Kameldjur: Skillnad mellan sidversioner
Märken: Mobilredigering Redigering via mobilsajten |
Nordelch (Diskussion | Bidrag) mer |
||
Rad 37: | Rad 37: | ||
Kameldjuren har en tvådelad överläpp och de två delarna kan röra sig självständigt. De är de enda [[däggdjur]]en som har elliptiska [[röd blodcell|röda blodceller]] (erytrocyter).<ref name="spektrum"/> Kameldjuren är [[passgång]]are, de sätter alltså fram båda benen från samma sida nästan samtidigt. |
Kameldjuren har en tvådelad överläpp och de två delarna kan röra sig självständigt. De är de enda [[däggdjur]]en som har elliptiska [[röd blodcell|röda blodceller]] (erytrocyter).<ref name="spektrum"/> Kameldjuren är [[passgång]]are, de sätter alltså fram båda benen från samma sida nästan samtidigt. |
||
En [[Hov (djurfot)|hov]] sitter endast på de distala [[Falang (anatomi)|falangerna]] (längst ut). Dessutom sätter individerna den andra falangen på marken. Den är på undersidan utrustad med en tjock [[trampdyna]].<ref name="Lecointre"/> |
|||
== Utbredning och habitat == |
== Utbredning och habitat == |
||
Rad 98: | Rad 100: | ||
<ref name="spektrum">[http://www.spektrum.de/lexikon/biologie/kamele/35256 Kamele] (tyska), Spektrum der Wissenschaft, läst 2017-08-15.</ref> |
<ref name="spektrum">[http://www.spektrum.de/lexikon/biologie/kamele/35256 Kamele] (tyska), Spektrum der Wissenschaft, läst 2017-08-15.</ref> |
||
<ref name="Walkers">{{bokref |titel=Walker’s Mammals of the World |redaktör=Ronald M. Nowak |år=1999 |utgivare=The Johns Hopkins University Press |språk=engelska | isbn=0-8018-5789-9 |kapitel=Camelidae |sid=1072−1073}}</ref> |
<ref name="Walkers">{{bokref |titel=Walker’s Mammals of the World |redaktör=Ronald M. Nowak |år=1999 |utgivare=The Johns Hopkins University Press |språk=engelska | isbn=0-8018-5789-9 |kapitel=Camelidae |sid=1072−1073}}</ref> |
||
<ref name="Lecointre">{{Bokref |titel=Biosystematik |språk=tyska |efternamn=Lecointre, Kremer & Le Guyader |år=2006 |utgivare=Springer |utgivningsort=Berlin, Heidelberg |isbn=9783540299790 |sid=578 |kapitel=Tylopoda |kapitelurl=https://books.google.de/books?id=UxYnBAAAQBAJ&newbks=1&newbks_redir=0&lpg=PA578&dq=Tylopoda&hl=de&pg=PA578#v=onepage&q&f=false }}</ref> |
|||
</references> |
</references> |
||
Versionen från 12 juli 2023 kl. 19.46
Kameldjur | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
Familj | Kameldjur Camelidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Camelidae | |
Auktor | Gray, 1821 |
Utbredning | |
Släkten | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Kameldjuren (Camelidae) är en familj i ordningen partåiga hovdjur. Kameldjuren är tämligen storväxta växtätare. De skiljer sig från idisslarna genom att ha en tredelad snarare än fyrdelad matsmältningsapparat. Familjen omfattar sammanlagt sex nu levande arter i tre släkten.
Kännetecken
Denna familj utmärker sig genom fötternas byggnad, att trampsulan utgörs av en stor puta. De saknar hovar. Med hänseende till tandbyggnaden avviker kamelerna från alla övriga familjer i samma ordning. De har två (under den tidigaste ungdomen till och med fyra eller sex) framtänder i överkäken som liknar hörntänder och sex framtänder i underkäken. Dessutom finns en lucka mellan de egentliga hörntänderna och kindtänderna. Sammanräknat har kameldjur 30 till 34 tänder. Magen är bara tredelad och bladmagen är så liten, att den endast visar sig som en del av löpmagen.
Kameldjuren har en tvådelad överläpp och de två delarna kan röra sig självständigt. De är de enda däggdjuren som har elliptiska röda blodceller (erytrocyter).[1] Kameldjuren är passgångare, de sätter alltså fram båda benen från samma sida nästan samtidigt.
En hov sitter endast på de distala falangerna (längst ut). Dessutom sätter individerna den andra falangen på marken. Den är på undersidan utrustad med en tjock trampdyna.[2]
Utbredning och habitat
Gamla världens kameldjur kommer ursprungligen från Asien – dromedaren från Arabiska halvön och kamelen från Centralasien. Idag förekommer de som tama djur i flera regioner. Utöver de nämnda områdena finns de även i norra Afrika och till och med i Australien, där det även finns en större population förvildade djur. Habitatet är torra stäpper, halvöknar och öknar. Nya världens kameldjur lever huvudsakligen i bergsregioner av västra och södra Sydamerika i torra och öppna regioner.[3] De finns på upp till 5 700 meter över havet.
Släkten
Det finns tre nu levande släkten i familjen;
- Kameler, Camelus (tvåpucklig kamel och dromedar) i sydvästra Asien och Afrika och som införd även finns i Italien, södra Spanien, Nordamerika och Australien.
- Lama (lama och guanaco) i Sydamerika.
- Vicugna (vikunja och alpacka) i Sydamerika.
Utöver dessa släkten, har det funnits ett antal numera utdöda släkten:
Släkte | Epok | Kommentar |
---|---|---|
Aepycamelus | Miocen | Lång s-formad nacke. Fötter som modern kamel (med mjuk trampdyna). |
Camelops | Pliocen-Pleistocen | Stor med kamelfötter. Osäkert om hade puckel eller ej. |
Oxydactylus | ||
Poebrotherium | ||
Procamelus | Miocen | Förfader till den utdöda Titanolypus och den moderna Camelus. |
Protylopus | ||
Stenomylus | Miocen-Pleistocen | Miniatyr, möjligen lamalikt kameldjur. Hade hovar. |
Titanotylopus | Miocen-Pleistocen | Hög, med puckel och kamelfötter. |
Se även
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
- Kameler i Alfred Brehm, Djurens lif (andra upplagan, 1882), Däggdjuren
Noter
- ^ Kamele (tyska), Spektrum der Wissenschaft, läst 2017-08-15.
- ^ Lecointre, Kremer & Le Guyader (2006). ”Tylopoda” (på tyska). Biosystematik. Berlin, Heidelberg: Springer. sid. 578. ISBN 9783540299790
- ^ Ronald M. Nowak, red (1999). ”Camelidae” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 1072−1073. ISBN 0-8018-5789-9
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kameldjur.
|
|