Sveriges historia 1968–1991
| Sveriges historia | |
 Denna artikel ingår i en artikelserie | |
| Tidsaxel | |
|---|---|
| Förhistorien (c:a 12 000 f.Kr.–1050 e.Kr.) | |
| Äldre medeltiden (1050–1250) | |
| Folkungatiden (1250–1389) | |
| Kalmarunionen (1389–1520) | |
| Äldre vasatiden (1521–1611) | |
| Stormaktstiden (1611–1721) | |
| Frihetstiden (1719–1772) | |
| Gustavianska tiden (1772–1809) | |
| Union och ny konstitution (1809–1866) | |
| Industrialiseringen (1866–1905) | |
| 1900-talets början (1905–1914) | |
| Första världskriget (1914–1918) | |
| Mellankrigstiden (1918–1939) | |
| Depressionen (1929–1939) | |
| Andra världskriget (1939–1945) | |
| Efterkrigstiden (1945–1967) | |
| Slutet av kalla kriget (1968–1991) | |
| Nutiden (1991–) | |
| Ämnen | |
| Regenter • Statsministrar | |
| Krig • Freder | |
| Militärhistoria • Ekonomisk historia • Vetenskapshistoria |
Sveriges historia 1968–1991 behandlar Sveriges historia från början av 1968 till Regeringen Carl Bildts tillträde hösten 1991. Året 1968 var tumultartat inom svensk politik – se 68-vänstern. Andra delar av samhället förändrades också kraftigt under slutet av 1960-talet – några exempel var gymnasiereformen Lgy 70, högertrafikomläggningen, utbredningen av subkulturer, den sexuella revolutionen, du-reformen, införandet av lediga lördagar, förberedandet av kommunreformen 1971 och slutet på Tage Erlanders rekordlånga mandat som statsminister.
Ekonomi
Mellan 1968 och 1973 ökade Sveriges bruttonationalprodukt kraftigt. De svenska företagen gick bättre än någonsin tack vare en stark inhemsk marknad och för att det fanns avsättning för varorna utomlands.
Högkonjunkturen som hade pågått sedan slutet av 1940-talet kom successivt att mattas av och ersättas av en period med nolltillväxt i ekonomin under mitten och slutet av 1970-talet. Den tunga industrin hamnade precis som i många andra länder i svåra ekonomiska problem, då den ofta exportberoende industrin hamnade i svåra problem i samband med den internationella lågkonjunkturen. Statsföretag tog ofta hand om flera av de krisdrabbade näringarna, bland annat stålindustrin (se stålkrisen, SSAB och TGOJ) och varvsnäringen (se varvskrisen). I längden blev dock ofta smärtsamma rationaliseringar och nedläggningar nödvändiga. Statsskulden ökade dramatiskt under senare 1970-talet och tidiga 1980-talet.
Riksdagsvalet 1976 betydde maktskifte i politiken, men den nytillträdda borgerliga regeringen kom att föra en ekonomisk politik ofta väldigt lik Socialdemokraterna, även om förslaget om löntagarfonder stoppades. Statsstöd utgick till flera krisdrabbade företag. Arbetslösheten steg under senare delen av 1970-talet, framförallt bland yngre människor. [1] Missnöjet med den ekonomiska politiken manifesterades bland annat i 1980 års avtalsrörelse mellan SAF och LO som ledde till en massiv lock out och generalstrejk.
I jämförelse med andra länder klarade sig Sverige bättre genom den internationella lågkonjunkturen, till stor del genom en serie devalveringar som genomfördes. Detta innebar att den svenska exportindustrin kunde hävda sig väl, till priset av en nedskrivning av den svenska kronan gentemot omvärlden något som slog hårt mot bl.a. detaljhandeln. Efterhand övergavs dock devalveringsstrategin.
Riksdagsvalet 1982 betydde maktskifte, och Socialdemokraterna röstade igenom löntagarfonderna 1983 trots massiv kritik från den borgerliga oppositionen och näringslivets organisationer. Det var dock en klart mer urvattnad kompromiss än Rudolf Meidners ursprungliga förslag.
Senare under 1980-talet gick Sverige in i en ekonomisk högkonjunktur, ofta kallat "glada 1980-talet". Stockholmsbörsens omsättning steg dramatiskt år efter år.
Se idiotstoppet, oljekrisen 1973, oljekrisen 1979 och Novemberrevolutionen (Sverige).
Kultur, underhållning och massmedier
Den kulturella påverkan från Storbritannien och USA var påfallande. Den engelskspråkiga populärkulturen mottogs på skilda sätt – extremfallen var de överamerikaniserade raggarna och proggkulturen. Andra betydelsefulla subkulturer var mods, punkare och skinnskallar, alla importerade från Storbritannien. Alternativa livsstilar, som bostadskollektiv, grönavågare och lesbisk separatism förekom. Sveriges Television importerade bland annat barn-tv-program från Östeuropa, i synnerhet Tjeckoslovakien.
Under 1970- och 80-talen uppstod "det svenska musikundret" med världsnamn som ABBA, som vann Eurovision Song Contest 1974. Andra världskända svenska grupper var Europe under mitten av 1980-talet och Roxette under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet.
Även svensk film nådde viss internationell publicitet med regissörer som Ingmar Bergman och Lasse Hallström. Videobandspelare blev vanliga under 1980-talet och gav först upphov till moralpanik och debatt om så kallat "videovåld".
Sport
På herrsidan hade Sverige stora framgångar genom Björn Borg på tennisbanorna och Ingemar Stenmark i utförsåkningspisterna. Sveriges herrlandslag i bandy lyckades 1981 för första gången vinna VM-guld, vilket skedde i det dåvarande Sovjetunionen. Svenska ishockeylandslaget vann i och med VM-segern 1987 i Wien sitt första VM-guld sedan 1962.
På damsidan hade Sverige bland annat Ulrika Knape i simhopp under 1970-talet. På trampolinen vann hon OS-guld 1972 i München, VM-guld 1973 i Belgrad samt EM-guld 1974 i Wien, och i svikthopp vann hon EM-guld 1974. I orientering var Annichen Kringstad en svenska i världseliten under 1980-talet. Brottaren Frank Andersson hade också en del internationella framgångar med tre VM-guld (1977, 1979 och 1982). Skridskoåkaren Tomas Gustafson tog guld både på 5 000 meter och silver 10 000 meter vid Olympiska vinterspelen 1984 i Sarajevo, samt guld på båda dessa distanser vid 1988 års vinterspel i Calgary.
Miljö
Under 1970-talet blev människan alltmer medveten om det moderna livets skadliga inverkan på miljön. En miljöpolitisk debatt blossade upp i Sverige. 1980 folkomröstade svenskarna i kärnkraftsfrågan, och Miljöpartiet grundades 1981. Även Centerpartiet drev miljöfrågorna starkt.
Migration
Under 1970-talet och 1980-talet kom många invandrare från bland annat Chile, Kurdistan, Irak och Somalia. Många av dessa var flyktingar. I mitten av 1970-talet stoppades arbetskraftsinvandringen och sedan dess har invandringen till Sverige handlat om flyktinginvandring och anhöriginvandring. Under 1980-talet och 1990-talet blossade även debatter om rasism och främlingsfientlighet upp.
Politik
Sveriges statsministrar 1945-1989
År 1968 ökade storstadsungdomarnas politiska aktivism (se 68-vänstern) med händelser som Båstadskravallerna och Kårhusockupationen, följt av bland annat Almstriden. Informationsbyrån (IB) avslöjas 1973. Under den borgerliga regeringstiden 1976–1982 avslöjades bordellhärvan och Geijeraffären.
Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik
Under slutet av 1960-talet hade kalla kriget stegrats i världen med händelser som Pragvåren, Vietnamkriget och rymdkapplöpningen. Dessa händelser bidrog till att öka det politiska engagemanget i Sverige. Sverige valde att stå utanför det europeiska samarbetet EG.
Olof Palme och hans regering protesterade bland annat mot apartheidregimen i Sydafrika, och var stundtals kritisk mot kalla krigets stormakter (bland annat under Vietnamkriget). Sverige hade samtidigt militärt samarbete med USA och Nato, vilket motsäger den officiella bilden av det alliansfria och neutrala Sverige. Läs mer i artikeln Svensk utrikes- och säkerhetspolitik under kalla kriget.
Ubåtskränkningarna
Under 1980-talet gick en sovjetisk ubåt, U 137, på grund i Blekinge skärgård och under 1980-talet skedde flera förmodade ubåtskränkningar, bl.a. i Hårsfjärden och utanför Karlskrona. Under 1980-talet var massmedia överens om att det var Sovjetunionen som var ansvarig för kränkningarna men under 1990-talet har flera debattörer framträtt som påstår att i den mån det skedde några kränkningar var det NATO, främst USA, som var ansvarig.
Sveriges grundlag
Från enkammarreformen 1971 har Sveriges riksdag bestått av en kammare. Den hade till en början 350 ledamöter, men efter jämviktsriksdagen 1973–1976 reducerades antalet ledamöter till 349.
År 1974 införde Sverige formellt parlamentarism i och med den nya regeringsformen. År 1980 infördes full kognatisk tronföljd, det vill säga att den äldste arvingen ärvde tronen, oavsett kön.
Palmemordet
På kvällen den 28 februari 1986 sköts Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme till döds på gatan i Stockholm av en ensam man. Detta mord räknas som ett av Sveriges största nationella trauman, och ledde till många politiska efterverkningar, bland annat Ebbe Carlsson-affären som avslöjades 1988.
Teknik och vetenskap
Kärnkraftsfrågan
Under 1950-talet och 1960-talet hade det rått en teknikoptimism i Sverige. Vattenkraften hade byggts ut så att det endast återstod ett fåtal oreglerade älvar kvar i Norrland. Även kärnkraften byggdes sakta ut, delvis med argumentet att man då slapp reglera till exempel Vindelälven. Under 1970-talet skedde det dock en omsvängning inom Centerpartiet om hur man skulle se på kärnkraften. Centerledaren Thorbjörn Fälldin sade inför riksdagsvalet 1976 att han inte tänkte "dagtinga med mitt samvete" för en statsrådspost. Olof Palme framhöll dock kärnkraftens säkerhet. Trots sitt uttalande bildade Fälldin en borgerlig regering hösten 1976, en regering som försvagades av just kärnkraftsfrågan.
Harrisburgolyckan den 28 mars 1979 innebar ett grundskott mot denna syn på kärnkraften. En vecka senare, den 4 mars 1979 föreslog socialdemokraterna att en folkomröstning skulle hållas i frågan.
Folkomröstningen om kärnkraften blev inte det alexanderhugg den var tänkt att bli för att lösa kärnkraftsfrågan, bl.a. på grund av problemet att tolka slutresultatet: linje 2 och linje 3 blev nästan lika stora. Kärnkraftverken föreslogs avvecklas på 25 år men den tekniska utvecklingen har lyckats förlänga den tekniska livslängden.
Se även
Andra händelser
- EFTA
- Palmemordet
- Storkonflikten i Sverige 1980
- Novemberrevolutionen
- Boforsaffären
- Svensk nynazism
- Norrmalmstorgsdramat
Referenser
- ^ När-Var-Hur Årsbok 1978
| Företrädare: Efterkrigstiden |
Sveriges historia 1968–1991 |
Efterträdare: Nutiden |