Jokkmokks kommun

	Jokkmokks kommun
	Kommun
	Kommunhuset i Jokkmokk
	Vapen för Jokkmokks kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Jokkmokks kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Norrbottens län
Landskap	Lappland
Läge	66°37′0″N 19°50′0″Ö / 66.61667°N 19.83333°Ö
Centralort	Jokkmokk
Areal	19 334,4 km² (2015-01-01); 2:a största (av 290)
- land	17 600,76 km²
- vatten	1 733,64 km²
Folkmängd	4 722 (2024-03-31); 275:e största (av 290)
Befolkningstäthet	0,27 invånare/km²; 289:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens; ordförande	Robert Bernhardsson (S)
Geonames	2702996
Kommunkod	2510
Tätortsgrad (%)	73 (2015)
Antal anställda	575 (2014-11)
	Webbplats: www.jokkmokk.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal; Lantmäteriets kommunavgränsning

Jokkmokks kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Jokkmokk. Kommunen gränser i väster mot de norska kommunerna Tysfjord, Hamarøy, Sørfold och Fauske och i Sverige i norr mot kommunen Gällivare, i öster mot Boden, i sydöst mot Älvsbyn, i söder mot Arvidsjaur och Arjeplog. Jokkmokks kommun är Sveriges näst största till ytan, något större än landskapet Värmland och lite mindre än landskapet Ångermanland.

Administrativ historik

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Jokkmokks landskommun i Jokkmokks socken.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.^[6] Vid kommunreformen 1971 bildades Jokkmokks kommun genom en ombildning av Jokkmokks landskommun.^[7]

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Bodens domsaga och ingår sen dess i Gällivare domsaga.^[8]

Kommunvapnet

Blasonering: ”I fält av silver tre till ett gaffelkors sammanställda blå blixtar, åtföljda ovan av en röd nyckel och på vardera sidan av en röd samisk trumhammare.”^[9]

Vapenfrågan började diskuteras på 1940-talet. Kommunen antog vapnet, som skapats av Svenska Kommunalheraldiska Institutet, 1953. Kungl. Maj:ts fastställelse lät vänta på sig till 1968, eftersom Statens heraldiska nämnd kritiserade den ursprungliga detaljutformningen. 1974 kunde det registreras hos Patent- och registreringsverket enligt det nya regelverket.

Namnet

Jokkmokk är samiska och har vanligen ansetts betyda ’älvkrök’ på svenska.^[10] Professor emeritus Olavi Korhonen har emellertid påpekat att det inte finns någon sådan krök i närheten av Jokkmokk. Han menar att namnet i stället skulle kunna ha att göra med en mårka, det vill säga en landpassage mellan två vattenleder. Det skulle då röra sig om passagen från Kyrkogårdsviken i Lilla Luleälven till sjön Stor-Skabram, varifrån man kunde ta sig över en ny landpassage till sjön Saskam och vidare mot fjällvärlden.^[11]

Historia

Centralorten Jokkmokk kom till i början av 1600-talet, då kung Karl IX beslöt att skapa kyrk- och marknadsplatser i norr. Den riksbekanta Jokkmokks marknad hölls första gången redan 1605.

Inom den gamla socknen fanns i Murjek (först dock i Mattisudden) ett lärarseminarium för de samiska småskolorna.

Kommunen har sedan 1950-talet dominerats av den allt större efterfrågan på vattenkraft och framförallt av kraftproducenten Vattenfall. I kommunen finns i dag flertalet anläggningar som dämmer de flesta av de stora älvarna; exempel på kända vattenkraftsanläggningar är Akkats i närheten av Jokkmokk och Harsprånget vid Porjus.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Jokkmokks kommun 1810–2015^[12]^[13]

År			Folkmängd
1810			1 332
1820			1 378
1830			1 337
1840			1 567
1850			1 885
1860			1 905
1870			1 983
1880			2 522
1890			3 256
1900			4 372
1910			5 416
1920			7 648
1930			7 530
1940			8 668
1950			10 744
1960			11 533
1970			7 993
1975			7 598
1980			7 087
1985			6 893
1990			6 726
1995			6 507
2000			6 019
2005			5 534
2010			5 170
2015			5 072
Anm: Uppgifterna för perioden 1970-2015 avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 564, eller 11,09 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 086 den 31 december 2014).^[14]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Jokkmokks kommun 5 086 personer. Av dessa var 511 personer (10,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[15]

Födelseland^[15]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&&04575.&&&&&04 575
2	Finland	&&&&&&&&&&&&&062.&&&&&062
3	Norge	&&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056
3	Thailand	&&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056
5	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&047.&&&&&047
6	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044
7	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041
8	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030
9	Syrien	&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
10	Somalia	&&&&&&&&&&&&&023.&&&&&023
11	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022
12	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
12	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
14	Iran	&&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013
15	Danmark	&&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010
15	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010
17	Kina	&&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09
17	Polen	&&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09
19	Irak	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
20	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04
21	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
22	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
22	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
24	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
24	Island	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
24	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling

Jokkmokks församling

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[16]:

Geografi

Jokkmokks kommuns fjällvärld täcker en betydande del av kommunens yta, till exempel ligger Sveriges mest fotograferade fjäll, Akka, inom kommunens gränser, men det mest kända fjällområdet är ändå Sarek. Sarek betraktas i dag som Europas sista kvarvarande vildmark med dramatiska dalgångar och majestätiska högfjäll på upp till och över 2 000 meter över havet. Till Sarek kan man enklast nå via bil och buss upp till fjällstationen i Kvikkjokk, varifrån man kan antingen följa Kungsleden eller ta en helikoptertur rakt in i Sarekområdet. Värt att påpeka är dock att det krävs speciellt tillstånd från Länsstyrelsen i Norrbotten för att både få flyga i nationalparkens luftrum samt på förhand godkända landningar. På grund av detta erbjuder inget av de helikopterbolag som finns i området fasta turer utan detta sker enbart på beställning och med godkänt tillstånd från nämnda myndighet.

Det finns stora vattenytor inom kommunens gränser, de två Luleälvarna flyter genom kommunen och möts i Vuollerim till Stora Lule älv. Vintertid är det möjligt att följa skoterleder från Jokkmokk upp till fjällvärlden, men också hela vägen via Norge till Norra ishavet eller till finska Lappland. Skoterlederna är förhållandevis välunderhållna och markerade, men skoteråkning i fjällvärlden kräver viss lokalkunskap och erfarenhet. Det råder restriktioner för skoteråkning i fjällvärlden.

Förutom redan nämnda Sarek finns även nationalparkerna Stora Sjöfallet, Muddus och Padjelanta inom kommunens gränser.

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Jokkmokks kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Jokkmokk	&&&&&&&&&&&02794.&&&&&02 794
2	Vuollerim	&&&&&&&&&&&&0683.&&&&&0683
3	Porjus	&&&&&&&&&&&&0240.&&&&&0240

Centralorten är i fet stil.

Politik

Socialdemokraterna har varit det dominerande partiet i Jokkmokks kommun och har varit det största partiet i samtliga val, och har även haft egen majoritet i valen 1970, 1979-1988 samt 1994.

Lista över kommunstyrelsens ordförande

	Tillträdde	Avgick
Sune Berg (KD)	2003^[17]	16 februari 2004^[18]
Anna Hövenmark (V)	16 februari 2004^[18]	9 mars 2004^[19]
Sune Berg (KD)	9 mars 2004	april 2004
Sixten Eriksson^[20] (S)	sommaren 2004	31 december 2006
Anna Hövenmark (V)	1 januari 2007^[21]	31 december 2010
Stefan Andersson (S)	1 januari 2011	31 december 2014
Robert Bernhardsson (S)	1 januari 2015-

Politiska majoriteter i Jokkmokks kommun

År	Partier
1995-1998^[22]	S	SV
1999-mars 2001^[22]	S	SV
mars 2001-2002^[22]	S	M	Ö^[23]
januari 2003-december 2003^[24]	ALT	V	MP	SV	FP	M	C	KD
2004-2006^[25]^[26]	S	KD	Ö^[27]
2007-2010^[22]	V	FP	SV	MP	ALT	C	M
2011-2014^[22]	S	FJK

Kommunstyrelse

Presidium 2015–2018
Ordförande	S	Robert Bernhardsson
Vice ordförande	S	Birgitta Siljelöf

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 5 tillhör socialdemokraterna, 2 tillhör Framtid i Jokkmokks kommun medan vänsterpartiet, miljöpartiet, liberalerna samt samernas väl har alla 1 ledamot vardera.^[28]

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Catharina Johansson
Förste vice ordförande	S	Sven Holmqvist
Andre vice ordförande	MP	Hanna Sofie Utsi

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	S	Kerstin Hellgren-Tobiasson	S	Jan Sjöberg
Kultur- och fritidsnämnden	S	Claes Markusson	S	Eva Öhlund
Samhällsbyggarnämnden	S	Anna-Greta Kvickström	S	Tord Larsson
Barn- och utbildningsnämnden	S	Sven Holmqvist	S	Tord Larsson
Valnämnden	V	Klas Bergman	S	Sven Holmqvist

Mandatfördelning i Jokkmokks kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

7

18

1

3

7

18

3

35

81,7

31

1973

7

13

8

1

3

1

2

7

13

8

3

2

35

84,1

30

5

1976

6

16

4

2

3

2

6

16

4

2

3

2

35

84,7

27

8

1979

4

18

1

3

2

3

2

4

18

3

2

3

2

35

84,2

27

8

1982

3

21

2

1

4

3

21

2

4

35

83,8

25

10

1985

3

20

1

2

3

4

3

20

2

3

4

35

82,3

25

10

1988

4

19

2

3

4

19

2

3

35

78,5

24

11

1991

3

17

1

3

2

4

1

4

3

17

3

2

4

35

81,5

23

12

1994

3

20

2

1

5

1

3

20

2

5

35

83,8

18

17

1998

5

16

2

9

1

5

16

2

9

35

80,31

22

13

2002

5

16

3

2

5

1

5

16

3

2

5

35

78,20

20

15

2006

7

14

2

1

3

1

7

14

2

3

31

78,45

15

16

2010

4

15

3

2

3

1

2

1

4

15

3

2

3

2

31

80,28

18

13

2014

2

14

4

2

1

5

2

1

2

14

4

2

5

2

31

79,63

16

15

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valresultat i kommunalvalet 2014

Parti		Röstfördelning			Mandatfördelning
Parti		Antal	%	+/−	Antal	+/−
	Arbetarepartiet-Socialdemokraterna	1 424	43,27	−3,72	14	−1
	Framtid i Jokkmokks kommun	473	14,37	+5,26	5	+2
	Miljöpartiet de gröna	455	13,83	+5,51	4	+1
	Folkpartiet liberalerna	238	7,23	−0,17	2	+/−0
	Samernas Väl	220	6,68	−1,16	2	+/−0
	Vänsterpartiet	214	6,50	−4,96	2	−2
	Sverigedemokraterna	114	3,46	+2,55	1	+1
	Moderaterna	105	3,19	−0,95	1	+/−0
	Centerpartiet	32	0,97	−2,44	0	−1
	Kristdemokraterna	11	0,33	+0,07	0	+/−0
	Feministiskt initiativ	0	0,00	+/−0	0	+/−0
	Övriga partier	5	0,15	+0,01	0	+/−0
	Totalt	3 291	100,00	+/−0	31	+/−0

Partiers starkaste stöd

Parti	Valdistrikt		Kommun
Parti	Starkaste	Andel	Andel
S	Vuollerim	53,61 %	43,27 %
FJK	Vuollerim	19,80 %	14,23 %
MP	Jokkmokks Östra	16,75 %	13,83 %
FP	Jokkmokks Västra	10,79 %	7,23 %
SV	Porjus	14,29 %	6,68 %
V	Jokkmokks Västra	7,39 %	6,50 %
SD	Porjus	9,92 %	3,46 %
M	Porjus	11,51 %	3,19 %
C	Jokkmokks Västra	1,39 %	0,97 %
KD	Vuollerim	0,43 %	0,33 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Samebefolkning och språk

Kommunen påverkas stort av att en betydande andel av befolkningen är av samiskt påbrå där en stor del talar samiska som hemspråk eller har kunskap i samiska. Det samiska kulturlivet har på senare år fått ett uppsving och bland annat Sameskolstyrelsen bedriver samiskspråkig för- och grundskoleverksamhet i Jokkmokk. Vägmärken vid bland annat infarten till tätorterna skrivs ofta både på svenska och samiska.

I dag omfattas Jokkmokks kommun av minoritetsspråkslagstiftningen med avseende på samiska.

I Jokkmokk finns ett av två riksmuseer som ligger utanför Stockholm, det samiska museet Ájtte, där det bedrivs inte bara forskning utan även kulturell verksamhet.

Inför Sametingsvalet 2017 var 15,3 % av kommunens befolkning röstberättigade i valet, vilket var den högsta andelen i Sverige.^[29]

Näringsliv

De största arbetsgivarna är kommunen och Vattenfall samt ett antal lokala företag som till exempel Picab (IT-verksamhet) och Jokkmokks korv. Traditionella samenäringar som renskötsel och förädling utgör också en förhållandevis stor del av arbetsmarknaden, dock ofta i form av binäring eller deltidsuppdrag.

Provbrytning sker sedan hösten 2012 i en järnmalmsfyndighet i Kallak på en halvö i Lilla Luleälv, mellan Björkholmen och Randijaur, omkring 40 kilometer nordväst om Jokkmokk.^[30]^[31]

Sevärdheter

Jokkmokk ligger vid polcirkeln och förutom den snösäkra vintern med norrsken kan man här även uppleva ljusa nätter från april till september med midnattssol mellan juni och augusti.

Jokkmokk är mest känt för Jokkmokks marknad som går av stapeln i början av februari varje år och marknadsförs med att vara världens kallaste marknad. Marknaden lockar tiotusentals besökare varje år som besöker själva marknaden och någon av alla de kringaktiviteter som arrangeras då marknaden i dag lika mycket är ett kulturevenemang som det är traditionell handelsplats.

Jokkmokks kommun har fjällstugor i Kvikkjokk, hotellen i Porjus och Jokkmokk och en fjällanläggningen i Årrenjarka är populär. Det finns en mindre skidanläggning i Kåbdalis med flera nedfarter och starkt expanderande boende.

Konstnärer och slöjdare från Jokkmokks kommun

Från Jokkmokks kommun kommer ett flertal framstående konstnärer, bland andra Cai Poulsen, Harriet Nordlund, Lars J:son Nutti och Lars Pirak. Författare: bland andra Anta Pirak, Hans Andersson, Yngve Ryd, Lilian Ryd, Maria Vedin och Nils Hövenmark. Musiker: bland andra Jokkmokks-Jokke, Jakob Hellman, Birgitta Svendén, Johan Märak, Andreas Viklund, Norrlåtar, Magnus Ekelund (Kitok), Maxida Märak, Zemya Hamilton och Deeva.

Bland många framstående samiska slöjdare bosatta i eller födda i Jokkmokk kan nämnas, förutom Lars Pirak och Johan Märak, Elsa Aira, Ellen Kitok Andersson, Martin Kuorak, Gunhild Tjikkom, Anna Stina Svakko, Jon Utsi, Per Aira, Sara Aira Fjällström, Jesper Eriksson, Reinie Fjällström, Patrik Hansson, Svea Länta, Irene Nutti, Leila Nutti, Katarina Rimpi, Lena Sandberg Johansson, Katarina Spiik Skum, Mikaela Unga Pirak, Mikael Pirak, Ole-Magnus Utsi, Ellenor Walkeapää, Lena Viltok, Maj-Doris Rimpi, Per-Ola Utsi, Monika Svonni och Katharina Unga^[32]. Glaskonstnären Monica Edmondson har också rötter i Jokkmokks kommun precis som programledaren Jessica Almenäs.

Se även

Källor

Noter

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024”. Statistiska centralbyrån. 14 maj 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-1-2024/. Läst 14 maj 2024.
^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 100
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bodens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
^ Kommunens officiella webbplats Arkiverad 29 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine.
^ Korhonen, Olavi (2007). ”Ortnamnet Jokkmokk, Jåhkåmåhkke”. Jokkmokks församling 400 år: jubileumsskrift (2007): sid. 26–50. Libris 11193114
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016.
^ ”CEDAR, Demografiska databasen, Umeå universitet”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. Läst 2 mars 2016.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Dagens Nyheter, 13 november 2002: Åtta partier styr Jokkmokk Läst 11 januari 2016
^ [a b] Sveriges Radio, 16 februari 2004 Läst 11 januari 2016
^ Sveriges Radio, 9 mars 2004: Länsrätten avsatte Jokkmokks kommunalråd Läst 11 januari 2016
^ Sveriges Radio, 19 juni 2006: Nyordning i Jokkmokks politiska styre Läst 11 januari 2016
^ Sveriges Radio, 2 januari 2007: Första dagen på tisdagen för flera kommunpolitiker Läst 11 januari 2016
^ [a b c d e] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
^ De övriga var två vildar som tidigare tillhört Alternativet.
^ Sveriges Radio, 16 december 2003: Kvinnlig kommunalrådkandidat i Jokkmokk Läst 11 januari 2016
^ Sveriges Radio, 8 april 2004: Maktskifte i Jokkmokk Läst 11 januari 2016
^ Sveriges Radio, 22 december 2005: Maktskifte i Jokkmokk? Läst 11 januari 2016
^ De övriga var en vilde som tidigare tillhört Samernas Väl.
^ Jokkmokk.se: Kommunstyrelsen Läst 21 december 2015
^ ”Jokkmokk har störst andel röstberättigade”. Sveriges Radio - Sameradion & SVT Sápmi. 6 april 2017. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6668174. Läst 11 april 2017.
^ Sveriges Radio Regionalt 10 september 2012 Arkiverad 6 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.
^ Norrländska Socialdemokraten 11 oktober 2012
^ Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji (2009). DUODJIGUIDEN. Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji. ISBN 978-91-976863-9-6

Externa länkar

Jokkmokks kommuns webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Jokkmokks kommun.
Bilder & media

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024”. Statistiska centralbyrån. 14 maj 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-1-2024/. Läst 14 maj 2024.

[3] Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-4] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[5] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[6] SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en

[Per_Andersson_1993-7] Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 100

[8] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bodens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[9] Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas

[10] Kommunens officiella webbplats Arkiverad 29 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine.

[11] Korhonen, Olavi (2007). ”Ortnamnet Jokkmokk, Jåhkåmåhkke”. Jokkmokks församling 400 år: jubileumsskrift (2007): sid. 26–50. Libris 11193114

[12] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016.

[13] ”CEDAR, Demografiska databasen, Umeå universitet”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. Läst 2 mars 2016.

[14] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)

[Scbfödelseland-15] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016

[16] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[17] Dagens Nyheter, 13 november 2002: Åtta partier styr Jokkmokk Läst 11 januari 2016

[SR2004-18] [a b] Sveriges Radio, 16 februari 2004 Läst 11 januari 2016

[19] Sveriges Radio, 9 mars 2004: Länsrätten avsatte Jokkmokks kommunalråd Läst 11 januari 2016

[20] Sveriges Radio, 19 juni 2006: Nyordning i Jokkmokks politiska styre Läst 11 januari 2016

[21] Sveriges Radio, 2 januari 2007: Första dagen på tisdagen för flera kommunpolitiker Läst 11 januari 2016

[SKLval-22] [a b c d e] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016

[23] De övriga var två vildar som tidigare tillhört Alternativet.

[24] Sveriges Radio, 16 december 2003: Kvinnlig kommunalrådkandidat i Jokkmokk Läst 11 januari 2016

[25] Sveriges Radio, 8 april 2004: Maktskifte i Jokkmokk Läst 11 januari 2016

[26] Sveriges Radio, 22 december 2005: Maktskifte i Jokkmokk? Läst 11 januari 2016

[27] De övriga var en vilde som tidigare tillhört Samernas Väl.

[28] Jokkmokk.se: Kommunstyrelsen Läst 21 december 2015

[29] ”Jokkmokk har störst andel röstberättigade”. Sveriges Radio - Sameradion & SVT Sápmi. 6 april 2017. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6668174. Läst 11 april 2017.

[30] Sveriges Radio Regionalt 10 september 2012 Arkiverad 6 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[31] Norrländska Socialdemokraten 11 oktober 2012

[32] Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji (2009). DUODJIGUIDEN. Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji. ISBN 978-91-976863-9-6

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]