Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2020-01

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Innehåll

Policy rörande könsneutrala yrkestitlar[redigera | redigera wikitext]

Om jag inte missminner mig finns det en princip att vi skriver 'lärare' och inte 'lärarinna', 'skådespelare' och inte 'skådespelerska' etc. Jag ändrade nyligen just detta i en artikel, och vill vara säker på att jag inte begick ett övergrepp. Vore tacksam för svar i frågan, och gärna ett tips på var riktlinjer i frågan finns att läsa. MVH Jobbaren (disk|bidr) 17 december 2019 kl. 08.35 (CET)

Se Wikipedia:Skrivregler#Feminina_former_av_titlar_och_yrken. --Larske (diskussion) 17 december 2019 kl. 09.11 (CET)
Tack! Jobbaren (disk|bidr) 17 december 2019 kl. 09.37 (CET)
Det är bra att dessa skrivregler uppmärksammas. När det gäller sångare och sångerskor, är könsidentieten oftast central för för verksamheten. Jag reagerar starkt mot könsbyte i våra artiklar om sångerskor. "Skådespelare och sångerska" är allmänt vedertaget i svenska språket. Roufu (diskussion) 17 december 2019 kl. 12.52 (CET)
Instämmer med Roufu. Man får också se upp med yrkestitlar där de feminina respektive maskulina formerna i praktiken betecknar olika yrken (som sjuksköterska och sjukskötare). /FredrikT (diskussion) 17 december 2019 kl. 14.01 (CET)
Vad är syftet med dessa gillanden? Att sångare och sångerskor bör användas beroende på kön (något som jag faktiskt har en viss förståelse för, just på de grunder Roufu nämner, trots att "sångare" som ett generellt begrepp i ännu mycket liten utsträckning börjat dyka upp i media) står redan i Wikipedia:Skrivregler; samma gör användningen av sjuksköterska. Vad tjänar det då till att påpeka det igen, när det uppenbart inte är ifrågasatt? Inte skall väl alla tala om hur just de tycker i frågan? Hur skulle det se ut? / TernariusD 17 december 2019 kl. 14.42 (CET)
En sak är vad skrivreglerna säger, en anna hur de praktiseras. I mitt fall hade jag just givit norska Edith Thallaug tillbaka hennes kvinnliga identitet som sångerska, bland annat som svensk hovsoångerska. Jag ser nu att de manliga formerna lagts in av Kubelsky, som har norska som modersmål, bor i Oslo och som tydligen inte behärskar svenska till fullo. Det handlar här om ett område, där modernt svenskt och norskt språk skiljer sig från varandra. Roufu (diskussion) 17 december 2019 kl. 16.50 (CET)
Jag förmodade att syftet med gillandena också var att visa frågestälaaren lite stöd.
Just skådespelare står i skrivreglerna som nästan-undantag. Det tycker jag är lite konstigt, skådespelare spelar ju per definition olika karaktärer och det är inte ovanligt att män spelar kvinnor och tvärtom. Till exempel vann Linda Hunt en Oscar för en manlig roll.
I Aleksa Lundbergs fall finns det också andra intressen eftersom hon är transkvinna. En del vill säkert förstärka/förtydliga att hon är kvinna och andra hennes vid födseln juridiska kön.
Jag ser inte anledningen att ha något "nästanundantag" för skådespelare, och eftersom ändringen innan bara gjordes från skådespelare till skådespelerska är den än mer motiverad.--LittleGun (diskussion) 18 december 2019 kl. 09.17 (CET)
Jag har också reagerat mot det möjliga undantaget för kvinnliga skådespelare. Mitt intryck av diskussionerna, och framför allt praxis vid artikelskrivning och -editering, är att "skådespelare" är mlm helt accepterad som könsneutral form. Jag har inte sett att ändringar av "skådespelerska" till "skådespelare" mötts av några protester. / TernariusD 18 december 2019 kl. 11.39 (CET)
Nu ser jag faktiskt att Skrivregler hänvisar till en fem år gammal diskussion (januari 2015) som jag tydligen lyckats missa, men den diskussionen föranleddes av en robot som ändrade både "skådespelerska" och "sångerska". Diskussionens argument om de två skillda begreppen blev därför väldigt invävda i varandra. / TernariusD 18 december 2019 kl. 11.51 (CET)
Min åsikt är tämligen pragmatisk: vi har en rekommendation från Språkrådet att undvika olika former för samma yrke (jag kan dock inte hitta den längre, den verkar ha rötat bort). Efter diskussioner har vi sedan nått fram till att på grundval av hur faktiskt språkbruk ser ut bortse från den när det gäller sångare och sångerskor (inom konstmusik kan man också se dem som olika yrken, men ett sådant argument är ännu mer tveksamt för popmusik än vad det är för skådespelare). Det har också framförts liknande yttringar om skådespelare, men där finns inget som kan beskrivas som Wikipediakonsensus. I nuläget menar jag därför att den som språkvårdar en artikel avråds från ändra sångerska->sångare, råds till att ändra författarinna->författare, men får göra en egen bedömning vad gäller skådespelerska. Som exempel kan den som vill undvika blandade konstruktioner som "sångerska och skådespelare" och "författare och skådespelerska" finna visst stöd i nuvarande formulering, vilket jag inte tycker är orimligt.
andejons (diskussion) 18 december 2019 kl. 11.53 (CET)

Realtidsuppdateringar som default?[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar om man kan få realtidsuppdateringen i SÄ och bevakningslistan som default via någon sorts finess? Det är jobbigt att behöva ändra det varje gång jag går in i de sidorna. Eventuellt även Neutralitets SÄ. Andebb (diskussion) 17 december 2019 kl. 21.40 (CET)

Andebb: Kan du vara mer specifik med vad du menar med att "ändra det"? Är det att klicka på knappen "Realtidsuppdateringar" som du inte vill behöva göra? I så fall kan jag rekommendera Wikipedia:Senaste ändringar/EventStreams. Nirmos (diskussion) 17 december 2019 kl. 23.03 (CET)
Det var exakt det som jag sökte efter. Tack för tipset! Andebb (diskussion) 18 december 2019 kl. 22.08 (CET)

Vinnare!?[redigera | redigera wikitext]

En diskussion om Veckans tävling och Projekt kvalitetskontroll, flyttad från Wikipediadiskussion:Veckans tävling/Litteratur IV.

@Historiker, Paracel63, Zquid, Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra, Nordelch:En liten spaning så här i slutet av året. Något jag då och då funderat över, men aldrig formulerat. I många av våra tävlingar står följande rad: Vinnare: Du?. På raden ovanför står oftast Poäng: Deltagarna räknar själva sina poäng. Ja, jag har funderat, och nu formulerar jag mig till er som varit duktiga på att arrangera VT i höst.

- Det står faktiskt inte vem som vinner.
- Jamen, det är väl underförstått ...
Men det kunde istället ha stått Vinnare: Den som fått flest poäng.
Jag har själv undvikit att skriva Vinnare: Du?, men vad har jag då skrivit istället? Jo, i Wikipedias Asien-vecka ...
Segrare: Utses måndag morgon sedan sista bidragen sammanräknats. Vid flitigt deltagande av botar kan två förstapriser komma att delas ut.
... och i tävlingen innan, Portalingresser, har jag inte skrivit något alls!
Där är det helt och hållet underförstått vem som kan vinna, om någon nu kan vinna. Deryni (diskussion) 17 december 2019 kl. 12.15 (CET)

Jag har numera tagit bort den raden i mina tävlingsreglementen. Det känns lite överflödigt, och jag kan locka till deltagande på många andra sätt. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 17 december 2019 kl. 18.28 (CET)
Ja, jag har också tänkt så här: Wikipedia är den främsta vinnaren i tävlingarna, och förmodligen har varje tävlingsdeltagare ryckt fram i något avseende, och därmed också blivit vinnare. Frågan blir då en annan - varför det heter Veckans tävling, istället för Veckans projekt. SMirC-smile.svg Deryni (diskussion) 17 december 2019 kl. 20.22 (CET)
Jag har tolkat formuleringen Vinnare: Du?, som en uppmaning till läsaren av den texten att själv komma med i tävlingen och vara så flitig att den vinner.--Historiker (diskussion) 17 december 2019 kl. 22.28 (CET)
@Deryni: "Veckans tävling eller Veckans projekt?" wp:VT, wp:MUPP, wp:MNB och wp:MNA är ganska snarlika. Man visar fram periodens bästa insatser enligt förutbestämd avgränsning. Man får en symbolisk belöning och gemenskapens uppskattning, samtidigt som ens insatser uppmärksammas. Det hela ska verka engagerande, för att gynna uppslagsverkets tillväxt och kvalitetshöjning (i utvalda avseenden) samt samarbetet enligt utvalt tema. Många andra språkversioner har sådana här mer eller mindre kortlivade ämnesprojekt. Att kalla det just "Veckans tävling" tycker jag ger en fördel, eftersom det undviker kopplingen till många ofta ganska dammiga ämnesprojekt. Pågående, långsiktiga ämnesprojekt stupar ofta på att deltagarna tröttnar på administrationen. En veckans tävling har en tydlig tidsmässig avgränsning, samtidigt som ämnet kan tas upp igen när som helst där det finns en ledig vecka.
Ett "Veckans projekt" tycker jag låter mer otydligt, eftersom där kanske inte finns lika tydliga morötter till deltagandet. Kanske ska den frågan om ev. namnbyte istället tas upp på Bybrunnen, eftersom det berör det allmänna problemet med de oftast dammiga ämnesprojekten. Det finns folk som aldrig är med på tävlingar, och de kanske kan lockas av ett veckans projekt. Men det gäller att få ett bra gensvar där och verkligen locka dem till att delta, för att det ska göra någon nytta. Ett "veckans samarbetsprojekt" kan i värsta fall bli ännu en kortlivad historia, och då har vi samtidigt tappat kontinuiteten med ständigt varierande veckotävlingar där det bevisligen görs stordåd från och till. Istället ser jag wp:MUPP som en plattform där mycket pågående samarbete kan samordnas (utan alltför mycket betungande administration).
Zquid, undertecknad och andra har ofta med deltagarpriser i wp:VT, i ett försök att få fler deltagare och engagemang. Det funkar hyfsat, medan ett sådant morotsutdelande kanske inte blir lika naturligt i ett "Veckans projekt". Dylika projekt bör nog ha en längre tidsram (som "Asian Month", wp:MNA e dyl), för att de ska löna sig med den mer omfattande administrationen. wp:MUPP är exempel på en lyckad skvader; den är pågående, är lätt att bidra till, har stor variation, låg ingångströskel och samordnar flera projektbehov. wp:MNA (och i viss mån wp:MNB) är tydliga skyltfönster. I ett wp:VT finns i regel en löpande kommentator, samtidigt som ofta finns plats för tips (utanför tävlingens ram) av olika slag; det bidrar till engagemanget, föreställer jag mig.
Så min tanke är att varför ändra något som fungerar. Mina två ören… SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 18 december 2019 kl. 08.00 (CET)
@Paracel63: Det håller jag verkligen med om, och jag tror vi diskuterade det för något år sedan, och att jag höll med då också. SMirC-smile.svg Det föranleder dock en annan fråga, som kanske kan starta här men som sedan borde flytta om den tänder till: Det finns något som heter Månadens ... kvalitetsprojekt och som kanske just lider av den otydligheten som du är inne på. Det utsedda kvalitetsprojektet har varit Projekt källhänvisningar i två år nu, ända sedan Höstblomma satte mall på delprojektet. Vi är några som gjort smärre uppdateringar av delprojektsidan, men den lider ändå brist på översyn eller administration, liksom huvudsidan. Det fanns tidigare något som hette Månadens tävling. Kanske finns här en likartad koppling eller beröringspunkt, som mellan Veckans tävling och Veckans projekt!? Deryni (diskussion) 18 december 2019 kl. 11.51 (CET)
@Deryni: Intressanta frågor. Mitt förslag är att hela den här diskussionen nu flyttas över till Bybrunnen, eftersom den berör många fler personer än deltagarna i just den här veckotävlingen. Kan du göra det, så lovar jag att ge fler svar och åsikter. :-)--Paracel63 (diskussion) 19 december 2019 kl. 01.00 (CET)

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────

Jag vill minnas att jag i min första tävling i år, utsåg just två vinnare, Deryni OCH Wikipedia. Plaketten hamnade, vill jag minnas, här på Bybrunnen! Så, ja, det förekommer att vi delar ut fler plaketter än vad det annonserades om när tävlingen startade. Det var jag inte först med. 62 osv (diskussion) 19 december 2019 kl. 08.23 (CET)

SMirC-beam.svg Deryni (diskussion) 19 december 2019 kl. 18.28 (CET)

Queering Wikipedia Conference 2020[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia LGBT+ logo - without text.svg

21-24 maj är det Queering Wikipedia Conference 2020 i Linz, Österrike. Enligt arrangörerna ska både begreppet queer och Wikipedia tolkas inkluderande enligt

Statement on the term “Queer"

The conference organizers recognize that various terms and acronyms are in use to represent diverse populations and communities within the spectra of sexualities and gender identities / expressions (ex: lesbian, gay, bisexual, transgender, intersex, asexual, non-binary, two-spirit, third gender, LGBT+, LGBTQ+, LGBTQQ2IA*, QUILTBAG, SOGI, etc). The term “Queer” is used here to represent all who self-identify as members of these various communities and work toward solidarity for those affected by related discriminations.

Statement about Wikipedia and Wikimedia

While this conference is named “Queering Wikipedia”, it is intentionally inclusive of all Wikimedia projects (Wikipedia, Wikidata, Wikimedia Commons, etc.)

Viktiga datum intresserade behöver hålla koll på är 15 januari (sista dag för ansökningar om scholarship) och 15 februari (sista dag för förslag till programpunkter). /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 19 december 2019 kl. 15.21 (CET)

Mello 2020[redigera | redigera wikitext]

Mellofotograf, som troligtvis inte bidrar med bilder under fri licens...

Nu är det den tiden på året igen, då påbud gått ut om att folk ska vallfärda till mellostäder hela våren. Framför allt är det snart den tiden då det går att söka ackreditering för fotografer som är intresserade av att bidra med bilder från deltävlingar, andra chansen och finalen. Dagarna det gäller (med tillägg för några dagar repetition och presskonferenser före och efter) är:

Intresserade får skriva upp sig här, eller höra av sig på annat sätt. I bästa fall finns lokalt intresserade för alla orter, men annars finns det resebidrag att söka för resor och boende. Teknikpoolen finns också tillgänglig för fotografer som känner att egna kameror inte riktigt räcker till. På tidigare års projektsidor finns en del bra tips som kan sammanställas på en ny (eller mer årsoberoende) sida.
(Ping @Tarnic66, Janwikifoto, Slackernrrd, Agatefilm, Abbedabb, Josve05a, Ainali: som fotograferat tidigare år.)
/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 6 december 2019 kl. 11.28 (CET)

Sista dag att söka ackreditering är 3 januari 2020, så intresserade behöver höra av sig till mig senast tisdag 17 december så jag hinner skicka in ansökningar innan jag går på julledighet. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 9 december 2019 kl. 11.08 (CET)
Klart (eller nästan klart) för alla platser utom Luleå, så om någon fortfarande går och funderar på det är det är det bara att slå till. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 20 december 2019 kl. 15.41 (CET)

Födelseårsammanblandning? Flera förnamn?[redigera | redigera wikitext]

Diskussionen Flyttad till Wikipedia:Persondatafrågor#Flera Anders Åkesson /Anhn (diskussion) 21 december 2019 kl. 14.27 (CET)

Innocente Marcolini[redigera | redigera wikitext]

Artikkelen om Innocente Marcolini trenger en revisjon. Slik den står nå kan den oppfattes som at det er vitenskapelig belegg for en sammenheng mellom bruk av mobiltelefon og hjernekreft slik det ble konkludert med i dommen, noe det ikke er. I etterkant er dommen blitt kraftig kritisert av faglige eksperter, blant dem Michael Repacholi som hadde ansvar for dette fagområdet i WHO ([1]). De sakkyndige i rettsaken var Angelo Gino Levis og Giuseppe Grasso, ingen av dem har dette som sitt fagfelt. Angelo Gino Levis er derimot president i aktivist-organisasjonen Associazione Per la Prevenzione e la Lotta all’Elettrosmog (Organisasjon for forebygging og bekjempelse av elektrotåke), utover dette driver han med homeopati, blomstermedisin, kinesiologi, akupunktur m.m. --Cavernia (diskussion) 20 december 2019 kl. 19.23 (CET)

Cavernia, undskuld den långa responstiden. jag har nu fixat artikeln. Kika gärna på den. Tack för upplysningen. Jag ämnar även kontrollera skaparen av artikelns andra redigeringar. Adville (diskussion) 21 december 2019 kl. 23.52 (CET)
Har nu kontrollerat användarens redigeringar, som var fram till 2011. En del som behövde korrigeras om elektromagnetisk strålning fanns kvar, men jag har avPOVat det. Tack för påpekandet. MVH Adville (diskussion) 22 december 2019 kl. 01.27 (CET)

en:List of country codes[redigera | redigera wikitext]

Jag fick SMS från ett utländskt telefonnummer, googlade för att finna landskoden och kom till den engelska sidan i rubriken. Jag ser att den har interwikilänkar till ett mycket stort antal språk men inte till svenska. Är det någon särsild orsak till detta? Roufu (diskussion) 21 december 2019 kl. 18.56 (CET)

Vår artikel Landsnummer var länkad dit till oktober 2017. Varför den togs bort vet jag ej.Yger (diskussion) 21 december 2019 kl. 19.07 (CET)
Det ser ut som om olika språkversioner har hanterat de två objekten landsnummer (Q1588299) och lista över landsnummer för telefoni (Q34768) lite olika, se tabellen nedan. Det förstnämnda representerar begreppet landsnummer medan den sistnämnda representerar en lista över sådana landsnummer. En del språkversioner har delat upp detta på två artiklar medan andra, som svwp, har beskrivit båda sakerna i en artikel.
Språkutgåvor
Wikidataobjekt Etikett # svwiki enwiki dewiki frwiki eswiki nlwiki dawiki nowiki fiwiki
d:Q1588299 landsnummer 18 Landsnummer - Internationale Telefonvorwahl Indicatif téléphonique international - Landnummer - - Kansainvälinen suuntanumero
d:Q34768 lista över landsnummer för telefoni 109 - List of country calling codes Ländervorwahlliste sortiert nach Nummern Liste des indicatifs téléphoniques internationaux par indicatif Anexo:Prefijos telefónicos mundiales Lijst van landnummers in de telefonie International telefonkode Liste over landsnumre for telefon Luettelo kansainvälisistä suuntanumeroista
Kanske vi skulle dela upp svwp-artikeln i en beskrivande artikel och en listartikel som exempelvis dewp har gjort.
--Larske (diskussion) 21 december 2019 kl. 19.36 (CET)

(Redigeringskonflikt)

en:List of country codes är en förgreningssida. Landsnummer är kopplat till d:Q1588299, vilket utifrån innehållet i Landsnummer är fel, rätt objekt är d:Q34768 (en:List of country calling codes). Interwiki från svwp till enwp var löst med {{Interwiki extra}} men fungerade bara åt ena hållet; den har jag nu tagit bort. Det är inte uppenbart för mig hur flytten i Wikidata ska göras, och jag ska äta middag nu, så det överlåter jag till någon annan. Plumbum208 (diskussion) 21 december 2019 kl. 19.59 (CET)
Nu har jag, som syns i Larskes tabell ovan, gjort flytten. Plumbum208 (diskussion) 21 december 2019 kl. 22.35 (CET)
Om artikeln ska kopplas ihop med listartiklar på andra språk så måste den först byta namn till "lista över landsnummer" och inledas med "det här är en lista över landsnummer". I nuvarande form är det en vanlig artikel som förklarar vad landsnummer är och dessutom innehåller en lista. Det är inte ovanligt och inte fel att artiklar innehåller listor utan att vara listartiklar. Just här kanske listan är så lång att den kan brytas ut till en separat listartikel, men det är inte nödvändigt. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 21 december 2019 kl. 23.52 (CET)

Landskoder[redigera | redigera wikitext]

Apropå landskoder så följer Skatteverket ett helt eget system. Deras landskoder går inte att hitta i någon enda av våra listor. /Ascilto (diskussion) 21 december 2019 kl. 19.30 (CET)

Det finns en standard ISO 3166, som anger landskoder i alpha-två och alpha-tre, samt numeriskt. Den numeriska skiljer sig från landskoderna för telefonnummer, till exempel har Sverige ISO-kod 752, medan telefonkoden är 46. Skatteverket använder sig av alpha-2.--Historiker (diskussion) 21 december 2019 kl. 19.47 (CET)
Tack Historiker! Vilket innebär att vi bör skapa motsvarande lista. /Ascilto (diskussion) 21 december 2019 kl. 19.59 (CET)
Landsnummer för telefoni följer ingen ISO-standard. De följer ITU standard E.164. --北山 Kitayama (diskussion) 21 december 2019 kl. 19.52 (CET)
Det finns en mängd olika landskoder vilka listas i en:List of country codes. 21 december 2019 kl. 19.59 (CET)
Vi borde ha en förgreningssida, liknande den engelskspråkiga, för att redogöra för olika typer av landskoder och vilka standarder det finns.--Historiker (diskussion) 21 december 2019 kl. 20.12 (CET)
Här är en lista från Wikidata på de landsnummer, de tre olika varianter av ISO-3166-koder som nämns ovan samt IOK:s landskoder.
--Larske (diskussion) 21 december 2019 kl. 20.41 (CET)

Futsal - hur ska vi skriva tider för mål?[redigera | redigera wikitext]

I fotbollen skriver man som bekant minuten då målet gjordes, men hur ska vi göra i futsalen? Fifa skriver exakt minut och sekund, likt ishockeyn, se här (även Uefa gör det), medan AFC skriver på minuten, likt fotbollen, se här (klicka på "match report"). I mina ögonen verkar det lite konstigt att skriva t.ex Mål 13′ i ett mästerskap och sen Mål 12:27′ i ett annat mästerskap. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 21 december 2019 kl. 13.24 (CET)

Behövs det en standard? Wikipedia är ju inte Wikidata, texterna skrivs för att läsas av mänskliga ögon och främst i löptextform. - Tournesol (diskussion) 21 december 2019 kl. 13.26 (CET)
Om det inte finns någon etablerad standard inom idrotten tycker jag vi följer de källor vi har även om det kommer variera hur vi gör mellan artiklarna. Det kan däremot vara praktiskt att följa samma system inom en artikel och har inte alla källor sekunder så får det bli minuter. Så kan det säkert bli inom andra idrotter också eftersom statistik från förr inte är lika detaljerad som den vi kan få idag./Machatjkala (diskussion) 21 december 2019 kl. 17.42 (CET)
Står det Mål 12:01′ bör vi skriva Mål 13′ i våra artiklar. Minuten som anges avrundas alltid uppåt inte till närmsta minuten, enligt den standard jag lärt mig. Svenskfotboll.se använde sig en kort period även av exakt tid men återställde senare till närmsta minut uppåt enligt standard. --Fredde 21 december 2019 kl. 19.17 (CET)
Faktum är att en del tider är mer exakta från förr. I vissa sporter har man, om jag minns rätt, övergått från att mäta hundradedelar av en sekund till att mäta tiondedelar. Tostarpadius (diskussion) 21 december 2019 kl. 20.54 (CET)
I simning övergav man tusendelar för ett antal år sedan, ja. Det betyder dock inte att tusendelarna var mer "exakta", då en tusendel i princip motsvaras av variationer i tjockleken på lacken på kakelplattorna. 62 osv (diskussion) 21 december 2019 kl. 22.00 (CET)
Det är helt riktigt att till synes mer exakta tidsangivelser inte alltid är det. Vad jag tänkte på var längdåkning på skidor. Det är ju snart fyrtio år sedan Thomas Wassberg vann guld i OS med minsta möjliga marginal. Han ville själv dela medaljen, men det var inte möjligt. Numera följer jag inte sporten på samma sätt som jag gjorde då (masstarten har förstört spänningen med alla mellantider), men om jag inte missminner mig blev det senare ett mindre precist sätt att klocka. Tostarpadius (diskussion) 22 december 2019 kl. 02.29 (CET)
Jag har nu kontrollerat i artikeln och min minnesbild är korrekt. Tostarpadius (diskussion) 22 december 2019 kl. 02.31 (CET)
Tostarpadius: Din minnesbild är inte helt korrekt. Man kunde då mäta tid i tusendelar tillförlitligt, det kan man idag med. Prolemet är som Sextvåetc skriver att mätningen är så fin att den inte blir rättvis. Har man tur får man en några milimeter kortare bana vid simning, eller en bom som startar klockan några tusendelar innan en annan bom vid skidor. Avståndet innan bommen aktiverar klockan kan förändras under en tävling. Det är alltså inte utrustningen som blivit mindre precis utan kunskaperna om noggranhet och avvikelser vid mätning som insetts/förståtts av idrotten. Och man tycker inte, med all rätt, att det är värt fixa noggranheter, snäva åt avvikelserna, kalibrera utrustningen inför varje start, etc.--LittleGun (diskussion) 22 december 2019 kl. 18.23 (CET)
@LittleGun: Jag förstår inte riktigt på vilket sätt det Du säger gör min minnesbild mindre korrekt. Första meningen är ett svar på föregående inlägg och har inte direkt med fortsättningen, som refererar till det jag själv skrivit, att göra. Tostarpadius (diskussion) 22 december 2019 kl. 22.22 (CET)
Tostarpadius:"om jag inte missminner mig blev det senare ett mindre precist sätt att klocka." Det har aldrig varit frågan om att bli mindre precis. Klockningen är precisare nu än någonsin, utrustningen är mer förfinad än någonsin. Men, avrundningen är bättre anpassad efter den verklighet som finns. En verklighet som även den var mindre precis förut. Men jag kanske missuppfattade din syftning.--LittleGun (diskussion) 23 december 2019 kl. 08.43 (CET)
@LittleGun: Att nöja sig med att mäta tiondedelar istället för hundradedelar är som jag ser det "ett mindre precist sätt att klocka". Tostarpadius (diskussion) 23 december 2019 kl. 11.11 (CET)
Tostarpadius. Jag trodde att du tänkte så. I själva verket är alltså klockningen de facto mer precis. Men förståelsen för andra avvikelser som påverkar idrottares omedvetna möjlighet att tjäna/förlora tusendelar är större.LittleGun (diskussion) 23 december 2019 kl. 11.51 (CET)
I längdskidåkning har man vad jag vet aldrig mätt tusendedelar. Tostarpadius (diskussion) 23 december 2019 kl. 14.30 (CET)
Det finns väl anledning varför Fifa och Uefa klockar även sekunder i målprotokollet eftersom futsal är väl som ishockey, bandy och innebandy att lag kan göra flera mål under en och samma minut. Fotbollen är ju annorlunda på det sättet och det tillhör väl inte vanligheterna att ett lag kan göra det under en minut tanke på hur stor planen är och att spelarna inte använder sig av skridskor som snabbar upp transporterande av boll till motståndarnas mål? Men för att enkla upp det så är det bara att gå efter vad källorna säger som Machatjkala skrev längre upp? För övrigt vet jag inte vart jag ska lägga mitt inlägg eftersom det har uppstått sånt huller om buller här i diskussionen. DIEXEL (diskussion) 23 december 2019 kl. 15.39 (CET)
Jag vet inte hur man gör i futsal men i fotboll och bandy stoppar man inte klockan för spelavbrott. Idag ser det kanske annorlunda ut, men en gång i tiden var det bara domaren som visste hur mycket tid det gått och hur mycket som var kvar. 62 osv (diskussion) 23 december 2019 kl. 15.43 (CET)
Min tanke var precis så som Freddes, att står det Mål 12:01′ (även 12:00) bör vi skriv Mål 13′. Det som gjorde att jag tog upp detta var att jag ansåg det förvirrande att en federation skrev minut, en federation skrev minut och sekund - i samma sport, är det olika sporter är det en annan sak. Absolut, futsal är inte fotboll - men futsal anses ju vara en variant av fotboll, bara av det kan det bli förvirrande hos läsare. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 22 december 2019 kl. 06.04 (CET)
────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────
Ni blandar äpplen och päron.
  • Sport där tiden är prestationen mäts den i sekunder och ner till tusendelar i en del sporter.
  • Sport som pågår under en tid och där något sker vid en tidpunkt kan det beskrivas som "under den x-te minuten"
I fotboll anges ett mål som görs efter 2 sekunder som att de gjordes i "första minuten". Råkar 2 sekunder vara rekordkort tid för att göra ett mål i den turneringen anges det som "2 s". Eftersom tidtagningen inte har större upplösning än sekunder skulle jag tro att man inte anger noggrannare, även om det är möjligt med dagens teknik att få fram det i efterhand om matchen är filmad. I hockey basket och amerikansk fotboll håller man bättre reda på tiondelarna. I basket räcker det om bollen är i luften innan tiden är ute. Poängen räknas om den går i efter signalen.
Vi får helt enkelt göra som sporten gör. I fotboll anges gjort mål inte till exakt sekund efter avspark, utan i vilken minut de gjordes. I rodel används tusendelar för att skilja deltagare åt.--LittleGun (diskussion) 22 december 2019 kl. 18.12 (CET)

Mjälten och dennes besatthet att ta bort alla lånord[redigera | redigera wikitext]

Flyttat till Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia#Mjälten och dennes besatthet att ta bort alla lånord 62 osv (diskussion) 23 december 2019 kl. 13.27 (CET)

Topp 100 - inte i toppform[redigera | redigera wikitext]

Den fina flashiga SvWp Topp 100-listan har stannat på 2019-12-08 - vet någon varför? Och motsvarade något mindre flashiga förenklade topp-100-lista funkar inte heller - vet någon varför? / undrar Anhn (diskussion) 15 december 2019 kl. 07.40 (CET)

Det verkar vara något fel med statistikfunktionen. Obegripligt stora svängningar kring 7-8 december. Se till exemepel denna https://tools.wmflabs.org/pageviews/?project=sv.wikipedia.org&platform=all-access&agent=user&range=latest-20&pages=Lista_%C3%B6ver_klassiska_komposit%C3%B6rer_efter_tidsepok eller denna https://tools.wmflabs.org/pageviews/?project=sv.wikipedia.org&platform=all-access&agent=user&range=latest-20&pages=Salem_Al_Fakir --Chandra Varena (diskussion) 15 december 2019 kl. 09.32 (CET)
Det finns en mycket stor källa till sidvisningar i svwp och det är Melodikrysset. I avsnittet från 7 december frågades till exempel för "Lodrätt 4, sju bokstäver" efter namnet på en kompositör. Det kan nog förklara många av visningarna av listartikeln Lista över klassiska kompositörer efter tidsepok (plats 11 på Topp 100-listan) den dagen, även om det rätta svaret, "Rossini", se FACIT, inte hittas där. Även kategorin "Klassiska kompositörer efter nationalitet" hade många visningar (plats 4 på Topp 100), se den här grafen.
Man kan också se en "topp" för artikeln om "Rossini", se den här grafen (plats 40 på Topp 100). Även "Flickorna i Småland", som ledde till svaren på "Lodrätt 2 (FLICKORNA)" och "Lodrätt 1 (SMÅLAND)", gav ett tydligt avtryck i den här grafen. (dock inte på Topp 100, men med 50 gånger så många visningar som normalt)
Det är nästan så att man tror att det skulle gå att lösa Melodikrysset utan att alls lyssna på programmet, endast med hjälp av det oifyllda krysset och sidvisningsanalyserna på svwp för den dag programmet sändes och dagarna omkring denna dag.
När det gäller det ökade antalet visningar av Salem Al Fakir är nog förklaringen att han deltog i Avicii-hyllningen den 5 december, se till exempel denna artikel. Samma "mönster" kan ses för Rita Ora och Aloe Blacc.
--Larske (diskussion) 15 december 2019 kl. 11.23 (CET)
@Anhn: Först en åsikt: Jag tycker att det är den du kallar "fina" som är förenklad om än lite "flashigare" . Den du kallar "förenklad" har betydligt fler möjligheter att styra urval, presentationssätt med mera. Smiley.svg.
Jag har också noterat att "Topp 100" har "stannat" på 8 december. När det gäller "Sidvisningsanalys", den du kallar "förenklad", så brukar data från "gårdagen" vara tillgängliga först några timmar in på dygnet. Dels ska väl UTC hinna slå över till nytt dygn och sen är det väl nåt program som ska köras och det kan ju ha hamnat i nån "kö". Du kan se att även det underliggande API-anropet till "pageviews" i skrivande stund levererar "null" som värde för 2019-12-14, se till exempel denna länk för artikeln "Pizza" de senaste 20 dagarna.
När det gäller "Topp 100" kan jag bara gissa att det är "något som gått fel" i själva produktionen av de "fina listorna" för olika språkversioner. Kanske den görs en viss tid på dygnet då data "normalt" är tillgängliga och om de har kommit "för sent" den senaste veckan så har det inte blivit några "fina listor".
Jag vet inte vilket API som Topp 100 använder, men om du vill ha topp-listan för en viss dag kan du använda till exempel den här länken. Exemplet visar topplistan (nästan 1000 sidor) för 13 december. Även här saknas (ännu) data för 14 december.
Vad som är anledningen till att data för 14 december fortfarande saknas har jag ingen aning om.
--Larske (diskussion) 15 december 2019 kl. 11.58 (CET)
Nu verkar "pageviews-API:t", och därmed Sidvisningsanalys med mera, vara uppe på banan igen. Topp 100-listor efter 8 december saknas dock fortfarande. --Larske (diskussion) 19 december 2019 kl. 13.03 (CET)
Tack för all bra info, speciellt Larskes klargörande tips och förklaringar. / Anhn (diskussion) 24 december 2019 kl. 06.22 (CET)

Fråga om upphovsrätt[redigera | redigera wikitext]

Kan man återanvända egenskrivna artiklar till ett bokprojekt hos ett förlag och slippa hänvisa till Wikipedia? --Vannucci (diskussion) 13 december 2019 kl. 15.10 (CET)

Du äger upphovsrätten till vad du har skrivit, inte Wikipedia, så ja (även om jag som förläggare skulle vara djupt skeptisk till att inte påpeka varifrån materialet kommer). Möjligtvis får du återgå till en tidigare version av artikeln om andra också har bidragit. /Julle (disk.) 13 december 2019 kl. 15.27 (CET)
Utmärkt med svar från en förläggare. Ja påpeka så klart och utgå från egenskriven text på Wikipedia. Går det igenom hos förlag att presentera en bok med nyskriven och egenskriven text från Wikipedia? Just nu vet jag inte vad den exakta titeln på boken ska heta. --Vannucci (diskussion) 13 december 2019 kl. 15.53 (CET)
Jag vill dock lägga in en varningen ord. Jag själv bidrog i ett avsnitt i en bilderbok med bilder och text från Wikipedia jag själv skrivit in, och där det ju ändå aldrig var problem med upphovsrätt, då den ju är fri. Men även om jag tidigt och tydligt uppgav hur jag gjort så reagerade redaktören bara strax före tryckning ytterligt surt och krävde annan text ("för det är pinsamt med en text som redan varit publicerad").Yger (diskussion) 13 december 2019 kl. 21.41 (CET)
Jag skulle använda vad som finns på Wikipedia men skriva om det så att det kan kännas som en annan text. /Julle (disk.) 14 december 2019 kl. 01.49 (CET)
Tack för informationen allihopa. Har nu en uppfattning över hur det är eller funkar. --Vannucci (diskussion) 14 december 2019 kl. 18.01 (CET)
Jag som är mer kommersiellt orienterad, slår fast att du har rättigheterna till det du skrivit själv (i den versionen). Å andra sidan vill nog en kommersiell förläggare ha "liksom lite unik text". Så att skriva om, är nog bra. Men juridiskt sett kan du publicera, utan att fråga eller hänvisa. Nu kommer mina åsikter: Eftersom avsikten med att skriva för Wikipedia är göra fritt material, så kan du även använda andras bidrag. Det var ju fritt att använda, även kommersiellt! Att man ska hänvisa till versions-sidan... har jag svårt att se som ett krav som lagen skulle ställa. Speciellt som frågan är om folks ändringar verkligen uppnår "verkshöjd". Åtal för upphovsrättsbrott är nästan otänkbart. Återstår risken att bli stämd. Hrm, orkar/kan någon av del-skribenterna verkligen försöka med en stämning? Det du mest riskerar, är ett flame war från WP-folk som tycker att du skulle specificerat alla ändringar. Annat gäller bilder, för det är svårt att hävda att en beskärning eller inramning av en bild verkligen skapar ett nytt verk. Men om fotografen släppt som "public domain" eller liknande, då är det bara att använda. Tala med förlaget först, om hur de vill göra. Janwikifoto (diskussion) 24 december 2019 kl. 19.23 (CET)
Avsikten med fritt material är att det skall kunna återanvändas, men inte hur som helst. Wikipedia har valt CC-BY-SA, inte CC-zero, och jag tycker att jag skall kunna förvänta mig att andan i licensen följs också om jag inte är så noga med att man följer bokstaven. Juridiskt kan man förstås komma undan om ens egna bidrag är de enda som uppnår verkshöjd, men på samma sätt som man brukar tacka vänner och kolleger som korrekturläst ens bok tycker jag Wikipedia-gemenskapen eller de enskilda personerna är värt ens tack om artikeln man skrivit blivit förbättrad på Wikipedia. Om man inte vill nämna Wikipedia eller personerna är det bäst att utgå från den helt egna texten och helst skriva om, om ändringarna inte är helt obetydliga. --LPfi (diskussion) 25 december 2019 kl. 15.52 (CET)

Principdiskussion om relevans för epitet i mediekällor[redigera | redigera wikitext]

Jag och TusenOrd har snubblat in i ett principiellt meningsutbyte rörande källvärdering på diskussionssidan till artikeln Sveriges invandring och utvandring. I korthet handlar det om huruvida ett epitet som "vänsterorienterad", med referens till ett SVT-inslag, väger tyngre än tankesmedjan Arena Idés egen beskrivning av sin verksamhet ("fackföreningsnära och partipolitiskt oberoende"). Meningsskillnaden gäller i vilken mån som den formella andrahandskällan SVT har högre auktoritet än den formella förstahandskällan Arena Idé, trots att man nog kan förutsätta att förstahandskällan i detta fall besitter större kunskap om den egna inriktningen än vad andrahandskällan gör. Jag vill ogärna ge mig in i ett redigeringskrig och hoppas därför att ni andra kan bidra med synpunkter, samt att vi kan hålla en eventuell diskussion samlad på diskussionssidan. Janders (diskussion) 18 december 2019 kl. 16.57 (CET)

Syftet med att lägga in ett epitet är att påvisa att organisationens publikation kanske inte är neutral. Enklast är att hålla sig till självbeteckningen "fackföreningsnära", eftersom den är mer precis och inte är kontroversiell, och uppnår samma syfte. "Vänsterorienterad" kan misstolkas som vänsterpartistisk. Även om organisationen inte utmålas som vänsterextrem här, och kanske inte ens har invändningar mot att kallas vänsterorienterad, så är diskussionen delvis relaterad till essän Wikipedia:Kritik#Kritiska epitet. Där har vi (mestadels jag) föreslagit att vid kritiska epitet bör vi även ge utrymme för organisationens självbeteckning såväl som signifikant och välgrundat försvar mot den kritiska stämpeln.Tomastvivlaren (diskussion) 18 december 2019 kl. 17.14 (CET)
Utan tvekan är "fackföreningsnära och partipolitiskt oberoende" en bättre beskrivning. Dels för att den är lite mer detaljerad, dels för att den inte är så utsliten. Termer som "vänsterorienterad" fungerar som en triggar för folk med motsatta åsikter och kommer bara dölja det som står i texten för dem. Sedan finns det förstås fall där organisationers egna beskrivning av sig själv ifrågasätts, men då får det tas upp i ett eget avsnitt med egna källor./ Machatjkala (A) (diskussion) 18 december 2019 kl. 17.24 (CET)
Det är olyckligt att den här diskussionen nu förs på två ställen. I princip borde en oberoende källa har företräde framför en organisations egen beskrivning. Men om den oberoende källan använder värdeladdade ord måste den väljas bort, den kan inte längre betraktas som helt oberoende. Om SVT använder värdeladdade ord måste denna källa behandlas utifrån vanlig källkritik. Värderingar blir inte fakta för att de uttalas av SVT. /Ascilto (diskussion) 18 december 2019 kl. 17.39 (CET)
Tycker inte detta verkar vara tillräckligt näringsrikt eller angeläget underlag för en principdiskussion. Lös sakfrågan på artikelns diskussionssida. /NH 18 december 2019 kl. 18.31 (CET)
Utan att vilja ha en splittrad diskussion av det enskilda fallet vänder jag mig emot att ett ord som "vänsterorienterad" ses som värdeladdat. Det är en saklig beskrivning. Att den sedan ibland på goda grunder kan ifrågasättas är en helt annan sak. Tostarpadius (diskussion) 19 december 2019 kl. 00.13 (CET)
Med tanke på högerextrema organisationers beskrivningar av sig själva kontra andras beskrivningar av dem föreligger det principiella skäl för diskussionen. Enligt min mening kan i det här fallet den egna beskrivningen användas för att precisera SVTs, då ingen egentlig konflikt mellan dem råder, dock är SVTs mer svepande. BP OMowe (diskussion) 22 december 2019 kl. 17.07 (CET)
SVT:s beskrivning är klart sämre. Högerextrema organisationer behöver inte bli ett problem. Även när de beskriver sig själva så brukar det märkas varåt det syfta. Hur som helst kan man alltid skriva "Organisationen X anser sig vara Y. Deras beskrivning av sig själva har kritiserats för Z." Jag har svårt att se att en organisations beskrivning av sig själv någonsin kan vara irrelevant i en artikel om dem oavsett hur världsfrånvänd beskrivningen än är. Diskrepansen mellan bilden av sig själv och andras bild av organisationen är i sig väldigt informativ. Det är inte heller så att skumma (eller högerextrema) organisationer alltid döljer sina avsikter. Långtifrån! Det är snarare de som är ute efter ens pengar som är mer benägna att dölja sina motiv. Sedan tycker jag att "vänsterorienterad" och "högerextrem" är dåliga beskrivningar i en encyklopedi. De är allmänna och värderade samt röda skynken för många människor. En encyklopedi bör ha högre detaljnivå. Dessutom förstår alla var på den politiska skalan "fackföreningsnära" och "skicka hem alla invandrare" står./Machatjkala (diskussion) 22 december 2019 kl. 17.30 (CET)
Om man kallar något för höger eller vänster så är det en stor andel läsare som stänger av och låter bli att ta del av budskapet eller de rön som redovisas. Därför bör man sträva efter mer neutrala epitet utom när det gäller extremerna. /Ascilto (diskussion) 22 december 2019 kl. 17.36 (CET)

Innan vi spårar ur fullständigt borde vi nog reda ut sakfrågan: Har yttre källor företräde framför den egna beskrivningen per automatik eller inte? Om inte, hur bör det i så fall hanteras rent principiellt? Mitt förslag är att där samstämmighet råder bör den mer detaljerade äga företräde, i annat fall bör bägge ståndpunkterna redovisas. BP OMowe (diskussion) 25 december 2019 kl. 03.44 (CET)

Jag letade lite bland våra artiklar för att se hur vi klassificerar källor i andra sammanhang, och hittade en Lista över svenska tidningar ordnade efter ideologi. Där klassificeras tidningar och tidskrifter utan att man överhuvudtaget hänvisar till några källor. På listans diskussionssida föreslår jag att den tas bort, eller i andra hand förses med källor och redovisade urvalsprinciper. --Chandra Varena (diskussion) 25 december 2019 kl. 07.50 (CET)

Korrekt foto?[redigera | redigera wikitext]

Diskussionen flyttad till Diskussion:Äkäsjokisuu. --Allexim (diskussion) 25 december 2019 kl. 14.23 (CET)

SCB definierade småorter[redigera | redigera wikitext]

SCB definierade småorter är svår att kopplat till verkliga geografiska platser. Det är vanligt att inte ens personer som bor på platsen känner till det namn SCB satt. Många platser är till och med skyltade med helt andra namn ("vägverkets" skyltning). Jag föreslår att alla artiklar som definieras av SCBs avgränsningar och bara bygger på uppgifter från SCB, förtydligas ytterligare (vet inte riktigt hur) att de handlar om statistiskt avgränsade ytor och att det namn SCB satt i många fall helt saknar koppling till platserna verkliga namn (svårt då det inte finns källor). Som geografi artikel kan SCBs namnsättningen nästan eller bör kanske jämställas med Wikipedias syn på flera användares (där ibland jag själv) försök att tillföra skyltade, men ej källbelagda namn, i dessa artiklar (värdelös). Skulle man till exempel kunna förtydliga att artiklarna handlar om statistik och inte geografi, genom att ge varje artikelnamn ändelsen (SBC). Nu ska det firas jul, tillbaka ikväll. Voyager85 (diskussion) 24 december 2019 kl. 12.06 (CET)

SCB anger inte längre några namn, bara en kod, på småorterna. För tätorterna ger de däremot ett preliminärt namn som senare fastställs av Lantmäteriet om jag har uppfattat det rätt. --Larske (diskussion) 24 december 2019 kl. 12.11 (CET)
Detta är ett dilemma som vi varit medvetna om sedan vi började med detta. För de helt konstgjorda namnen skriver vi också tydligt det är en "teoretisk konstruktion, se Ballabo och Kyrkeby, dessa utgör färre än 5% totalt. Sedan finns det ingen officiell tydlig namngivning av orter, alla har oklarheter, så det är då ingen konflikt att bara ange ett namn, se tex Lidhult, där finns ingen differens mellan det SCB inkluderar och det lantmäteriet inkluderar (detta gäller cirka 80% av fallen). Sedan finns det bebyggelseenheter där det hela är problem mellan hur SCB anger och hur man gör lokalt, men dessutom finns det ofta(st) även problem med hur det anges lokalt (dvs inte entydigt). Och här går det att skriva i texten hur det hänger ihop, se tex Nödinge-Nol och Alafors. Och på Gotland har ofta det som blivit småort inte något alternativt namn, husen utmed vägen omnämns inte som del av en ort någonstans (förutom SCB). Slutligen är det de stora oformliga tätorterna som Avesta, där vi valt att inte använda SCB namnet för artikeln för att rädda något som stämmer.Yger (diskussion) 24 december 2019 kl. 12.37 (CET)
Det finns ju andra gränser, frågan är hur relevanta de är - för orter som varit städer, köpingar eller municipalsamhällen finns avgränsningar för dessa. Sedan är de ju historiska. För byar finns avgränsningar kvar som fastighetsbeteckningar, sedan kan de ju vara ganska oformliga då de inklyderar utjordar och avstyckade allmänningslotter med mera. Att göra småortsartiklarna till rena SCB-artiklar skulle enligt min mening göra dem ganska ointressanta och knappast lämpliga för huvuduppslagsordet som de ju har företräde till idag. Ibland är det ju dock svårt att låta dem handla om annat än småorten, dels då de är helt nybyggda och fastighetsgruppen egentligen inte har något riktigt namn, dels när de omfattar delar av flera olika byar som egentligen har andra namn och har bebyggelse som sträcker sig utanför SCB-orten.FBQ (diskussion) 24 december 2019 kl. 12.55 (CET)
Vad gäller "byar" så upptäckte jag när jag letade efter en fastighet nyligen att av fyra byar med samma namn som finns i kommunen, så har Lantmäteriet avskaffat dem allihop. Så även dessa verkar ha en viss halveringstid.
Haken är nog att det finns ingen statistik att tillföra de här enheterna. 62 osv (diskussion) 24 december 2019 kl. 14.38 (CET)
Ok - alla fall fram till 1980-talet skedde mantalsskrivningen utifrån byarna så tills dess finns ju statistik att få fram, men senare blir det ju besvärligt.FBQ (diskussion) 24 december 2019 kl. 19.56 (CET)
Ja, jag har nu en klient som har en arrenderätt (som inte är eget skattesubjekt). Det var inte så lite knöligt att hitta var arrendet var beläget och vem fastighetsägaren är idag. 62 osv (diskussion) 24 december 2019 kl. 20.14 (CET)
Det är av yttersta vikt att vi följer Lantmäteriets namngivning på de ytor som definierats av SCB. Det kan bli ett, två eller tre namn. I själva artikeln skall man så beskriva hur småorten skiljer sig från de traditionella byindelningarna, vilket helst kräver att man känner till fastighetsbeteckningarna - t.ex. utifrån Fastighetskartan. Exempel Blinneberg, Slittorp och Färdsle samt Skår, Ale kommun. /Ascilto (diskussion) 24 december 2019 kl. 20.45 (CET)
Och dessa två exempel visar på ett bra sätt hur man kan lösa dilemmat när SCB och lantmäteriet inte är helt överens. Yger (diskussion) 24 december 2019 kl. 21.03 (CET)
Jag skulle säga att det frågan om olika perspektiv. SCB utgår från vad som ser i dag och har tydliga definitioner på olika bebyggelsekoncentrationer (tätort, småort etc), medan Lantmäteriet har ett lite mera historiskt perspektiv, då man fastställer namn på fastigheter. Det som händer är att bebyggelsekoncentrationer växer ihop eller glesas ut till flera. Det gäller att kombinera källor (som alltid i Wikipedia), gärna också lokala. Exemplen från Ascilto är bra. Per W (diskussion) 25 december 2019 kl. 11.23 (CET)
Om man går till Lantmäteriets karttjänst [2] och väljer topografisk karta med gränser, så ser man fastighetsgränser och -beteckningar. Detta torde lösa de flesta av våra namngivningsproblem med byar och småorter. /Ascilto (diskussion) 25 december 2019 kl. 11.44 (CET)
Tack, Ascilto! @Yger: Jag ändrade i Avesta för att förklara 2018 års definition (SCB). Per W (diskussion) 25 december 2019 kl. 11.51 (CET)

Rain (Idol-låt)[redigera | redigera wikitext]

Kan det vara en bra ide att flytta denna artikel till Rain (Tusse-låt)? Hans version är den enda som chartat och eftersom han vann Idol 2019 så släpptes hans låt på Itunes. Freddies låt släpptes bara på Spotify, och jag tror inte han kommer kunna släppa låten för nedladdning eller köp på skiva. Jag röstar för denna artikelförflyttning. --37KZ (diskussion) 25 december 2019 kl. 19.54 (CET)

Nej, det är ju en "idol-låt". Det räcker väl om det framgår där att Tusse haft störst framgångar. Jämför White Christmas, en jullåt, svårt förknippad med Bing Crosby men den ligger bäst som generell låt också.--LittleGun (diskussion) 25 december 2019 kl. 21.45 (CET)
Som LittleGun. Det är ju möjligt att det kommer andra inspelningar i framtiden. Hade den varit skriven av Tusse hade det väl varit en sak men nu är den ju inte det.FBQ (diskussion) 25 december 2019 kl. 21.56 (CET)

Populäraste flicknamnen/pojknamnen[redigera | redigera wikitext]

Är det någon som känner sig manad att skriva listor över de populäraste flicknamnen/pojknamnen?, till exempel Lista över de populäraste flicknamnen i Sverige under 2018, Lista över de populäraste pojknamnen i Sverige under 2018, och så vidare. Tänkte att man kan lista de topp tjugo. NE:s årsböcker i statistikdelen är en bra start. Jag gör mest arbete om Albanien för svenskspråkiga Wikipedia och har inte tid att lägga arbete i annat. --Vannucci (diskussion) 25 december 2019 kl. 20.04 (CET)

Min förhoppning är att ingen annan heller har tid därtill.Wvs (diskussion) 25 december 2019 kl. 20.33 (CET)
Vannucci: Varför ska såna listor skapas enligt dig? DIEXEL (diskussion) 25 december 2019 kl. 20.46 (CET)
@DIEXEL: Det har allmänt intresse. Vi för redan statistik från Statistiska centralbyrån i namnartiklar. Det vore överskådligt med ovannämnda listor. Det skulle faktiskt uppskattas av våra läsare. Läs gärna upplägget i NE:s årsböcker på biblioteket. --Vannucci (diskussion) 25 december 2019 kl. 21.53 (CET)

Ny finess för automatisk bedömning av artikelkvalitet efter redigering[redigera | redigera wikitext]

Nu finns en finess för att få en automatisk bedömning av kvaliteten på en artikel efter redigering. Den går att slå på på inställningssidan för finesser under "Redigering". Mer information finns på Wikipedia:Gemenskapens tekniska önskelista/Automatiserad artikelförbättringsbedömning. Stöter du på några konstigheter med den eller om du har förslag för hur den skulle kunna förbättras får du gärna lämna en kommentar på diskussionssidan. /Sebastian Berlin (WMSE) (diskussion) 9 december 2019 kl. 15.53 (CET)

@Sebastian Berlin (WMSE): Om jag förstod finessen rätt så ansåg den min sista ändring i Rana kommun var en försämring? 62 osv (diskussion) 10 december 2019 kl. 15.52 (CET)
Artikelns storlek (storlek i byte) verkar påverka beräkningen. En artikel som är 10% större än en annan artikel, är inte automatiskt bättre än den andra artikel. Voyager85 (diskussion) 10 december 2019 kl. 19.15 (CET)
@Sextvåetc: ORES har nog inte lärt sig att uppskatta mallen {{Ortsfakta WD}}.
Din redigering "bestraffades" antagligen för att den
  • tog bort en mall som innehöll en del referenser
  • tog bort en bild
trots att den mall du la dit skapar såväl referenser som visar en bild.
Vem har "tränat" ORES på svwp?
Så här ser "kvalitetspoängen" av artikeln Rana kommun ut före och efter din redigering, se denna länk.
Före Efter




Circle frame.svg
  b (76,78 %)
  r (2,05 %)
  s (18,43 %)
  u (2,74 %)




Circle frame.svg
  b (55,19 %)
  r (2,96 %)
  s (38,95 %)
  u (2,89 %)
Hur ser funktionen som översätter b, r, s och u till ett tal mellan 0 och 10 ut?
Om vi frågar hur ORES bedömer sannolikheterna för att de olika versionerna, före respektive efter din redigering av Rana kommun, är damaging respektive (gjord i) good faith, får vi följande lite trista resultat, se denna länk:
Före Efter
Damaging Good Faith Damaging Good Faith





Circle frame.svg
  false (99,12 %)
  true (0,88 %)





Circle frame.svg
  false (0,41 %)
  true (99,59 %)





Circle frame.svg
  false (96,58 %)
  true (3,42 %)





Circle frame.svg
  false (1,03 %)
  true (98,87 %)
Sannolikheten för damaging ökade alltså och sannolikheten för good faith minskade.
--Larske (diskussion) 10 december 2019 kl. 21.22 (CET)
Det hade varit intressant vilken bedömning den hade gjort om den bedömt skillnaden i html-kod istället för wikikod. 62 osv (diskussion) 10 december 2019 kl. 21.30 (CET)
Vad betyder de fyra parametrarna b, r, s och u? Plumbum208 (diskussion) 10 december 2019 kl. 21.47 (CET)
Tror jag har hittat ett preliminärt svar genom att läsa kod
s=stub, r=rekommenderad, b=bra, u=utmärkt.
Algoritmen är score=0·s + 6·r + 8·b + 10·u
Plumbum208 (diskussion) 10 december 2019 kl. 23.03 (CET)
Åtminstone min redigering av Nord-Frøya blev uppskattad! 62 osv (diskussion) 11 december 2019 kl. 10.50 (CET)

När man skapar en Omdirigering säger den Stub. Är inte en omdirigering, en omdirigering? Voyager85 (diskussion) 10 december 2019 kl. 22.38 (CET)

@Sebastian Berlin (WMSE): Jag förstår inte detta. Vilka kvalitetskriterier arbetar denna algoritm med, och hur värderas de olika egenskaperna? Jag la in en "förtydligamall". Då sänktes värdet, trots att artikelkvalitén höjdes. En artikel med en oupptäckt brist kan väl inte vara mer "bättre" än en med en uppmärksammad och påtalad brist? Janders (diskussion) 17 december 2019 kl. 16.45 (CET)
@Janders: Har du sett tråden Vad är kvalitet? på diskussionssidan som länkas till här ovan? Det är fler som där har efterlyst mer/tydligare information om detta, men vi får tydligen vänta på ett svar till efter ledigheterna. --Larske (diskussion) 17 december 2019 kl. 19.40 (CET)
@Janders: Modellen har tränats med hjälp av maskininlärning av artiklar i våra utvalda kategorier (utmärkt, bra och rekommenderad). Den försöker sedan gissa med dessa som grund hur stor sannolikhet det är att den tillhör en av dessa kategorier. Ett sådant värde går att få för varje sidversion. Detta verktyg anger skillnaden mellan två sidversioner. Innan du la till mallen angav algoritmen en viss sannolikhet att den var av t.ex. rekommenderad grad. Efter att du la till den så var den mer säker på att den inte gjorde det (eftersom att rekommenderade artiklar inte har dem). Så tvärtom mot vad du frågar om så anger en uttalad brist att det är mindre sannolikt att artikeln faktiskt är bra än om samma mall inte finns på exakt samma artikel. Så detta ska inte på något sätt tolkas som absoluta värden eller sanningar eller som en hjälp vid alla typer av redigeringar. (Det avslöjas också om man läser varför den togs fram.) Ainali diskussionbidrag 17 december 2019 kl. 20.12 (CET)
Stort tack, Larske och Ainali. Då förstår jag logiken. Dock, om man ser det ur ett läsarperspektiv anser jag fortfarande att en artikel som känner till och påpekar sina fel och brister allmänt sett har högre kvalitet än en artikel som inte erkänner dem, eller ens känner till dem. Men - jag förstår att det alltså inte är det kvalitetmåttet som mäts här. Janders (diskussion) 17 december 2019 kl. 21.18 (CET)

@Sebastian Berlin (WMSE): Jag kan inte hitta hur man slår på den här finessen på Inställningar/Redigering. Vad heter alternativet? BeowulfSE (diskussion) 27 december 2019 kl. 10.58 (CET)

Alternativet heter: "Visa beräknad artikelkvalitet av ORES i en dialogruta efter att användaren har sparat en redigering". Det är lite förvirrande ordnat på inställningssidan där flik-titlar har samma namn som underrubiker i andra flikar.
Alternativet ligger alltså under fliken Inställningar/Finesser, sista alternativet under rubriken "Redigeringar". Direktlänk till fliken Finesser: Inställningssidan för finesser.--LittleGun (diskussion) 27 december 2019 kl. 11.10 (CET)
Tack nu hittade jag den! Letade som sagt under Inställningar/Redigering isf Inställningar/Finesser/Redigering... BeowulfSE (diskussion) 27 december 2019 kl. 11.32 (CET)

Uppskattande respons utifrån[redigera | redigera wikitext]

Tråden flyttad till WP:WIM#Uppskattande respons utifrån / Anhn (diskussion) 28 december 2019 kl. 11.06 (CET)

ILL - Inter Language Links[redigera | redigera wikitext]

En diskussion angående om och när det är OK att använda {{ILL}} har tagits upp på Malldiskussion:ILL. En tidigare diskussion finns på Malldiskussion:ILL2 / Anhn (diskussion) 27 december 2019 kl. 23.23 (CET)

Ulf Kristersson[redigera | redigera wikitext]

Fler röster behövs i samtalet kring utformningen av artikeln. Tostarpadius (diskussion) 28 december 2019 kl. 11.08 (CET)

Dublett?[redigera | redigera wikitext]

Är Jean Otter och Johan Otter samma person? SBL-posten är samma.--Caztorp (diskussion) 28 december 2019 kl. 09.34 (CET)

javisst. Dock inte trivialt att alåihop, så en mall vore lämpligast.28 december 2019 kl. 11.51 (CET)Yger (diskussion)
Pingar skaparna FBQ och Tostarpadius./Pontuz (diskussion) 28 december 2019 kl. 11.54 (CET)
Knappast ett ärende för Bybrunnen. Jag tog det till BOÅ istället. Tostarpadius (diskussion) 28 december 2019 kl. 18.11 (CET)
Skulle precis ställa frågan, när jag ser att diskussionen flyttats ytterligare en gång, till Diskussion:Johan Otter. Men jag undrar fortfarande, varför ärendet anses behöva tas upp på BOÅ, varför inte redan från början föra diskussionen om sammanslagning av de båda artiklarna, på en av artiklarnas diskussionssida? Voyager85 (diskussion) 29 december 2019 kl. 03.03 (CET)
Instämmer fullständigt. Det var därför jag flyttade begäran från BOÅ. / TernariusD 29 december 2019 kl. 07.59 (CET)
Därför att den som tog det till BoÅ menade att det var ett odiskutabelt beslut. Det har snubblat rätt till slut i varje fall.--LittleGun (diskussion) 29 december 2019 kl. 11.12 (CET)
Kom ihåg att merga WD-objekten när ni snubblat färdigt! 62 osv (diskussion) 29 december 2019 kl. 12.37 (CET)
Det får någon hjälpa till med.--LittleGun (diskussion) 29 december 2019 kl. 12.42 (CET)
 Utfört Tostarpadius (diskussion) 29 december 2019 kl. 17.21 (CET)

Veckans tävling - År 1920[redigera | redigera wikitext]

Vid midnatt startar årets sista, och nästa års första, Veckans tävling, som handlar om År 1920. Det gäller alltså att utöka Wikipedias innehåll om vad som tilldrog sig för 100 år sedan. Det är ett brett ämne – det kan handla om allt från historiska händelser, litteratur som gavs ut det året, filmer som hade premiär, personer som dog, personer som föddes, byggnader som uppfördes, byggnader som revs och mycket annat. Det skall dock på något sätt ha anknytning till året 1920. Välkommen att tävla!--Historiker (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.08 (CET)

Mall Europeana skapad[redigera | redigera wikitext]

Europeana som precis som Wikipedia jobbar med att göra kultur tillgänglig hade i november ett möte video där dom berätta att dom precis som Wikidata skall börja med entiteter dvs. alla personer etc, får ett unikt ID ex. Hanna Winge (Q3436820) i Wikidata heter hos Europeana agent/base/47544

Status nu är

Fråga: Tycker ni Europeana ger mervärde? Vi gjorde samma övning med Mall:Alvin och då blev domen att vi inte skall länka Alvin för att deras sidor var för dåliga

- Salgo60 (diskussion) 30 december 2019 kl. 06.26 (CET)

bra och relevant länk. Tack för att du fixat de 160000 kopplingarna.Yger (diskussion) 30 december 2019 kl. 07.22 (CET)
Som den notoriske drömmaren av en länkad värld så finns dock en hel del att önska och det är mycket med textsträngar istället för entiteter. Men jag tycker det finns bra material som är kopplat.... Målbilden att alla Europas museer skulle koppla ihop allt material per konstnär känns enormt spännande och kan vi inspirera fler museer att göra detta genom att dom vet att sv:Wikipedia med 140 miljoner sidvisningar per månad länkar Europeana så känns det som en vinn vinn, Får vi med en:WIkipedia med 9.3 miljarder visningar per månad (alla 21 B) så vore det magiskt. Jag har försökt trigga igång Wikimedia Sverige på detta koncept men vet inte vad som händer det kanske har varit julledigt... - Salgo60 (diskussion) 30 december 2019 kl. 07.39 (CET)˙

Mallen för illustrationsbehov, och ev eventuell ny för koordinatbehov[redigera | redigera wikitext]

Denna fråga diskuteras på Wikipedia:Wikidatafrågor#"Ortsfakta_WD"_och_kategorin_illustrationsbehov speciellt om bild/koordinat finns/saknas på Wikidata. Fler röster är välkomna.Yger (diskussion) 30 december 2019 kl. 07.40 (CET)

God jul[redigera | redigera wikitext]

God Jul till er alla!

God jul! /Nosslrac (diskussion) 24 december 2019 kl. 14.21 (CET)

Detsamma önskar jag er andra! EPIC (diskussion) 24 december 2019 kl. 14.29 (CET)
En riktigt God Jul! Idunius 24 december 2019 kl. 17.07 (CET)
God jul! /Pontuz (diskussion) 24 december 2019 kl. 17.30 (CET)
Ho, ho, ho i stugorna! /Mvh Vostok (disk.) 24 december 2019 kl. 19.46 (CET)
God fortsättning på julen! --Allexim (diskussion) 25 december 2019 kl. 02.02 (CET)
Önskar alla en God Jul! --Nordelch För Wikipedia - i tiden 25 december 2019 kl. 09.22 (CET)
God jul, gott folk. /Julle (disk.) 25 december 2019 kl. 15.39 (CET)
God fortsättning på julen! Tostarpadius (diskussion) 25 december 2019 kl. 16.10 (CET)
God fortsättning!--Historiker (diskussion) 25 december 2019 kl. 19.20 (CET)
Allt gott (inklusive en god jul) önskar / Anhn (diskussion) 25 december 2019 kl. 22.32 (CET)
God jul och gott nytt år. J 1982 (diskussion) 31 december 2019 kl. 13.55 (CET)

"Dennes hustru" - ska det bort?[redigera | redigera wikitext]

Här går det i en rasande takt med att ta bort "dennes hustru". OK? undrar / Anhn (diskussion) 29 december 2019 kl. 19.09 (CET)

Jag tycker inte det är OK, då källan skriver så och det är en anakronism att inte ange föräldrarna var gifta.Yger (diskussion) 29 december 2019 kl. 19.15 (CET)
För artikeln Prometheus tycker jag ändringen är olämplig, i Edda Göring tveksamt och i Gunnar Adler-Karlsson är ändringen bra. Mer eftertänksamhet i varje individuellt fall vore nog bra. Dubbeltänk (diskussion) 29 december 2019 kl. 19.19 (CET)
Bör vara kvar, annars kan man i hastigheten få intrycket Edda var ett utomäktenskapligt barn.Wvs (diskussion) 29 december 2019 kl. 19.22 (CET)
Medhåll Wvs. 90.232.163.156 29 december 2019 kl. 19.25 (CET)
(Redigeringskonflikt) Ett påpekande har gjorts på användardiskussionen och ändringarna tillfälligt upphört. Det är inte OK att göra systematiska ändringar utan diskussion, om de kan vara kontroversiella som här.
I sak förstår jag att formuleringen upplevs ojämlik, i fall där "och dennas make" vore lika relevant, men uppgiften om förhållandet mellan föräldrarna är relevant information och med den takten kan man inte kontrollera att det finns en lämplig formulering någonstans i artikeln, eller att förhållandet är underförstått eller oväsentligt. Vilka kriterierna borde vara och hurudana formuleringar man kunde använda istället kräver en längre diskussion.
Användarnamnet antyder att användaren är här med en agenda, inte för att bidra till Wikipedia i stort. Jag hoppas att användaren kan övergå till att bidra i stil med Wikipedia:Projekt kvinnor/Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia.
--LPfi (diskussion) 29 december 2019 kl. 19.27 (CET)
"Dennes hustru" är en legitim beskrivning av en personlig relation, efter radering känns det bara taffligt.Mjälten (diskussion) 29 december 2019 kl. 19.39 (CET)
jag har nu återställt och tillfälligt blockerat kontot.Yger (diskussion) 29 december 2019 kl. 21.02 (CET)
Istället för att beskriva hustrun som ett bihang till sin make, kan en ju skriva något i stil med "och X (född Y)". Det har gjorts i andra artiklar. "Dennes hustru" är otidsenligt. / TernariusD 29 december 2019 kl. 21.11 (CET)
Fast det går ju inte om efternamnen är olika, eller saknas, som i Prometheus. Men då bör man naturligtvis också använda t.ex. "hennes make" om hustrun är mer känd.
andejons (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.05 (CET)
Poängen med en skrivning av denna typ är, som redan har påpekats ovan, att klargöra att föräldrarna var gifta. Att ta bort den innebär således att man försämrar artikeln faktamässigt. Samtliga borttagna skrivningar bör därför enligt mitt förmenande snarast återställas. /FredrikT (diskussion) 30 december 2019 kl. 22.00 (CET)
Jag instämmer med FredrikT.--Historiker (diskussion) 30 december 2019 kl. 22.13 (CET)
Dito. BP OMowe (diskussion) 31 december 2019 kl. 05.48 (CET)
Som jag redan skrivit, har jag redan återställt allt.Yger (diskussion) 31 december 2019 kl. 06.12 (CET)

Wikipediapodden[redigera | redigera wikitext]

Sannolikt är jag sen på bollen, men har nyligen hittat till den trevliga Wikipediapodden som jag kan rekommendera fler att lyssna på. Tack till Ainali och LittleGun för ett bra arbete! Mvh --Bairuilong (diskussion) 30 december 2019 kl. 06.36 (CET)

Du var bara lite senare än jag. Typ en månad (vilket i podden livslängd är försvinnande lite). Har hört om den länge men wj lyssnat för jag brukade inte lyssna på poddar innan jag upptäckte att musiktjänsten jag har (börjar på S) även har poddar. Den är bra och intressant. Adville (diskussion) 31 december 2019 kl. 11.47 (CET)

Gott Nytt År![redigera | redigera wikitext]

Gott Nytt År 2020!

Gott Nytt År!--Historiker (diskussion) 1 januari 2020 kl. 00.00 (CET)

Gott nytt år! EPIC (diskussion) 1 januari 2020 kl. 00.00 (CET)
Gott Nytt 2020!--Bemland (diskussion) 1 januari 2020 kl. 01.33 (CET)
Gott nytt år! Rasmus 28 1 januari 2020 kl. 01.56 (CET)
Detsamma till er alla! Tomastvivlaren (diskussion) 1 januari 2020 kl. 03.46 (CET)
God fortsättning på det nya året! --Allexim (diskussion) 1 januari 2020 kl. 11.08 (CET)
Gott nytt år och god fortsättning--Skivsamlare (diskussion) 1 januari 2020 kl. 11.25 (CET)

Kvalitetsmätningen januari för felaktig flaggning[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
Datum Antal med fel kategori eller badge Av
totalt
Andel
med fel
Utm. Utmarkt Guld.svg Bra Bra alt.svg Rek. Rekommenderad.svg Totalt
2019-01-01 0 0 0 0 1 515 0,00 %
2019-02-01 0 2 0 2 1 516 0,13 %
2019-03-01 0 0 0 0 1 518 0,00 %
2019-04-01 0 0 2 2 1 520 0,13 %
2019-06-02 0 1 0 1 1 522 0,07 %
2019-07-01 0 0 0 0 1 527 0,00 %
2019-08-01 0 0 1 1 1 529 0,07 %
2019-09-01 0 0 2 2 1 529 0,13 %
2019-10-01 0 0 3 3 1 528 0,20 %
2019-11-01 0 0 3 3 1 534 0,20 %
2019-12-01 0 0 1 1 1 537 0,07 %
2020-01-01 0 1 0 1 1 536 0,07 %
Nu A + B C + D E + F 1 538

Vid månadsskiftet fanns en avvikelse, en artikel som flaggas som bra i Wikidata, men som tappat sin kategorisering i Wikipedia, alltså feltyp C:

--Larske (diskussion) 1 januari 2020 kl. 00.11 (CET)

Kvaitetsmätningen januari[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel
2019-02-01 25 122 54 15 42 1 65 215 374 2 78 607 381 1 331 7 3 319 35 891 39 210 1,04 %
2019-03-01 25 118 51 15 41 0 68 237 386 2 72 615 384 1 345 4 3 363 36 115 39 478 1,05 %
2019-04-02 22 112 50 14 42 1 87 219 380 2 64 600 386 1 349 2 3 330 36 343 39 673 1,06 %
2019-05-13 17 118 48 21 43 1 106 207 387 0 74 595 390 1 355 1 3 363 36 904 40 267 1,07 %
2019-06-01 20 116 50 20 43 1 105 191 394 0 74 601 389 1 367 0 3 371 37 101 40 472 1,08 %
2019-07-01 16 95 49 19 35 0 83 184 391 0 69 531 391 1 383 1 3 247 37 346 40 593 1,08 %
2019-08-01 13 95 47 20 35 0 107 178 405 0 79 541 401 1 384 4 3 309 37 745 41 054 1,1 %
2019-09-01 14 96 50 7 38 1 136 178 397 1 81 542 404 1 436 4 3 385 38 196 41 581 1,11 %
2019-10-01 22 102 53 6 40 2 138 189 394 0 80 569 404 1 454 1 3 454 38 355 41 809 1,12 %
2019-11-01 25 99 51 10 41 0 157 145 408 0 90 556 400 1 486 0 3 468 38 879 42 347 1,13 %
2019-12-01 25 100 53 9 41 0 121 162 414 0 87 537 401 1 506 2 3 458 39 679 43 137 1,15 %
2020-01-01 24 104 57 11 40 0 107 184 413 0 97 476 406 1 532 0 3 458 40 354 43 812 1,17 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Imponerande minskning av Infoga (lägst sedan 2014), ned också på Relevans. Upp på Städa och Språkvård.Yger (diskussion) 1 januari 2020 kl. 06.02 (CET)

Produktiv julafton[redigera | redigera wikitext]

I går skapades netto 74 nya artiklar. Det är i nivå eller högre än det brukat vara denna höst. Detta står i bjärt kontrats mot tidigare år då julafton brukar sticks ut med extra få nya artiklar, 2018 var det 16. De dagar med få nya artiklar var i ställer runt 10 juni, just när högskolan slutat. statistiken är lite svajig, då raderingar av lsjbot artiklar påverkar mycket (tex netto 2017-12-24 var -110), men jag följer detta även dagligdags på special nya sidor som enbart tar upp nya.Yger (diskussion) 25 december 2019 kl. 18.11 (CET)

Det är lätt att enstaka "extremvärden" förrycker helhetsbilden, men det beror såklart på vad det är man vill belysa. Här är en kompletterande vy:
Det var 18 användare som skapade sammanlagt 77 artiklar den 24 december. Av dessa 77 artiklar skapades 50 artiklar (65 procent) av 3 användare (17 procent) och resterande 27 artiklar av 15 olika användare. Här är en tabell med antalet artikelskapande användare, antalet nyskapade artiklar och antalet nyskapade artiklar av de tre flitigaste artikelskaparna samt av övriga per dag för veckan som avslutades med julafton 2019.
Datum
(2019)
Antal
artikelskapare
Antal
nya artiklar
Därav av de
tre flitigaste
Därav av
övriga
18 december 39 67 14 53
19 december 30 83 42 41
20 december 31 71 34 43
21 december 32 80 31 49
22 december 31 86 32 54
23 december 26 97 40 57
24 december 18 77 50 27
Endast nyskapade sidor i artikelnamnrymden som vid mättillfället (igår) inte var omdirigeringar ingår i siffrorna.
Den högraste kolumnen, där extremvärdena inte är medräknade, kanske kan vara ett mått på något slags "breddproduktivitet" som inte är lika känsligt för bidrag från enstaka användare. Detta sagt utan att på något sätt förringa bidragen från de individer som bidrar med många nya artiklar.
--Larske (diskussion) 26 december 2019 kl. 12.29 (CET)
Glädjande att det inte alltid går nedåt, trots alla raderingar. Tostarpadius (diskussion) 26 december 2019 kl. 13.42 (CET)
Mycket intressant analys av siffrorna, jag har inte tänkt på den infallsvinkeln. Den visar ju att det ändå, som förväntat, var betydligt lugnare på julafton. Och Tostarpadius ytterligare en positiv siffra finns i novemberstatistiken, där, för första gången på mycket länge, antalet aktiva användare var högre än året innan (men en svala gör ingen sommar..).Yger (diskussion) 26 december 2019 kl. 14.26 (CET)
Dessvärre är långtidstrenden för antalet "active editors" inte så uppmuntrande för svwp, se grafen nedan som bygger på denna graf. Från en nivå på nära 2 500 i början av 2007 har antalet fallit med en "halveringstid på knappt 10 år" till nuvarande under 1 000.
Detta är något som svwp delar med många andra Wikipedior som enwp, dewp och ruwp. enwp verkar dock ha "planat ut" sedan 2014.
Några Wikipedior som lyckas hålla en hög och stabil nivå är eswp (graf) och frwp (graf). Även cawp (graf) håller ställningen om än på en lägre nivå och med mycket stora säsongsvariationer. Är det någon som läser detta som är aktiv även i någon av dessa språkversioner som kanske kan förklara hur de har lyckats behålla nivån?
Trendkurvan: där a = antal aktiva redigerare per månad och t = antal år efter 2007.
Vad är ett rimligt mål för antalet aktiva redigerare per månad i svwp på lång (10 år) sikt?
--Larske (diskussion) 28 december 2019 kl. 09.57 (CET)
@Paracel63:? 62 osv (diskussion) 28 december 2019 kl. 10.00 (CET)
Om vi skall ha en kurva att utgå från tror jag den inte skall ta med tiden i början, då många högskolestudenter lätt kunde hitta ämnen som saknade artiklar. Men en kurva från 2014 är fortsatt klart nedåtgående, om än inte lika brant.Yger (diskussion) 28 december 2019 kl. 10.31 (CET)
Det är bra när det kommer nya artiklar om ämnen som inte redan finns i SWWP. Men ibland skapas nya artiklar även i fall där det hade varit bättre att bygga ut existerande artiklar, eventuellt med nya omdirigeringar och ändrade artikelnamn. Att titta på kategorierna kan vara ett sätt att kolla vad som redan finns, men där är problemet delvis detsamma eftersom kategoriseringen av artiklarna inte alltid är konsekvent. Dubbleringar eller "parallella" artiklar skapar förvirring och merarbete och kan i värsta fall leda till att vi säger emot oss själva. Hur hanterar ni andra detta? --Chandra Varena (diskussion) 28 december 2019 kl. 10.21 (CET)
Jag patrullerar samtliga nya artiklar av "nya" och kontrollerar då om det är en dubblett. Och numera skapar jag även Wd objekt för allt nytt som saknar sådant objekt och då märks dubbletter än tydligare.Yger (diskussion) 28 december 2019 kl. 10.25 (CET)
@Yger: tack, då förstår jag bättre vad Wd-objekten fyller för funktion. --Chandra Varena (diskussion) 28 december 2019 kl. 10.28 (CET)
Jag vet att ni alla älskar Wikidata alldeles oerhört, men från min utgångspunkt är det en bidragande orsak till det minskande antalet redaktörer. Det öka komplexiteten och och abstraktionsnivån rejält och snävar in målgruppen för blivande skribenter till singelmän inom IT-branschen som bara går utomhus en gång i veckan (OK, men liten överdrift, men bara liten). Redan det ökande användandet av mallar ökar komplexiteten. Det är inte alldeles enkelt att avkoda fotnoterna t.ex. Dels en ref-tag, dels en mall med ganska många parametrar. Har man aldrig tittat på wikitext innan är det långt ifrån självklart vad det handlar om. Jag tror Wikipedia behöver strukturera upp detta. Ett enklare sätt att göra fotnoter i wikitext skulle vara bra och ett webbgränssnitt för att lägga in mallar både med och utan Wikidata skulle behövas. Det som finns idag är beroende på att mallarna är anpassade till webbgränssnittet och det är de långt ifrån alltid. Antalet personer som vill engageras sig i att lära properties utantill är begränsat och de som vill kommer inte representera ett genomsnitt av befolkningen. Wikipedia är fortfarande kungen bland alla kollaborativa projekt, men det kommer behövas stora insatser för att det ska förbli så./Machatjkala (diskussion) 28 december 2019 kl. 15.00 (CET)
Du glömmer nya pensionärer som numera har god IT-kunskap! Frågan om svärigheter för nya diskuterar vi med regelbundenhet och alltid utan källor som påvisar att det som uttalas är korrekt. Wikipedia har alltid lockat wnnabees att skriva artiklar om sig själv och som de klarar av, trots tekniken. Den stora förändringen från 10 -15 år tillbaks är att de tacksammaste ämnen är avbetade. Ta tex Magnus Ladulås skriven mycket bra redan 2007.Yger (diskussion) 28 december 2019 kl. 15.52 (CET)
Utan annan källa än min egen erfarenhet tror jag att nybörjare kan känna ett större motstånd mot att redigera gamla artiklar än att skapa nya. Det är svårt att förstå hur man ska förhålla sig till det som redan står där, hur respektfull respektive hårdhänt man kan och ska vara mot det som andra har gjort. För att våga kasta sig in i arbetet att bearbeta bristfälliga artiklar så behöver man tid, mod och en stabil egen grund att stå på vad gäller ämnet och källäget. Risken är att man avstår, eller kastar in enstaka meningar som komplettering, eller väljer att i stället skriva nya artiklar om annat. Faran är då att viktiga ämnen presenteras i artiklar som är skrivna under lång tid av många olika personer och som oavsett ursprunglig kvalitet idag är inaktuella, saknar genomtänkt struktur eller är otillräckligt källbelagda. Se till exempel Antikens Grekland och Bolivia som har i genomsnitt c:a 120 respektive 180 läsningar per dag. Hur vi ska få nya eller gamla wikipedianer att ta sig an sådana artiklar vet jag inte, men ser att det behövs.--Chandra Varena (diskussion) 28 december 2019 kl. 17.49 (CET)

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────@Sextvåetc: Jag vet inte vad jag förväntas svara på. Jag kan ändå ha några ören att kasta in i diskussionen.

  1. Antalet nya artiklar under en viss tidsrymd är ett trubbigt mått på ett uppslagsverks kvalitet. Med tiden minskar antalet "oskrivna" viktiga artiklar, vilket leder till mer skrivande i redan påbörjade artiklar. Så en jämförelse med skrivandet totalt (inklusive det i redan befintliga artiklar) hade varit användbart.
  2. Wikidata höjer tröskeln för bidragande på Wikipedia. Det ökar produktiviteten för dem som vet hur man hanterar Wikidata. Tillåt mig att betvivla produktivitetsvinsten med skapandet av en mall som denna. Både jag och FDellby var högeligen förvånade när vi såg att vi skapandet av faktarutan i den här artikeln krävde 14 redigeringar på Wikidata. Hur många andra Wikipedia-versioner kommer att skriva artiklar om pastorat i Svenska kyrkan? Om jag får lov att önska, är det att den här kategorin fylls mer av mallar som kan användas i artiklar som finns på många Wikipedia-versioner. Evenemang, företag, öar, länder och städer är exempel på sådana kategorier.
  3. Ja, varför planar inte eswp och frwp ut? Kanske för att de (min gissning) fortfarande har en ökande mängd användare. Globala språk som är skolspråk i många latinamerikanska, afrikanska och asiatiska länder har en större tillväxtpotential (eftersom Internetutvecklingen där är färskare) än regionala och lokala språk på mättade marknader som den svenskspråkiga.
  4. Inte heller jag har någon statistik om pensionärer och trösklar på Wikipedia. Min skrivstugevardag (wp:KVH) liknar dock i viss mån det som Machatjkala och Chandra Varena säger ovan; det är (för pensionärer liksom för andra) ofta lättare att skriva nya artiklar än att göra större utökningar i befintliga artiklar, och att vissa pensionärer kan förstå sig på allt innebär inte att de flesta av våra nybörjare gör det. Mina tvåfyra mellandagsören. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 28 december 2019 kl. 19.31 (CET)
@Paracel63: Att franska och spanska kan förklaras av att det är ett vanligt språk i utvecklingsländer, är en god observation. Men du som ofta skriver om Katalonien, vad är det som triggar Katalanerna att fortsätta skriva? 62 osv (diskussion) 28 december 2019 kl. 19.39 (CET)
OCh WD objekten för pastorat är inte primärt för att användas i sandra språkverioner, utan för att mallen för församlingar skall, utan något arbete, kunna visa upp till vilket pastorat det tillhör och dess pastoratskod genom att anända pastoratets WD objektss data (dock ännu ej realiserat). Exempel på sådan korskoppling kan du se i tex Huddinge socken där mallens uppgift om tingslag, inte finns i WD objektet för socknenYger (diskussion) 28 december 2019 kl. 19.56 (CET)
@Sextvåetc: Nja, jag tror att även katalanskspråkiga Wikipedia har upplevt en avmattning på senare år. Här syns i alla fall artikelmängdsutvecklingen i stort. Cawp har länge legat nära nowp, både i antal användare, artiklar och redigeringar. Även mängden modersmålstalare är snarlikt i båda fallen. I det katalanska fallet finns det dessutom en politisk vinkel, i det att man lägger stora resurser för att hävda det lokala/regionala språket mot den spanskspråkiga kulturdominansen. Det är i grund och botten nästan samma förhållande som ukrainska har mot ryska. Antagligen manifesterar sig detta i en högre lokal vilja att skriva på katalanska, samtidigt som eswp har en väldigt hög läsarandel i Katalanska länderna. Dvs. precis samma situation som relativt ryskan i Ukraina.
Vad som finns på cawp är ett antal envisa, mycket aktiva och samtidigt Wikidata-kunniga skribenter. Detta har lett till att i princip alla faktarutor numera är Wikidata-baserade. Det har i viss mån förenklat artikelskrivandet i allmänna/internationella ämnen. Samtidigt har de – jämfört med svwp – ännu fler stubbar i allmänna ämnen (utöver de tusen basartiklarna, där cawp ofta är riktigt bra), liksom många artiklar utan källhänvisningar. Känns problematiken igen? SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 28 december 2019 kl. 20.02 (CET)
För att förtydliga vill jag inte ta bort Wikidata. Bara separera det får Wikipedia så man inte måste redigera direkt på Wikidata om man inte vill. Det borde räcka med ett grafisk gränssnitt för att välja objekt och mall man vill använda. Finns ingen data får man tomma fält att fylla i. Det blir åtminstone en lägre inlärningskurva än att lära sig strukturen på en databas. Dessutom ser man direkt resultatet. Själv tycker jag det är ganska tröstlöst att sitta och spara ner data i en databas för att någon gång i framtiden få nytta av det. Jag tror inte jag är helt ensam om det. Kan man spara ner de i samband med att man använder det är det en annan sak./Machatjkala (diskussion) 28 december 2019 kl. 21.19 (CET)
Inte heller jag vill ha bort WD (om någon trodde det). Men ibland står den i vägen för redigeringar i artiklarna, och man måste inte behöva lära sig WD för att kunna skriva en Wikipedia-artikel.
Den här statistiken (för aktiva användare på olika språkversioner) är intressant. Den bekräftar att ruwp fick ett kraftigt dipp runt 2014 (ett märkesår i relationen mellan Ryssland och Västvärlden); ukwp har däremot hållit en hög nivå på senare år, inklusive under och sedan 2014. Se ovan för det språkpolitiska resonemanget. Nlwp och itwp har gått ner något, medan dewp, dawp, nowp, fiwp och plwp följer samma halveringstrend. Så vi är i "gott" sällskap.--Paracel63 (diskussion) 28 december 2019 kl. 22.54 (CET)
@Paracel63, Machatjkala: Jag kan glädja er båda med att Wikidata bridge syftar till att göra det mycket enklare att redigera på Wikidata, rent av genom att man bara redigerar i en infobox så sparas data dit. Ainali diskussionbidrag 28 december 2019 kl. 23.27 (CET)
Som en möjligen relaterad fråga… Den här artikeln noteras just nu i kategori:Illustrationsbehov-Stockholms län. I artikelkoden finns varken {{Illustrationsbehov-Stockholm}} eller {{Illustrationsbehov}}. Däremot finns {{Ortsfakta WD}}. Och WD-objektet saknar bild. Kan detta möjligen hänga ihop? Det vore lite konstigt om WD-baserade mallar kategoriserar Wikipedia-artiklar utan att förklara att det är detta som görs? Face-wink.svg--Paracel63 (diskussion) 29 december 2019 kl. 17.06 (CET)
Det verkar som din hypotes stämmer, då kategorin försvann när jag in en bild. OCh jag delar din uppfattning att det är mycket tveksamt att mallen skapar en sådan kategori.Yger (diskussion) 29 december 2019 kl. 17.43 (CET)
@Paracel63, Yger: Jag tror det är en allmän uppfattning att infoboxarna i ortsartiklar som regel bör ha en representativ bild från orten som visas högst upp i faktarutan, rätta mig om jag har fel. Om det saknas en sådan bild, bilden kan antingen läggas in lokalt eller hämtas från det Wikidataobjekt som är kopplat till artikeln, är det emrå rimligt att detta uppmärksammas genom att artikeln kategoriseras med "Illustrationsbehov", detta för att hugade fotografer ska kunna ge sig av till respektiv ort och fylla dessa luckor.
För den händelse att en ortsartikel inte bör ha en bild i infoboxen skulle vi kunna införa möjligheten att i mallanropet skriva så här:
|bild = noWikidata
Detta skulle då få som effekt att
  • ingen bild hämtas från Wikidata även om det finns en bild där
  • ingen kategorisering görs på grund av att bild saknas i infoxen
--Larske (diskussion) 29 december 2019 kl. 18.39 (CET)
@Larske: Tack för ditt svar med konsekvenser och möjligheter. Jag emotsätter mig inte att faktamallen kan vara rätt plats för bild 1 i en artikel. Men så länge inte åtgärdskategoriseringen förklaras för våra bidragsgivare (via en tydligare och underlättande kategorisering), faller dessa ord på hälleberget. Se vidare mitt inlägg på Wikidatafrågor, som är en bättre plats för den här undertråden. Allt gott---Paracel63 (diskussion) 30 december 2019 kl. 02.16 (CET)

8 av 10 katter med genitiv-s[redigera | redigera wikitext]

När jag nu jobbar mig igenom Norges kommuner, så stöter jag ibland på ställen som Brønnøy kommun. Norrbaggarna själva bryr sig inte om att tillföra några -s hur det än ser ut. Men vi här gör det, när namnet slutar på en konsonant. Brønnøy i mitt exempel slipper för att y är en vokal. Men är y verkligen en vokal här? Tanken har funnits hos mig ett tag, och den fick ännu mer vingar när jag nu såg ett avsnitt av 8 Out of 10 Cats Does Countdown. En av de tävlande bad om en konsonant och fick ett y. Vore det inte mer logiskt att sätta genitiv-s efter konsonantljud? Hur det stavas borde vara av mindre betydelse. 62 osv (diskussion) 26 december 2019 kl. 14.58 (CET)

Som jag förstår det handlar det om en diftong i detta fall. Då är sista delen ett konsonantliknande ljud, men kombinationen ses ändå som ett vokalljud. Tostarpadius (diskussion) 26 december 2019 kl. 15.03 (CET)
För så vitt jag vet är 8 Out of 10 Cats Does Countdown ett brittiskt komiskt frågeprogram, och på engelska kan "Y" vara både en vokal och en konsonant (se engelska artikeln Y). Enligt vår artikel Svensk fonologi är Y emellertid en vokal på svenska. Ännu viktigare är kanske vad den är på norska: Där konstateras i Y "Y er den tjuefemte bokstaven i det latinske alfabetet. På norsk er Y en vokal." Dessutom konstaterar både den svenska artikeln Norska och bokmålartikeln Norsk: "De sex diftongerna skrivs ei, øy, au, ai, oi, ui" [min fetstilsmarkering] resp. "De seks diftongene blir skrevet ei, øy, au, ai, oi, ui". / TernariusD 26 december 2019 kl. 16.02 (CET)
Självklart, men bara för att något skrivs som en vokal, betyder det inte att det alltid uttalas som en vokal. Vad är det som styr, uttal eller skrivsätt? 62 osv (diskussion) 26 december 2019 kl. 17.26 (CET)
@Sextvåetc: Jag förstår inte riktigt hur du resonerar ovan. Först tar du ett engelskt exempel på att "Y" hanteras som en konsonant, och menar tydligen att det skall gälla allmängiltigt. Sedan frågar du vad som styr, uttal eller skrivsätt. Vad då "styr"? Antingen använder vi norska skrivregler, och då behövs tydligen inga genitiv-s. Eller så använder vi svenska skrivregler, och då skall vi tydligen endast ha genitiv-s om namnet slutar på en konsonant. Eftersom "Y" är en vokal i svenskan, skall det då inte behövas något genitiv-s. Jag förstår faktiskt inte vad för relevans den tydligen nya regeln om "vad är det som styr" har i sammanhanget. Förklara gärna! / TernariusD 26 december 2019 kl. 18.09 (CET)
Vi tillämpar ibland här svenska skrivregler på icke-svenska företeelser. Det är ingen tvekan om att Y är en vokal i svenska språket. Men det är inte alltid självklart att den uttalas som en vokal, särskilt inte när vi försöker uttala främmande begrepp. (Som Brønnøy och många fall i engelskan där y ofta beskriver ett j-ljud.) I franskan förekommer det ofta att de(n) sista bokstaven|bokstäverna inte uttalas alls. (Paris tex) Så min fråga är om det är stavning eller uttal som styr om vi ska lägga till -s eller inte? Tittar jag på hur vi gör i vissa fall i svenskan, så uttalar tex jag som smålänning inte alls r-et i Kalmar. Det gör att det för mig närmast är naturligt att inte lägga till något -s just där. (Kalmas kommun låter bara löjligt.) 62 osv (diskussion) 26 december 2019 kl. 18.41 (CET)
Då förstår jag litet bättre. Nej, jag tycker inte vi ska låta uttalet styra; då riskerar det att bli dialektala skrivregler som styr våra artiklar, och det tycker jag spontant känns fel – vägen känns då kort till att skriva på dialekt. Jag droppar gärna på sydsvenskt vis den avslutande konsonanten i stadsnamn som Lund och talar om Lunna-andan, Lunna pågar och Lunna töser, men jag skulle definitivt skriva Lunds kommun. I Norrbotten, som jag bodde i som barn, droppar en på samma sätt det avslutande å-et i å-namn, men inte heller där skulle jag skriva Lule kommun. Jag är beredd att acceptera strikt standardiserade skillnader som mellan rikssvenska och högsvenska, men där drar jag nog gränsen. / TernariusD 26 december 2019 kl. 19.04 (CET)
Att norrlänningar inte uttalar -å i tex Luleå har jag uppfattat som att de (dvs norrlänningarna) uppfattar det som en tautologi, som att skriva Karlstadstad eller Helsingborgsborg. Nej, jag förespråkar inte dialekter här, men det är inte alltid enkelt att avgöra hur man skriver saker som saknar en etablerad svensk namnform. 62 osv (diskussion) 26 december 2019 kl. 19.41 (CET)
Det jag försökte säga, och Ternarius underströk med citat, är att det handlar om en diftong. "Y" är alltså en vokal, även om bokstaven inte uttalas på exakt samma sätt här som när den står mellan två konsonanter (alltså ensam bildar stavelse). Tostarpadius (diskussion) 26 december 2019 kl. 19.45 (CET)
Jag anser att diskussionen är onödig i det specifika fallet då vi borde låta bli att egenhändigt översätta norska kommunnamn. De flesta norska kommuner omtalas aldrig i svensk text, i de flesta fall sker det bara här på svwp. Det finns således inga etablerade översättningar. Och vi har kvar det norska ø:t varför artikelnamnet blir en blandning av norska och svenska. Därför borde formen vara Brønnøy kommune. /Ascilto (diskussion) 26 december 2019 kl. 20.30 (CET)
Den diskussionen har vi redan haft och det råder konsensus för att vi skall ha försvenskade namnformer. Tostarpadius (diskussion) 26 december 2019 kl. 21.12 (CET)
(Redigeringskonflikt) Jag har inte övertygats om att "kommune" är en del av det officiella norska namnet. Jag är mer böjd att tro att det rätta namnet egentligen är Brønnøy. Det är den uppfattning jag fått av att arbeta med norska kommuner nu ett tag. Men för att slippa konflikter med tettesteder och annat med samma namn så är kommune en slags särskiljning. På bokmål är det vanligtvis vad uppslaget ligger under och på Wikidata är det etikett både på bokmål och nynorsk. Jag har inte jobbat lika mycket med danska, men där upplever jag att kommune resp kommuna precis som på svenska ingår i själva namnet.
Uppslagsordet på bokmål är no:Brønnøy, men med en underrubrik som "Tettsteder i Brønnøy kommune". Kommunens egna hemsida benämner kommunen Brønnøy kommune, mer officiellt kan det väl inte bli - jag vet dock inte om alla kommuner gör likadant. Uppslagsordet på nynorska är nn:Brønnøy kommune. I just det här fallet således 2-1 till Brønnøy kommune. /Ascilto (diskussion) 26 december 2019 kl. 22.02 (CET)
Och som Tostarpadius säger, for better or worse, vi har haft den diskussionen förut. 62 osv (diskussion) 26 december 2019 kl. 21.17 (CET)
Nu håller jag väl liv i diskussionen med inlägg som kanske inte tillför något men upplever nog att uttalet av y:et i öya smarare kan uppfattas som ett i än ett j. Sedan har ju i och j ursprungligen varit samma bokstäver i fornnordiskan.FBQ (diskussion) 26 december 2019 kl. 21.26 (CET)
För att återknyta till lite äldre inlägg: "Kalmar" är ett av några få specialfall som finns i svenskan, här närmast på grund av en äldre form "Kalmare", vilken gör att "Kalmar kommun" är korrekt även i rikssvenskan. Däremot är det faktiskt uttalet som är styrande i andra fall, vilket speciellt märks för orter som slutar på "-stad", där uttalet "-sta" gör att en -s-ändelse inte är nödvändig (men fullt acceptabel; vad man bör skrivas får kontrolleras från fall till fall).
andejons (diskussion) 26 december 2019 kl. 23.58 (CET)
Diskussionen om namn på -stad har vi också haft förut (sommaren 2009). Jag vill inte upprepa vad jag sade då, även om jag står för det ännu idag, men vad gäller officiella namn på exempelvis kommuner och län vet jag inga undantag från regeln att det avslutas med "-s" (det heter "Kristianstads kommun" och tidigare fanns även "Kristianstads län"). Tostarpadius (diskussion) 27 december 2019 kl. 08.58 (CET)

Denna tråd har gått mig förbi, men jag vill ändå ge mitt bidrag till den, innan den avslutas.

Norska, som finns i två skriftliga varianter, är både i tal och skrift mycket mindre normerat än svenska. Dagens bokmål har två historiska källor: danskt skriftspråk och talspråket i de norska städerna. Diftongerna, som försvunnit från svenskan, kommer från talspråket. De uppfattas och behandlas som enheter även om de skrivs med två bokstäver. Man skriver således geit (djuiret get) och gjest men uttalar bäggge med j-ljud. Geometri och liknande ord uttalas med g-. Allt detta enligt de norska rättskrvningsreglerna.

Det svenska ordet ö heter øy på modern norska men ø på danska. Den danska formen lever i några norska ortnamn, till exempel Tromsø, vars centrum ligger på Tromsøya. I Oslo finns Bygdøy med no:Bygdø Kongsgård, medan man vid Bergen finner Askøy och no:Alvøen utan varianter. Alvøen är inte en ö men har fått kämpa mot vägförvaltningen för att bli skyltat med sin traditionella stavning.

Med denna bakgrund blir den enda lösningen att man behandlar den norska diftongen øy som en vokal på svenska och skriver Brønnøy kommun utan genitiv -s. Roufu (diskussion) 27 december 2019 kl. 11.49 (CET)

Brönnöys kommun är min rekommendation. Y:et är den svaga delen av en diftong och uttalas som ett j i vissa tillfällen i svenskan (som en approximant, utan det vanliga väsuttalet som en frikativa). Parallellen är Högs kyrka där Hög rimmar på Brönnöy. Per W (diskussion) 27 december 2019 kl. 22.00 (CET)
Det må vara sant att "Hög" uttalas på ett liknande sätt på skånska. Det har dock ingen relevans i detta sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 28 december 2019 kl. 21.27 (CET)
Jag påstår att Hög och Brönnöy rimmar och då borde de ha liknande fasta genitiv i svenskt språkbruk. Jag kan inte hitta något liknande fall i Sverige. Med andra ord: den svaga delen av en diftong likställs med en konsonant vad gäller fasta genitiv av ortnamn. Per W (diskussion) 28 december 2019 kl. 22.45 (CET)
För att lösa det här behövs en principdiskussion om att blanda språk i artikelnamngivningen. Detta är Wikipedia på svenska och inte Wikipedia på norska. Vi kan inte ha artikelnamn med ett förled på norska och ett efterled på svenska, det skadar trovärdigheten. Då det i de allra flesta fall inte finns etablerade svenska översättningar av norska kommunnamn är det riktiga att återge dem på ren norska. Att frågan varit uppe till diskussion tidigare, är det bara att bortse från. Ingen har presenterat någon länk till en sådan diskussion, det framgår alltså inte hur länge sedan diskussionen ägde rum, vilka / hur många som deltog eller vilka argument som framfördes. Jag finner mig inte att bli avfärdad på så lösa grunder. Wikipedia befinner sig i ständig utveckling och så måste det vara. För en liknande diskussion, se Diskussion:Kretsfri stad. /Ascilto (diskussion) 29 december 2019 kl. 12.42 (CET)
Då försöker jag förstå vad du menar. Först har vi ett norskt ortnamn och sedan ett svenskt substantiv. Då ortnamn på norska används på svenska är det väl inget problem. Jag kan inte komma på en enda exonym (alltså att man på svenska använder ett annat namn för en norsk ort). Sedan behöver det norska namnet böjas i genetiv. Där finns det en skillnad. I norska böjs det inte i fasta sammansättningar, no:Genitiv#Sammensetninger, medan i svenska lägger man till ett s efter konsonant, men inte efter vokal.
Alltså borde vi ha följande:
svenskt ortnamn (inlånat från norskan) + böjt enligt svenska regler + det svenska ordet kommun
Då är det frågan om Brønnøy anses sluta på vokal eller konsonant. Jag räknar y som en konsonant eftersom den andra delen av diftongen är öppnare och har därmed betoning. Se no:Diftong#Diftonger_i_lydskrift. De norska diftongerna är fallande. Den andra delen har en markering som icke-stavelsebildande. Där kommer likheten med Hög in, där j-ljudet uttalas svagare än i början av ord.
Det finns en komplikation. Brønnøy borde ha skrivits Brønnøya (bestämd form) enligt uttalen angivna på no:Brønnøy. Centralorten heter Brønnøysund vilket stämmer med Edsbyn och Edsbyverken (i sammansättningar blir det obestämd form). Jämför med Öja kyrka.
Har du fler norska kommuner? Per W (diskussion) 30 december 2019 kl. 10.54 (CET)
Jag har tittat igenom no:Kategori:Kommuner_i_Norge och funnit flera kommuner som slutar på -øy. Ibland förekommer -øya för ön no:Andøya, no:Vestvågøya medan respektive kommun slutar på -øy. Det liknar då svenskan i och med att det finns öar vars namn är i bestämd form Sandön, Lovön.
Annars hittar jag bara no:Vegårshei. Där är också i:et den svaga delen av stavelsen. På samma sätt blir Vegårdsheis kommun rimligt. Per W (diskussion) 30 december 2019 kl. 12.29 (CET)
"Brønnøy" är ett norskt ortnamn, inte översatt eller försvenskat. Kommun är svenska. "Brønnøy kommun" och "Brønnøys kommun" blandar norska och svenska. "Brønnøy kommune" är konsekvent norskt. /Ascilto (diskussion) 30 december 2019 kl. 21.14 (CET)
Menar du då att även t.ex. Trondheims kommun är en blandform och att vi borde byta namn på artikeln? "Heim" är ju inte svenska.
andejons (diskussion) 30 december 2019 kl. 21.44 (CET)
Ja vi bör återge alla norska och danska kommunnamn på norska respektive danska. På samma sätt som vi skriver t.ex. Osage County. /Ascilto (diskussion) 30 december 2019 kl. 22.34 (CET)
Ascilto får ha sin uppfattning. Den frågan bör dock diskuteras någon annanstans, om det behövs ett nytt samtal om saken. Jag stöder nuvarande namngivning. Tostarpadius (diskussion) 30 december 2019 kl. 22.01 (CET)
För att ytterligare komplicera saken så är de norska dialekterna betydligt mer särpräglade än de svenska även om de i stort följer samma geografiska mönster som i Sverige, d.v.s. Olso-målet förhåller sig till Tromsö-målet som stockholmskan till sättet att tala i Fyrkanten. Tar vi en liten ö som Vannöya är det inget problem att med lite övning avgöra om en person är uppvuxen i Torsvåg, Vannvåg eller Vannareid. (F.ö. har Luleå kontra Lule inget att göra med tautologier att göra, utan är en dialektal särart. "Den bruna hunden på gården" skulle av en norrbottning bli "brun-hunn' på går'n"). Därför är det i grunden omöjligt att tvärsäkert svara på hur Brønnøy "ska" uttalas, eftersom det i stort beror på dialekten hos den talande. Som påpekats tidigare saknas både översättningar och exonymer, vidare översätter vi inte själva saker som saknar direkt motsvarighet i svenskan (t.ex. county). Norskans kommune är dock en direkt motsvarighet till svenskans kommun, varför det svenska ordet inte per automatik är felaktigt eller skadar trovärdigheten. Enda förbehållet för vilken form som väljs (genomgående det fulla namnet på originalspråk eller att de delar med en exakt motsvarighet på svenska översätts) är att den tillämpas någorlunda konsekvent.
Översättningen av county är grevskap eller län. /Ascilto (diskussion) 31 december 2019 kl. 05.00 (CET)
Förvisso finns det en översättning, men vare sig län eller grevskap är en direkt motsvarighet som begrepp. BP OMowe (diskussion) 31 december 2019 kl. 07.39 (CET)
BP OMowe, du har rätt, det blir för mycket att ge sig in i norsk dialektologi, förvisso ett intressant område.
Jag håller med om att ett konsekvent tillämpande av reglerna är viktigt. Eftersom kommune motsvarar kommun rimligt bra (rätt nivå i hierarkin, dvs längst ner, liknande uppgifter), jämfört med county, bör vi ha genitivböjning enligt svenska regler på ortnamnen.
Eftersom svenska ortnamn inte slutar på en diftong, gäller det att fundera hur den svaga delen av diftongen ska betraktas. Rimligen bör den jämställas med en konsonant och därmed ska ett s läggas till. Per W (diskussion) 31 december 2019 kl. 08.20 (CET)
county översätter vi eller inte beroende på sammanhang. I USA översätter vi det inte. Kanske delvis för att vi, om vi översätter det, blir tvungna att översätta det på olika sätt i olika delar av landet. I mitt arbete har jag mycket att göra med kommunerna och ibland landsting. Men när jag tvingas kontakta motsvarande enheter i våra grannländer. (Händer inte jätteofta, men det händer.) Då får jag ofta kontakta helt andra myndigheter, än de som har med lokalt självstyre att göra. Så, nej, jag tycker inte kommune och kommuna är mycket mer lik våra kommuner än många andra enheter på klotet som handlar om lokalt självstyre. 62 osv (diskussion) 31 december 2019 kl. 09.15 (CET)
Just nu berör detta samtal två olika frågor, inte bara den ursprungliga. Ordet "kommun" använder vi för enheter med vitt skilda befogenheter. Jag anser att "Brønnøy kommun" är det bästa artikelnamnet. På norska heter det uppenbarligen endast "Brønnøy" och därför är alternativet inte "Brønnøy kommune", som det av praktiska skäl ibland kallas på norska, utan "Brønnøy (kommun)". Det kan jag också acceptera. Vad gäller behandlingen av "y" i diftongen "øy" kan vi på svenskspråkiga Wikipedia inte fatta ett beslut som står i strid med språkliga regler och behandla det som en konsonant. Oavsett hur vi tycker att ljudet låter är det en vokal och måste behandlas som en sådan. Tostarpadius (diskussion) 31 december 2019 kl. 12.08 (CET)
Kommunen skriver själv "Brønnøy kommune". /Ascilto (diskussion) 31 december 2019 kl. 14.09 (CET)
Brønnøy är ett exempel. Jag har jobbat mig igenom ett hundratal norska kommuner de sista veckorna. Tendensen jag ser, är att man i Norge i allmänhet använder bara huvudnamnet utan "kommune" när man inte är i behov av att betona att det handlar om en kommun och inte en ö, en fjord eller en ort. Jag tycker det till och med ser ut att vara direkt anakronistiskt att använda "kommun/e" i artiklar om äldre norska kommuner. De verkar då ha varit mer kända som härader eller socknar än som kommuner. De kommuner som har en kommunkod där tredje siffran är en nolla, (Oslo=0301 tex) är historiskt mer kända som "byar", dvs städer, än som kommuner. 62 osv (diskussion) 31 december 2019 kl. 14.22 (CET)
Därvidlag skiljer sig norska kommuner inte från de svenska som varit socknar, städer eller köpingar. /Ascilto (diskussion) 31 december 2019 kl. 14.27 (CET)
Vad gäller att överssätta "kommune" till "kommun" är det helt enkelt praxis. Sökningar på dn.se och svd.se ger endast träffar i (internet)adresser på "Oslo kommune" [3][4], men flera träffar på "Oslo kommun": [5][6]. Jag ser ingen anledning att inte tillämpa mönstret på övriga norska kommuner. Det är inte mer fel än att vi kallar diverse olika indelningar av länder för "delstater", "provinser", "förbundsländer" etc trots att de kan ha olika kompetens i olika länder. Vi kan ju knappast hitta på ett eget namn på Sveriges landskap bara för att dessa knappast motsvarar de finska.
andejons (diskussion) 31 december 2019 kl. 12.47 (CET)
Just Brønnøy är ett dåligt exempel att diskutera runt, pga diftongproblematiken. Det hade varit bättre att kunna diskutera runt ett y som mer uppenbart uttalas som en konsonant. 62 osv (diskussion) 31 december 2019 kl. 13.42 (CET)
Jag ska leta i min språkvetenskapliga litteratur och komma med mer detaljerade förklaringar, som jag också ska införa i artiklarna om fonetik (där finns det många korta artiklar utan källor). Kontentan är att det finns en skala från vokaler till klusiler, där halvvokaler och den svaga delen av diftonger är mellansteg. Indelningen vokal-konsonant är ibland för grov och det finns ljud som glider över gränsen.
För Sverige handlar X om orten och X:s kommun om kommunen, för Finland handlar Y om kommunen och Y (centraltätort) om orten. Det vore bra om det vore konsekvent för Norge (något av dessa scheman). Per W (diskussion) 1 januari 2020 kl. 17.36 (CET)
Jo, och som det nämns ovan, så finns det mer än ett sätt att uttala Brønnøy. Själv uttalar jag det nog lite som jag ibland uttalar bokstaven "r" i slutet på ord. (Ja, jag är smålänning.) 62 osv (diskussion) 1 januari 2020 kl. 17.43 (CET)

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────Nu har jag lagt lite mera för att förklara varför ortnamn på -øy ska ha genetiv på -øys även i fasta sammansättningar. Mina tillägg är de två sista styckena i Diftong#Diftonger_i_Norden och Sonoritet#Svenskan. Parallellen är hur halvvokalen (den andra vokalen, mer sluten och med mindre tryck) i fallande engelska diftonger blir en approximant (som är nära eller lika med en halvvokal) eller rent av en frikativa i svenska. Tyvärr har jag inget exempel i litteraturen av inlån från norskan. Uttalet av Hög är med en approximant i slutet och där är det naturligt med ett s i fasta genitiver. Det är så nära en diftong man kan komma i svenska. Så den svenska regeln för s-lösa fasta genitiver gäller bara för ortnamn som slutar på en enkel vokal. @Sextvåetc:, kommentera gärna mina ändringar i de språkvetenskapliga artiklarna på respektive diskussionssida, så kan jag förbättra dem. Per W (diskussion) 5 januari 2020 kl. 14.28 (CET)

Det råder ingen konsensus i frågan. Jag avlägsnar tilläggen. Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2020 kl. 08.47 (CET)
Vid närmare eftertanke får de ligga kvar. Jag kan inte se att de säger något med bäring på just den fråga som behandlas här. Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2020 kl. 08.51 (CET)

Månadens artiklar[redigera | redigera wikitext]

Det blev krigståg två gånger om som premierades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under november månad. Mongolväldets invasioner och erövringar (av Bairuilong) blev bästa nya artikel, medan Belägringen av Köpenhamn (av Alexander Alejandro) utsågs till den bästa utökningen.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (66 stycken) respektive utökningar (34 stycken) under december. Deryni respektive Hans Frörum stod här för de båda prestationerna. Totalt listades under förra månaden 353 nya och 85 utökade artiklar i projektet.

Den här månaden inkluderades, i listan över nya artiklar, minst en artikel från nästan alla inloggade skribenter som gjort minst en ny artikel på åtminstone 2 0005 000 byte. Det blev 79 stycken skribenter, vilket förhoppningsvis hyfsat bra presenterar bredden i vårt samlade artikelskrivande.

Nu är det januari, och vi kan rösta på december månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 82 (!) nya och 16 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina egna eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 2 januari 2020 kl. 17.26 (CET)

Vilket härligt rekord, förresten. Så många som 79 deltagande månadsskribenter har projektet inte haft för nyskrivna artiklar, sedan starten i april 2013! Ett präktigt nytt rekord. Det förra var på 47 skribenter (maj 2013). SMirC-beam.svg Deryni (diskussion) 2 januari 2020 kl. 20.15 (CET)
Är det för sent att lägga till en artikel som skapades av en ny användare förra månaden (25-26 december, Linnea Södahl, som ligger på förstasidan nu, av Andebb. (Då blir det en jämn siffra av skapare). Adville (diskussion) 2 januari 2020 kl. 22.14 (CET)
@Adville: Se denna diskussion, med förslag till arbetsgång för projektet. :-)--Paracel63 (diskussion) 3 januari 2020 kl. 22.29 (CET)
@Deryni: Tillägget beror på att jag tyckte det verkade intressant. Förhoppningsvis leder till att fler upptäcker de här artiklarna, liksom skribenterna. Dessutom hoppas jag att den stora mängden nominerade artiklar inte påverkar röstandet negativt; om det leder till att fler röstar, kanske jag fortsätter med det här även kommande månader. Face-wink.svg--Paracel63 (diskussion) 3 januari 2020 kl. 22.34 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Deryni (diskussion) 4 januari 2020 kl. 10.14 (CET)
Jag svarade där, men lägge det här för framtida läsare med: Bättre låta det vara som nu så vi inte krånglar till i onödan när det är ganska sällan artikelskapare glömmer lägga dit. MVH Adville (diskussion) 3 januari 2020 kl. 22.35 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar Deryni (diskussion) 4 januari 2020 kl. 10.14 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar--Paracel63 (diskussion) 5 januari 2020 kl. 22.29 (CET)
@Deryni: Förresten är det kanske inte något magiskt om det är 79 eller 80 bidragsgivare i projektet en viss månad. Det är fortfarande bara ett fönster ut mot den sammanlagda massan av nya artiklar en viss månad, och jag valde att sätta tröskeln här på 5 000 byte i storlek, för att hålla listan inom rimlig storlek (och min egen tidsåtgång hanterlig). Med en tröskel på 2 000 byte per skribent en viss månad hade jag haft ytterligare över 900 artiklar att gå igenom (till skillnad mot de 197 artiklarna den här gången). SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 5 januari 2020 kl. 22.45 (CET)
@Paracel63: Aha! Det var frågan om en annan tröskel än för godkända bidrag! Deryni (diskussion) 6 januari 2020 kl. 09.20 (CET)
Beträffande magin kan jag både hålla med och mot. Talens magi lockar. Nya rekord lockar också, något. Men det projektet framför allt fokuserar på gäller bidrag och kvalitet. Då spelar antalet skribenter ingen roll, däremot vad de faktiskt åstadkommer. SMirC-smile.svg Deryni (diskussion) 6 januari 2020 kl. 09.24 (CET)

Latex i löpande text - OK?[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av denna återställning har fråga ställts om Latex i löpande text är vedertaget. Se Se följande utdrag. Mjälten (diskussion) 29 december 2019 kl. 16.51 (CET) (Inlägg flyttat från https://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndardiskussion:Andejons#Agera och anpassat för Bybrunnen som mottagare av Anhn )

Utan minsta tvekan! Jag vet inte om jag tycker mediawikis sätt att rendera det är särskilt snyggt, men LaTeX hör definitivt hemma i löpande text. 62 osv (diskussion) 29 december 2019 kl. 17.29 (CET)
1) Det finns ingen dokumenterad konsensus kring vad som gäller. (pinga mig om ni har sådan dok). 2) Det finns fördelar och nackdelar med båda. 3) Det går att kopiera latex, det funkar fint. Det blir latex-kod. Men oavsett latex eller template-math kommer du aldrig kunna "kopiera" en SVG. 4) Det är enklast att läsa och vackert. Det gör att formatering blir enhetlig och det finns ett enhetlig sätt att formatera matematik på, vilket är superbra.Mjälten (diskussion) 29 december 2019 kl. 18.07 (CET)
Precis som det står på enwp:s manual of style anser jag att Latexkod bör undvikas i löpande text när man kan få ekvivalent resultat med vanliga skrivtecken. Att t.ex. skriva <math>1</math> är fullständigt onödigt [7]. Om man nu tycker det är viktigt att generera text som liknar vad Latex åstadkommer kan man översätta en:template:math. Att använda Latexkod i obrydda lägen gör att texten inte går att markera och kopiera och får det man skriver att stå ut på ett onödigt sätt.
andejons (diskussion) 29 december 2019 kl. 17.41 (CET)
Jag håller med om problemen (varav Latex-formlers storlek borde gå att hantera i MediaWiki). De problemen får vägas med nyttan att kunna skriva också komplicerade formler. I sammanhang påminnande om det påtalade <math>1</math> kan Latex behövas för att få text som liknar den i uttryck som skrivits med Latex-kod. T.ex. är det förvirrande att använda R i löptexten om används i formlerna, och att det blir fult i löptexten är kanske inte en tillräcklig orsak att inte använda överhuvudtaget. ℝ finns i och för sig i Unicode, men jag vet inte om alla tecken man kan behöva finns i alla allmänt använda typsnitt – och det är lättare att använda Latex än att slå upp i Unicode-tabeller. --LPfi (diskussion) 29 december 2019 kl. 18.17 (CET)
Nej, LaTeX-formler i löptext är inte okej eftersom både typsnitt och storlek avviker allt för mycket från övriga löptexten. Det ser betydligt bättre ut att använda unicode-tecken. Att skriva formler på egen rad med indrag är en metod som är hämtad från teknisk litteratur. /ℇsquilo 7 januari 2020 kl. 11.46 (CET)

Heraldisk fråga[redigera | redigera wikitext]

Två wikipedianer låter sina personliga åsikter kring hur blasonering skall presenteras i artikeln d'Avignon utgöra skäl för att återställa mina redigeringar där jag korrigerat blasonering till fläkta örnar, och med argumentering att detta skulle vara en riktlinje på Wikipedia. Jag kan inte se att jag agerat uppsåtligt skadligt för projektet när jag korrigerat blasoneringen, (skölden med de fläkta örnarna kan ses här) och jag ifrågasätter starkt försök till redigeringskrig, med en admin inblandad, när jag korrigerat en självklarhet. Jag har bett på diskussionssidan om en länk till riktlinje hur blasonering på sv.wikipedia bör utföras, men inte fått någon presenterad. jag kan inte finna någon av dessa 2 användare, som medlemmar i Projekt_heraldik. Istället blir min korrigering ånyo återställd, som om jag försökt skada projektet. Kommentarer? Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 21.24 (CET)

Vad jag förstår handlar det om huruvida bilden eller blasoneringen skall tilldelas mer vikt. Dan Koehl ser på bilden att örnarna är fläkta och vill komplettera blasoneringen medan de två andra anser att blasoneringen skall anges enligt skriftlig källa. Jag ser inte att någondera parten skulle ha anfört personliga åsikter i högre grad än den andra. För att vi skulle komma någon vart borde någon hänvisa till riktlinjer på Wikipedia, dokumenterad heraldisk praxis (inte bara gällande det här fallet) eller olika källors trovärdighet. --LPfi (diskussion) 29 december 2019 kl. 21.44 (CET)
Jag misstänker att någon har översatt från franska, och att denne någon kanske inte är insatt i svensk heraldisk nomenklatur. Om vem som helst kan se på bilden att örnarna är fläkta, så det behöver knappast diskuteras. Om man inte vet vad fläkt betyder, så kanske man bör avhålla sig från att ändra andras redigeringar. Under alla förhållanden, skulle detta ha diskuterats på sidans diskussionssida, istället för att leka redigeringskrig om en trivial detalj, där min redigering var korrekt och koncis. Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 21.53 (CET)
Ja vem som helst kan se att örnarna är fläkta på just den anförda bilden, men då blasoneringen enligt källan inte anger att örnarna skall vara fläkta har örnarna kanske avbildats på annat sätt på andra versioner. Det enda som kan lösa tvisten är att någon letar reda på fler källor. /Ascilto (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.01 (CET)
Hur vet vi att påståendet blasoneringen enligt källan stämmer? Dessutom står det inte Blasonering som rubrik i artikeln, bara vapnet, varför en beskrivning av den enda sköld vi för tillfället har att tillgå, bör ges företräde, framför ett påstående i artikeln, som vi inte kan kolla, om vi inte har tillgång till denna tidskrift. varför skall en ologisk spekulation av typen: kanske har de avbildats på ett annat sätt ges företräde för en verifierande bild, där man ser hur skölden såg ut? Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.13 (CET)
Nu förs denna diskussion på två ställen. Diskussionen i det särskilda fallet förs på Diskussion:D'Avignon. Allmänheraldiska diskussioner torde förläggas på annan plats än BB. Riggwelter (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.15 (CET)
Tycker du, men jag vill ta tillfället att exponera översitterifasoner, där man inte artigt och med samrbetsvilja diskuterar sakfrågor, utan anser att din åsikt har inget värde och återställer min redigering som om jag försökt skada projektet. Därfär vill jag att fler får insyn i beteendereportoaren Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.18 (CET)
För att ytterligare belysa det ologiska i hanteringen, länkar jag till
  • Fläkt örn som enligt bildtexten avbildar Örebro stadsvapen med en fläkt örn. Men blasoneringen tycks inte nämna detta. Bör då bildtexten Örebro stadsvapen med en fläkt örn. tas bort under bilden med den fläkta örnen? Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.22 (CET)
  • artikeln Svarta Örns Orden (ordenssällskap) står det: emblemet en svart högerseende fläkt örn vilket mycket riktigt kan ses på bilden, men blasonering och länk till detta saknas, bör ordet fläkt tas bort, eftersom någon idkat egen forskning och beskrivit vad de ser på bilden?
  • Örnsparre: som i sitt vapen förde en kluven sköld med en halv fläkt örn till höger. Bör ordet fläkt tas bort? Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.34 (CET)
Frågan gäller uteslutande artikeln D'Avignon. Riggwelter (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.32 (CET)
Nej Riggwelter, frågan gäller varför min korrekta redigering återställdes på ologisk grunder (personlig åsikt) trots att jag verifierat med en länk till en bild som visar en fläkt örn. Skall det finnas någon logik i detta så bör det vara konsekvent. Om du har rätt, så bör ordet fläkt tas bort i de andra artiklarna. Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.38 (CET)
Du inleder denna paragraf med att uteslutande beröra den aktuella artikeln. Det kan knappast vara en nyhet för dig att vi på Wikipedia granskar en artikel i taget kopplat till vårt regelverk. Därför gäller frågan just blasoneringen i artikeln D'Avignon, vars diskussion följdaktligen förs på artikelns diskussionssida. Riggwelter (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.41 (CET)
Så här ser jag på dina "frågor", som jag egentligen ogillar för att de är demonstrativa och retoriska och fiskande, men väljer att besvara:
*Fläkt örn som enligt bildtexten avbildar Örebro stadsvapen med en fläkt örn. Men blasoneringen tycks inte nämna detta. Bör då bildtexten Örebro stadsvapen med en fläkt örn. tas bort under bilden med den fläkta örnen? Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.22 (CET)
  • Nej, verkligen inte. Varför det? Framförallt ska inte blasoneringen för Örebro statsvapen ändras till "fläkt örn" om det inte står så ikällan.
* artikeln Svarta Örns Orden (ordenssällskap) står det: emblemet en svart högerseende fläkt örn vilket mycket riktigt kan ses på bilden, men blasonering och länk till detta saknas, bör ordet fläkt tas bort, eftersom någon idkat egen forskning och beskrivit vad de ser på bilden?
  • Nej, verkligen inte. Om D'Avignon artikeln hade en avbildning med 3 fläkta örnar kunde den bildtexten vara "dAvignons vapen med tre fläkta örnar". Den måste inte vara det, men den kunde vara det. Däremot ska inte blasoneringen ändras om det inte står "fläkt örn" i den.
* Örnsparre: som i sitt vapen förde en kluven sköld med en halv fläkt örn till höger. Bör ordet fläkt tas bort? Dan Koehl (diskussion) 29 december 2019 kl. 22.34 (CET)
  • Nej, verkligen inte. Varför det? Källan säger ju att den är fläkt. Om du inte har en källa som säger att den inte var fläkt?-
Och så lägger jag till följande retoriska fråga som jag besvarar själv: Bör man lägga till egna tolkningar av en enda exempelbild på ett vapen till en text som beskriver vapnet som är hämtat från en sorts adelskalender när vapens textbaserade beskrivningar brukar vara blasoneringar och dess avbildningar är tolkningar efter dessa alldeles oavsett om de är skapade från en sköld som inte var blasonerad först och "urskölden" hade en distinktion som inte nämns i blasoneringen?. -Nej.--LittleGun (diskussion) 30 december 2019 kl. 04.05 (CET)

Om man skall tro vad Nordisk familjebok har att säga i saken (och som vår egen artikel Fläkt örn refererar till) så är allt det ovanstående en diskussion i en icke-fråga. Detta eftersom en heraldisk örn i praktiken alltid också är en fläkt örn. Att skriva ut att en örn är "fläkt" i en blasonering är alltså onödigt eftersom det i praktiken redan är underförstått. Däremot kan det väl inte anses vara direkt fel - om än kanske något tautologiskt - att skriva ut det (om det inte handlar om ett direkt citat förstås). /FredrikT (diskussion) 30 december 2019 kl. 23.12 (CET)

Efter att ha läst bägge diskussionerna så tycks grundproblemet vara oförmågan att sätta sig in i den andra sidans perspektiv, eftersom bägge sidor konstant talat förbi varandra vilket lett till en onödigt hård polemik.
Som FredrikT konstaterat är en heraldisk örn uteslutande en fläkt örn om intet annat sägs i blasoneringen. Frågan är om vi kan förvänta oss att den genomsnittliga läsarinnan ska veta detta, eller om det behöver förtydligas i respektive artikel och i så fall, hur bör då ett sådant förtydligande se ut? BP OMowe (diskussion) 31 december 2019 kl. 05.44 (CET)
Förslag: genom att man tydligt skriver ut fläkt örn, eftersom detta inte är fel, och tydliggör beskrivningen av vapnet för ickeheraldiker. Dan Koehl (diskussion) 31 december 2019 kl. 11.53 (CET)
Men om det inte behöver skrivas ut och därför i allmänhet inte skrivs ut så är det tveksamt att börja skriva ut det i blasoneringar på Wikipedia, och också att skriva ut det just i denna artikel om vi inte preciserar överallt. En möjlighet är att länka nyckelorden i blasoneringen (om det kan göras på ett estetiskt tillfredsställande sätt), ett annat att förklara blasoneringen och länka från förklaringen. --LPfi (diskussion) 31 december 2019 kl. 18.48 (CET)
Eftersom heraldisk örn i praktiken alltid också är en fläkt örn är det i så fall viktigare att skriva ut ifall örnen har någon annan pose, exempelvis slående örn. Jag noterar att örnen i Värmlands landskapsvapen aldrig beskrivs som fläkt men ändå alltid återges som sådan. Motsatt förhållande gäller vapnet för Skredsviks marinbas där blasoneringen explicit säger "en slående svart korp". /ℇsquilo 7 januari 2020 kl. 12.04 (CET)

Ägarskap av artiklar[redigera | redigera wikitext]

Jag har tämligen kraftigt skrivit om Wikipedia:Ägarskap av artiklar (permalänk till sidversion, ifall den skulle bli återställd) och hoppas att detta ska leda till någon nivå av reflektion. Den var utdaterad, till stora delar skriven innan det började anses önskvärt med krav på källor, och på en tid då folk faktiskt redigerade varandras texter i helt annan utsträckning än man gör nu.

Man ser numera tämligen ofta användare som uttrycker att de förväntar sig att artiklar ska bli kvar i den form de lämnade den. Det är en inställning som jag skulle kalla för inte wiki-mässig, och som om den breder ut sig mer kan få följder vi inte kan överblicka.

Engelska Wikipedia är erkänt trögt jobbigt byråkratisk. Svenska Wikipedia styrs vad jag kan se mer ad hoc, från fall till fall, efter vad de för närvarande aktiva användarna tycker, och svänger ganska mycket över tid. Vi har den kultur vi har. Att försöka kopiera enwp skulle säkert bli dåligt, men nackdelen med vårt sätt är att gamla erfarenheter inte tas tillvara. Välbehövliga försiktighetsprinciper kastas ut. Främsta exemplet på det torde vara botskapande av artiklar. Vad som står på den där sidan som jag nu redigerat kan spela mindre roll - så fort denna diskussion är över lär den bli bortglömd igen - men jag vill åtminstone lyfta frågan, och hoppas det leder till någon form av reflektion. Kanske det landar i att denna gamla princip faktiskt numera inte gäller på svenska Wikipedia. I så fall är notiser om detta vid redigeringsrutan och i diverse metasidor mest till för att slå i huvudet på nybörjare och problemanvändare, medan etablerade användare i realiteten inte berörs.

Tja ... wikigemenskapen bestämmer. --Hjordmån (diskussion) 7 januari 2020 kl. 10.14 (CET)

Detta bör ses som en blänkare. Diskussionen bör fortsätta där den påbörjats. Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2020 kl. 11.28 (CET)
Facebook like thumb.pngGillar /ℇsquilo 7 januari 2020 kl. 12.12 (CET)

1949 års kvinnor och män…[redigera | redigera wikitext]

Peter og Ping-stripp från 1922 av Robert Storm Pedersen (1882–1949).

… är nu äntligen fria. Eller snarare, konstnärliga verk av de kvinnor och män som avled 1949 har nu hamnat i Public Domain. Här gömmer sig sannolikt ett antal konstnärliga typer. Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 1 januari 2020 kl. 14.55 (CET)

Wikidata lista med yrken och om dom finns i Europeana = 3% . Efter att ha kopplat ihop sv:Wikipedia med Europeana så verkar svenska museer/arkiv vara dåliga på att ladda upp bilder och koppla det till person i Europeana, italienare etc. känns mycket bättre. Är detta ytterliggare ett område där vi svenskar inte är bäst i klassen, vad kan Wikipedia/Wikidata göra för att vi inte bara efterlämnar oss ett antal bilder utan att museerna deltar och sorterar "vårt gemensamma kulturarvsfotoalbum"? - Salgo60 (diskussion) 2 januari 2020 kl. 10.05 (CET)
Tyvärr är ju upphovsrättsskyddet i vissa fall längre i USA, vilket man bör ha i tankarna när man laddar upp till Commons. För verk som inte i tiderna publicerades i USA är det i allmänhet publiceringsår + 95 år som gäller, d.v.s. gränsen går vid 1924. Att ta reda på när en målning publicerats är jobbigt, dels för att definitionen på att "göra tillgänglig för allmänheten" – vilket väl är vad det handlar om – inte nödvändigtvis sammanfaller med intuitionen, dels för att man måste hitta dokumentation för varje enskilt verk. --LPfi (diskussion) 8 januari 2020 kl. 11.55 (CET)

Form och typ på företag eller bolag[redigera | redigera wikitext]

Jag försöker titt som tätt organisera och bena ut våra kategorier. Och nu har jag kommit till Kategori:Företag. De kategorier jag tycker är knepiga att fixa till är dessa:

Vad är skillnaden på bolagsform och företagsform? Vad är skillnaden på en företagstyp och en typ av företag? Hur tycker ni att vi skall lösa detta? Mvh ✍️(skrivet av:) GeMet(användare:) 💬  den 7 januari 2020 kl. 23.05 (CET)

I dagligt tal är bolag det samma som företag. Företagsbegreppet inkluderar dock även ekonomiska föreningar och enskilda firmor. Jag kan tycka att kategorin företagsformer borde räcka. Företagstyper och Företag efter typ verkar redundant tycker jag. Plrk (diskussion) 7 januari 2020 kl. 23.25 (CET)
Ett annat sätt att se på skillnaden är följande:
  • Kategorin "Företagstyper" bör innehålla artiklar just om olika typer (eller former) av företag, men inte några artiklar om enskilda företag.
  • Kategorin "Företag efter typ" däremot bör innehålla artiklar om enskilda företag uppdelat på olika "typer" (läs underkategorier") för att inte bli överbefolkad.
  • Kategorin "Företagsformer" skulle kunna begränsas till att innehålla artiklar om olika former av företag som lyder under olika slags regelverk/lagar/formalia.
--Larske (diskussion) 8 januari 2020 kl. 00.39 (CET)
I Wikidata skiljer man på egenskaperna underklass till (P279) och instans av (P31) för ett objekt.
--Larske (diskussion) 8 januari 2020 kl. 01.41 (CET)
Se Associationsrätt. Jag har snuddat vid ämnet flera gånger, men tyvärr inte läst så mycket man kunde önska. Sedan är det ju så att det kan också finnas olika typer av regler för olika typer av aktiebolag och olika typer av föreningar. Se Bankaktiebolag för ett exempel. De lyder då delvis under olika lagar. Ett annat exempel är Bostadsrättsföreningar som delvis lyder under lagen om Ekonomiska Föreningar. Men bostadsrättsföreningar finns i flera former. För de allra äldsta, som tillkom före bostadsrättslagen, kan det vara så att de inte alls lyder under bostadsrättslagen.
Till detta kan du lägga att det kan finnas olika skatte- och bokföringsregler för olika bolag beroende på deras verksamhet och associationsform.
Sedan har jag fått intrycket av att vi i Sverige har en ganska enkel struktur här, medan det är en djungel i många andra länder. Mardrömmen är väl USA där du i princip kan registrera ditt bolag i vilken som helst av 50 delstater, som alla har varsina regler. 62 osv (diskussion) 8 januari 2020 kl. 07.32 (CET)

Enter = Publicera ändringar[redigera | redigera wikitext]

Råkade komma åt entertangenten medan jag skrev redigeringskommentaren. Finns det något sätt att koppla bort den från publicera-knappen? KlasHass (diskussion) 9 januari 2020 kl. 11.45 (CET)

KlasHass: Fixat. Finns längst ned under "Redigering" på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets. Nirmos (diskussion) 9 januari 2020 kl. 12.22 (CET)
Tack så mycket! Inget jätteproblem men "skämmigt" om man måste spara flera ggr. KlasHass (diskussion) 9 januari 2020 kl. 12.30 (CET)
Facebook like thumb.pngBra! --Larske (diskussion) 9 januari 2020 kl. 14.08 (CET)

Slumpartikellänk minus bot funkar ej[redigera | redigera wikitext]

@ainali:--So9q (diskussion) 10 januari 2020 kl. 11.40 (CET)

Se #Slumpartikel, utan botskapade artiklar ovan! 62 osv (diskussion) 10 januari 2020 kl. 11.57 (CET)

Vad ligger bakom det stora intresset för Borrelia de senaste två dagarna?[redigera | redigera wikitext]

Finns det någon naturlig förklaring till det mycket stora antalet sidvisningar för Borreliamånga språkversioner under de senaste två dagarna (8–9 januari 2020)? Se sidvisningsanalyserna för den senaste veckan nedan.

Är det någon "global kändis" som drabbats av sjukdomen, eller vad? --Larske (diskussion) 10 januari 2020 kl. 12.05 (CET)

Din förmodan stämmer säkert, nämligen Justin Bieber.[8] Edaen (diskussion) 10 januari 2020 kl. 12.14 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Oscar III![redigera | redigera wikitext]

Skådespelaren Spencer Tracy och kostymören Sandy Powell (en). Skådespelaren Spencer Tracy och kostymören Sandy Powell (en).
Skådespelaren Spencer Tracy och kostymören Sandy Powell (en).

Den 13 - 19 januari har Veckans tävling temat Oscarsgalan. Det går att skriva om priset och de olika Oscarsgalorna, nominerade och pristagare - exempelvis filmer, skådespelare, kostymörer och scenografer. Samt en hel del annat.

Mer information finns på tävlingssidan.

Välkomna att delta och/eller lämna förslag på artiklar i tävlingens "tipshörna"!

// Zquid (diskussion) 10 januari 2020 kl. 15.49 (CET)

Nygamla norska kommuner[redigera | redigera wikitext]

Jag håller på att uppdatera artiklarna om norska kommuner. En del slås ihop och ganska många byter fylke.

I vissa fall har man på norska Wikipediorna valt att i samband med sammanläggningar av kommuner, skapa dubbla uppsättningar artiklar, när den "nya" kommunen ärvt en av de gamlas namn. En artikel för tiden före kommunreformen och en för tiden efter.

Se no:Lindesnes kommune (1964–2019) och no:Lindesnes som ett exempel och jag har hittills hittat ett till i Akershus/Viken fylke. Det finns anledning att tro att jag kommer hitta fler. Det är dock inte så i samtliga fall där kommuner slagits samman. I fallet Kristiansands kommun har jag bara hittat en artikel. Skillnaden där är kanske att det är två små kommuner som slås ihop med en stor. I fallet Lindesnes finns den "nya" centralorten inte i den "gamla" kommunen.

Vi kan här välja att ha två artiklar och vi kan välja att ha en artikel. Väljer vi en artikel tvingas vi kanske avvika från vad Wikidata säger om kommunen. Det kanske vi måste ändå. Är det rätt att ange att Lindesnes grundades 2020 tex? Vad föredrar vi? 62 osv (diskussion) 6 januari 2020 kl. 10.13 (CET)

Bra att du börjar att ordna upp de norska kommunerna, @Sextvåetc:. Jag undrar om vi inte kunde följa Wikidata. Det vore trevligt att ha samma mall som för Sverige. Vad sägs @Yger:, du som gjort ett stort jobb?
Om man tittar på fi:Salo ser man två grundarår, då kommunen (kunta) bildades på nytt efter sammanslagningen 2009. Sedan ser man när köpingen (kauppala) blev stad (kaupunki) och alla sammanslagningar. Tavastehus har också slagits ihop, fast där står det bara ett årtal. Jag kan nog hitta fler jämförelseobjekt för Finland. Per W (diskussion) 6 januari 2020 kl. 11.59 (CET)
@Per W: Jag håller på att lägga in WD-baserade mallar i Norge. Den är Geobox-baserad. 62 osv (diskussion) 6 januari 2020 kl. 12.03 (CET)
Ändringarna vid kommunreformen 1971 har vi för alla kommuner gjort före och efterartiklar, även när allt var oförändrat (som Huddinge kommun). Däremot för ändringarna vid kommunreformen 1952 har vi oftast inte gjort ny (när det gamla namnet behållits) utan beskrivit det som inkorporering, men då var det inte stor ändring av kommunbegreppet. Lite samma med församlingar. När nytt namn vid sammanläggningen nytt objekt annars inte.Yger (diskussion) 6 januari 2020 kl. 12.13 (CET)
Haken här är att Norrmännen redan har skapat nytt objekt och har två artiklar om ämnet. 62 osv (diskussion) 6 januari 2020 kl. 12.30 (CET)
Vi bör följa nowp här. Annars blir det oordning på Wikidata, om inte annat. Tostarpadius (diskussion) 6 januari 2020 kl. 13.31 (CET)
Einar Myre har tydligen gjort en del om kommunerna. Kontakta gärna honom! Per W (diskussion) 6 januari 2020 kl. 14.07 (CET)
Som Yger skriver så verkar det vara det rimliga sättet, samtidigt gäller det att följa Wikidata. Därför bör det vara bra att förstå tankarna hos norrmännen som har gjort det. Per W (diskussion) 6 januari 2020 kl. 14.10 (CET)
Bättre med Wikidata:User_talk:Einar_Myre. Per W (diskussion) 6 januari 2020 kl. 16.09 (CET)
Jag är inte så säker på att det handlar om så mycket "tankar" här alltid. Det verkar snarare vara så att vissa av dessa kommuner har marknadsfört sig hårt som "Nya X kommun", och sådant sväljs ibland med hull och hår av de som redigerar. Jag har sett något exempel på där artiklar skapats under namnet Nya X kommune, för att sedan justeras.
Och @Einar Myre:! 62 osv (diskussion) 6 januari 2020 kl. 16.13 (CET)

Jag har ännu inte lärt mig ordenntligt de nya fykesnamnen eller kommunanen i trakten där jag bor. Jag noterar att Øygarden kommune är en annan av den sin har fått norska wikipediaartiklar både för den gamla och den nya kommunen, medan Voss kommune harbehållit sin efter inkorporeringen av Grnvin kommune. Detta är naturligt, då gamla Øygarden nu blir en mindre och perifer del av den nya kommunen, medan Voss behåller sin centralort Vangen efter sammanslagningen med det helt obetydliga Granvin.

Norska kommunsammanslagningar är svåra att genomföra. Ett stort hinder är att småkommuner kan mista inflytande över skatteintäkter, som kär mycket ojämnt fördelade kommunerna emellan. Roufu (diskussion) 6 januari 2020 kl. 19.21 (CET)

Det stemmer at jeg har oppdatert en del på Wikidata i forbindelse med kommunesammenslåingen, men jeg har ikke vært involvert i arbeidet på nowp, så jeg kan ikke svare på hvilke valg som er gjort der når det gjelder om en kommune skal få en ny artikkel eller ikke. Så vidt jeg vet er det, av de sammenslåtte kommunene som har beholdt et eksisterende navn, kun Asker, Lindesnes, Ullensvang og Øygarden som har fått nye artikler, mens en ny artikkel om nye Tønsberg tidligere har blitt slettet. Jeg ser for øvrig at det er en diskusjon på Tinget som blant annet går inn på dette spørsmålet. Einar Myre (diskussion) 6 januari 2020 kl. 18.14 (CET)
Med tanke på Tönsbergs radering kanske vi då ska vänta litet och se hur det utvecklar sig. 62 osv (diskussion) 6 januari 2020 kl. 19.46 (CET)

Sammanslagning av fylken[redigera | redigera wikitext]

Det är även ett antal fylken som slagits samman den 1 januari 2020. Antalet har minskat från 18 till 11. Det innebär att vi har ett stort antal artiklar om norsk geografi som måste uppdateras vad gäller fylket. Hur löser vi det så smidigt som möjligt? Thoasp (diskussion) 6 januari 2020 kl. 11.51 (CET)

Där borde vi ha svenskt genitiv på ortnamnet: Nordlands fylke.Per W (diskussion) 6 januari 2020 kl. 11.59 (CET)
Trots att "fylke" här låter norskt, till skillnad från "kommun"? 62 osv (diskussion) 6 januari 2020 kl. 12.03 (CET)
Fylke räknas som inlånat till svenskan. Per W (diskussion) 6 januari 2020 kl. 14.06 (CET) Se SAOL: Fylke --Per W (diskussion) 7 januari 2020 kl. 10.00 (CET)
Inte alla nya fylken har egna artiklar ännu. 62 osv (diskussion) 6 januari 2020 kl. 12.03 (CET)
Här har jag tidigare föreslagit försvenskning, men det har stött på patrull. Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2020 kl. 08.22 (CET)
Kan vi koncentrera mig på Thoasps fråga istället för att återupprepa den tråd som finns längre upp på den här sidan. 62 osv (diskussion) 7 januari 2020 kl. 10.12 (CET)
Var? Det enda jag sett är en tråd om kommunnamn, här handlar det om fylkesnamn. Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2020 kl. 11.45 (CET)
@Tostarpadius: Tråden ovan handlar om användande av genitiv-s. Låt den här tråden handla om innehållet i artiklarna, istället för artikelrubrikerna i en handfull av dessa. 62 osv (diskussion) 7 januari 2020 kl. 12.08 (CET)
Låt gå för det! Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2020 kl. 12.13 (CET)

Anakronismer[redigera | redigera wikitext]

Ser när jag letar länkar till Vest-Agder fylke att våra artiklar tenderar att länka detta uppslag för händelser före 1919, trots att fylket tekniskt sett inte fanns före detta datum. no:Lister og Mandals amt är det som egentligen avses. Vest-Agder och Lister og Mandal används synonymt i flera källor. 62 osv (diskussion) 8 januari 2020 kl. 15.36 (CET)

Det är ett problem när själva källorna är anakronistiska (skriver"Oslo" om "Kristiania" till exempel). Ett annat problem är att många användare följer principen att inte länka till omdirigeringar. Det gör att även om vi får separata artiklar om de gamla amten kommer länkarna att peka fel i många fall, trots att det står rätt i själva texten. Tostarpadius (diskussion) 11 januari 2020 kl. 08.54 (CET)

Personer från[redigera | redigera wikitext]

Ser också när jag länkar om kategorierna om "Personer från" att de regler som vi har för svenska dylika kategorier, tenderar att inte gälla i Norge. (Jag vet inte om jag öht sett det gälla utanför Sverige iofs.) Det är födelseorten som kategoriseras, oavsett var personen varit verksam och levt sitt liv. 62 osv (diskussion) 8 januari 2020 kl. 15.36 (CET)

Det där har varit upp till diskussion. Jag ändrade Peter Dalle till Personer från Täby, då han är uppväxt och började med teater där. Det ansågs som fel utan han fick ha Personer verksamma i Täby som kategori. Se Diskussion:Peter_Dalle. Tydligen kopplas kategorierna ihop med andra språkversioners. Per W (diskussion) 8 januari 2020 kl. 17.23 (CET)

Flera underkategorier[redigera | redigera wikitext]

Är det fel att använda flera underkategorier till någon grundkategori när man kategoriserar artiklar? Kan det vars befogat i vissa fall? --37KZ (diskussion) 8 januari 2020 kl. 20.36 (CET)

Har du läst WP:Överkategorisering? /Sigvid (diskussion) 8 januari 2020 kl. 20.56 (CET)
Låter som en vettig riktlinje att inte kategorisera artiklar på det sättet. --37KZ (diskussion) 8 januari 2020 kl. 21.16 (CET)
En bra utgångspunkt, men det finns förstås överordnade kategorier som fungerar som paraplyer. Ett typiskt exempel: Kategorin Stjärnkataloger används för att kategorisera stjärnor och har bland annat ett historiskt intresse, vid sidan av sorteringsbehovet. En stjärna kan finnas i många olika stjärnkataloger. I så fall kategoriseras den i de kategorier av stjärnkataloger som SvWp har upprättat. I nuläget är den fem kataloger som bildar underkategorier. Det borde kanske vara några till, men det är också en fråga om ork och att dra en gräns någonstans. Jag skulle själv inte ha något emot att Hipparchos-katalogen och Variabelnamnen kategoriserades. Emellertid, kategorierna är för närvarande Bayerobjekt, Flamsteedobjekt, HR-objekt, HD-objekt och Glieseobjekt. Stjärnan Cursa, eller Beta Eridani, finns i alla fem underkatalogerna, och det är inget fel med det. Men i det stora hela - ett varningens finger för alltför energisk kategorisering. Deryni (diskussion) 8 januari 2020 kl. 23.46 (CET)
Det är normalt fel att lägga en artikel både i en huvudkategori och dess underkategorier. När det inte är det beror det normalt på att någon underkategori saknas (se exempelvis Arne Magnusson ("Ledamöter i Sveriges enkammarriksdag för Centerpartiet" hade behövts). Att lägga in en artikel i två eller flera underkategorier till samma huvudkategori är aldrig fel, om personen eller vad det nu handlar om hör hemma i dem det gäller. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2020 kl. 13.19 (CET)

Övernattningsstugor och vindskydd[redigera | redigera wikitext]

Hej. Det finna i OpenStreetMap ett hundratal övernattningsstugor och ett tusental vindskydd som jag skulle vilja beskriva och lägga upp en bild på. Passar det in här på wikipedia?--So9q (diskussion) 10 januari 2020 kl. 11.20 (CET)

en artikel om enstaka vindskydd är inte relevant. Men ofta ligger dessa i ett naturreservat och/eller utmed en vandringsled och där kan det vara rimligt med en eller annan bild av övernattningstuga/vindskydd (se tex Paradisets naturreservat).Yger (diskussion) 10 januari 2020 kl. 12.26 (CET)
Och bilderna borde vara välkomna till Wikimedia Commons.--LittleGun (diskussion) 10 januari 2020 kl. 12.31 (CET)
Ja! Jag har lagt in bilder på övernatnigsstugor och vindskydd i flera artiklar och beklagat mig över att utbudet på bilder är bristfälligt. I en del artiklar vill man ha ett representativt urval (eller en enskild "typisk" en), i en del vill man ha en från ett visst land eller från en viss rutt. Ibland är det just något speciellt man vill att skall synas (såsom utetoaletten i bakgrunden på en bild jag använt, en rad skidor på en annan) eller så vill man ha en viss väderlek eller årstid, eller närbild eller kontext. Och så vill man ha variation. För en:Wikivoyage:Hiking in the Nordic countries#Sleep var jag mer eller mindre tvungen att ta vad jag hittade för en del av bilderna. Och t.o.m. för en:Wikipedia:Wilderness hut hade jag svårt att hitta en uppsättning bilder jag var nöjd med. För Wikivoyage är dessutom de flesta längre vandringsrutter och de flesta nationalparker relevanta för (rätt långa) egna artiklar och där är övernattningen relevant på ett helt annat sätt än på Wikipedia. För att inte tala om bristen på interiörbilder. Det är märkligt vilket stort urval som behövs för att man skall hitta en lämplig bild för varje situation. Du kanske också skulle vilja ta en titt på en:voy:Kungsleden (mycket bristfällig) och en:voy:Nordkalottleden (i behov av fler ögon och en del kompletteringar). --LPfi (diskussion) 10 januari 2020 kl. 14.14 (CET)
@So9q: Vid närmare eftertanke tror jag att många övernattningsstugor också förtjänar riktiga artiklar: konsul Perssons stuga vid Sulitjelma, UKK:s stuga i Finska armen, f.d. skogsbrandsövervakningsstugan på Valtavaara, stugan i Keminmaa använd av Jägarrörelsen, Pältsastugan som var en bas för Norska motståndsrörelsen ... Också utan dessa speciella roller kan en övernattningsstuga ha haft en viktig betydelse, i synnerhet om den är gammal eller ligger vid en viktig led. Det gäller förstås att ha bra källor som också belyser stugans roll, inte bara dess läge och beskaffenhet. --LPfi (diskussion) 11 januari 2020 kl. 10.47 (CET)
Okej, då förstår jag hur ni ser på detta, från ett Openstreetmap perspektiv skulle det vara skönt om det fanns ett wikidata objekt med bild och koordinat för varenda stuga. Tyvärr är jag beroende av att det antingen finns en artikel i nått av WMF projekten eller att det finns ett strukturellt behov säg för att stugan sköts av en förening tex STF som har alla stugor som barnobjekt. Detta betyder att för mitt syfte att skapa en sammanhängande karta där man kan länka till bild, m.m. då är det endast bild på commons jag kan vara säker på at ha. I vandringsgrupper på FB har det uppstått en 4000 manna grupp som samlar foton och detaljer om vartenda vindskydd och stuga i landet. Tyvärr utan användning av fria licenser eller delande utanför den privata gruppen. Jag har därför startat en ny grupp med syftet att samla öppen data i en öppen grupp. Sammantaget kan man säga att våra många kommuner och länsting inte än skapad nån samlad tjänst där data om dessa objekt och leder finns tillgängliga. Många av vindskyddan är svårhittade på internet eftersom namnen på dem inte är skrivna varken på byggnaden eller på kartor. Jag ska försöka kontakta SKL och höra om inte dem kan dra igång nått öppet data projekt med alla på området så vi kan få bättre underlag och överblick över detaljer som ägare, läge, bild, vedtillgänglighet, soptunnor och skötsel av dessa byggnader.--So9q (diskussion) 11 januari 2020 kl. 11.21 (CET)
@So9q: Du borde kunna skapa Wikidata-objekt för varje stuga. Vi har objekt för varje liten biblioteksfilial, utan att det finns särskilt många artiklar. Lägg in bilder, koordinater och vilka/en leder de betjänar, mm så är det nog inte så stor risk att de raderas. 62 osv (diskussion) 11 januari 2020 kl. 11.30 (CET)
Relevanskraven för ett wikidata-objekt är mycket lägre än för en wikipedia-artikel. Exempelvis har nästan alla fyrar i Sverige ett Wikidataobjekt, men bara en handfull av dem har någon artikel. Jag ser inga problem med att skapa Wikidata-objekt för enskilda byggnader med koordinater, bild, användning, ägare osv. /ℇsquilo 13 januari 2020 kl. 15.54 (CET)

@So9q: Vilka datamängder funderar du på jag har den här Googlekarta Vindskyddskartan Sverige som är bra - Salgo60 (diskussion) 12 januari 2020 kl. 03.20 (CET)