Bergs kommun

Version från den 28 november 2017 kl. 07.29 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Utländsk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
För kommunen i Norge, se Bergs kommun, Norge.
För andra betydelser, se Berg (olika betydelser).
Bergs kommun
Kommun
Vapen för Bergs kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Slogan: Ute på riktigt!
Land Sverige Sverige
Län Jämtlands län
Landskap Jämtland, Härjedalen
Läge 62°46′0″N 14°27′0″Ö / 62.76667°N 14.45000°Ö / 62.76667; 14.45000
Centralort Svenstavik
Areal 6 145,46 km² (2015-01-01)[1]
16:e största (av 290)
 - land 5 710,18 km²
 - vatten 435,28 km²
Folkmängd 7 140 (2023-12-31)[2]
248:e största (av 290)
Befolkningstäthet 1,25 invånare/km²[2][1]
275:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Therese Kärngard (S)
Geonames 2722709
Kommunkod 2326[3]
Tätortsgrad (%) 39 (2015)[4]
Antal anställda 875 (2014-11)[5]
Webbplats: www.berg.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Lantmäteriets kommunavgränsning

Bergs kommun (samiska: Bïerjen tjïelte) är en kommun i Jämtlands län i landskapen Jämtland och Härjedalen i Sverige. Centralort är Svenstavik.

Bergs kommun är den kommun i Sverige med lägst tätortsgrad, det vill säga andelen av befolkningen som bor i en tätort. Tätortsgraden är 30 procent, att jämföra med rikssnittets nära 85 procent.[6] Kommunen ingår sedan den 1 januari 2010 i förvaltningsområdet för samiska språket vilket garanterar särskilda rättigheter för kommuninvånare som talar samiska.[7][8][9]

Kommunen har, liksom orten Berg, och Bergs socken, fått sitt namn efter landmärket Hoverberget som ligger på en halvö norr om centralorten.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Berg, Hackås, Klövsjö, Myssjö, Oviken, Rätan och Åsarne i Jämtland, samt Storsjö i norra Härjedalen. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Åsarne landskommun först 1888 genom en utbrytning ur Berg och Storsjö landskommun bildades 1895 genom utbrytning ur Hede landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades Övre Ljungadalens landskommun genom sammanläggning av Storsjö, Klövsjö och Åsarne, medan Myssjö gick upp i Ovikens landskommun. Hackås landskommun tillfördes Näs och Sunne, medan Berg och Rätan förblev oförändrade.

Bergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av landskommunerna Övre Ljungadalen, Oviken, Berg och Rätan samt av den ursprungliga Hackås landskommun ur Hackås landskommun.[10]

Kommunen ingick från bildandet till 17 maj 2004 i Svegs domsaga och ingår sen dess i Östersunds domsaga.[11]

Kommunvapnet

Huvudartikel: Bergs kommunvapen

Blasonering: I blått fält en från ett treberg av silver uppskjutande låga av guld, åtföljd till dexter av en sinistervänd yxa, och till sinister av en bössa båda av silver.[12]

Det nuvarande kommunvapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1988 och är baserat på det äldre kommunvapen som Bergs landskommun tidigare använde sig av. Yxan och bössan åsyftar de gamla hantverksyrkena timmerman och bössmed, elden den vårdkase som tändes på Hoverberget för att varna lokalbefolkningen om annalkande fara.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Bergs kommun 1810–2016
År Invånare
1810
  
4 771
1820
  
5 357
1830
  
5 964
1840
  
6 096
1850
  
6 701
1860
  
7 530
1870
  
8 508
1880
  
10 055
1890
  
11 070
1900
  
11 288
1910
  
11 478
1920
  
13 315
1930
  
12 842
1940
  
12 832
1950
  
12 619
1960
  
11 578
1970
  
9 406
1975
  
8 906
1980
  
9 003
1985
  
8 641
1990
  
8 660
1995
  
8 480
2000
  
8 175
2005
  
7 696
2010
  
7 352
2015
  
7 032
2016
  
7 081
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till -12%.[13]

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 557, eller 7,88 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 067 den 31 december 2014).[14]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Bergs kommun 7 067 personer. Av dessa var 498 personer (7,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[15]

Geografi

Indelningar

Distrikt (socknar) inom Bergs kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[16]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sju tätorter i Bergs kommun.

Nr Tätort Befolkning
1 Svenstavik &&&&&&&&&&&&0916.&&&&&0916
2 Hackås &&&&&&&&&&&&0531.&&&&&0531
3 Myrviken &&&&&&&&&&&&0295.&&&&&0295
4 Klövsjö &&&&&&&&&&&&0292.&&&&&0292
5 Åsarna &&&&&&&&&&&&0280.&&&&&0280
6 Rätan &&&&&&&&&&&&0213.&&&&&0213
7 Hoverberg &&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206

Centralorten är i fet stil.

Politik

Bergs kommun har sedan kommunens bildande dominerats av Centerpartiet som styrt tillsammans med de övriga borgerliga partierna.

1984 blev Olle Nord kommunalråd och var det i 14 år fram till 1998 då han lämnade posten och Centerpartiet efter interna stridigheter. Kommunvalet 2002 återkom han med sitt nya parti, Bergspartiet, som fick 41,3 procent av rösterna som främst kom från Centerpartiet. Efter valet inledde Bergspartiet ett minoritetsstyre och bröt därmed Centerpartiets dominans över kommunpolitiken. Efter två år (2004) inledde Bergspartiet ett majoritetsstyre med Socialdemokraterna och Folkpartiet. Folkpartiet hoppade dock av samarbetet i slutet av mandatperioden.

Vid kommunvalet 2006 blev Bergspartiet åter kommunens största parti och bröt sitt tidigare samarbete med Socialdemokraterna och valde i stället att regera med Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Vänsterpartiet valde att lämna den styrande majoriteten hösten 2008.

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Karin Paulsson
Förste vice ordförande
S
Richard Lundgren
Andre vice ordförande
M
Kent Karlsson

Styrelse och nämnder

Ordförande Nämnd Vice ordförande
S
Therese Kärngard Kommunstyrelsen
MP
Alf Lundin
S
Mikael Abramsson Verksamhetsnämnden
MP
Sonja Wredendal
S
Ulla-Britt Lindblad Valnämnden
C
Sven-Åke Engmar
MP
Eva Simonsson Miljö- och byggnadsnämnden
C
Lena Kjellson

Mandatfördelning i Bergs kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPUPSDÖVRBECFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970118513413
1851343
4583,5
44
197321841731
2184173
4586,8
44
197621817314
2181734
4587,2
387
197921916215
2191625
4586,4
369
198212114117
21147
4587,4
3312
19851201536
201536
4585,6
3114
1988120116214
201624
4582,6
3213
1991118119114
18194
4581,7
2718
1994118112013
18203
4582,2
2718
1998613218114
6132184
4577,55
2817
2002281167122
2816722
3976,96
2415
2006310111923
31011923
3975,37
2118
2010111213715
112375
3177,99
1615
2014132277
132277
3182,20
1615
  • Övriga 1970–1973 var Kommunal samling
  • Övriga 1994 var Åsarna väl
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Det finns många fäbodar i Bergs kommun.
Fjällandskap i den västra delen av kommunen med Helags och Sylarna.
Torkilstöten ovanför Ljungdalen.

Vänorter

Bergs kommun har en vänort:

Ort och land

Sedan

  • 1999

Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  6. ^ ARENA för Tillväxt, Rapport nr 2-03 - Kunskapssamhällets geografi, s. 35
  7. ^ Minoritet.se: Förvaltningsområden för minoritetsspråk Läst 30 juli 2016
  8. ^ Berg.se: Samisk förvaltningskommun Läst 30 juli 2016
  9. ^ Sametinget.se: Förvaltningskommuner i det samiska området Läst 30 juli 2016
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Svegs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  12. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  13. ^ http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00028/Kommunernas_befolkni_28295a.pdf
  14. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
  15. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  16. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar

Denna sida är museimärkt och hålls inte längre uppdaterad. Den behålls främst av historiska skäl.
Se eventuellt diskussionssidan för mer information.