Islamiska staten

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Islamiska irakiska staten)
Hoppa till: navigering, sök
Flagga som användes av Islamiska staten i Irak.

Islamiska staten, IS, arabiska: الدولة الإسلامية ad-Dawla al-Islamiyya, är en internationell väpnad sunniislamistisk rörelse, främst aktiv i Irak och Syrien. Islamiska staten betraktar sig som den legitima regeringen i en islamisk stat och önskar upprätta kalifat för dess styre. Tidigare hette rörelsen ISIL, Islamiska staten i Irak och Levanten, även kallad ISIS, Islamiska staten i Irak och Syrien, arabiska ad-Dawla al-Islamiyya fi al-Iraq wa ash-Sham.[1]

IS snabba tillväxt anses vara en följd av dess starke ledare, Abu Bakr al-Baghdadi, av privat finansiering från intressenter i länder kring Persiska viken, samt av samgående med andra sunnitiska grupper under syriska inbördeskriget. Ekonomisk och politisk diskriminering mot sunnimuslimer i Irak av Iraks shiitiskt dominerade regering har också bidragit till gruppens stöd.

IS har haft nära band till al-Qaida, men gruppens våldsamma anfall mot en rivaliserande Al-Qaida-grupp i Syrien har lett till utbredd fientlighet bland annars ideologiskt likasinnade.[2][3] I februari 2014 klippte al-Qaida alla band med gruppen, enligt uppgift för dess brutalitet och "ökända omedgörlighet". IS är fortsatt officiellt betecknad som en terroristorganisation av FN samt USA, och en rad västerländska regeringar såväl som medier i Mellanöstern.

IS är känd för sin extrema tolkning av sharialagar vad gäller dem som inte delar deras tro, och deras militära attacker på civila, avrättningar av män och kidnappning av kvinnor. Bland de etniska och religiösa grupper som utsatts för övergrepp finns assyrier/syrianer, turkmener, shiamuslimer, shabaker, mandeer och yazidier. Även sunnimuslimer som motsatt sig IS härjningar har drabbats av vedergällningsattacker.[4]

Namn och namnändringar[redigera | redigera wikitext]

Gruppen har använt flera namn sedan bildandet 2004, under namnet Jama'at al-Tawhid wal-Jihad (ungefär Organisationen för monoteism och Jihad). I oktober samma år svor den dåvarande ledaren Abu Musab al-Zarqawi sin lojalitet till Usama bin Laden och ändrade namnet till Tanzim Qaidat al-Jihad fi Bilad al-Rafidayn, (ungefär Organisationen för Jihads bas i Tvåflodslandet), men vanligtvis kallad al-Qaida i Irak.[5][6] 2006 gick de samman med flera mindre irakiska rebellgrupper i en paraplyorganisation kallad Mujaheddins konsultativa råd. Den 12 oktober 2006 gick de i sin tur ihop med fyra andra grupper och representanter för olika irakiska stammar i en pakt, Hilf al-Mutayibeen,[7] Oath of the Scented Ones,[8] som följdes av utropande av Dawlat al-'Iraq al-Islamiyya eller Islamiska staten i Irak dagen därpå.[6] Sedan gruppen, i april 2013, gått in i Syrien, tog man namnet Islamiska staten i Irak och Levanten (ISIL), även känd som Islamiska staten i Irak och Syrien (ISIS).[9] Levanten skall här tolkas som ett område som omfattar Syrien, Libanon, Israel, Jordanien, Cypern och södra Turkiet.[10]

QSIS[redigera | redigera wikitext]

I augusti 2014 uppmanade Dar al-Ifta al-Misriyyah; Egyptens högsta islamiska auktoritet, världens media sluta använda termen "Islamiska staten". Istället föreslog det religiösa institutet användandet av den nya termen “al-Qaeda Separatists in Iraq and Syria” som förkortas QSIS.[11]

Oislamiska staten[redigera | redigera wikitext]

En grupp imamer i Storbritannien har i en skrivelse till den brittiska regeringschefen David Cameron uppmanat honom till ett upphörande med användandet av begreppet ”Islamiska staten”. ”Oislamiska staten” föreslår imamerna att rörelsen i stället ska kallas.[12]

Daesh[redigera | redigera wikitext]

”Daesh” är en transkribering av arabiska داعش och är en förkortning för "Islamiska staten i Irak och Levanten" (ISIL). Dock liknar det ett annat arabiskt ord, daes, som betyder "trampa ned" eller "krossa". Nyhetsbyrån AP uppger att den sunnitiska rörelsen därför hotar att skära ut tungan på alla som offentligt använder sig av förkortningen ”daesh”. För att beskriva Islamiska staten använder arabvärlden vanligtvis ”Daesh” och ordet används redan på flera håll av medier i Mellanöstern. Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius meddelade att den franska regeringen kommer sluta använda begreppet "Islamiska staten" till förmån för ”Daesh”.[13][14][15]

Finansiering[redigera | redigera wikitext]

IS har återkommande använt sig av utpressning gentemot lastbilschaufförer och hotat med att spränga affärsverksamheter av olika slag. Man har även rånat banker och guldaffärer.[16] Efter att de intagit Mosul i juni 2014 aspirerar de på att vara den rikaste terrorgruppen i världen. Detta efter att de påstås ha kommit över 429 miljoner dollar från Mosuls centralbank. Enligt guvernören fanns i banken också en stor guldreserv, som likaledes tros ha blivit stulen.[17]

Den franska TV-kanalen France 24 rapporterade att "Gruppen tar emot finansiering via privata donationer från gulfstaterna"[18] I en intervju i samma kanal[19] anklagade den irakiska premiärministern Nouri al-Maliki Saudiarabien och Qatar för att öppet finansiera Isis[20][21] Gruppen tros också komma över ekonomiska resurser genom sin aktiva närvaro i östra Syrien, där de förfogar över oljefält och smugglar ut råmaterial och arkeologiska värdefulla artefakter.[22]

Samarbete[redigera | redigera wikitext]

Islamiska staten påstås samarbeta med Khorosan i Syrien. Khorosans mål i Syrien lär vara att försöka värva några av IS:s utlänningar med pass för bombuppdrag i USA och Västeuropa. IS stödjer detta agerande. Muhsin al-Fadhli, en al-Qaidaveteran som stod Usama bin Ladin nära, uppges leda Khorosan. Han påstås i Syrien ha haft en viktig roll som medlare mellan de rivaliserande jihadistgrupperna Nusrafronten och Islamiska staten.[23][24] Den 23 september 2014 attackerade amerikanskt bombflyg mål i Syrien tillhörande IS och Khorosan.[25] Pentagon uppgav att det är sannolikt att Khorosans ledare al-Fadhli har dödats i attacken. Samtidigt framfördes det att de inte har personal på marken som kan bekräfta det.[26]

Territoriella anspråk[redigera | redigera wikitext]

I sin självutnämnda status som kalifat, hävdar IS religiös auktoritet över alla muslimer över hela världen och har ambitionen att ta en stor del av de muslim-bebodda regionerna i världen under dess direkta politiska kontroll, med start i Levanten, som omfattar Jordanien, Israel, Palestina, Libanon, Cypern, och ett område i södra Turkiet.

Den 13 oktober 2006 gjorde man anspråk på Bagdad, al-Anbar, Diyala, Kirkuk, Saladin, Ninawa och delar av Babil.[27] När de sen gick in i konflikten i Syrien 2013 och ändrade namn ökade antalet wilayah (provinser) de krävde till 16. Utöver de irakiska wilayahn låg de syriska gränserna ungefär där nuvarande redan låg: al-Hasakah, Dayr az-Zawr, ar-Raqqah, Homs, Aleppo, Idlib, Hamah, Damaskus och Latakiat.[28]

Makten i Islamiska staten utgår från staden Ar-Raqqah.

Kopplingar till Europa[redigera | redigera wikitext]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Den 22 september 2014 rapporterades det om att en terrorcell med kopplingar till Is hade sprängts i Europa. Ett äkta par och en annan person arresterades i Belgien, en person i Nederländerna och en i Turkiet.[29]


Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

Den brittiske utrikesministern William Hague uppgav att cirka 400 av landets medborgare kunde ha anslutit sig till jihadisterna i Syrien.[30] Storbritanniens regering uppgav också att man planerade att dra in pass för att förhindra att fler ansluter sig.[30] Återvändande jihadister ifrån kriget i Mellanöstern anses utgöra ett hot under flera år framöver[31] och i perioden 2013-2014 arresterades 65 misstänkta.[31]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Den 14 september 2007 reagerade Islamiska statens dåvarande ledare, Abu Omar al-Baghdadi, mot Lars Vilks och hans Muhammedteckningar genom att utfästa en belöning till den som likviderade Vilks.[32] En belöning skulle även utbetalas för en likvidering av redaktören Ulf Johansson, eftersom han tillåtit publicering av Vilks kända teckning av profeten Muhammed som rondellhund i Nerikes Allehanda. Belöningen var på 50 000 US-dollar. Om huvudet skars av på någon av dem, det vill säga om de "slaktades som lamm", skulle det dubbla betalas ut. Al-Baghdadi dödades i april 2010 i en amerikansk militärattack.[33] Hans efterträdare som Islamiska statens ledare, Abu Bakr al-Baghdadi varnade för att företag som Ericsson, Scania, Volvo, IKEA och Electrolux skulle kunna komma attackeras.[34]

Ett år senare, i oktober 2008, dödade USA en svensk medborgare som vid tillfället var den näst mäktigaste mannen i Islamiska staten.[35] Islamiska staten var även inblandad när Taimour Abdulwahab den 11 december 2010 sprängde sig själv vid Drottninggatan i Stockholm.[36] Ett öppet brev som Abdulwahab hade skrivit skickades ut strax innan självmordsbombningen. I det stod det att "Nu har islamiska staten uppfyllt vad de har lovat er. Vi finns nu här i Europa och i Sverige, vi är en verklighet, inget påhitt, mer vill jag inte säga om detta."[37]

Säkerhetspolisen uppger att minst 80 personer har rest till kriget i Syrien och Irak som där deltar på olika sidor i den pågående konflikten. Många av resenärerna har anslutit sig till Islamiska staten. Enligt uppgift skall minst 40 av dem ha återvänt till Sverige. Via svenska konton i sociala medier sprids också Islamiska statens propaganda i form av filmer på massakrer och hyllningar till martyrer. Det finns även bilder på göteborgare som hyllas och omfamnas av en av Islamiska statens högsta ledare.[38][39][40] Enligt forskare på Försvarshögskolan så bedrives betydande rekrytering i Göteborg och ett 30-tal personer har rest ifrån Angered för att strida för IS.[41] Med anledning av resorna från Sverige till krigsområdena i Irak och Syrien ville förre justitieministern Beatrice Ask se över den rådande lagstiftningen. För att förhindra den rådande situationen med personer som strider har Folkpartiet föreslagit ett kriminaliserande av resandet.[42] Förre statsministern Fredrik Reinfeldt ville också att lagstiftningen ses över. I Norge har det föreslagits att medborgarskap skall bli indraget för de norrmän som strider med jihadisterna i Irak och Syrien. Reinfeldt ställde sig dock tvivlande till att införa det i lagstiftningen i Sverige.[43] Den 24 september 2014 antog FN:s säkerhetsråd en resolution om ett bekämpande av soldatrekryteringen till IS. Innebörden är en uppmaning till FN:s medlemsländer inklusive Sverige om lagskärpning mot dem som vill strida för Islamiska staten.[44] Den 21 november 2014 bekräftade Säpo att minst 100 svenska medborgare har rest för att strida i Irak och Syrien, med ytterligare 150 obekräftade fall samt att "Säpos uppfattning är att det är så många som 250 till 300 personer som Säpo måste, på olika sätt, ha en uppfattning om". Man planerar att övervaka de som återvänder till Sverige för att förhindra att de utför terrorbrott.[45]

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Ett förbud mot handlingar som stödjer Islamiska staten utfärdade Tyskland den 12 september 2014. Detta innefattar rekrytering, propaganda, agitation och användande av IS symboler.[46]

Historia[redigera | redigera wikitext]

al-Qaida i Irak, bildat år 2004, var en av de mest inflytelserika religiösa väpnade grupperna i den irakiska upprorsrörelsen, som stred mot den amerikanska ockupationsmakten och förespråkade ett teokratiskt styre i landet enligt salafistiska principer. Därför attackerade de även irakiska kristna, som sågs som otrogna, och shiamuslimer, som sågs som kättare, i otaliga våldsdåd.[47] När al-Qaidas näst högste ledare Ayman al-Zawahiri förklarade att Irakkriget skulle utmynna i ett globalt heligt krig (jihad) påbörjades en storskalig kampanj för att föra konflikten utanför Iraks gränser och även rekrytera sekulära och moderata irakiska sunnimuslimer, något som på grund av våldsdåden mot civilbefolkningen i stort misslyckades.[48][49]

År 2009 bildades lokala sunnimuslimska miliser, så kallade "väckelseråd", som stred mot Islamiska staten i Irak i protest mot gruppens konstanta attacker mot civila irakier.[50] Samtidigt försökte al-Qaidas allierade i landet åter väcka liv i den religiöst fundamentalistiska delen av upprorsrörelsen. Islamiska staten i Irak låg bakom den blodiga belägringen av den kaldeiska Vår frus befrielsekyrka i Bagdad den 31 oktober 2010, där ett 50-tal personer dödades och många skadades.[51] Sedan de sista amerikanska trupperna lämnade Irak 2011 har gruppen fortsatt att ta på sig skulden för bombdåd och andra attacker i landet.

Utökad verksamhet i Syrien[redigera | redigera wikitext]

Islamiska staten i Iraks nye ledare Abu Bakr al-Baghdadi meddelade i april 2013 att han skulle slå samman sin organisation med den salafistiska rebellgruppen Jabhat al-Nusra som deltog i inbördeskriget mot den sekulära regeringen i Syrien, vilket medförde ett symboliskt namnbyte till Islamiska staten i Irak och Levanten. Sammanslagningen avfärdades dock av Jabhat al-Nusra. Även al-Qaidas ledare Ayman al-Zawahiri tog avstånd från den, men namnbytet genomfördes trots den uteblivna organisatoriska förändringen.[52] Relationen med Jabhat al-Nusra har därefter ansetts vara ansträngd och de två opererar oberoende av varandra.[52] I juni 2013 meddelade al-Baghdadi att han vägrade erkänna Ayman al-Zawahiris order att överge försöket till sammanslagning med Jabhat al-Nusra.[53] I januari 2014 offentliggjordes planer på att utöka gruppens verksamhet till Libanon för att slå till mot Hizbollah och dess allierade.[54]

Konflikt med övriga rebellgrupper[redigera | redigera wikitext]

Röda områden var under Isis direkta kontroll i juni 2014. De ljusare röda områdena är där de är militärt aktiva.

Under 2014 förvärrades gruppens relationer dels med övriga syriska rebellgrupper och dels med al-Qaida. Man gick till direkt anfall mot andra rebellgrupper, såväl sekulära Fria syriska armén som islamistiska Islamiska fronten.[55][56] 3 februari 2014 proklamerade al-Qaidaledaren Ayman al-Zawahiri att man tog avstånd från Islamiska staten i Irak och Levanten, att gruppen inte längre är medlem i al-Qaidanätverket och att Jabhat al-Nusra är al-Qaidas rättmätige företrädare i det syriska inbördeskriget.[56][57] Därefter förvärrades situationen då ett sändebud från al-Qaida dödades i en självmordsbombning som Islamiska staten i Irak och Levanten sades ligga bakom. Jabhat al-Nusras ledare, Abu Mohammed al-Julani, anklagade Abu Bakr al-Baghdadi för att sysselsätta sig med att utmåla andra islamister som kättare istället för att bekämpa Syriens regering.[52] 25 februari ställde al-Julani ett ultimatum att Islamiska staten antingen skulle tillåta imamer att döma i tvistemål mellan grupperna eller bli utkörda med våld från områdena man kontrollerade.[52]

I områden i Syrien som är under gruppens kontroll har man infört mycket strikta tolkningar av islamisk rätt (sharia), inklusive kläd- och uppförandekoder och andra religiösa påbud. 27 februari meddelade gruppen invånarna i ar-Raqqah att alla kristna fick tre val: De kunde konvertera till islam, leva under nya restriktioner eller dö. Ett av de nya påbuden var införandet av en medeltida skatt för icke-muslimer (dhimmi) i utbyte mot beskydd; andra påbud inkluderade att kristna inte fick visa religiösa symboler utanför kyrkolokaler eller ringa i kyrkoklockor.[58] Muslimer misstänkta för kätteri, en stämpel ofta menad för shiamuslimer, har proklamerats vara otrogna (takfir) och därefter avrättats. I april och maj 2014 eskalerade konflikten mellan Isis och resten av Syriens väpnade islamistiska opposition kraftigt. al-Qaidas högsta ledare har inte fått något gehör för sin order till gruppen att begränsa sin verksamhet till Irak och både hos sekulära och islamistiska rebellgrupper, inklusive den officiella al-Qaidafilialen i Syrien, Jabhat al-Nusra, har Isis unisont fördömts och attackerats som hämnd för gruppens tendens att döda både civila muslimer och rebeller som anklagats för att vara otrogna.[3]

Islamiska staten har i oktober 2014 utökat stridigheterna till att även innefatta strider mot den kurdiska gerillan People's Protection Units/YPG.[59]

Expansion i Irak 2014[redigera | redigera wikitext]

Parallellt med expansionen i nordvästra Syrien har Islamiska staten utfört en framgångsrik offensiv i Al-Anbar-provinsen i västra Irak. Städerna Ramadi och Fallujah föll i början av januari 2014, men efter en motoffensiv av irakisk militär och allierad milis drevs gruppen delvis tillbaka. Tillgången till vapen har förbättrats avsevärt tack vare inbördeskriget på andra sidan syriska gränsen.[52] Gynnade av det folkliga missnöje med regeringen i Bagdad som gror hos Iraks sunnimuslimska minoritet, med anklagelser om diskriminering och andra missförhållanden, har Isis kunnat utnyttja statsmaktens vacklande efter arméns konstanta strider med andra rebellgrupper i landet.[52]

10 juni 2014 rapporterades framryckning i Ninawaprovinsen i nordvästra Irak, då Isis-krigare hade intagit landets näst största stad Mosul. Gruppens styrkor har dessutom börjat tränga in i andra angränsande provinser och drivit regeringsstyrkor, liksom hundratusentals civila, på flykt.[60] 11 juni anfölls Baiji, drygt 20 mil norr om Bagdad, där några av Iraks största oljeraffinaderier ligger belägna.[61] I de irakiska städer som erövrats har gruppen satt myndighetskontor i brand, frisläppt fångar och infört mycket strikt religiöst styre baserat på en ultrakonservativ världsåskådning.

Islamiska staten som kalifat[redigera | redigera wikitext]

Den 29 juni 2014 utropade Isis officiellt ett kalifat i de områden som gruppen kontrollerade med namnet Islamiska staten. Isis ledare, Abu Bakr al-Baghdadi utnämndes till statens ledare och kalif. Genom att kräva trohet från alla världens muslimer utmanade gruppen al-Qaida om anspråket som ledare av den internationella jihadismen.[62]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin
  2. ^ http://news.yahoo.com/syrias-nusra-sets-conditions-stop-fighting-isil-112822180.html
  3. ^ [a b] http://english.alarabiya.net/en/News/2014/05/05/63-killed-after-rival-jihadists-clash-in-eastern-Syria-.html
  4. ^ Amnesty International
  5. ^ Craig Whitlock (June 10, 2006). ”Death Could Shake Al-Qaeda In Iraq and Around the World”. Washington Post. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/06/09/AR2006060902040.html. 
  6. ^ [a b] Uppsala Conflict Data Program Conflict Encyclopedia, Iraq, General One-sided violence Information, Actor information, http://www.ucdp.uu.se/gpdatabase/gpcountry.php?id=77&regionSelect=10-Middle_East#, viewed on 18 June 2013
  7. ^ ”al Qaeda's Grand Coalition in Anbar”. Long War Journal. 12 October 2006. http://www.longwarjournal.org/archives/2006/10/alqaedas_grand_coali.php#. Läst 2 June 2014. 
  8. ^ ”Islamist Websites Monitor No. 8”. MEMRI. 17 October 2006. http://www.memri.org/report/en/0/0/0/0/0/0/1910.htm. Läst 2 June 2014. 
  9. ^ ”Key Free Syria Army rebel 'killed by Islamist group'”. BBC. 12 July 2013. http://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-23283079. 
  10. ^ Wall street journal, 12 juni 2014
  11. ^ The Washington Post 17 September 2014. Läst 2014.09.20
  12. ^ DN: Frankrike skrotar "Islamiska staten" Publicerad 2014-09-18. Läst 2014.09.20
  13. ^ Expressen: Frankrikes svar - Vi vägrar kalla den IS Publicerad 18 september 2014. Läst 20 september 2014
  14. ^ DN: Frankrike skrotar "Islamiska staten" Publicerad 18 september 2014. Läst 20 september 2014
  15. ^ The Washington Post 17 september 2014.
  16. ^ ”ISIS: The first terror group to build an Islamic state? - CNN.com”. Edition.cnn.com. http://edition.cnn.com/2014/06/12/world/meast/who-is-the-isis/. Läst 2014-06-14. 
  17. ^ June 11, 2014 11:12 BST (2014-06-10). ”Mosul Seized: Jihadis Loot $429m from City's Central Bank to Make ISIS World's Richest Terror Force”. Ibtimes.co.uk. http://www.ibtimes.co.uk/mosul-seized-jihadis-loot-429m-citys-central-bank-make-isis-worlds-richest-terror-force-1452190. Läst 2014-06-14. 
  18. ^ "Syria's top Islamist and jihadist groups". France 24.
  19. ^ "Saudi Arabia, Qatar fueling terrorism in Iraq: Maliki". PressTV. March 8, 2014
  20. ^ "Iraqi PM Maliki says Saudi, Qatar openly funding violence in Anbar". Reuters. March 9, 2014
  21. ^ "Maliki: Saudi and Qatar at war against Iraq". Al Jazeera. March 9, 2014
  22. ^ Chulov, Martin (15 June 2014). ”Iraq arrest that exposed wealth and power of ISIS jihadists”. The Guardian. http://www.theguardian.com/world/2014/jun/15/iraq-ISIS-arrest-jihadists-wealth-power. Läst 16 June 2014. 
  23. ^ "IS hetsar till att döda "otrogna". Aftonbladet. Publicerad 2014.09.22
  24. ^ "Ny jihadistgrupp oroar väst" Aftonbladet. Publicerad 2014.09.21
  25. ^ "Ytterligare en terrorgrupp mål för USA-bomber" Sveriges Radio. Publicerad 2014.09.21
  26. ^ "Khorasan nytt hot i skuggan av IS" Svenska Dagbladet. Publicerad 2014.09.25
  27. ^ ”The Rump Islamic Emirate of Iraq”. Long War Journal. 16 October 2006. http://www.longwarjournal.org/archives/2006/10/the_rump_islamic_emi.php#. Läst 2 June 2014. 
  28. ^ ”ISIS' 'Southern Division' praises foreign suicide bombers”. Long War Journal. 9 April 2014. http://www.longwarjournal.org/archives/2014/04/isis-southern-division.php#. Läst 2 June 2014. 
  29. ^ "Terrorcell sprängd i Europa". Aftonbladet. Publicerad 2014.09.22
  30. ^ [a b] Patrick Wintour, Nicholas Watt (16 June 2014). ”Up to 400 British citizens may be fighting in Syria, says William Hague”. The Guardian. http://www.theguardian.com/uk-news/2014/jun/16/400-uk-citizens-fighting-syria-isis-iraq-william-hague. Läst 25 september 2014. 
  31. ^ [a b] Kevin Rawlinson (22 June 2014). ”UK will feel fallout of war in Syria 'for years to come', warns top Met officer”. The Guardian. http://www.theguardian.com/world/2014/jun/22/uk-syria-islamic-extremism-isis-muthana-cressida-dick. Läst 25 september 2014. 
  32. ^ Sveriges Radio/Medierna: Varför dök IS upp från ingenstans i medier? Publicerad 1 september 2014, läst 7 september 2014
  33. ^ Irak: Vilks-hotare uppges vara död SVT Nyheter, 19 april 2010
  34. ^ SvD: Isis har pekat ut Ericsson, Scania, Volvo, Ikea och Electrolux som mål Publicerad 22 juni 2014. Läst 2014.09.07
  35. ^ Expressen: Terror-error Publicerad 20 augusti 2014, läst 7 september 2014
  36. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=5953028 Sveriges Radio/Medierna: Varför dök IS upp från ingenstans i medier?] Publicerad 1 september 2014, läst 7 september 2014
  37. ^ Expressen: Terror-error Publicerad 20 augusti 2014, läst 7 september 2014
  38. ^ Metro: Så försöker IS rekrytera svenskar via Facebook Publicerad : 20 augusti 2014
  39. ^ DN: Göteborgare krigar mot varandra i Irak Publicerad 2014-08-29, uppdaterad 2014-09-01
  40. ^ SvD: Isis har pekat ut Ericsson, Scania, Volvo, Ikea och Electrolux som mål Publicerad 22 juni 2014. Läst 2014.09.07
  41. ^ ”Så rekryteras unga svenskar till terrororganisationer”. Utrikes. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/varlden/sa-rekryteras-unga-svenskar-till-terrororganisationer. Läst 28 september 2014. 
  42. ^ DN: Ask - Lagen kan skärpas för terrorsvenskar Publicerad 2014-08-25. Läst 2014.09.07
  43. ^ DN: Reinfeldt beredd kriminalisera resor för terrorsvenskar Publicerad 2014-08-26. Läst 2014.09.07
  44. ^ "Så ska Sverige hindra terrorresor" Artikeln publicerad i DN 2014.09.26
  45. ^ ”Säpochefen: 100 svenskar strider för IS”. Ekot. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6025613. Läst 22 november 2014. 
  46. ^ TT-AFP (2014.09.12). ”Tyskland förbjuder stöd för IS”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.2487840-tyskland-forbjuder-stod-for-is. Läst 2014.11.22. 
  47. ^ Uppsala Conflict Data Program - Conflict Encyclopedia, Iraq, General One-sided violence Information, Actor information, Summary, http://www.ucdp.uu.se/gpdatabase/gpcountry.php?id=77&regionSelect=10-Middle_East#, viewed on June 18, 2013
  48. ^ Muir, Jim (11 June 2007). ”US pits Iraqi Sunnis against al-Qaeda”. BBC News (British Broadcasting Corporation). http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/6740683.stm. 
  49. ^ DeYoung, Karen; Pincus, Walter (18 March 2007). ”Al-Qaeda in Iraq May Not Be Threat Here”. The Washington Times. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/03/17/AR2007031701373.html. 
  50. ^ Abdul-Ahad, Ghaith (27 October 2005). ”'We don't need al-Qaida'”. The Guardian (London). http://www.guardian.co.uk/g2/story/0,3604,1601208,00.html. 
  51. ^ Blodigt gisslandrama i Bagdad-kyrka Dagen, 2 nov 2010
  52. ^ [a b c d e f] http://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-24179084
  53. ^ ”Iraqi al-Qaeda chief rejects Zawahiri orders”. Al Jazeera. 2013-06-15. http://www.aljazeera.com/news/middleeast/2013/06/2013615172217827810.html. Läst 2013-06-15. 
  54. ^ ”Al-Qaeda-linked groups expand into Lebanon”. Al Jazeera. 26 January 2014. http://www.aljazeera.com/news/middleeast/2014/01/al-qaeda-group-says-lebanese-shia-are-targets-201412643312606443.html. Läst 26 januari 2014. 
  55. ^ ”Qaeda-Linked Insurgents Clash With Other Rebels in Syria, as Schism Grows”. New York Times. 3 January 2014. http://www.nytimes.com/2014/01/04/world/middleeast/qaeda-insurgents-in-syria.html. Läst 16 January 2014. 
  56. ^ [a b] http://www.theguardian.com/world/2014/jan/06/syrian-rebeal-oust-a-qaidi-jihadists-raqqa
  57. ^ http://www.cbsnews.com/news/al-qaeda-cuts-off-isis-affiliated-rebel-group-in-syria-picking-sides-with-rival-al-nusra-faction/
  58. ^ http://www.bbc.com/news/world-middle-east-26366197
  59. ^ "IS tränger djupare in i Kobane"; Svenska Dagbladet 11 oktober 2014 kl 15:19, uppdaterad: 12 oktober 2014 kl 07:15
  60. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5885760
  61. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5885982
  62. ^ SvD 30 juni 2014