Formel 1
| FIA Formula 1 World Championship | |
 Första varvet av Malaysias Grand Prix 2010. | |
| Allmän information | |
|---|---|
| Kategori | Formelbilracing |
| Länder/region | Internationell |
| Antal säsonger | 67 |
| Första säsong | 1950 |
| Bilar (2017) | |
| Motor |  Ferrari  Honda  Mercedes-Benz  Renault |
| Däck | Pirelli |
| Senaste mästare (2017) | |
| Förare |  Lewis Hamilton |
| Konstruktör | Mercedes |
Formel 1, förkortat F1 (engelska: Formula One[1]), är tävlingar på asfalterade banor med ensitsiga formelbilar och i övrigt konstruerade enligt FIA:s bestämmelser. Samtliga tävlingar i sporten ingår numera i världsmästerskapet i Formel 1, vars officiella namn är FIA Formula One World Championship. Varje tävling benämns Grand Prix, GP, där förare och konstruktörer kan vinna poäng i de båda klasserna, som sedan summeras för att avgöra vinnare för respektive säsongs FIA Formula One World Championship. 2010 års säsong sågs av 527 miljoner människor via TV.[2]
Sporten härstammar från grand prix-racingen från 1900-talets första hälft, som hade återupptagits efter andra världskriget i och med Grand Prix 1946. Det första loppet som benämndes "Formel 1" var Paus Grand Prix 1948 som kördes den 29 mars 1948 i Pau i Frankrike, medan det första loppet som räknades som ett VM-lopp kördes i Storbritannien 1950. Namnet Formel 1 kommer av den formel regler som begränsade bilarnas format gällande bl.a. storlek och styrka (man hade tidigare kört allt för farliga bilar på vanliga vägar)[3], och 1 av att bilarna anses vara de snabbaste inom bilsport på bana med hastigheter på upp till 380 km/h.
Sporten
Formel 1, som körs både på speciella tävlingsbanor och på banor som anordnas på avstängda gator (så kallade citybanor eller stadsbanor), är troligen den mest kända racingen med specialbyggda ensitsiga bilar.
Från början fanns det många stall, bilar och diverse förare som kombinerades på för tillfället lämpligt sätt under säsongen, se till exempel March och Surtees. Numera är det enklare, stallen kör oftast med samma förare under hela säsongen.
Formel 1 är förmodligen världens dyraste sport, kraschtester, flygfrakter och utvecklings- och tillverkningskostnader är bara några skäl som gör det oerhört dyrt att tävla i denna sport. Man har dock kontinuerligt vidtagit åtgärder för att göra sporten mindre kostsam, en förare får till exempel från och med 2014 använda totalt fem motorer under säsongen.[4] Tidigare användes en speciell motor för kvalet och en motor för loppet, men inte längre. Båda motorerna skrotades sedan efter tävlingshelgen. Dyrt specialbränsle för kvalet har även förekommit. En årsbudget för ett stall rör sig trots detta upp emot 250 miljoner euro. Inför säsongen 2010 vill dock FIA sätta ett tak för stallens budget, som är betydligt lägre, något som inte införts än.
Formel 1 har sitt ursprung i Europa men har utvecklats till en global sport med tävlingar i Asien, Australien, Nordamerika och Sydamerika, även tävlingar i Afrika har arrangerats. Världsmästerskap i formel 1 anordnas årligen sedan 1950. En säsong har länge bestått av 16 deltävlingar, Grand Prix, men 2004 utökades den till 18 och 2005 till 19 lopp. Då tillkom ett helt nytt Grand Prix, Turkiets Grand Prix, som körs utanför Istanbul. Från och med säsongen 2008 körs även tävlingar i Valencia och Singapore och från och med 2009 även i Abu Dhabi. Samtidigt utgår då Frankrikes Grand Prix och Kanadas Grand Prix, vilket innebär att F1 för första gången på länge (sedan 1957) inte körs i Nordamerika. I nuläget körs dock en tävling i Kanada och en i USA, vilket gör att det körs Formel 1 i Nordamerika. Även Ryssland är ett av de länderna det körs i. Men för att det inte ska bli för många lopp har man tagit bort Europas Grand Prix.
Tanken är att det inte skall finnas mer än en grand prix-tävling i varje land. För att kunna anordna flera tävlingar i länder med stort publikintresse, var till exempel Luxemburgs Grand Prix ett extra lopp i Tyskland och San Marinos Grand Prix ett dito i Italien. Beteckningen Europas Grand Prix har omväxlande använts för tävlingar i Spanien, Storbritannien och Tyskland.
Bilarna
Formel 1-reglerna säger att tävlingsbilarna måste konstrueras av stallen själva, medan de får köpa in motorer från andra tillverkare.
Motorn, som är placerad mellan föraren och de bakre hjulen, var sedan 2006 en V8:a med en cylindervolym på högst 2,4 liter. Toro Rosso hade då dispens att köra med V10-motorer med varvtalsbegränsare. Från och med säsongen 2007 körde samtliga stall med V8-motorer. Motorn fick inte ha överladdning.
Nytt motorreglemente:[4] Från säsongen 2014 körs alla bilar med en turbo-laddad 1,6 liter V6:a (3-3,5 bar). Maxvarvet på de nya motorerna är 15 000 r/min och ger 600-650 hästkrafter och framför allt ett högre vridmoment än gårdagen sugmotorer (600-700 Nm). Bilarna har utökad bromskraftåtervinning, tidigare kallad KERS som bytt namn till ERS, och får användas under maximalt 33 sekunder per varv. Namnet motor har ändrats till power unit eller motorenhet.[5]
Växellådorna byggs av respektive team, de ska enligt reglementet ha åtta växlar och föraren växlar med så kallade paddlar på rattens vardera sidor. Utväxlingen på alla växlar måste på en och samma bil vara desamma genom hela säsongens alla 19 GP-tävlingar.[6]
Bromsarna är hydrauliska och föraren bromsar med pedal. Men elektroniken reglerar nu balansen mellan fram- och bakbromsar och omborddatorn programmeras för varje bana. Föraren kan dock ändra bromsbalans manuellt med en knapp på ratten.
Bilarna tillverkas av kolfiberkompositer, titanlegeringar och andra ultralätta material. Bilens minimivikt höjdes till 690 kg år 2014, med tanke på fler- och tyngre batteripaket. Detta är dock till en början på tok för lite, vilket innebär att de lite längre förarna inte når ner till minimivikten och får på så sätt en klar nackdel.[7] Krocktester sker innan man får köra med sin bil, då vissa säkerhetskrav måste uppfyllas.
Bilarna har stora fram- och bakvingar för att luften ska trycka ner bilen och därmed ge de breda däcken optimalt fäste på banan. Underredet var platt fram till 1994 då man under pågående säsong införde den så kallade "plankan" för att minska risken för markkontakt, vilket anses vara orsaken till Ayrton Sennas olycka under San Marinos Grand Prix 1994. Stallen strävar dock efter en så låg höjd över banan som möjligt. Under bilen sitter alltså numera en trälist i bilens längdriktning, "plankan", som är avsedd att kontrollera att bilen inte legat för nära banan under tävlingen. Man får alltså inte ha för mycket markkontakt, för om förslitningen av "plankan" är för stor kan föraren bli diskvalificerad efter tävlingen.
Fram till senare delen av 1990-talet användes helt släta däck, så kallade slicks, vid torrt väglag. Därefter var däcken under alla förhållanden tvungna att ha minst fyra skåror i slitbanan, för att därmed minska bilarnas potentiella kurvhastigheter, men från och med säsongen 2009 är slicks åter tillåtna.
Från och med 2011 har samtliga stall samma däckleverantör, Pirelli[8]. För varje tävling finns två eller tre typer av torrdäck, ett hårdare standarddäck och ett mjukare däck. Det finns totalt fem typer av torrdäck med olika hårdhet (därmed också olika grepp och livslängd) men endast två eller tre förbestämda däckstyper får brukas vid varje tävling. Två av typerna måste användas på varje bil under en tävling. Två typer av regndäck är med till varje tävling.
Bilarnas numrering
Från och med säsongen 2014 får varje förare välja ett valfritt nummer (mellan 2 och 99) som den har under hela sin Formel 1-karriär, med undantag för den regerande världsmästaren som kör med nummer 1 på sin bil. Två förare får dock inte använda samma nummer.[9] Tidigare var bilarnas nummer kopplade till stallen, men så är det inte längre. Nummer 0 hade senast Damon Hills Williams-Renault i Australien 1994 och nummer 208 hade Lella Lombardis Brabham-Ford i Storbritannien 1974.
Formel 1-cirkus
Världsmästerskapet brukar kallas formel 1-cirkus, eftersom stallen under säsongen åker till och från tävlingar runt jorden med allt man behöver i bagaget. Som exempel kan nämnas McLaren som till Kinas Grand Prix 2006 hade med sig tre bilar med motorer, ett reservchassi, fyra reservmotorer, en container med motordelar, 32 ton reservdelar, verktyg och depåutrustning, bränsle samt 95 personer inklusive förarna.
En formel 1-helg
| Dag | Tid | Aktivitet |
|---|---|---|
| Fredag | 10:00-11:30 | Testning Fri träning |
| 14:00-15:30 | Testning Fri träning | |
| Lördag | 11:00-12:00 | Fri träning |
| 14:00-15:00 | Kvalificering | |
| Söndag | 14:00 | Race |
Under fredagen och lördagen före ett grand prix, som så gott som alltid körs på söndagar, finns tider för så kallad fri träning då förarna får tillfälle att lära känna banan och stallet få möjlighet att experimentera med sina bilar för att hitta de bästa inställningarna för den aktuell banan.
Historiskt sett var det många stall och bilar som ville delta i formel 1-cirkusen, varför alla var tvungna att kvalificera sig till själva tävlingen. Med de nuvarande enorma kostnaderna är detta inte längre praktiskt möjligt, utan formel 1-organisationen FOCA säljer rättigheten till stallen att ställa upp i formel 1-grand prix. Varje stall deltar med två förare och två bilar i varje lopp; fler är inte tillåtet.
Stallen får under en säsong använda upp till fyra förare var, vilka samtliga kan ta mästerskapspoäng. Ett förarbyte kan göras när som helst före kvalificeringen men det måste godkännas av tävlingsledningen. Den nye föraren måste använda den motor och de däck som den ursprunglige föraren skulle ha använt.
Kvalificeringen
Kvalificeringen är från och med 2006 är ett tredelat utslagningssystem med flera bilar på banan under hela kvalificeringen, som pågår ca en timme. Reglerna ändrades delvis från och med Frankrikes Grand Prix 2006. Kvalificeringen är uppdelad i tre pass med fem minuters paus mellan.
Del 1 (Q1) — Alla de 20 bilarna får köra valfritt antal varv när som helst under det första passet som är 18 minuter. Därefter får de 5 långsammaste bilarna lämna kvalificeringen och ges startplatserna 16-20.
Del 2 (Q2) — Tiderna raderas för de 15 återstående bilarna som nu när som helst får köra hur många varv man vill under det andra passet som är 15 minuter. Efter det andra passet tas de nu 5 långsammaste bilarna bort och ges startplatserna 11-15
Del 3 (Q3) — Tiderna raderas för de tio resterande bilarna som under det sista passet, som är 12 minuter, får köra så många varv man hinner för att prestera en så snabb tid som möjligt. De får från och med säsongen 2014 ett nytt set mjuka däck som sedan ska lämnas tillbaka till FIA efter Q3. Detta infördes eftersom många förare valde att inte köra Q3 för att istället spara sina däck till racet.[10] Efter det sista passet bestäms vilka som får inta startplatserna 1-10.
Tidigare måste en förare fullborda ett varv innan tiden var ute för att det skulle vara giltigt, men numera räcker det att föraren påbörjat ett varv innan passet flaggas av. Om en förare anses i onödan ha stoppat på banan eller hindrat annan förare under kvalificeringen stryks tiden för den som hindrat den andra föraren. Detta kan även leda till fem platsers nedflyttning i racet. Om detta händer under flera tillfällen kan det leda till en avstängning.
Mängden bränsle som tillåtits under kvalificeringen har ändrats genom åren. Från säsongen 2009 gäller att man får ha valfri mängd bränsle. Bilarna tankas sedan upp inför själva tävlingen. Alla förare som kommer till Q3 måste starta loppet på samma däck som de körde sitt snabbaste varv på i Q2. Övriga förare får starta med valfri uppsättning däck. Undantag från detta medges dock om endera kvalificeringen eller tävlingen genomförs/startar i vått väglag.
Föraren med bästa tiden får stå främst på startgriden, det vill säga i pole position vid söndagens lopp. Föraren med den näst snabbaste tiden får stå snett bakom i det första startledet. Trean och fyran får starta från det andra startledet, femman och sexan från det tredje och så vidare. Om en bil inte hinner göras klar i tid för att ställa upp inför tävlingen får den om möjligt starta från depån. I så fall släpps den iväg efter samtliga övriga bilar.
Från och med Bahrains Grand Prix 2008 straffas förare som kör för sakta under sina in- och utvarv under Q3 med nedflyttning fem placeringar på startgriden.[förtydliga]
Fram tills 2017 hade Michel Shumacher rekordet för antal pole positions (68) men det rekordet slogs av Lewis Hamilton under 2017s säsong.
Tävlingen
.jpg)
Själva formel 1-loppet, som oftast körs på söndagen klockan 14:00 lokal tid, startar med ett formationsvarv i vilket bilarna kör ut i den ordning de kvalificerade sig och sedan stod uppställda på startplatsen. När alla kommit runt, ställer man upp sig i samma ordning igen och inväntar startsignalen. Den består av en rad med fem röda lampor som sitter ovanför start-/mållinjen. Lamporna tänds en efter en med en sekunds fördröjning och när sedan alla lampor släcks startar loppet.
Numera följer en bil med ett specialtränat läkarlag bakom de startande bilarna under det första varvet. Denna rutin infördes vid USA:s Grand Prix 1978 efter den svåra olyckan som inträffade under Italiens Grand Prix tidigare den säsongen.
Ett formel 1-lopp är lite över 300 km eller max 2 timmar. Ibland måste lopp kortas av, oftast beroende på regnväder, men det kan även bero på att banan är relativt långsam och att man då måste förkorta distansen för att loppet inte ska ta för lång tid, till exempel Monacos Grand Prix. Varje avverkat varv på grund av omstart räknas av från racingdistansen så att om loppet skulle varit 60 varv och det blir en omstart så består loppet då bara av 59 varv.
Förarna gör under ett lopp minst ett, ofta två eller tre, depåstopp (pit stop) för att byta däck. Bränslepåfyllning under depåstopp är från och med säsongen 2010 förbjudet. Om en bil ligger bakom en annan och inte kan köra om, är det ibland taktiskt att istället gå in i depå och därefter komma ut på banan då hindret är borta och köra så fort det går. På så sätt minskas totaltiden på banan genom att istället "köra om i depån". Ett bra depåstopp görs på ca 2,5-3 sekunder, men hela depåbesöket, som består av en avfart, själva stoppet och en påfart igen, brukar utgöra en tidsförlust om ca 25-35 sek. Det hittills snabbaste depåstoppet har Red Bull Racing på 2,04 sekunder.[11]
Trots mycket stora budgetar och toppförare påstås formel 1 ofta vara tråkig jämfört med mindre prestigefyllda racingkategorier. Skillnaderna mellan förarnas skicklighet är oftast försumbar jämfört med de olika bilarnas prestanda. Trots detta är omkörningar på banan mycket sällsynta på grund av att luftströmmarna efter ledande bilar förstör aerodynamiken för bakomliggande bilar, även så ligger det mycket smuts eller vatten vid blöta förhållanden utanför idealspåret som ledarbilen oftast ligger i, vilket gör omkörningar mycket svåra och riskfyllda och medför ofta att även mycket snabbare bilar blir liggande bakom långsammare. Detta var dock något man försökte ändra på genom att införa så kallad DRS, som öppnar en del av bakvingen och ger på så sätt mindre luftmotstånd vilket resulterar i högre fart, som man får använda 2 gånger per varv på speciella DRS-raksträckor om man ligger inom en sekund till framförvarande bil.
Övriga regler
Parc fermé
Efter kvalificeringen placeras bilarna i parc fermé (som är franska och ungefär betyder "stängt område") varefter stallen inte får arbeta med bilarna. Således måste förarna starta loppet med bilarna i exakt samma skick som när de ställdes in i parc fermé. Undantaget är att bilarna tankas och att bilarna som kvalade in Top-10 startar på däcken som gav snabbaste tiden i Q2. Bilarna som kvalar in på plats 11-22 får alltså fritt däcksval till racet, Stallen får dock byta däck om vädret går från till exempel torrt till vått, men detta skall i så fall beslutas av tävlingsledningen.
Testtillfällen
Stallen får testa/träna under fredagen före lopp. För Monacos Grand Prix gäller torsdagen. Tidigare var det tillåtet att använda en tredjebil under fredagsträningen, men det är inte längre. Under fredagens fria träning är det tillåtet att använda en testförare men endast om denne kör någon av stallets tävlingsbilar.
2005 kom alla formel 1-stall, utom Ferrari, överens om frivilliga restriktioner för att begränsa sina testaktiviteter på banorna för att ytterligare reducera kostnaderna för sporten. Överenskommelsen innebar att stallen inte kommer att testa mer än 30 dagar per år. De kommer bara att köra med två bilar och kommer inte att testa på mer än en bana åt gången. Från och med 2009 får testning inte ske under pågående säsong med undantag för ordinarie testtillfällen i samband med tävling.
Testningen begränsas till av FIA godkända banor, av vilka Silverstone, Catalunya och Monza är de enda formel 1-banorna. Bland de övriga banorna som det körs tester på kan nämnas Jerez, Paul Ricard och den nya Algarve Motor Park.
Poängberäkning
Poängberäkningen ändrades säsongen 2003, från att de sex främsta fått poäng till att istället de åtta främsta tilldelas poäng i ett lopp. Innan fick vinnaren 10 poäng, tvåan 6, trean 4, fyran 3, femman 2 och sexan 1 poäng. Till och med säsongen 2000 gavs halva poäng i lopp som stoppades före halva distansen. Från och med 2003 får vinnaren 10 poäng, tvåan 8, trean 6, fyran 5, femman 4, sexan 3, sjuan 2 och åttan 1 poäng.
Världsmästare blir den förare som under säsongen har samlat flest poäng sammanlagt i tävlingarna. Från och med säsongen 2010 får vinnaren 25 poäng, tvåan 18, trean 15, fyran 12, femman 10, sexan 8, sjuan 6, åttan 4, nian 2 och tian 1 poäng. Till säsongen 2014 bestämdes att det ska tilldelas dubbla poäng i finalracet varje år, vilket betyder att ettan får 50 poäng, tvåan 36, trean 30, fyran 24, femman 20 och så vidare.[9] Till säsongen 2015 togs regeln om dubbla poäng i finalracet bort.[12]
Stallorder
Stallorder blev helt förbjudna efter Ferraris order i Österrikes Grand Prix 2002. Stallordern gällde Rubens Barrichello, som ledde loppet, som fick invänta Michael Schumachers målgång innan han själv fick gå i mål. Stallorder användes trots detta även av många stall för att den förare som hade störst chans att vinna VM skulle samla flest poäng. Oftast gick det till så att andrabilen fick märkliga tekniska problem eller däck som inte fungerade under ett antal varv tills stallkamraten hade tagit sig förbi på ett till synes korrekt sätt. När manövern var klar så återfick plötsligt den andra bilen sin förlorade prestanda för att stallet inte skulle tappa poäng i mästerskapet.
Till säsongen 2011 togs regeln bort igen. Detta eftersom Felipe Massa, återigen i Ferrari, under Tysklands Grand Prix 2010 hade släppt förbi sig stallkamraten Fernando Alonso genom att ha fått ett "kodat" meddelande över sin teamradio. Detta meddelande sade att Alonso var snabbare än Massa, trots att han inte var det. Massa tvingades då släppa förbi Alonso, som kunde ta hem segern. Regeln togs därför bort, eftersom det hade blivit för svårt att avslöja dem som bröt mot den.[13]
Däck
Ett formel 1-däck är konstruerat att hålla en sträcka på högst 200 km och eftersom ett lopp är ca 300 km innebär detta att minst ett däckbyte behövs. Torrdäcken var fram till och med säsongen 2008 tvungna att ha fyra skåror med visst avstånd mellan och visst djup. Slitbanemönstret på de mjukare däcken hade då en vit fåra så att åskådarna kunde se vilka däck som användes. Det fanns inga regler för hur slitna däck man fick använda under ett lopp, men FIA kunde vidta lämpliga åtgärder om de ansåg att något stall fick fördelar genom att använda mycket slitna däck. Michelin konstruerade ett däck som från början var mönstrat, men när det använts blev mer och mer ett slicks, det vill säga helt slätt, men det blev inte godkänt av FIA. Från och med säsongen 2009 är slicks åter tillåtna.
Förarna har som nämnts också tillgång till regndäck, men fram till starten av kvalificeringen får sådana endast användas om banan förklarats som våt av tävlingsledningen. Om en förare under loppet kör med däck avsedda för vått underlag tillåts byte av däck vid behov, och det kan då gälla byte till en ny uppsättning regndäck eller torrdäck. Regndäcken klarar att pressa undan 65 liter vatten per sekund, ända upp till toppfart.[14]
Däcktillverkaren har olika typer av regnvädersdäck för alla möjliga banförhållanden, men alla däck måste vara godkända i förväg av FIA. Alla däck märks dessutom med en streckkod så att man kan följa upp användningen och därmed säkerställa att inga stall bryter mot reglerna.
Som en åtgärd att skära ned på kostnaderna beslutade FIA att endast en däcktillverkare skulle leverera däck till samtliga stall säsongerna 2008, 2009 och 2010. Olika tillverkare fick ansöka och i juni 2006 valde FIA japanska Bridgestone. Michelin hade redan i slutet av 2005 beslutat att dra sig ur efter säsongen 2006 då den kommande bristen på konkurrens ej skulle driva deras utveckling framåt. Michelin lämnade heller inte in någon ansökan om att bli den ensamma leverantören. Bridgestone blev därför ensam leverantör av däck redan 2007. Från säsong 2011 är Pirelli ensam leverantör av däck. De fick i uppgift att ta fram ett däck som håller kortare tid än tidigare för att öka de taktiska momenten vid timing av depåstopp. Från säsong 2016 har Pirelli infört ett lila Ultrasoft däck och från 2018 Hypersoft och Superhard
Däckfärger
| Torrdäck | Regndäck | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
|
|
|
|
|
| Ultrasoft
Lila |
Supersoft Röd |
Soft Gul |
Medium Vit |
Hard Orange |
Intermediate Grön |
Wet Blå |
Bränsle
Bränslet skräddarsys åt stallen av flera större oljebolag. Bensinen är blyfri med drygt 100 oktan. Innan säsongen börjar måste varje leverantör lämna över 10 liter av aktuellt bränsle till FIA. Vid varje tävling tar man prov från det bränsle som används och det måste stämma överens exakt med det inlämnade förprovet. Om det inte stämmer, beror det för det mesta på att man inte har tömt tanken ordentligt efter en testkörning, då man får köra med vilken bensin som helst. Upptäcks felet efter kvalificeringen får föraren starta sist, men upptäcks det efter loppet blir föraren diskvalificerad. Om man byter bensintyp under säsongen måste man lämna in ett nytt prov.
Från och med säsongen 2008 måste den totala mängden bränsle bestå av minst 5,75 procent biobränsle, vilket betyder att motorerna även måste klara den typen av bränsle.
När de nya motorerna infördes 2014 bestämdes det också att bränslemängden skulle begränsas till 100 kilo per lopp, vilket tidigare varit cirka 160 kilo.[15] Detta gjorde att många av stallen och förarna var rädda att bränslet inte skulle räcka.[16]
Säkerhetsbil
Catalunya i Spanien.
En säkerhetsbil skickas ut av tävlingsledningen för att samla ihop fältet när något har hänt eller om det till exempel regnar för mycket. När säkerhetsbilen kommer ut visas en tavla med bokstäverna SC (Safety Car). Så länge säkerhetsbilen finns på banan råder omkörningsförbud. Om det regnar kraftigt i starten kan starten ske bakom säkerhetsbilen, som stannar ute tills tävlingsledningen anser att det är säkert att släppa iväg fältet. När säkerhetsbilen är ute på banan blinkar gula lampor på bilens tak, men de släcks under det sista varvet på banan.
För att förhindra förare att köra in i depå just som säkerhetsbilen kom ut på banan och för att undvika att de sista bilarna i fältet störde ledarbilarna under en omstart av loppet ändrades reglerna inför säsongen 2007. När säkerhetsbilen kom ut på banan tilläts ingen förare att köra in i depå förrän fältet samlats ihop bakom säkerhetsbilen och innan den åter lämnat banan fick varvade bilar som befann sig bland de på ledarvarvet köra om dessa plus säkerhetsbilen för att återta sina korrekta platser bak i fältet.
Från och med säsongen 2009 kommer depån åter att vara öppen under hela loppet, men för att inte föraren ska rusa in i depån om säkerhetsbilen kommer ut, kommer en beräknad minimitid som föraren måste stanna ute att visas på bilens kontrollpanel.
Hastighetsbegränsning
Hastighetsbegränsningen i depåområdet är 60 km/h under den fria träningen och 100 km/h vid övriga tillfällen. Hastighetsbegränsning i depå infördes säsongen 1994 inför loppet i Monaco. Under den så kallade svarta helgen under San Marinos Grand Prix 1994 på Imola då Roland Ratzenberger och trefaldige världsmästaren Ayrton Senna omkom skedde även tre andra olyckor, i en av dem tappade en Lotus höger bakdäck under accelerationen ut ur depån vilket ledde till att mekaniker i Ferrari-stallet skadades svårt när däcket okontrollerat kom farande längs depågatan.
Detta hade även inträffat några år tidigare på Estoril-banan i Portugal vilket fick bägaren att rinna över och dessutom infördes strikta regler för vilka personer som fick vistas i depån. Innan hade mekaniker, PR-folk och andra inbjudna oftast fått stå i depån och följa loppet. Tillträde begränsades till depåpersonalen som endast fick besöka depån vid depåstopp. Tidigare var det fri fart även på depågatan och man såg då ofta bilar passera i extrema farter. Tidigare fanns chikaner före depån för att bromsa in bilarna. Dessa finns fortfarande kvar, som på till exempel Hungaroring, Nürburgring och Circuit de Catalunya, men de används inte längre.
Bestraffning
Straff kan vara ett av två tidsstraff eller nedflyttning på gridden:
- Stanna-och-kör-straff eller stopp-och-gå-straff, engelska stop-and-go penalty, är ett straff för osportligt uppträdande av olika slag som innebär att föraren måste köra in i depå och stanna där i tio sekunder innan han får köra vidare. Under ett stopp av denna typ får inga arbeten utföras på bilen.
- Kör-igenom-depån-straff eller drive-through-straff, engelska drive-through penalty, är ett alternativt straff som utdöms vid mindre regelbrott, till exempel blockering eller kollision, och är det straff som är vanligast förekommande och mindre kännbart än "Stanna-och-kör-straff". Straffet liknar det föregående, men föraren behöver bara köra genom depåområdet en gång under iakttagande av hastighetsbestämmelsen. Föraren får inte stanna för att få hjälp.
- Om en förseelse, som skulle föranleda något av tidsstraffen ovan, sker under de fem sista varven eller uppdagas efter loppet läggs istället 25 sekunder till den berörde förarens sluttid.
- 5-sekunders straff, för små förseelser under racet kan FIA:s race director välja att ge ett tidstillägg på 5 sekunder istället för ett ’’drive through-straff’’. Tidstillägget adderas till sluttiden (efter målgång).[17]
- Nedflyttning av föraren ett antal gridplatser vid efterföljande lopp.
Straff utdöms om förare:
- tjuvstartar
- orsakar en kollision
- prejar en konkurrent
- nonchalerar blå flagga tre gånger
- avsiktligt hindrar en konkurrent från att köra om vid varvningar
- avsiktligt byter spår för många gånger innan kurvor
- kör om vid gul flagga
- kör om under uppvärmningsvarvet
- överskrider hastighetsgränsen i depåområdet
- korsar den vita linjen i utfarten till depån
- bryter mot reglerna angående radiokommunikation med teamet
Bötesstraff
Hastigheten i depån kontrolleras med radar. Skulle en förare överskrida maxfarten under träning eller kval utdöms böter. Bötesbeloppet är 250 dollar per kilometer över gällande tillåten hastighet, vilket gör att det ofta handlar om stora belopp. Sker överskridandet under loppet får föraren ett drive-through-straff enligt ovan.
Säsonger och mästare
Referenser
Noter
- ^ "Formula 1 World Championship". Arkiverad 22 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Fia.com. Läst 25 december 2013. (engelska)
- ^ formula1.com -Thrilling 2010 season boosts Formula One TV audiences Arkiverad 26 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ dummies.com- Discovering What Makes Formula One, Formula One
- ^ [a b] Lite mer om nya F1-motorn - f1blogg.teknikensvarld.se 26 januari 2014
- ^ F1 2014 - inget är säkert -bloggar.aftonbladet.se 6 mars 2014
- ^ Berggren, Thomas (6 mars 2014). F1 2014: s. 6-7.
- ^ Förarna tvingas till att gå ner i vikt -eurosport.se 3 oktober 2013
- ^ ”Pirelli sets out conditions for staying in Formula 1 beyond 2016”. http://www.autosport.com/news/report.php/id/119124/. Läst 25 juni 2015.
- ^ [a b] Dubbla poäng i finalracet - f1blogg.teknikensvarld.se 9 december 2013
- ^ F1: Nya kvalregler och Marcus okej -automotorsport.se 13 mars 2014
- ^ Två eller tre sekunder.. kan vara skillnaden mellan himmel och helvete! -f1blogg.teknikensvarld.se 14 juni 2013
- ^ ”FIA scraps double points at F1 finale among a host of rule changes for 2015”. Sky Sports. http://www.skysports.com/f1/news/12433/9591144/fia-scrap-double-points-at-f1-finale-amongst-a-host-of-rule-changes-for-2015. Läst 14 november 2015.
- ^ ”Team orders ban dropped”. http://www.gpupdate.net/en/f1-news/249188/team-orders-ban-dropped/. - gpupdate.net 10 december 2010
- ^ Berggren, Thomas (6 mars 2014). F1 2014: s. 33.
- ^ Snålast vinner -f1blogg.teknikensvarld.se 10 oktober 2013
- ^ Nya bränsleregler - då är F1-förarna oroliga -expressen.se 16 mars 2014
- ^ Berggren, Thomas (6 mars 2014). F1 2014: s. 8.
Allmänna källor
Se även
Externa länkar
- Officiell webbplats
- All Formula One Info
- ATLAS F1 - The FIA FAQ on Formula One World Championship
- GPUpdate.net
| ||||||||||||
| |||||
| ||||||||
| |||||
| |||||||||||||||||||||||||||||
|