande Wikipedia:Projekt musik/Melodifestivalen 2017 (eller 2018) uppdatera och fortsätta på Wikipedia:Projekt musik/Melodifestivalen 2019 (tack Tarnic66, miss från min sida) för att samordna artikelskapande, wikidatafixande, kategoriserande, fototipsande och annat bra. Plus i kanten också för den som sätter upp en statistiksida (gärna återanvändbar) för tidigare år med bra siffror och grafer över visning av artiklar och användning av bilder.

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 10 december 2018 kl. 15.52 (CET)

Jag kan tänka mig att fota igen i Stockholm! Slackernrrd (diskussion) 11 december 2018 kl. 22.04 (CET)

A och E blir Ä!

Hjälp, hittar inte hur man löser det trots febrilt letande, kommer inte ihåg, blivit så tidigare; alltså varför blir det ä när jag skriver a och sedan ett e? --Christian47 (diskussion) 11 december 2018 kl. 20.07 (CET)

ctrl + m tar bort det.Yger (diskussion) 11 december 2018 kl. 20.11 (CET)

Visst ja, tack! Men varför blir det så? Och man ska väl kunna räta till felet på annat sätt, permanent? Har för mig att det ska finnas någon tangentbordssymbol nånstans där man kan korrigera, eller det är slopat? :) --Christian47 (diskussion) 11 december 2018 kl. 20.19 (CET)

Kan man läsa om detta någonstans? Dags att skapa en samling med avhjälpningar för redigeringsgränssnittets olika nycker? Voyager85 (diskussion) 12 december 2018 kl. 13.03 (CET)

Special:Diff/42485320. Nirmos (diskussion) 12 december 2018 kl. 13.25 (CET)

Jag är snarast förbryllad över att det aldrig händer mig, vare sig jag slår på den förfärliga visuella editeraren eller ej. Inte för att jag är missnöjd med sakernas tillstånd, men förbryllad över varför vissa har sådana problem med automatkorrigeringar och vissa andra inte. / Ternarius_D 12 december 2018 kl. 14.05 (CET)

Inaktivera indataverktyg.

Funktionen kan stängas av genom att "Inaktivera indataverktyg" under språkinställningarna. Se videon här intill. Men detta verktyg inaktiverat borde du kunna trycka på Ctrl + M utan att växla inputspråk. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 12 december 2018 kl. 14.39 (CET)

Knowledge Engine

Någon som vet vad som händer har hänt med Wikimediaprojektet Knowledge Engine? Sårade de omkringliggande kontroverserna organisatio och gemenskap så svårt att det defacto lagts på is, men inte officiellt?--LittleGun (diskussion) 12 december 2018 kl. 11.35 (CET)

I och med Lila Tretikovs avgång lades betydligt mindre fokus på sökfunktioner som den stora utvecklingen för Wikipedias framtid, även om viss utveckling har fortsatt ske där, inom ramarna för normal utveckling av mjukvaran. (Relaterat till sökning, inte Knowledge Engine: Har ni lagt märke till "avancerade parametrar" i sökverktyget, förresten? De gör det mycket enklare att använda sökverktygets olika funktioner.) Om jag vill se hur funderingarna går kring teknisk utveckling och hur folk skall hitta information härifrån i framtiden hade jag sneglat på idéer som "knowledge as a service". /Julle (disk.) 13 december 2018 kl. 09.27 (CET)

Statistik på Wikipedia

Jag ser på mångas användarsidor att det står - "Den här användaren har gjort xxxx redigeringar" - osv . . . . och jag undrar hur man får in den statistiken, går det även att se hur många bilder jag lagt in. Jonnmann (diskussion) 13 december 2018 kl. 00.18 (CET)

Du kan exempelvis hitta mina här, och om du byter ut mitt användarnamn i URL:en mot ditt eget hittar du informationen där. På Wikipedia hittar du dem också i dina inställningar.//Hannibal (diskussion) 13 december 2018 kl. 00.59 (CET)

Jonnmann: Du har laddat upp 754 filer till Commons. Nirmos (diskussion) 13 december 2018 kl. 13.45 (CET)

...varav 144 är återuppladdningar (dvs överskrivningar), så det är 610 unika uppladdningar. De här siffrorna gäller alltså det som finns live (dvs inte är raderat). Sidan som Hannibal länkar till tar även med det som är raderat, varför de siffrorna är högre. Nirmos (diskussion) 13 december 2018 kl. 15.36 (CET)

Hallå!! Tack ska ni ha!! kul att se, det har ju faktiskt blivit en del på nu drygt 5 år Kul, Tack !! :-) Jonnmann (diskussion) 14 december 2018 kl. 00.42 (CET)

Vilka läser Wikipedia och varför

6000 sidvisningar per sekund

För att ta bra beslut hur saker som språklänkar skall fungera kan en approach vara att lära sig vilka som läser Wikipedia och varför. Frågor som denna försöker man kartlägga hos Wikimedia Research. I nästa steg pratar man även om att undersöka detta med hur/om läsarna byter språk

• gårdagens Wikimedia Research Showcase - December 2018 där redovisades vad dom kommit fram till
  • indentifierade grupper
    • läser långa artiklar och stannar på sidan länge
    • kommer till Wikipedia för snabb koll och ev. hoppar runt snabbt
    • personer som styrs av media dvs. kollar upp typ "kulturprofilen"
  • finns det vissa grupper av artiklar typ medicin som läses mer och isåfall hur är deras läsmönster
  • varierar läsmönster mellan olika delar av världen
  • olika Wikipedier skiljer dom sig år?
    • representerar engelsk Wikipedia hur läsare läser på andra språk?

Vid 1.20:30 så säger dom att 20% av läsar sessionerna byter språk till annan språkversion - Salgo60 (diskussion) 13 december 2018 kl. 15.31 (CET)

Jag byter också ofta språk. För det har vi interwiki. Dessutom finns Wikidata med bland sökresultat. Tostarpadius (diskussion) 15 december 2018 kl. 21.39 (CET)

Finlands invånare före 1809

Fanns Finland före 1809? Jag menar att svaret är ja, och att detta bör påverka hur biografier skrivs om personer som levde där under svenska tiden. Efter freden i Fredrikshamn 1909 var den ryske tsaren storfurste av Finland. Storfurstendömet Finland skapades emellertid inte detta år, uitan går tillbaka till Johan III, som var den förste som betecknade sig som storfurste av Finland.

Jag menar att personer som levde och verkade i Finland och som dagens finländare betraktar som en del av sin historia också betecknas som finländare i svenskspråkiga Wikipedia. Vi tillåter oss att omtala att personer från Åland som ålänningar trots att Åland är en del av Finland, se till exempel Gustaf Erikson. Vi betecknar personer från den medeltida unionstiden som svenskar, danskar och norrmän, trots att de då tidvis löd under en gemensam regent. Och Peter Dass var otvivelaktigt norsk, trots att Norge under hans tid var förenat med Danmark.

Frågan aktualiserades för mig av biografin till Johan Nylander (1698–1761), som betecknas som svensk och inte finländsk biskop. I faktarutan betecknas han anakronistiskt som tillhörande Svenska kyrkan, ett begrepp som enligt artikeln om Dissenterlagarna första gången användes officiellt 1860. Samfundsbeteckningen är emellertid en komplicerad fråga, som jag inte vill diskutera nu. Roufu (diskussion) 2 december 2018 kl. 10.05 (CET)

Bara informellt. Det finska storfurstendömet var en hederstitel utan praktisk betydelse på samma sätt som att hertigtitlar till medlemmar av kungahuset idag inte innebär att Sverige är ett feodalt rike.

Dock kunna the med Hertigdömens och Furstendömens Titlar, som i urgammalt bruk varit, hedras, dock utan någon rättighet på the Provincier, hvilkas namn the bära, som altid under et Hufvud och Regent utan minskning och avsöndring sammanfogade böra blifva. 1772 års RF

Någon finsk administration fanns inte. Svenska kyrkan eller den svenska statskyrkan är olika uttryck för samma sak fram till senaste millennieskifte. Kalmarunionen var en förening av rikena Danmark, Sverige och Norge. Edaen (diskussion) 2 december 2018 kl. 10.19 (CET)

Johan Nylander verkar ha varit svenskspråkig, och var verksam inom dåtidens svenska rike. Jag ser ingen som helst anledning att han inte skulle kunna kallas "svensk", i synnerhet inte i sammansättning med ett ämbete. Även utlänningar som gått i svensk tjänst i krigsmakten eller förvaltningen kan ibland kallas "svenska generaler" eller motsvarande (se t.ex. Dionysius Beurræus).

Ytterligare en svårighet som uppkommer om vi skall börja följa dåtidens norm är att vi då skulle behöva göra skillnad på österbottningar och personer från resten av vad som idag är Finland, eftersom Österbotten inte sågs som en del av "Finland" (som då snarast hade status motsvarande "Götaland", förutom att den formella titulaturen var annorlunda).

andejons (diskussion) 2 december 2018 kl. 10.42 (CET)

Svenska kyrkan grundades av Ansgar eller möjligen av Sigfrid och utvidgades till nuvarande Finland av Erik och Henrik, men det är en annan fråga. Visst existerade Finland före 1809, men som en del av Sverige. Begreppets geografiska omfattning har utökats (jämför Egentliga Finland) och det är anakronistiskt att påstå att Nylander inte var svensk, även om han var verksam på finländsk mark. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2018 kl. 11.44 (CET)

Finland fanns före 1809, om än ej som land. Sedan tycker jag att det beror lite på hur de skall karaktäriseras. Militärer tycker jag skall kategoriseras efter vilken armé de stridit för så de bör kategoriseras som svenska eller ryska militärer. Riksdagsmän bör främst kategoriseras efter det land riksdag där de varit ledamöter. Andra kayegorier blir ju ibland knepigare, särskilt för svenskspråkiga i Finland. Om de var födda i Sverige men avled i Finland? Om de var födda i Finland men huvudsakligen verksamma i Stockholm? Om de var tyskbalter födda i Estland som avled i Finland? Men, det går ju faktiskt att formulera artiklarna så att de är tydliga kring vad som gäller. FBQ (diskussion) 3 december 2018 kl. 22.39 (CET)

Johan Nylander tycker jag nog helt enkelt beskrivas som biskop i Borgå stift, så behöver man inte gå in på att kalla honom svensk eller finsk. Finlandssvensk passar ju kanske bättre men tycker egentligen inte att det är direkt lämpligt. Svensk riksdagsman var han hursomhelst. Jag hade mer svårighet med någon annan, minns nu inte vem det var, han var född i Riga, av en far från mellansverige, men flyttade därifrån till Finland där han huvudsakligen var verksam. Fadern var ju pastor i svenska församlingen i Riga och sonen säkerligen främst svenskspråkig, men hade ju aldrig bott i vad som är dagens Sverige. Däremot känns det tveksamt att kalla honom Finlandssvensk.FBQ (diskussion) 3 december 2018 kl. 22.56 (CET)

Finlandssvensk är anakronistiskt före Finlands skiljande från Sverige. Att i ingressen avstå från nationalitetsbeteckning ser jag som ett oskick. Nylander var svensk, även om han levde större delen av sitt liv i nuvarande Finland och och sina första år i nuvarande Ryssland. Tostarpadius (diskussion) 4 december 2018 kl. 02.52 (CET)

Att finlandssvensk skulle vara en anakronistisk beteckning före 1809 vill jag som finlandssvensk invända mot. Finlandssvenskar har funnits sedan rikssvenskar började flytta till Finland efter att Sverige lagt det territoriet under sig. De behöll svenska som modersmål till skillnad från de infödda finnarna. /ℇsquilo 4 december 2018 kl. 12.52 (CET)

Här måste jag hålla med Esquilo. Om någon är född i Finland med svenskspråkiga föräldrar är personen finlandssvensk även om personen är född före 1809. /Ascilto (diskussion) 4 december 2018 kl. 12.58 (CET)

Gäller det även Ålänningar? Om jag minns min historia rätt så betraktades de inte som "finska" förrän efter 1809. Den logiska konsekvensen torde då vara att de inte heller kunde kallas finlandssvenskar förrän då. -- Hårig banan (diskussion) 7 december 2018 kl. 16.04 (CET)

Visst kan man säga att finlandssvenskar har funnits hela tiden, men jag har inte sett något belägg för att de kallats så. Så vitt jag vet blev det ett etablerat begrepp först i början av 1900-talet som reaktion på den fennomanska rörelsen. Därför är det anakronistiskt att använda det i artiklar. Om personer kategoriseras så kan det vara acceptabelt. Men många ursprungligen finskspråkiga övergick till svenska under studietiden. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2018 kl. 08.34 (CET)

Före 1809 omfattade inte storfurstendömet Finland Åland eller de delar av Västerbotten och Lappland som avträddes av Sverige det året. Inte heller var de delar av sydöstra Finland som tidigare avträtts till Ryssland med. Men Österbotten hörde till storfurstendömet. Det gäller vidare att inte blanda storurtendömet eller republiken Finland med landskapet Egentliga Finland.

Uppslagsverket Finland är ett modernt finlandssvenskt verk, som lägger särskild vikt på det svensspråkiga elementet i Finlands historia. Det täckeer också tiden före 18099 och drar sig inte för att kalla dem som levde då för finländare. Om Pehr Kalm heter det att han var "en av landets internationellt mest kända lärde under gångna tider". Bernhard Henrik Crusell är en annan intressant person. Finlands främste tonsättare före Sibelius, detta enligt engelskspråkiga wikipedia. Han betraktade sig själv som finländare fastän han flyttade till Sverige vid 18 års ålder 1793. Skall vi tillåta sådana flagranta brott mot storsvenskhetens principer?

Också finska wikipedia kallar biograferade finlandssvenskar från före 1809 för finländare. Jag har kollat med Google Translate. Roufu (diskussion) 7 december 2018 kl. 19.35 (CET)

"Storfurstendömet Finland" var riksdelningen en ren pappersprodukt, utan några fastställda gränser eller administrativ betydelse [11].

Före 1809 menar jag att det är anakronistiskt att tala om "finländare". Det ordet är kopplat till medborgarskap. Det fanns svenskspråkiga och finskspråkiga undersåtar till svenska kungen, men ingen särskild skillnad dem emellan utöver språket. Båda dessa grupper kan kallas svenskar, de senare även finnar. "Finlandssvenskar" menar jag också främst bör användas om perioden efter riksdelningen. Före den finns inte mer skäl att skilja på svenskar i öst än det finns att idag skilja ut skåningar som en särskild grupp.

andejons (diskussion) 7 december 2018 kl. 22.42 (CET)

Den så kallade storsvenskheten ligger i detta fall närmare den historiska sanningen. Visst kunde även svenskspråkiga födda i Finland identifiera sig som "finnar" (ordet "finländare" tror jag inte ens fanns), men de var lika mycket svenskar som västgötar och smålänningar. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2018 kl. 21.35 (CET)

Orden finländare och finlandssvensk är relativt nya, dök upp under 1800-talet (se t ex professor Max Engman i ÅU 2016. bbx (diskussion) 9 december 2018 kl. 14.03 (CET)

Enligt SAOB användes finländare första gången 1882[12] och finlandssvensk första gången 1917[13], men SAOB avspeglar endast sverigesvenska förhållanden och då väger Uppslagsverket Finlands praxis tyngre. Vidare bör vad den finskspråkiga motsvarigheten till SAOB säger kollas upp. /Ascilto (diskussion) 9 december 2018 kl. 14.52 (CET)

Poängen är inte hur länge ord och begrepp har funnits utan vad de betyder när de skrivs nu. Annars hade vi behövt skriva artikalr om den svenska medeltiden på medeltidssvenska. Frågan är alltså inte om ordet finlandssvensk fanns före 1809 utan om begreppet idag även kan användas om personer före 1809. / Machatjkala (diskussion) 9 december 2018 kl. 16.45 (CET)

Visst måste man ibland använda begrepp som inte fanns på den tid man skriver om, men det är oerhört viktigt att inte göra det på ett anakronistiskt sätt. Före 1809 kunde man vara både svensk och finne, det är min poäng. Tostarpadius (diskussion) 10 december 2018 kl. 03.05 (CET)

Finländare, samer, skåningar och andra grupper bör helst kunma läsa svenskspråkiga wikipedia utan att skämmas. För dagens finländare är denna bestämning en viktig del av deras identitet, medan att jag själv är göteborgare eller Tostarpadius skåning är mindre viktigt för oss. Finland fanns som geografiskt begrepp och som formellt storfurstendöme före 1809, även om det inte visade sig sig i den administrativa strukturen. På samma sätt fanns Skåne som geografiskt begrepp och landskap före 1997, då Skånes län bildades. Jag menar därför att det inte är anakronistiskt att tala om finländare före 1809 eller om skåningar före 1997. Tvärtemot stämmer detta med dagens finlandssvenska respektive skånska språkbruk. Även de som inte kommer från dessa områden bör kunna finna sig i detta. Roufu (diskussion) 10 december 2018 kl. 13.26 (CET)

Problemet är att även om "skåning" idag är en identitet som vissa personer har, så är det inte en identitet vi på Wikipedia i allmänhet använder för att beskriva dem. De kallas istället (vanligen) "svenskar". Samma sak med Finland före 1809. Om det inte är ett sammanhang där den lokala identiteten är av särskild betydelse (t.ex. inom dialektforskning), så är det landet som bör användas för att beskriva dem. Att beskriva t.ex. Nylander ovan som "finländare" medans hans kollegor benämns "svenskar" och inte "norrlänningar" eller "östgötar" är att skapa en skillnad som inte fanns i samtiden.

andejons (diskussion) 10 december 2018 kl. 14.02 (CET)

Jag instämmer helt med Andejons. Före 1809 var "finne" (ordet "finländare" fanns som sagt inte ens) en regional identitet. Att det har betydelse för den finländska nationalismen idag kan vi inte ta hänsyn till. Även invånarna i Finland måste tillåtas lära sig sin historia och inte matas med 1800-talsföreställningar! Tostarpadius (diskussion) 10 december 2018 kl. 15.30 (CET)

Instämmer även jag med Andejons. Vi bör använda den nationalitetsbeteckning som juridiskt gällde vid tidpunkten personen levde (gäller inte bara Finland under dess svenska tid utan även t ex de delar av Tyskland som sedermera blivit polska etc). /FredrikT (diskussion) 17 december 2018 kl. 13.54 (CET)

Varför är adliga titlar viktigare än andra meriter?

Det finns sedan länge en praxis att adliga titlar i förekommande fall läggs först i raden av de identiteter som omnämns i en biografiskt. Till exempel xx är en svensk friherre, författare och politiker. Detta gäller även om det är helt andra egenskaper och meriter som är grunden för personens plats i uppslagsverket. Jag har ifrågasatt denna praxis på diskussionssidan för Jonas De Geer[14] och mötts av argumentet att min synpunkt är en politisk markering. Det skulle vara bra om fler tyckte till om detta. 94.234.39.127 15 december 2018 kl. 18.50 (CET)

Jag håller med helt och hållet. Det som är relevansgivande skall stå först och eventuella titlar sist. Detta följer normal standard för när man presenterar vad som som är intressant med olika personer. En adelstitel är inte det som är mest intressant, det är kuriosa och skall därför komma sist i förhållande till vår normala värdering av kuriosa. /Ascilto (diskussion) 15 december 2018 kl. 19.03 (CET)

Som föregående. Edaen (diskussion) 15 december 2018 kl. 19.11 (CET)

(Redigeringskonflikt) Återigen ett IP-nummer som ställer till oreda. Adliga titlar skall alltid stå först, precis som kungliga gör det. Det finns inga argument som jävar detta faktum. Visst skulle man kunna kalla Gustaf VI Adolf arkeolog i första hand och dotterdottern Margrethe II textilkonstnär. De skulle vara relevanta även på de meriterna, men jag tror ingen skulle föreslå något sådant. Detta är ett helt onödigt samtal, som enbart kommer att leda till en upphetsad stämning. Segrar de adelsfientliga krafterna kommer jag denna gång inte att böja mig för konsensus eftersom det helt enkelt strider mot allt vad biografisk konvention heter att förändra ordningen. Det är alltså direkt felaktigt att inte respektera den korrekta titulaturen. Tostarpadius (diskussion) 15 december 2018 kl. 19.15 (CET)

(Redigeringskonflikt) Kungliga personer är endast i undantagsfall relevanta på annat sätt än i kraft av sin kunglighet, när det gäller adliga personer är det tvärtom. Om de är relevanta är det på grund av annat än sina titlar och då skall det relevansgivande nämnas först enligt normal presentationsteknik. /Ascilto (diskussion) 15 december 2018 kl. 19.20 (CET)

(Redigeringskonflikt) Jag tycker att det finns en poäng i att lägga det adliga epitetet först eftersom det är vad man skulle kunna kalla en "fundamental kvalitet" hos de flesta av de berörda personerna. Oftast har dessa varit adliga/friherrar/grevar redan från födseln - långt innan de skaffat sig yrken eller andra titlar/identiteter - och de förblir det också till sin död oavsett karriärbyten och pensioneringar. På det sättet liknar denna angivelse mer ingressens nationalitetsbeteckning (svensk, dansk, tysk) etc än de mer individspecifika titlar som följer därefter. Det handlar alltså inte om att adelskapet är viktigare, men att det finns där i redan i botten. /FredrikT (diskussion) 15 december 2018 kl. 19.22 (CET)

Nej, Tostarpadius. Jag är inte ännu "ett IP-nummer som ställer till oreda". Jag är en mångårig användare som framför välgrundade och genomtänkta synpunkter. Denna gång oinloggad. Precis som det ska få vara i ett öppet och tillåtande wiki-projekt. Att det blir nya IP-nummer hela tiden är inte mitt fel. Dynamiska adresser fungerar så. 94.234.37.148 15 december 2018 kl. 19.30 (CET)

Jag kan inte se att det är "välgrundade och genomtänkta synpunkter". Det är, även om Du inte har en vänsterpolitisk agenda, något som är och förblir inkorrekt. Tostarpadius (diskussion) 15 december 2018 kl. 19.37 (CET)

"Vänsterpolitisk agenda", det var väl ändå att "ställa till oreda". Vi som är erfarna Wikipediaanvändare brukar hålla diskussionerna ovan det partipolitiska eller ideologiska. Ideologi och partipolitik är inte vad som styr användarnas ställningstaganden. /Ascilto (diskussion) 15 december 2018 kl. 20.09 (CET)

Tostarpadius, då får du gärna övertyga mig med ett bättre argument än att du har rätt och jag har fel, därför att du har rätt och jag har fel. FredrikTs argumentation är betydligt mer konstruktiv. Jag håller inte med. Men den förklarar i alla fall varför han tycker som han gör. 94.234.38.135 15 december 2018 kl. 19.48 (CET)

Adliga titlar har spelat ut sin roll sedan länge. För personer som levde på den tiden då en adlig titel visade på en ställning i samhället så är det rätt att den står först, för personer som lever/levt i vår tid är det ren kuriosa. Povel Ramel var i första hand text- och revyförfattare, kompositör, pianist, sångare och komiker, i andra hand friherre. Det är inte en "vänsteråsikt", det är en insikt om hur saker och ting fungerar i vår samtid. Vi ska vara ett neutralt uppslagsverk för svenskspråkiga i tiden - inte en lekstuga för personer som drömmer sig tillbaka till hur det var förr. Kitayama (diskussion) 15 december 2018 kl. 19.59 (CET)

Jag instämmer till 100% med föregående & med påhoppad IP. Svenska nutida adelstitlar = förlegat bjäfs som sedan många år tillbaka endast berör en privat klubb. --85.194.16.206 15 december 2018 kl. 20.09 (CET)

Instämmer också, dock finns det undantag som Jan Bernadotte där hans användande av titlar är viktig för hans story.Yger (diskussion) 15 december 2018 kl. 20.26 (CET)

Ingår det i vad som gör personen relevant hör det givetvis hemma i ingressen. Det som bör ändras är att nutida adliga enligt nuvarande praxis först och främst är adliga och bara i andra hand politiker, författare eller vad det kan vara som egentligen gör att de har en artikel. Edaen (diskussion) 15 december 2018 kl. 20.38 (CET)

Om vi nu skall hålla en diskussion ovanför den sandlådenivå jag uppfattade de första inläggen som typiska för kan jag precisera mig på det sättet att jag helt och hållet instämmer med FredrikT. Detta tillhör personens identitet och är inte en förvärvad egenskap (särskilt inte i vår tid, då nyadlandet sedan länge upphört). I en tid när många byter karriär mer än en gång under livet är detta något beständigt och det bör därför finnas med redan i ingressen och stå först, direkt efter födelsedatumet och nationaliteten. I äldre uppslagsverk stod det till och med före den sistnämnda, men det förespråkar jag inte. Tostarpadius (diskussion) 15 december 2018 kl. 21.01 (CET)

Tack Tostarpadius. Det var i alla fall ett besked som argumenterar och försöker förklara varför du tycker som du gör, inte bara avfärdar med motiveringen "så här är det och så ska det vara därför att jag har rätt". Nu får vi invänta konsensus. 94.234.39.87 15 december 2018 kl. 21.22 (CET)

Svar till Edaen: Väldigt mycket av det som står i våra ingresser har inget med själva relevansen att göra. Knappast någon är relevant utifrån vad vederbörande heter i andranamn, när och var vederbörande är född respektive död eller vilken nationalitet vederbörande har. Ändå står det där, rimligen för att det utgör vad många anser vara basal grundinformation. I mitt tycke är även adelskap en sådan typ av grundinformation. Andra saker som kan vara det är t ex språk (för personer i flerspråkiga länder) eller i vissa fall etnicitet (i många av de artiklar jag har skrivit om tidiga jazzmusiker i USA har jag t ex angivit om vederbörande var vit eller färgad). Ingetdera är i sig relevansskapande, men det bidrar till en grundförståelse av vem personen är. /FredrikT (diskussion) 15 december 2018 kl. 21.28 (CET)

Språk mm har med orientering att göra och adelskap har inte längre den betydelsen i normalfallet. Edaen (diskussion) 15 december 2018 kl. 21.58 (CET)

Källbelägg titeln så är relevansproblemet löst. Jag tycker det ska skrivas under familjeförhållanden om det är en nu levande person. 31.208.245.180 15 december 2018 kl. 21.50 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ FredrikT har helt rätt. Bestode våra inledningar bara av det som gåve relevans bleve de synnerligen torftiga. Tostarpadius (diskussion) 15 december 2018 kl. 23.21 (CET)

Ett klarläggande är tydligen på sin plats. Min synpunkt gäller alltså inte att den adliga titeln nämns. Den kan säkert i vissa fall, men antagligen inte alla, vara av stor betydelse för både den egna och omvärldens bild av personen. Min synpunkt gäller istället den mekaniska och nästan rangordningsbundna rutinen att ärvd adlig titel i våra presentationer "slår" förvärvade, professionella och relevansgrunande meriter. Det är ett föråldrat och på många sätt respektlöst sätt att beskriva en människas gärning och position i ett samhälle där adeln visserligen ibland omges av ett speciellt skimmer, men där det ändå är personliga egenskaper och förutsättningar samt meriter och gärningar, inte ärv adlighet med titel, som de facto avgör samhällspositionen för de flesta av oss (och förklarar vad som är viktigt att berätta om oss i biografiska artiklar i uppslagsverk) 94.234.32.11 16 december 2018 kl. 09.23 (CET)

Den adliga titeln är inte viktigare, men den nämns först eftersom den är tematiskt anknuten till namn och födelseuppgiften. Ö h t är inte titlarna eller benämningarna alltid så viktade utan presenteras gärna på ett logiskt sätt, som ofta är tematiskt. Ataraxim (diskussion) 16 december 2018 kl. 09.51 (CET)

Titlar nämns alltid före yrke. Vanligtvis nämns de även före namnet (exempel: "doktor Karolina Widerström var en svensk läkare" eller "greve Ian Wachtmeister var en svensk politiker"), men på Wikipedia har vi valt att ha uppslagsordet (namnet) först i meningen. /ℇsquilo 16 december 2018 kl. 10.10 (CET)

Föds man verkligen med adelstitlar? Är det inte snarare något man får först när en förälder dör? Det vill säga något som oftast händer ganska långt fram i livet. -- 62.20.170.74 16 december 2018 kl. 10.12 (CET)

?! Tänker Du på de enstaka fall där äldste sonen till en friherre blir greve vid faderns död? Ataraxim (diskussion) 16 december 2018 kl. 10.14 (CET)

Och som jag tror någon redan har påpekat så är inte huvudsyftet med ingressen att påvisa relevansen utan att ge en kort och översiktlig beskrivning av artikelsubjektet. Exempelvis för att man snabbt ska kunna avgöra ifall man har hittat rätt artikel. Det är därför som födelse- och dödsdatum alltid står med i ingressen även om det inte har det minsta med relevansen att göra. /ℇsquilo 16 december 2018 kl. 10.17 (CET)

(Redigeringskonflikt) I Sverige är det är som sagt endast inom ett mindre antal ätter (adlade efter 1809) som adelskapet bara innehas av en person (huvudmannen) åt gången. I den absoluta majoriteten av de svenska ätterna är alla medlemmar adliga redan från födseln. Mig veterligen gäller detsamma i allt väsentligt även för den kontinentaleuropeiska adeln. I Storbritannien är det däremot vanligt med adelskap som endast ärvs av en person åt gången. /FredrikT (diskussion) 16 december 2018 kl. 10.19 (CET)

Efter att ha läst alla argument här, så är jag böjd att hålla med Esquilo och ett par till. Hur en inledning ska ordnas, bör främst bygga på ett normalt svenskt språkbruk, inte baseras på projektets prioriteringar. -- 62.20.170.74 16 december 2018 kl. 10.46 (CET)

Jag instämmer med FredrikT om titlarnas beständighet och att de utgör grundinformation, som bör stå först. Det är normalt sätt på vilket biografiska artiklar skrivs.--Historiker (diskussion) 16 december 2018 kl. 11.40 (CET)

I så fall vill jag ställa några följdfrågor till Historiker, Fredrik, Esquilo och Ataraxim: Gäller den principen bara adliga titlar? Om ja, varför just de? Om nej, ska då alla doktorer, docenter, fil mag-ar, riddare, stormästare, presidenter, ständiga sekreterare, hedersordföranden och alla andra som har en beständig titel som inte är direkt yrkesbeskrivande behandlas enligt samma princip? I alla länder i hela världen? Och i så fall: Varför, eller varför inte? 82.214.50.250 16 december 2018 kl. 12.35 (CET) (samma användare, nytt Ip-nummer)

Jag tror att det har att göra med att bördstiteln är så sammankopplad med namnet. Ataraxim (diskussion) 16 december 2018 kl. 12.49 (CET)

Ingen Ramel jag träffat har använt någon titel! Det är först efter envisa frågor de bekräftat att de är släkt och tillhör samma adelsätt. Och av alla doktorer jag träffat, har bara en enda insisterat på att bli titulerad doktor. -- 62.20.170.74 16 december 2018 kl. 12.56 (CET)

Även jag har mött minst en Sparre som sagt sig aldrig ha haft behov av grevetiteln. Den jag konkret tänker på sade också att hans hustru, som var född ofrälse, ogärna ville kallas "grevinna". Han var därför nöjd med att tituleras "överjägmästare". Hans artikel här - jag har inte kontrollerat om han har någon - bör lika fullt inledas på sedvanligt sätt med "greve och ämbetsman". Tostarpadius (diskussion) 16 december 2018 kl. 13.09 (CET)

Varför? Kitayama (diskussion) 16 december 2018 kl. 13.29 (CET)

En relevant fråga av Kitayama. Av de fyra Ramlar jag träffat, Mikael oräknad, har en till och med bytt bort namnet idag. Varför han gjorde det, har jag dock inte ids fråga. -- 62.20.170.74 16 december 2018 kl. 13.39 (CET)

Att man inte använder sin titel behöver absolut inte innebära att man tar avstånd ifrån den. Det kan lika gärna vara de fördomar som avspeglas i denna diskussion som leder till att man avstår. Man vill inte uppfattas som högfärdig, helt enkelt. Så var det säkert med grevinnan Sparre, född Nelson (om jag minns rätt). Tostarpadius (diskussion) 16 december 2018 kl. 14.37 (CET)

Av exemplen ovan verkar det som att 82.214.50.250 inte gör skillnad på yrke och titel. Titel är något som man behåller livet ut oavsett om man avgår, byter bana eller går i pension. Doktor, professor, friherre och greve till exempel. Även pastor och kardinal tror jag. Dock inte akademiska titlar på grundnivå (kand, mag). Inte heller titlar som man mister när man mister det ämbete som de hör till som president, ständig sekreterare, ordförande etc. /ℇsquilo 16 december 2018 kl. 15.41 (CET)

Om man stödjer sig på "så-här-ska-det vara-argument" som "titlar nämns alltid före yrke", att det är "grundinformation, som bör stå först" och att "adliga titlar skall alltid stå först, precis som kungliga gör det" bör man vara medveten om att det, trots dessa till synes orubbliga regler, finns många "undantag" även inom den seriösa och etablerade uppslagsverksvärlden. Jag tar Povel Ramel som exempel. Hans artikel i Sohlmans musiklexikon (som nog måste betecknas som mer formbunden än Wikipedia) inleds så här: Ramel, Povel, svensk sångare, tonsättare,textförfattare och pianist (f 1922...). Friherretiteln nämns inte alls i den uttömmande artikel. Myggans nöjeslexikon skriver: Ramel, Povel, född 1922 i Stockholm, portalfigur inom svensk underhållning.... Inga adliga titlar där heller, vad jag kan se. Detsamma gäller Mikael Ramels artikel. Uppslagsverket Musikens värld är visserligen kanske inte lika välsett som till exempel Sohlmans, men har också rejäl artikel om P Ramel. Den inleds Ramel, Povel Karl Henrik (1922) revykung, kompositör, författare och skådespelare. Där nämns ordet baron i löptexten. Dessa exempel visar att argumentet att vi följer en fastslagen biografisk standard som inte går att justera inte håller. Avgöranden ligger alltså inom Wikipedia, och inte i följsamheten till någon för alltid fastställd standard. Och om tydlighet och relevansvärdering fungerar för baron Ramel borde det även kunna fungera för baron De Geer. 82.214.50.250 16 december 2018 kl. 14.27 (CET)

Vi är en encyklopedi i egentlig mening och inte ett specialuppslagsverk. Därför kan vi inte heller jämföras med dylika. Tostarpadius (diskussion) 16 december 2018 kl. 14.40 (CET)

Nå, men NE är väl en encyklopedi i ”egentlig mening”. Här är ingresserna till några artiklar i NE (nätupplagan).

De Geer, Carl Johan, född 13 juli 1938, konstnär, fotograf, filmskapare, författare m.m.; jämför släktartikel De Geer.

Ramel, Povel, född 1 juni 1922, död 5 juni 2007, friherre, populärmusikkompositör, pianist, revyman och författare; jämför släktartikel Ramel.

Hamilton, Carl, född 1956, ekonom, författare och samhällsdebattör.

Funck, Thomas, 1919–2010, friherre, författare, kompositör och skådespelare, bror till Hasse Funck.

Det verkar inte vara någon riktig ordning där heller? (Alla dessa är friherrar enligt våra artiklar.) /NH 16 december 2018 kl. 15.19 (CET)

Självklart ska ev. adelstitel eller motsvarande återfinnas i första meningen!

Tänk om det är enda anledningen till att man slår upp personen - Det skulle bli ett förskräckligt letande efter sådan info annars, i långa artiklar. Precis som för- och efternamn, födelseår och -plats, så är ju detta något som det nyfödda barnet 'helt orättvist' och utan egen medverkan, får som start på livet. Somligt oviktigt och utan betydelse för det som oftast senare gör personen relevant för en artikel här. Tvikobb (diskussion) 16 december 2018 kl. 15.27 (CET)

Tvikobb: Frågan gäller inte primärt om den adliga titeln ska stå i första meningen, utan om det ska stå först i en längre uppräkning av personens olika titlar och funktioner. Det vill säga, om det är den titel som ska signalera personens viktigaste identitetsmarkör, eller om till exempel yrke, utbildning, position i samhället eller annan grund för personens förekomst i uppslagsverket ska väga tyngre. 82.214.50.250 16 december 2018 kl. 15.34 (CET)

@IP: Verkar ändå som ett dåligt förslag. Då kommer sådana som du att 'i nästa vecka' t.ex rösta för att alla hon, han, syster, bror ska bytas mot HEN i hela svenska wiki, eftersom personen inte valt/förtjänat sitt attribut. Tvikobb (diskussion) 16 december 2018 kl. 15.44 (CET)

@Tvikobb Att 82.214.50.250 inte gillar att "friherre" omtalas i inledningen till en artikel om någon som inte alls gjort sig känd som adlig, betyder inte att hn tycker det inte ska omtalas alls i artikeln. Min ståndpunkt är väl att om man inte hittar någon vettig anledning att skriva om en persons adliga bedrifter i artikeln, så finns det ingen anledning att ta med det alls i inledningen. Vi rabblar inte folks titlar från när de sommarjobbade i tonåren, så varför då en adelstitel som inte betyder något? -- 62.20.170.74 16 december 2018 kl. 16.07 (CET)

@IP: Eftersom adelstitel saknar betydelse i dagens Sverige, så borde det ses som en 'egenskap' som är lätt att bortse ifrån. Precis som att du (som jag förmodar), inte anser att var en person är född i världen, eller dennes hudfärg, har någon förutbestämd inverkan på dennes livsgärning. Tvikobb (diskussion) 16 december 2018 kl. 16.12 (CET)

@Tvikobb: Detta, ditt senaste inlägg, förstår jag inte. Så det ska jag inte kommentera. Och inlägget ovan, om "såna som du", är så oförskämt att det nog är bäst att unvika att kommentera det också. 82.214.50.250 16 december 2018 kl. 16.30 (CET)

@IP Jag kommenterade en kommentar av ett annat dynamiskt IP, så det finns väl ingen anledning för dig att ta åt dig? Tvikobb (diskussion) 16 december 2018 kl. 16.36 (CET)

Visst kan det ha betydelse vad man är född som. Ian Wachtmeister gjorde en grej av att använda sin titel, och det gjorde nog att han syntes mer. Povel Ramel såg jag aldrig göra det, men jag kan ha missat något. Det har haft betydelse för både Olof Palme och Magnus Uggla, men då snarare till deras nackdel än till deras nytta. Tror du någon i Usain Bolts tidiga karriär vågat satsa på honom om han haft så kallad vit hudfärg? Hade Obama ansetts så kontroversiell som politiker i USA om han varit vit? -- 62.20.170.74 16 december 2018 kl. 17.29 (CET)

(Redigeringskonflikt) Titelsjuka och rojalism är alltjämt alldeles för starka tendenser på svwp, starkare än i samhället i övrigt. På Wikipedia berättar vi varför människor är relevanta att skriva och läsa artiklar om samt hur de skiljer sig från varandra. Att påstå att en adelstitel kan jämföras med födelseuppgifter är att fullständigt vara ute och cykla. Födelseuppgifterna särskiljer lika mycket som namnet en person från andra, så är det inte med eventuella adelstitlar, de är utsmyckning, inget annat. Födelseuppgifterna är viktiga för att identifiera att det rör sig om rätt person, härvidlag spelar adelstitlar ingen som helst roll. /Ascilto (diskussion) 16 december 2018 kl. 17.32 (CET)

Här har det rasslat på medan jag varit ute under dagen. Som jag misstänker att det är mig 82.214.50.250 apostrofera ovan (även om han taggat Användare:Fredrik) så skall jag försöka att såväl besvara vederbörandes fråga från 12:35 ovan som kommentera en del andra argument och synpunkter som framkommit i tråden.

Till att börja med: nej, jag tycker inte att titlar av typen ”docenter, fil mag-ar, riddare, stormästare, presidenter, ständiga sekreterare” m m kan jämföras med och bör hanteras på samma sätt som t ex adelskap (eller t ex ”X är en schweizisk franskspråkig Y”). Detta eftersom den första gruppen är titlar som man i regel förvärvar sig aktivt och individuellt vid en senare tidpunkt i livet, inte en titel/egenskap man ärftligt bär med sig från födseln. Den förra typen av titlar kan därför mer jämföras med yrken/anställningar/uppdrag (vad mer konkret gäller olika akademiska lärdomsgrader och titlar räcker det i mitt tycke ofta att i ingressen ange något i stil med ”X är/var en svensk Y-vetare och akademiker/universitetslärare/forskare” och sedan lägga de mer detaljerade redogörelserna om den akademiska karriären i löptexten).

Sedan vill jag bemöta argumenten av typen ”jag känner en person som heter X-hielm och han brukar minsann aldrig påpeka att han är adlig”. Bortsett från att detta är anekdotisk bevisföring är det rimligen irrelevant för sakfrågan eftersom vi ju inte skriver våra artiklar och deras ingresser för artikelobjektens skull (merparten av dessa torde f ö även vara döda) utan för våra läsares. Det handlar med andra ord inte om ”titelsjuka” utan om läsarservice. Och jag vågar tro att väldigt många personhistoriskt intresserade läsare efterfrågar denna information. Utöver att man kan tycka att det hör till naturliga, förväntade grunddata kan det dessutom i många fall ge mer specifikt särskiljande information. Det gäller t ex de fall där det finns flera ätter med samma namn men olika rang och där ”greve” eller ”friherre” kan klargöra vilken av ätterna det rör sig om. Likaså finns det namn som bärs av både adliga och ofrälse släkter, och inte minst finns det, med de liberaler namnlagar vi haft sedan 1980-talet, många som i dag bär adliga efternamn (från såväl levande som utdöda ätter) utan att tillhöra dessa ätter, och där angivelse av den adliga titeln klargör detta.

Slutligen vill jag bemöta argumentet att adelskap ”inte betyder något” i vår tid. Det står en förstås fritt att anse även om jag tror att det finns många som inte håller med om i praktiken trots att de formella privilegierna fallit. Och även om det skulle kunna anses för ett objektivt faktum att så är fallet i Sverige i dag – hur långt tillbaka skall vi hävda att det varit så? Att adelskap är väldigt relevant att ange för personer som verkade under 1600- och 1700-talen tror jag att de flesta torde vara överens om, men när upphör adelskap att vara viktigt att omnämna? Är det 1809 (då adeln förlorar formellt företräde till offentliga ämbeten), 1866 (när ståndsriksdagen avskaffas), 1902 (då det sista adlandet äger rum), 1975 (då adlandet avskaffas) eller 2003 (då Riddarhusförordningen upphör att regleras av riksdagen)? Och kan man dra samma gräns för alla adliga? Personligen är jag rätt övertygad om att adelskap i praktiken var en fortsatt viktig egenskap vid tjänster inom officers- och diplomatkåren långt efter att de formella adliga privilegierna fallit i övrigt. Och nu har vi ännu så länge i princip diskuterat Sverige. Hur skall vi avgöra om och när utländska adelskap är relevanta att nämna? Betänk att det i Storbritannien ännu finns vissa ceremoniella ämbeten liksom parlamentsplatser som är ärftliga inom adeln. Att försöka avgöra exakt vid vilken tid, på vilken plats, för vilka sociala eller yrkesmässiga och sociala grupper en viss faktor slutar att vara relevant att nämna menar jag är omöjligt att göra utan en mycket stor dos rent subjektivitet och riskerar därtill (i ett kollektivt skapat verk) att bli något som bedöms mycket olika av olika användare. Är det då inte bättre att vara objektivt konsekvent och ange adelskap oavsett om det handlar om ett medeltida riksråd, en engelsk lord eller en nutida popsjungande friherrinna? /FredrikT (diskussion) 16 december 2018 kl. 21.36 (CET)

FredrikT, förlåt felaktig pingning tidigare. Men låt mig bara (för att vi ska vara ense om vad som diskuteras) upprepa och göra det tydligt att jag inte ifrågasätter att adlig rang och titel i många fall både kan och bör nämnas i artiklarna. Det kan mycket väl vara relevant information när man beskriver en persons familj och härkomst, uppväxt och mycket annat. Men det bör som så mycket annat avgöras i varje enskilt fall. Nej, min synpunkt gäller när ärvd titel regelmässigt och utan vanlig relevansbedömning placeras före de titlar, yrken, meriter och andra egenskaper som motiverar att personen ifråga (och här talar jag om moderna människor med "vanliga" yrken och positioner) alls omnämns i uppslagsverket. Det handlar även delvis om respekt för artikelobjektets liv och gärning som ofta, även för personen i fråga, måste bedömas som viktigare än att släkthistorien har skickat med en titel som man själv inte har kunnat påverka eller kanske inte ens vill kännas vid. 82.214.50.250 16 december 2018 kl. 22.40 (CET)

Jag tycker personligen inte att adelskap "betyder något", och jag kan sätta gränsen till 1902 om du vill. Jag är dessutom övertygad om att det handlar om titelsjuka (och till viss del fjäsk eller hopp om fjäsk). I egentlig mening handlar det numera om medlemskap i en ideell förening (av någon anledning övergick inte riddarhuset i en korporation, förmodligen för att även såna överlevt sig själv).

Med det sagt så tycker jag inte det är fel att följa en tradition och ordningen säger inget om betydelsen för relevansen, om man inte personligen vill att det ska säga något om den betydelsen. Precis som andranamn och födelsedag är oviktigare för relevansen än författarskap eller andra yrkesval till exempel. Så fortsätt gärna att öppna med titeln för min del. Sen det där med sista blodsdroppen; jösses så plågsamt pinsamt! Och det är inte felaktigt att utelämna titlar eller lägga dom som sista mening.--LittleGun (diskussion) 16 december 2018 kl. 22.52 (CET)

Det här är har blivit en diskussion om vad man tycker om adliga titlar. Wikipedia har ingen åsikt och vilken åsikt redaktörerna här har om adliga titlar eller adelskap ska inte synas i artiklarna. Vad en adlig titel har för betydelse och om de är bra eller dåliga är irrelevant. Wikipedia bör ha ett bruk som liknar det övriga samhället har. Adliga titlar ska inte ges varken större eller mindre betydelse på Wikipedia än någon annanstans. /Machatjkala (diskussion) 17 december 2018 kl. 07.25 (CET)

Jag struntar i vad det finns gränser vid 1809, 2003 eller 2134. Det som bör avgöra är vad adelskapet har haft för betydelse för personen. Om betydelsen varit ringa, så har det inte i biografin att göra. Den regeln kan gälla för vilken tidsperiod och del av världen som helst.

”	Wikipedia är inte … [en] databas för släktforskning	„
– Wikipedia:Vad Wikipedia inte är

Och när det ska nämnas, så ska det anges enligt normalt svenskt språkbruk, inte enligt svwp's relevans-rank. -- 62.20.170.74 17 december 2018 kl. 09.17 (CET)

Det är Din privata åsikt. Den väger inte särskilt tungt. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 09.32 (CET)

Frågan är om någons åsikt kan väga lättare än Tostarpadius åsikter. "Övriga samhället" är inte speciellt entydigt i frågan och inte särskilt intresserat heller, om det är relevant för en person eller inte och om det ska stå i en encyklopedi och om det då finns någon gradering i var det står. Jag tycker det kan följa äldre konventioner, dvs normalt tidigt i introt och för alla adliga. Precis som vi alltid skriver dit andra-namn och födelsedagar. För att det är en konvention, inte för att det är relevant och oberoende av vilken betyelse det haft vilken zodiac någon är född, och oberoende vilken "relevans rank" etc. Vantolkar någon det till att Wikipedia i allmänhet övervärderar eller graderar adelskap så har de fel. Även om det naturligtvis finns enskilda användare som gör det.--LittleGun (diskussion) 17 december 2018 kl. 11.36 (CET)

Vill bara påpeka att ingen har visat att det utanför Wikipedia finns en konvention att alltid skriva ut adliga titlar – i ingresser eller överhuvudtaget. Tvärtom följer varken NE, de lexikon 82.214.50.250 anger ovan eller ”Vem är det?” (1997, finns på Runeberg) någon sådan konvention. /NH 17 december 2018 kl. 12.16 (CET)

Men i Statskalendern fanns väl den här ordningsföljden, d v s bördstitel föregick examenstitel som föregick tjänstetitel, innan de helt sonika tog bort alla adliga titlar. Ataraxim (diskussion) 17 december 2018 kl. 12.22 (CET)

LittleGun: jag vet inte om formuleringen "Sen det där med sista blodsdroppen; jösses så plågsamt pinsamt!" var riktad till mig eller någon annan (kan inte se att någon sådan formulering återfinns tidigare i tråden ö h t), men om den var den så får jag erkänna att jag inte förstår vad Du menar med den. /FredrikT (diskussion) 17 december 2018 kl. 12.39 (CET)

FredrikT: Det handlade om argumenterandet här: [15]. Jag borde inte kommenterat det här på Bybrunnen alls, sorry.--LittleGun (diskussion) 17 december 2018 kl. 13.06 (CET)

Jag skulle bara vilja säga att jag har blivit skolad av gemenskapen att först och främst framhäva det som är relevant, alltså det som är anledningen till att det finns en artikel om ämnet. Och när småartiklar raderas heter det ju ofta att innehållet inte förklarade ämnets relevans, vilket också antyder något om hur man förväntas utforma artiklar i grunden. Av Wikipedia som helhet att döma framstår det alltså verkligen inte som självklart att ha som utgångspunkt att inleda med titlar, och det är nog något man bör ha i åtanke. Jag tror dock inte att jag någonsin uttryckligen har reagerat på bruket, även om jag i alla fall en gång har hajat till (i Carl Johan De Geer, som enligt vad som lärs ut och signaleras ser ut att finnas på Wikipedia i första hand för att han är friherre).

Uppgifter om födelsedatum och -ort kan emellertid inte jämställas med titlar, medfödda eller ej. Sådana uppgifter är ju samhällets gängse sätt att identifiera en människa, tillsammans med det fullständiga namnet, och har naturligtvis inget med (ir)relevans att göra. Det är bokstavligt talat samma uppgifter som står i vederbörandes pass. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 17 december 2018 kl. 12.44 (CET)

Men just bördstiteln hör väl närmast ihop med namnet. Då man i löptext skriver om någon blir ju ordningen omvänd, exv "gifte sig med regeringsrådet, greve Gustaf Humlestierna", d v s adelstiteln kommer närmast namnet. Kanske det är just därför som tyskarna inbakar sina adelstitlar bland förnamnen. :) Ataraxim (diskussion) 17 december 2018 kl. 12.58 (CET)

Vet inte, så jag borde egentligen inte säga mer. Det jag syftade på mer specifikt var den friherrliga titeln som det först uppräknade i predikativ position i förhållande till (artikel)subjektet:

"[Carl Johan De Geer] är en svensk friherre, konstnär, författare, filmskapare, musiker, designer, kulturjournalist, fotograf, skådespelare och scenograf, tillhörande ätten De Geer af Finspång."

Syntaktiskt sett är det för övrigt rimligare att avsluta uppräkningen med det som nu nämns först och sist som en gemensam punkt: "och friherre tillhörande ätten De Geer af Finspång", då dessa båda uppgifter väl hör ihop? Nu är den här diskussionen inte till för att diskutera enskildheter, jag vet, men det är värt att nämna som ytterligare ett exempel på vad som kan hända rent informationsmässigt när adelskapet placeras främst. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 17 december 2018 kl. 14.43 (CET)

Slutsats: Konsensus saknas och jag återställer därför ändringar

Diskussionen visar tydligt att det inte råder konsensus och allmän acceptans för den hittills tillämpade principen, att de adliga titlarna i förekommande fall regelmässigt ska inleda uppräkningarna över en biograferad persons olika börds- och yrkestitlar. Därför får vi göra som vanligt när det råder olika uppfattningar och tillämpa ett pragmatiskt och situationsanpassat förhållningssätt som inte sätter någon princip framför någon annan. Jag kommer därför, med stöd av denna konsensusbrist, att åter genomföra den ändring i artikeln Jonas De Geer som återställdes och som utlöste denna diskussion, samt återställa den tidigare skrivningen i artikeln Povel Ramel (som har ändrats under diskussionens gång). 82.214.50.250 17 december 2018 kl. 15.44 (CET)

Fel. Om konsensus saknas så är det status quo som gäller. Den hittills tillämpade principen gäller tills konsensus om en ny princip är etablerad. /ℇsquilo 17 december 2018 kl. 15.57 (CET)

Helt korrekt slutsats. Ip-numrets ändringar kommer givetvis att återställas. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2018 kl. 17.55 (CET)

Relevansdiskussion

Vad krävs för att ordföranden i ideella föreningars riksförbund är relevanta~på bara den meriten? Intresserade får gärna titta in här: Diskussion:Malin Arlinder-Ekberg. Malin Arlinder-Ekberg är ordförande för Sveriges Naturistförbund och hennes artikel har nyligen raderats.--LittleGun (diskussion) 17 december 2018 kl. 11.41 (CET)

Slamkrypare

Jag har problem med artikeln om slamkrypare. Kom gärna med konstruktiv kritik i diskussionen här. --AHA (diskussion) 17 december 2018 kl. 12.07 (CET)