Wikipedia:Projekt Nationella minoriteter i Sverige
Projektet[redigera | redigera wikitext]
Syftet med projektet är dels att förbättra kommun- och regionartiklarna med:
- information om förvaltningsområdena samt,
- en bättre historisk bakgrund om de nationella minoriteterna
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Det har framförts att vi har för lite information om våra svenska erkända minoriteter, i synnerhet i artiklarna om de svenska kommunerna som ingår i Förvaltningsområdena för samiska, meänkieli och finska.
Material och sammanställningar[redigera | redigera wikitext]
Status på artiklar för kommuner inom förvaltningsområdet för finska[redigera | redigera wikitext]
#Diskussion flyttad från Diskussion:Förvaltningsområdet för finska
Jag tog och gjorde en översikt över artiklarna för de kommuner som ingår i Förvaltningsområdet för finska. Det jag tittar på är a) om kommunens namn finns på finska i ingressen, b) om artikeln innehåller information om förvaltningsområdet och i så fall i vilket avsnitt samt c) om kommunen ligger inom områden som under tidig- eller förmodern tid haft skogsfinsk befolkning, skogsfinsk bebyggelse eller så kallade finnmarker. Syftet med tabellen är att säkerställa att artiklarna i största möjliga utsträckning är harmoniserade efter samma principer (se diskussionen i Bybrunnen om kommunnamn på finska). Jag lägger in uppgifter om finnbebyggelser varefter, tomma rutor behöver fyllas i. I en del av kommunartiklarna kan det vara en god idé att nämna om skogsfinnar funnits i området historiskt. Det är fritt fram för andra användare att redigera tabellen. Eli Olsson (diskussion) 14 april 2023 kl. 20.27 (CEST)
- Lägger in text av Yger: "Bara som påminnelse vad vi beslutat. Det vi sagt är att namnet på andra språk än svenska inte skall vara med i ingressen. Att information om förvaltningsområdet tillsammans med kommunnamnet på aktuellt språk skall i under adm historik ...". Eli Olsson (diskussion) 14 april 2023 kl. 20.27 (CEST)
- Det snyggaste vore ju om man gick in och la in kompletterande text i artiklarna med en länkning till de respektive artiklarna som du kallar Historisk skogsfinsk bebyggelse. Lägg gärna upp en projektsida på de staplar du gjort på diskussionssidorna för respektive artikel om Förvaltningsområdet för X. Det rör egentligen inte arbetet med den enskilda artikeln och det är bra alla finns samlade. Säg till om du vill ha hjälp att lägga upp en projektsida.NnieAndersson (diskussion) 14 april 2023 kl. 21.04 (CEST)
- Det skedde en betydande inflyttning av finnar (och tornedalingar) till Kalixområdets sågverk under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Särskilt Båtskärsnäs blev berört av detta, då ortens lokalform Baskeri skapades under den här tiden (finskspråkig form är Paaskeri) och lever kvar än idag. /Portunes (disk) 14 april 2023 kl. 22.53 (CEST)
- Sen har det skett väldigt mycket inflyttning till gränskommunerna från Finland utanför Tornedalen. Se exempelvis antalet födda i Finland i kommunerna Pajala, Övertorneå, Haparanda, Gällivare och Kiruna. Efter 1809 är ju tekniskt sett inflyttande från östra delen av älven över till västra sidan också en form av invandring. En sak jag upptäckt när jag gått igenom primärmaterialen är att ett betydande antal personer som var födda i Finland får sin födelseort ändrad längre fram (troligtvis pga misstag). När jag läste utdragen ur församlingsböckerna 1900 och 1910 upptäckte jag många fall där detta skett. /Portunes (disk) 14 april 2023 kl. 22.58 (CEST)
- Det skedde en betydande inflyttning av finnar (och tornedalingar) till Kalixområdets sågverk under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Särskilt Båtskärsnäs blev berört av detta, då ortens lokalform Baskeri skapades under den här tiden (finskspråkig form är Paaskeri) och lever kvar än idag. /Portunes (disk) 14 april 2023 kl. 22.53 (CEST)
- Det snyggaste vore ju om man gick in och la in kompletterande text i artiklarna med en länkning till de respektive artiklarna som du kallar Historisk skogsfinsk bebyggelse. Lägg gärna upp en projektsida på de staplar du gjort på diskussionssidorna för respektive artikel om Förvaltningsområdet för X. Det rör egentligen inte arbetet med den enskilda artikeln och det är bra alla finns samlade. Säg till om du vill ha hjälp att lägga upp en projektsida.NnieAndersson (diskussion) 14 april 2023 kl. 21.04 (CEST)
| Län | Kommun | Har namn på finska i ingress | Information om förvaltningsområdet | Historisk skogsfinsk bebyggelse |
|---|---|---|---|---|
| Norrbotten | Gällivare kommun | Nej | Nej | Nej, skogsfinnarnas utbredningsområde hade sin nordgräns i södra Lappland och närliggande bygder i Ångermanland och Jämtland.[1] |
| Norrbotten | Haparanda kommun | Nej | Ja, under Språk | Nej, skogsfinnarnas utbredningsområde hade sin nordgräns i södra Lappland och närliggande bygder i Ångermanland och Jämtland.[1] |
| Norrbotten | Kiruna kommun | Nej | Ja, under Administrativ historik och Språk | Nej, skogsfinnarnas utbredningsområde hade sin nordgräns i södra Lappland och närliggande bygder i Ångermanland och Jämtland.[1] |
| Norrbotten | Pajala kommun | Nej | Ja, under Språk | Nej, skogsfinnarnas utbredningsområde hade sin nordgräns i södra Lappland och närliggande bygder i Ångermanland och Jämtland.[1] |
| Norrbotten | Övertorneå kommun | Nej | Ja, under Administrativ historik | Nej, skogsfinnarnas utbredningsområde hade sin nordgräns i södra Lappland och närliggande bygder i Ångermanland och Jämtland.[1] |
| Stockholm | Botkyrka kommun | Nej | Nej | |
| Södermanland | Eskilstuna kommun | Nej | Ja, under Språk | Skedde tidigt inflytning till delar av Södermanland. T.ex. tillkom i början av 1580-talet minst tre finnbosättningar i Kjula (Broberg 1988). |
| Västmanland | Hallstahammars kommun | Nej | Ja, under Administrativ historik | |
| Stockholm | Haninge kommun | Nej | Nej | |
| Stockholm | Huddinge kommun | Nej | Nej | |
| Uppsala | Håbo kommun | Nej | Nej | |
| Västmanland | Köpings kommun | Nej | Nej | |
| Stockholm | Sigtuna kommun | Nej | Nej | |
| Stockholm | Solna kommun | Nej | Nej | |
| Stockholm | Stockholms kommun | Nej | Nej | |
| Stockholm | Södertälje kommun | Nej | Ja, under Språk | |
| Uppsala | Tierps kommun | Nej | Nej | |
| Stockholm | Upplands Väsby kommun | Nej | Nej | |
| Stockholm | Upplands-Bro kommun | Nej | Nej | |
| Uppsala | Uppsala kommun | Nej | Nej | |
| Uppsala | Älvkarleby kommun | Nej | Ja, under Språk | |
| Stockholm | Österåkers kommun | Nej | Nej | |
| Uppsala | Östhammars kommun | Nej | Nej | |
| Västra Götaland | Borås kommun | Nej | Ja, under Administrativ historik | Ingen känd skogsfinsk närvaro i Borås kommun. |
| Västmanland | Surahammars kommun | Nej | Nej | |
| Västmanland | Västerås kommun | Nej | Ja, under Språk | |
| Västra Götaland | Göteborgs kommun | Nej | Nej | Ingen känd skogsfinsk närvaro i Göteborgs kommun. |
| Gävleborg | Hofors kommun | Nej | Nej | Under början av 1600-talet fanns finnboställen på Barkhyttan och Sibbersbo i Torsåkers socken (Broberg 1988:68f). |
| Norrbotten | Kalix kommun | Nej | Ja, under Språk | Nej, skogsfinnarnas utbredningsområde hade sin nordgräns i södra Lappland och närliggande bygder i Ångermanland och Jämtland.[1] |
| Västmanland | Skinnskattebergs kommun | Nej | Nej | |
| Stockholm | Sundbybergs kommun | Nej | Nej | |
| Västerbotten | Umeå kommun | Nej | Ja, under Minoriteter | |
| Gävleborg | Gävle kommun | Nej | Nej | Ja, till exempel Hille finnskog och Hamrånge finnskog. Ett av de tidigaste beläggen för finnar i området är Anders finne som erlade skatt för råg 1596-1601 i Järvsta, Valbo socken (Broberg 1988:68). |
| Örebro | Hällefors kommun | Nej | Nej | Ja, se Grythytte och Hällefors bergslag ("Under medeltiden var bergslaget mestadels skogsbygd. Det var först under 1600-talet som bergsbruket också kom att sprida sig till bergslagets områden. En inflyttning av finska nybyggare ledde till att en "finnmark" uppstod, och områdets ursprung var tydligt ännu långt in på 1800-talet.") |
| Örebro | Karlskoga kommun | Nej | Nej | Ja, se Finsk bosättning i Karlskogaområdet. |
| Örebro | Lindesbergs kommun | Nej | Nej | |
| Östergötland | Norrköpings kommun | Nej | Nej | Finns enstaka tidiga uppgifter om finnar i Östergötland. T.ex. en finne Mattes Holekannen i Konungsunds socken 1596 (Broberg 1988:55). |
| Stockholm | Norrtälje kommun | Nej | Ja, under Språk | |
| Västra Götaland | Skövde kommun | Nej | Nej | Ingen känd skogsfinsk närvaro i Skövde kommun. |
| Västra Götaland | Trollhättans kommun | Nej | Nej | Ingen känd skogsfinsk närvaro i Trollhättans kommun. |
| Dalarna | Borlänge kommun | Nej | Nej | |
| Uppsala | Enköpings kommun | Nej | Nej | |
| Östergötland | Finspångs kommun | Nej | Nej | Ingen känd skogsfinsk närvaro i Finspångs kommun. |
| Norrbotten | Luleå kommun | Nej | Nej | Nej, skogsfinnarnas utbredningsområde hade sin nordgräns i södra Lappland och närliggande bygder i Ångermanland och Jämtland.[1] |
| Östergötland | Motala kommun | Nej | Nej | Ingen känd skogsfinsk närvaro i Motala kommun. |
| Gävleborg | Sandvikens kommun | Nej | Nej | 1607 skattade fyra finnar för torpen Finnäs, Järbo, Kungsberg och Botjärn i Järbo socken samt Stocksbo i Ovansjö socken (Broberg 1988:68f). |
| Västra Götaland | Uddevalla kommun | Nej | Nej | Ingen känd skogsfinsk närvaro i Uddevalla kommun. |
| Örebro | Örebro kommun | Nej | Nej | Finns en tidig finsk närvaro i området. Till exempel slår en Hans finne sig ned i Södra Malgräva i Asker 1581 (Broberg 1988:56). |
| Örebro | Degerfors kommun | Nej | Ja, under Språk | Ingen känd skogsfinsk närvaro i Finspångs kommun. |
| Västmanland | Fagersta kommun | Nej | Nej | |
| Västernorrland | Sundsvalls kommun | Nej | Nej | Ja, skogsfinska bosättningar fanns i Attmar, Njurunda, Selånger, Stöde, Sättna och Tuna. Se blogginlägget Finska nybyggare och finnbyar i Medelpad. |
| Södermanland | Trosa kommun | Nej | Nej | Ingen känd skogsfinsk närvaro i Trosa kommun. |
| Dalarna | Ludvika kommun | Nej | Nej | Ja, Grangärde finnmark och Säfsnäs (f.d. Nås södra finnmark)[2] |
| Skåne | Malmö kommun | Nej | Nej | Nej, det finns inga skogsfinska bygder i Skåne. |
| Västra Götaland | Mariestads kommun | Nej | Nej | Ingen känd skogsfinsk närvaro i Mariestads kommun. |
| Stockholm | Nykvarns kommun | Nej | Nej | |
| Södermanland | Oxelösunds kommun | Nej | Nej | Ingen känd skogsfinsk närvaro i Oxelösunds kommun. |
| Dalarna | Smedjebackens kommun | Nej | Nej | Ja, skogsfinsk bosättning i Norrbärke, Söderbärke och Malingsbo[3] |
| Skåne | Trelleborgs kommun | Nej | Nej | Nej, det finns inga skogsfinska bygder i Skåne. |
| Jönköping | Gislaveds kommun | Nej | Nej | |
| Stockholm | Järfälla kommun | Nej | Nej | |
| Västerbotten | Skellefteå kommun | Nej | Ja, under Minoriteter | |
| Gävleborg | Söderhamns kommun | Nej | Nej | |
| Västernorrland | Kramfors kommun | Nej | Nej | Ja, se Kramfors finnmark. |
| Örebro | Laxå kommun | Nej | Nej | Tidig finsk inflyttning till Finnerödja, "När finländska arbetare under senare hälften av 1500-talet flyttade till skogsområdet Tiveden, började den egentliga bebyggelsen i Finnerödja, som ursprungligen var namnet på en gård (1587), men blev sedan sockennamn för Finnerödja socken." Se även Nordisk familjebok. |
| Västernorrland | Örnsköldsviks kommun | Nej | Nej | Skogsfinnar bosatte sig i stora delar av Ångermanland. I Örnsköldsviks kommun handlade det om socknarna Arnäs, Nätra, Själevad, Sidensjö, Anundsjö.[4] |
Litteratur som bör gås igenom[redigera | redigera wikitext]
Broberg, Richard (1988). Finsk invandring till mellersta Sverige. En översikt från medeltiden till 1600-talets slut. Uppsala: Dialekt- och ortnamnsarkivet. Libris 7750065. https://www.isof.se/download/18.317326fe1795688972721c8d/1622044608562/Svenska%20landsmål%20och%20Svenskt%20folkliv_1988_h314.pdf. Läst 14 april 2023
- (43-54) Finnarna i Södermanland.
- (54-55) Finnarna i Östergötland.
- (55-57) Finnarna i Närke.
- (57-59) Karlskogaområdets finnar.
- (59-68) Tivedsfinnarna.
- (68-77) Södra Norrland, Dalarna och Västmanland.
- (77-148) Diverse artiklar om finnarna i Värmland.
Status på artiklar för kommuner inom förvaltningsområdet för samiska[redigera | redigera wikitext]
#Diskussion flyttad från Diskussion:Förvaltningsområdet för samiska
Jag tog och gjorde en översikt över artiklarna för kommunerna som ingår i Förvaltningsområdet för samiska. Det jag tittar på är a) om kommunens namn finns på någon samisk varietet i ingressen, b) om artikeln innehåller information om förvaltningsområdet och i så fall i vilket avsnitt samt c) om kommunen ligger inom traditionellt eller historiskt samiskt område. När jag undersökte den tredje punkten utgick jag främst från SOU 2006:14 som innehåller en karta över samiska sedvaneområden (alltså områden där samerna har renskötselrätt). Ett par kommuner har en lång samisk historia med en kontinuerlig samisk närvaro, men har stora områden som inte är säkra sedvanemarker utifrån sedvanerättsutredningen 2006. I övrigt har jag utgått från Sápmi-kartan på Samiskt informationscentrums hemsida. Diskussionen på Bybrunnen om finska kommunnamn, som går in i frågan om kommunnamn på samiska, har jag läst men jag ger mig ogärna in i den diskussionen. Syftet med nedanstående tabell är att få en överblick över hur dessa frågor fram tills nu har hanterats i de olika artiklarna. Jag anser att artiklarna i hög utsträckning bör harmoniseras och redigeras utifrån likartade principer. Jag tar inte ställning i sakfrågan här. Eli Olsson (diskussion) 14 april 2023 kl. 16.16 (CEST)
- Ja det är min tanke göra just det med start vid månadsskiftet. Den långa diskussionen du refererar till handlade till del om detta och den har nu landat i hur harmoniseringen skall göras Yger (diskussion) 14 april 2023 kl. 16.23 (CEST)
- Och din tabell kan nog bli mycket användbar i det arbetet Yger (diskussion) 14 april 2023 kl. 16.25 (CEST)
- Ska nämna att tabellen gärna får uppdateras av andra användare. Eli Olsson (diskussion) 14 april 2023 kl. 16.42 (CEST)
- På Luleå kommuns område har samebyarna Gällivare, Jåhkågasska, Sirges, Tuorpon och Udtja vinterbetesmarker. På Umeå kommuns område har samebyarna Ran och Ubmeje vinterbetesmarker. På Örnsköldsviks kommuns område har samebyarna Vilhelmina norra och Vilhelmina södra vinterbetesmarker. På Sundsvalls kommuns område har Jijnjevaerie, Jovnevaerie, Voernese och Raedtievaerie samebyar vinterbetesmarker. Samebyarna har rätt att låta renarna beta på vinterbetesmarker under perioden 1 oktober till 30 april. /Portunes (disk) 14 april 2023 kl. 16.56 (CEST)
- Kusttrakterna har väl i alla tider använts som vinterbetesland och hur områdena används idag framgår av kartan över Sveriges samebyar på Sametingets hemsida. Tittar vi på SOU-kartan har olika områden i norra Sverige delats upp i fem kategorier. Kategori ett är områden med bevisad renbetesrätt, kategori två är områden där markägare anser att renbetesrätten inte är bevisad men enligt utredningen finns övervägande sannolik renbetesrätt. Kategori tre är områden där samer hävdar renbetesrätt, men inte är bevisad eller mindre sannolik renbetesrätt. Kategori fyra är områden där renbetesrätt saknas och kategori fem är områden som undantogs på grund av pågående domstolsprocesser. Kartan är förstås mycket förenklad. Tittar vi på områdena kring städerna Luleå, Umeå och Örnsköldsvik är de indelade i flera olika kategorier. I Luleå är områdena kring staden kat. 2, medan övriga områden har diverse andra kategoriseringar. Råneå i Luleå kommun har bevisad och oomtvistad renbetesrätt (kat. 1). Umeå kommun ligger inom kat. 2, alltså övervägande sannolik renbetesrätt. Örnsköldsvik ligger huvudsakligen inom kat. 3, även om Skorped som ligger inom kommunen är kat. 2 och norra delen av kommunen är kat. 1. Rent generellt ska dock sägas att bevisläget kraftigt förbättrats sedan Nordmalingsdomen i HD 2011, som ju samebyarna vann. Justerar tabellen nedan, eftersom åtminstone huvuddelen av kommunernas områden bevisligen har renbetesrätt. Eli Olsson (diskussion) 14 april 2023 kl. 17.54 (CEST)
- Området från Söderhamn i söder till Örnsköldsvik i norr (3-B) är enligt SOU 2006:14 "Av samerna påstådd men enligt vår bedömning inte bevisad eller mindre sannolik renbetesrätt". I utredningen framgår att för "de norra delarna av området 3 B finns ett tillräckligt historiskt material för att kunna konstatera att det rör sig om ett område av kategori 1. Däremot accepteras att huvuddelen av område 3 B utgör ett område av kategori 3" (s. 517). Det är bedömningen som finns i SOU 2006:14 som jag utgår från i tabellen och därför ändrar jag inte det som står om Sundsvalls kommun. (Även om jag personligen inte hyser något tvivel om att renskötselrätt föreligger inom Sundsvalls kommun, inte minst om man ser till nuvarande bevisläge och jämför det med beviskraven som ställdes i Nordmalingsmålet). Eli Olsson (diskussion) 14 april 2023 kl. 18.04 (CEST)
- Kusttrakterna har väl i alla tider använts som vinterbetesland och hur områdena används idag framgår av kartan över Sveriges samebyar på Sametingets hemsida. Tittar vi på SOU-kartan har olika områden i norra Sverige delats upp i fem kategorier. Kategori ett är områden med bevisad renbetesrätt, kategori två är områden där markägare anser att renbetesrätten inte är bevisad men enligt utredningen finns övervägande sannolik renbetesrätt. Kategori tre är områden där samer hävdar renbetesrätt, men inte är bevisad eller mindre sannolik renbetesrätt. Kategori fyra är områden där renbetesrätt saknas och kategori fem är områden som undantogs på grund av pågående domstolsprocesser. Kartan är förstås mycket förenklad. Tittar vi på områdena kring städerna Luleå, Umeå och Örnsköldsvik är de indelade i flera olika kategorier. I Luleå är områdena kring staden kat. 2, medan övriga områden har diverse andra kategoriseringar. Råneå i Luleå kommun har bevisad och oomtvistad renbetesrätt (kat. 1). Umeå kommun ligger inom kat. 2, alltså övervägande sannolik renbetesrätt. Örnsköldsvik ligger huvudsakligen inom kat. 3, även om Skorped som ligger inom kommunen är kat. 2 och norra delen av kommunen är kat. 1. Rent generellt ska dock sägas att bevisläget kraftigt förbättrats sedan Nordmalingsdomen i HD 2011, som ju samebyarna vann. Justerar tabellen nedan, eftersom åtminstone huvuddelen av kommunernas områden bevisligen har renbetesrätt. Eli Olsson (diskussion) 14 april 2023 kl. 17.54 (CEST)
- På Luleå kommuns område har samebyarna Gällivare, Jåhkågasska, Sirges, Tuorpon och Udtja vinterbetesmarker. På Umeå kommuns område har samebyarna Ran och Ubmeje vinterbetesmarker. På Örnsköldsviks kommuns område har samebyarna Vilhelmina norra och Vilhelmina södra vinterbetesmarker. På Sundsvalls kommuns område har Jijnjevaerie, Jovnevaerie, Voernese och Raedtievaerie samebyar vinterbetesmarker. Samebyarna har rätt att låta renarna beta på vinterbetesmarker under perioden 1 oktober till 30 april. /Portunes (disk) 14 april 2023 kl. 16.56 (CEST)
- Ska nämna att tabellen gärna får uppdateras av andra användare. Eli Olsson (diskussion) 14 april 2023 kl. 16.42 (CEST)
- Och din tabell kan nog bli mycket användbar i det arbetet Yger (diskussion) 14 april 2023 kl. 16.25 (CEST)
| Län | Kommun | Har namn på samiska i ingress | Information om förvaltningsområdet | Inom traditionellt och historiskt samiskt område |
|---|---|---|---|---|
| Norrbotten | Kiruna kommun | Nej | Ja, under Administrativ historik | Ja, på sedvanemarker |
| Norrbotten | Gällivare kommun | Nej | Nej | Ja, på sedvanemarker |
| Norrbotten | Jokkmokks kommun | Nej | Nej | Ja, på sedvanemarker |
| Norrbotten | Arjeplogs kommun | Nej | Ja, under Språk | Ja, på sedvanemarker |
| Norrbotten | Arvidsjaurs kommun | Ja, umesamiska | Ja, under Språk | Ja, på sedvanemarker |
| Norrbotten | Luleå kommun | Nej | Nej | Ja, på sedvanemarker |
| Västerbotten | Sorsele kommun | Ja, umesamiska | Ja, under Språk | Ja, på sedvanemarker |
| Västerbotten | Malå kommun | Nej | Ja, under Språk | Ja, på sedvanemarker |
| Västerbotten | Storumans kommun | Nej | Ja, under Språk | Ja, på sedvanemarker |
| Västerbotten | Lycksele kommun | Nej | Ja, under Språk | Ja, på sedvanemarker |
| Västerbotten | Umeå kommun | Nej | Ja, under Minoriteter | Ja, på sedvanemarker |
| Västerbotten | Vilhelmina kommun | Ja, sydsamiska | Ja, under Språk | Ja, på sedvanemarker |
| Västerbotten | Dorotea kommun | Ja, sydsamiska | Nej | Ja, på sedvanemarker |
| Västerbotten | Åsele kommun | Nej | Nej | Ja, på sedvanemarker |
| Västerbotten | Vindelns kommun | Nej | Nej | Ja, på sedvanemarker |
| Jämtland | Strömsunds kommun | Ja, sydsamiska | Nej | Ja, på sedvanemarker |
| Jämtland | Krokoms kommun | Ja, sydsamiska | Nej | Ja, på sedvanemarker |
| Jämtland | Åre kommun | Ja, sydsamiska | Ja, under Språk | Ja, på sedvanemarker |
| Jämtland | Östersunds kommun | Nej | Ja, under Administrativ historik | Ja, på sedvanemarker |
| Jämtland | Bergs kommun | Ja, sydsamiska | Ja, under Språk | Ja, på sedvanemarker |
| Jämtland | Härjedalens kommun | Ja, sydsamiska | Ja, under Språk | Ja, på sedvanemarker |
| Västernorrland | Örnsköldsviks kommun | Ja, sydsamiska | Nej | Ja, på sedvanemarker |
| Västernorrland | Sundsvalls kommun | Nej | Nej | Kommunen har en lång samisk historia |
| Dalarna | Älvdalens kommun | Ja, sydsamiska | Ja, under Administrativ historik | Ja, på sedvanemarker |
| Stockholm | Stockholms kommun | Nej | Nej | Nej |
Status på artiklar för kommuner inom förvaltningsområdet för meänkieli[redigera | redigera wikitext]
#Diskussion flyttad från Diskussion:Förvaltningsområdet för meänkieli
Jag tog och gjorde en översikt över artiklarna för de kommuner som ingår i Förvaltningsområdet för meänkieli. Det jag tittar på är a) om kommunens namn finns på meänkieli i ingressen, b) om artikeln innehåller information om förvaltningsområdet och i så fall i vilket avsnitt samt c) om kommunen ligger inom områden som historiskt haft en befolkning tillhörande den nationella minoriteten tornedalingar. Syftet med tabellen är att säkerställa att artiklarna i största möjliga utsträckning är harmoniserade efter samma principer (se diskussionen i Bybrunnen om kommunnamn på finska, som anknyter till den här frågan). Det är fritt fram för andra användare att uppdatera tabellen. Eli Olsson (diskussion) 14 april 2023 kl. 19.00 (CEST)
- Bara som påminnelse vad vi beslutat. Det vi sagt är att namnet på andra språk än svenska inte skall vara med i ingressen. Att information om förvaltningsområdet tillsammans med kommunnamnet på aktuellt språk skall i under adm historik, och så blir det när jag gått igenom dem. Din sista kolumn är av stort värde och kan komplettera det jag tänkt lägga in Yger (diskussion) 14 april 2023 kl. 19.05 (CEST)
- jag har korrigerat spalt 2, det var missat i två kommuner där det fanns. Håller med om att det är spalt tre som är intressant och det jag önskar att ska fyllas på i kommunartiklarna. NnieAndersson (diskussion) 14 april 2023 kl. 20.56 (CEST)
| Län | Kommun | Har namn på meänkieli i ingress | Information om förvaltningsområdet | Område som historiskt haft meänkieli-talande befolkning |
|---|---|---|---|---|
| Norrbotten | Gällivare kommun | Nej | Ja, under Minoriteter | Ja, men inte en del av Tornedalen |
| Norrbotten | Haparanda kommun | Nej | Ja, under Språk | Ja, i Tornedalen |
| Norrbotten | Kiruna kommun | Nej | Ja, under Administrativ historik och Språk | Ja, i Tornedalen |
| Norrbotten | Pajala kommun | Nej | Ja, under Språk | Ja, i Tornedalen |
| Norrbotten | Övertorneå kommun | Nej | Ja, under Administrativ historik och Språk | Ja, i Tornedalen |
| Norrbotten | Kalix kommun | Nej | Ja, under Språk | Nej, men närliggande |
| Norrbotten | Luleå kommun | Nej | Nej | Nej, men närliggande |
| Västerbotten | Umeå kommun | Nej | Ja, under Minoriteter | Nej |
| Stockholm | Stockholms kommun | Nej | Nej | Nej |
Logg (inkl. länkar till diskussioner)[redigera | redigera wikitext]
- 2023-04-14 Projektet startar. Målen är ännu inte helt färdigformulerade. Eli Olsson kämpar på med tabeller för att ge en översikt och Yger arbetar med att lägga in information om förvaltningsområde inunder Administrativ historik. Vidare finns fler användare som arbetar med att se över kategorier för dessa kommuner.NnieAndersson (diskussion) 15 april 2023 kl. 08.39 (CEST)
- 2023-04-14 de tre artiklarna om förvaltningsområdena finns nu~, där ingående kommuner finns med källbelagd info om från vilket år de ingick. Kategorin för kommuner inom förvaltningsområdet för meänkieli fixad.Yger (diskussion) 15 april 2023 kl. 11.04 (CEST)
- 2023-04-17 Jag har nu kommunicerat med ansvarig för minoritet.se och det visar sig deras "namn" inte har en offiicell karaktär, utan bara språkfolk som försökt översätta. Alla finska namn är fel, rätt finns dock på fi:Luettelo Ruotsin kunnista även de samiska är i stor utsträckning fel, flera motsägs av ölantmäteriet och man har inte slagit fast hur hantera de olika dialekatla namnen. De 9 på meäkieliska tror jag mer påYger (diskussion) 17 april 2023 kl. 17.13 (CEST)
- 2023-04-17 Ett utkast på hur avsnitt Språk kan utvecklas är gjort i Övertorneå kommun#Språk. Synpunkter efterfrågas.NnieAndersson (diskussion) 17 april 2023 kl. 23.09 (CEST)
- ser bra ut men saknar något om meäkaliska.Yger (diskussion) 18 april 2023 kl. 07.16 (CEST)
- 2023-04-26 Jag har nu lagt in om detta om finska på alla 66 berörda kommuner. Jag valde en mycket enkel grundform av meddelandet och la till om finskt namn på kommunen enbart för Haparanda, Kiruna, Luleå, Umeå och Övertorneå där jag kunde med sökning bekräfta det användes av kommunen själv. Jag hitta inget som stadfäste Gällivares finska namn "Jällivaara(n kunta)" och tog inte upp den namnformen. Jag tog heller inte upp (nu) Tukholma(n kunta) för Stockholm, men kommer återkomma där. Jag såg igenom hur detta med förvaltningsområde omnämnanden i kommunartiklarna och tyckte inte det var något problem med visst överlapp (tveksammast i Umeå kommun). Jag kommer behöva putsa på det jag lagt in när jag senare lägger in om de andra förvaltningsområdena i kommunartiklarna.Yger (diskussion) 26 april 2023 kl. 12.14 (CEST)
- 2023-04-26 Nu även de nio med meänkieli upplagda, där jag tog namnen från minoritete.se.Yger (diskussion) 26 april 2023 kl. 15.56 (CEST)
- 2023-04-27 mu slutfört även samiska. Jag mailade två kommuner för att få rätt namn och har i 2-3 fall tagit bort text under språk, då enbart det administrativa nämndes Yger (diskussion) 27 april 2023 kl. 09.43 (CEST)
- 2023-11-19 Förvisso inget vidare arbete med kommunartiklarna, men skapat ett antal artiklar relaterade till Sverigefinnar, försökt samla alla relaterade artiklar till detta område i Kategori:Sverigefinnar samt skapat Mall:Sverigefinnar i syfte att ge en överblick om de väsentligaste artiklarna på detta område. Tips och synpunkter mottages tacksamt!NnieAndersson (diskussion) 19 november 2023 kl. 22.22 (CET)
- Artikeln Sveriges nationella minoriteter skrevs.NnieAndersson (diskussion) 21 november 2023 kl. 20.13 (CET)
Närliggande projekt[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g] Eriksson, Tord (2009). Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 1. https://nattidskriftenvasterbotten.se/2021/11/13/om-skogsfinnarna-i-vasterbotten-del-1/. Läst 14 april 2023
- ^ Finnmarker i sydvästra Dalarna. Falun: Länsstyrelsen Dalarna. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.14e585681665e51b751283c/1539352931467/Finnmarker-webb.pdf?TSPD_101_R0=088d4528d9ab2000004d9a117924783a1de472b68484fe78145222d5d6f16e9857c46fd5390f6f72083b305fab1430005dd5782e5ca1c77295ef94271776dffe4a3784e467a4dea6de0e8054b2c01deaa3d379de7f45f2a8408fc3b14d4bf9b8. Läst 14 april 2023
- ^ Norlander, Christina (2009). Skogsfinsk kolonisation och gruvdrift i en bergslagsbygd. https://www.finnsam.org/uppsatser/skogsfinsk_kolonisation_och_%20gruvdrift.pdf. Läst 14 april 2023
- ^ ”Skogsfinnar och samer i Ångermanland – Helena Bure Wijk – Släktforskning”. Helena Bure Wijk - Släktforskning. https://helenaburewijk.com/tag/skogsfinnar-och-samer-i-angermanland/. Läst 14 april 2023.