Kungsmynta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kungsmynta
Origanum vulgare - harilik pune.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryoter
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Plisterordningen
Lamiales
Familj Kransblommiga växter
Lamiaceae
Släkte Mejramsläktet
Origanum
Art Kungsmynta
O. vulgare
Vetenskapligt namn
§ Origanum vulgare
Auktor Linné
Hitta fler artiklar om växter med

Kungsmynta, oregano eller ibland kungsmejram[1] (Origanum vulgare) är en art i familjen kransblommiga växter och förekommer naturligt i Eurasien och på Kanarieöarna. Vildväxande kungsmynta förekommer sällsynt i Skandinavien upp till Jämtland och Nordland fylke men i Finland endast i de sydligaste delarna. Kungsmynta växer i skogsbryn och på bergknallar; gärna på kalkgrund. Arten odlas både som kryddväxt och som prydnad i trädgårdar. I sin odlade form kallas växten oftast oregano.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Kungsmyntan är en flerårig ört, som kan bli upp till en halv meter hög. Den blommar under högsommaren med rödvioletta små blommor i kvastlika samlingar.

En speciell egenskap hos växten, liksom exempelvis hos pors och pepparmynta, är att den omger sig med en tydlig doft, även när den inte blommar.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten är mångformig och ett flertal underarter kan urskiljas:

  • subsp. glandulosum
  • subsp. gracile
  • grekisk oregano (subsp. hirtum)
  • subsp. virens
  • subsp. viridulum
  • subsp. vulgare

En underart är grekisk oregano (O. vulgare subsp. hirtum) och en kultursort av O. vulgare, lågväxande oregano (O. vulgare 'Compactum'). Det är dessa båda som framför allt har använts som kryddapizza och andra tomatbaserade rätter. Till skillnad från huvudarten är de osäkert härdiga på friland i nordliga klimat, vilket är föga underligt eftersom hela mejramsläktet härstammar från trakterna kring Medelhavet. Ej heller artfränden mejram, Origanum majorana är härdig i Skandinavien. Allt som allt omfattar släktet Origanum 38 olika arter.

Sorter[redigera | redigera wikitext]

Kungsmynta odlas ofta för sina egenskaper som kryddväxt, men även som prydnad. Ett flertal sorter finns att tillgå på marknaden. Flera av sorterna är dåligt härdiga i kallare klimat:

  • 'Acorn Bank' (England) (syn. 'Golden Narrow') - cirka 20-40 cm. Har små gulgröna till gula, spetsiga blad med inrullade kanter.
  • 'Album' - 25 cm. Ljusare gröna blad och vita blommor.
  • 'Aureum' - 30 cm hög och har gulgröna till gula blad.
  • 'Aureum Crispum' - har gulgröna, krusiga blad och rosa blommor. Dåligt härdig.
  • 'Compactum' - 15 cm hög och mycket kompakt. Den har mörkt gröna blad och rosa blommor.
  • 'Country Cream' - har blad som är brokiga i grönt och gräddvitt. Blommorna är ljust rosa.
  • 'Curly Gold' - 15 cm hög med gula blad.
  • 'Gold Tip' - 40 cm. Under våren har bladen en tydlig gul markering i spetsen. Blommonra är vita till ljust rosa.
  • 'Polyphant' (Polyphant Herb Nursery) - en sport av 'Aureum Crispum'. 30 cm. Bladen är brokiga i grönt, silver och vitt. Blommorna är vita.
  • 'Prismaticum' - har purpur blommor. Bra kryddsort.
  • 'Purple Lady' - 40 cm hög med mörkt purpurrosa blommor.
  • 'Samothrake' - frösort av grekisk oregano.
  • 'Thumble's Variety' - lilarosa blommor.
  • 'Variegatum' - 40 cm. Vitbrokigt bladverk och ljusrosa blommor.
  • 'Webb's White'
  • 'White Anniversary' - 15 cm. Har små gröna blad med vita kanter. Blommorna är vita.
  • 'White Charm' - har mörkt gröna blad och vita blommor. Bra kryddsort.
  • 'Zorba Red' (Pieter den Haan 2002) - kompakt växtsätt, den har purpurröda högblad och vita blommor. Bra kryddsort. Patenterad.
  • 'Zorba White' (Pieter den Haan 2002) - kompakt växtsätt, den har ljusgröna högblad och vita blommor. Bra kryddsort. Patenterad.

Traditionella namn[redigera | redigera wikitext]

  • Dosta[2]
  • Frimodig
  • König, konig, koning
  • Vildmejram
  • Spansk humle, benämning av oregano i gamla ansjovisrecept

Användning[redigera | redigera wikitext]

  • Bladen används som krydda i olika sammanhang. Den krydda som i Sverige saluförs som oreganum är dock ofta en blandning av de torkade bladen från underarten grekisk oregano, och sorten 'Compactum'.
  • Surrogat för te.
  • Växtfärgning, ger brunröda nyanser åt ylle.
  • Magiska syften, till exempel vid häxbesvärjelser och exorcism. Ett udda bruk anges av Arvidh Månson i "En mycket nyttigh Örta-Book" från 1642: "Lagen af denna ört och blandad med kvinnomjölk, låten uti öronen, borttager örnavärk".

I Christiern Pedersens En nøttelig Legebog ffaar ffattige och Rige tryckt i Malmö 1533 anges kungsmynta (origanus konunger bota huvudvärk. En handskrift från 1400-talet vid Vadstena kloster, avsedd att användas vid Nådendals kloster, utgiven av G. E. Klemming som bygger på denna skriver om kungsmyntan ...ene yrt som hether origanus som kallas konungher oppo swänsko, han maa opspotta allan sywkdom aff howit..[3]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Origanum kan härledas från grekiska ὀρίγανον ὄρος (origanon oros) = berg + verbet γανοῦσθαι (ganousthai) = att tycka om. Detta skulle kunna fritt översättas med "bergens prydnad".[4] Oreganum är sedan en förvanskning när ordet origanum lånats in i andra språk.
  • Vulgare kommer av latin vulgus = folkhop, allmänhet. Vulgare kan här tolkas som vanlig, allmän.
  • Benämningen dosta förekommer i Närke[2] Anmärkningsvärt är att i Småland finns ett dialektalt verb dosta, som betyder att lukta, dofta.[2]. Detta kan antas ha ett sammanhang med växtens egenskap att sprida doft omkring sig, och vara en anledning till att hela växten givits det traditionella namnet dosta.
  • Konig och koning har helt uppenbart ett sammanhang med König, som är det tyska ordet för kung, konung. Det torde vara detta som styrt förleden i kungsmynta. Anmärkningsvärt är att i artikeln för Origanum vulgare i tyska Wikipedia [1]), inte nämns någonting om König, däremot förekommer Dost och Dorst som alternativnamn. Ett språkligt (urgermanskt?) sammanhang mellan tyska Dost/Dorst och småländska Dosta kan möjligen anas.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ kungsmynta i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 21 juli 2013.
  2. ^ [a b c] Dosta i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  3. ^ Millefolium, rölika och näsegräs. Medeltidens svenska växtvärld i lärd tradition, Inger Larsson s. 146-147
  4. ^ ”Origanum L. Kungsmyntor”. Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/lamia/origa/welcome.html. Läst 27 november 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]