Svenska tronföljden

Från Wikipedia
Silvertronen, använd av den svenske monarken sedan 1650

Den svenska tronföljden regleras i successionsordningen, som är en av Sveriges grundlagar. Tronföljden avgör inte bara vem som skall ta över tronen om kungen avlider eller abdikerar, utan också vem som tar vid som vikarierande statschef (tillfällig riksföreståndare) om kungen är sjuk, utomlands eller på annat sätt förhindrad att utföra sina uppgifter.

Sverige har full kognatisk tronföljd, det vill säga i första hand ärver den äldsta bröstarvingen tronen oberoende av kön efter en grundlagsändring som började gälla 1 januari 1980. Successionsordningen reglerar att därefter ärver monarkens äldre syskon och äldre syskons barn före yngre syskon och yngre syskons barn. Lagen skrevs om så att den gäller Carl XVI Gustafs efterkommande, varför hans äldre systrar, Hagasessorna, inte blev aktuella som tronföljare.[1][2] Vad som skall gälla om en svensk kung eller regerande drottning dör eller abdikerar och det inte finns någon tronföljare, regleras i regeringsformen, som är en annan av Sveriges grundlagar.

Om tronföljare saknas

Om regerande monark och samtliga tronföljare enligt gällande successionsordning dör eller avgår, skall riksdagen utse en riksföreståndare som skall fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Detta stadgas i 5 kap. 4 § 1 st. regeringsformen.

I 1809 års regeringsform, som var i kraft från 1809 till utgången av 1974, var det stadgat att riksdagen skulle utse ett nytt kungahus, om det befintliga kungahuset utslocknade. Någon sådan grundlagsfäst bestämmelse finns emellertid inte längre, utan det förutsätts att man får ta ställning till det framtida statsskicket om och när den situationen skulle uppstå.

Aktuell tronföljd

  1. Kronprinsessan Victoria, hertiginna av Västergötland, Konungens äldsta dotter
  2. Prinsessan Estelle, hertiginna av Östergötland, Konungens äldsta dotters dotter
  3. Prins Oscar, hertig av Skåne, Konungens äldsta dotters son
  4. Prins Carl Philip, hertig av Värmland, Konungens son
  5. Prins Alexander, hertig av Södermanland, Konungens sons äldsta son
  6. Nyfödd prins, Konungens sons yngsta son
  7. Prinsessan Madeleine, hertiginna av Hälsingland och Gästrikland, Konungens yngre dotter
  8. Prinsessan Leonore, hertiginna av Gotland, Konungens yngre dotters dotter
  9. Prins Nicolas, hertig av Ångermanland, Konungens yngre dotters son

Historiska tronföljdsordningar

Tidigare tronföljder

Under Gustav Vasa, 1523–1560

Under Erik XIV, 1560–1569

Under Johan III, 1569–1592

Under Sigismund, 1592–1599

Under Karl IX, 1599/1603–1611

Under Gustav II Adolf, 1611–1632

Under Kristina, 1632–1654

Under Karl X Gustav, 1654–1660

Under Karl XI, 1660–1697

Under Karl XII, 1697–1718

Under Ulrika Eleonora, 1719–1720

Under Fredrik I, 1720–1751

Under Adolf Fredrik, 1751–1771

Under Gustav III, 1771–1792

Under Gustaf IV Adolf, 1792–1809

Under Karl XIII, 1809–1818

Under Karl XIV Johan, 1818–1844

Under Oscar I, 1844–1859

Under Karl XV, 1859–1872

Under Oscar II, 1872–1907

Under Gustaf V, 1907–1950

Under Gustaf VI Adolf, 1950–1973

Under Carl XVI Gustaf, 1973–

Fotnoter

  • a Strikt legalt miste Karl Filip sin arvsrätt till tronen i det att han gifte sig, men äktenskapet och hans därmed sammanhörande förlust av successionsrätt blev bekant först efter hans död.

Se även

Källor

  1. ^ Petter Forslund (23 februari 2012). ”Tronföljden - så funkar den”. SvD. http://www.svd.se/tronfoljden-sa-funkar-den/om/sverige. Läst 15 juli 2016. 
  2. ^ ”Successionsordningen, Svensk författningssamling 1810:0926”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/successionsordning-18100926_sfs-1810-0926. Läst 15 juli 2016. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svenska_tronföljden&oldid=40743723”