Vänersborgs kommun

	Vänersborgs kommun
	Kommun
	Vapen för Vänersborgs kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Vänersborgs kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Västra Götalands län
Landskap	Västergötland, Dalsland
Läge	58°23′0″N 12°19′0″Ö / 58.38333°N 12.31667°Ö
Centralort	Vänersborg
Areal	898,83 km² (2015-01-01); 129:e största (av 290)
- land	642,6 km²
- vatten	256,23 km²
Folkmängd	40 012 (2023-12-31); 67:e största (av 290)
Befolkningstäthet	62,27 invånare/km²; 89:e högsta (av 290)
Geonames	2665170
Kommunkod	1487
Tätortsgrad (%)	81 (2015)
Antal anställda	3 425 (2014-11)
	Webbplats: www.vanersborg.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; och 1580&a=0000 Lantmäteriets kommunavgränsning

Vänersborgs kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Vänersborg, som ligger vid Vänerns sydspets. Vänersborg var residensstad i Älvsborgs län 1690-1997.

Kommunen är belägen i den nordvästra delen av landskapet Västergötland och den sydöstra delen av Dalsland. Göta älv rinner genom kommunen i nord-sydlig riktning. Vänersborgs kommun gränsar till Uddevalla kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Färgelanda kommun i före detta Älvsborgs län i väster, Melleruds kommun i före detta Älvsborgs län i norr, Grästorps kommun i före detta Skaraborgs län i öster samt Trollhättans kommun och Lilla Edets kommun i före detta Älvsborgs län i söder. I öster har kommunen en maritim gräns till Lidköpings kommun i före detta Skaraborgs län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Brålanda, Frändefors, Gestad, Sundals-Ryr, Vassända-Naglum (del av), Väne-Ryr, Vänersnäs och Västra Tunhem. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Vänersborgs stad som 1863 bildade en stadskommun.

Den 23 maj 1935 inrättades Brålanda municipalsamhälle i Brålanda landskommun. 1945 införlivades i staden norra delen av den då upplösta Vassända-Naglums landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunerna" Brålanda (av Brålanda, Gestad och Sundals-Ryr) och Västra Tunhem (av Vänersnäs och Västra Tunhem). Samtidigt införlivades Väne-Ryrs landskommun i Vänersborgs stad medan Frändefors landskommun förblev oförändrad. Den 31 december 1956 upplöstes Brålanda municipalsamhälle.

Vänersborgs kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vänersborgs stad. 1974 införlivades Brålanda, Frändefors och Västra Tunhems kommuner.^[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Vänersborgs tingsrätts domsaga.^[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält en bojort av guld med beslagna segel, flytande på en av vågskura bildad stam av silver. Bojorten har en naturfärgad svensk flagga på masttoppen och en i aktern.

Kristinehamn och Vänersborg fick på 1600-talet båda sådana här fartyg i sina sigill. Först när de skulle fastställas som vapen på 1940-talet blev de särskilda genom att Vänersborgs skuta försågs med flaggor. 1974 registrerades vapnet i PRV för den nya kommunen.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Vänersborgs kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			32 531
1975			34 365
1980			34 574
1985			35 702
1990			36 628
1995			36 477
2000			36 589
2005			36 951
2010			36 857
2015			38 381
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
I Västergötland

I Dalsland

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[7]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det sex tätorter i Vänersborgs kommun

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Vänersborg	&&&&&&&&&&023119.&&&&&023 119
2	Vargön	&&&&&&&&&&&04981.&&&&&04 981
3	Brålanda	&&&&&&&&&&&01521.&&&&&01 521
4	Frändefors	&&&&&&&&&&&&0640.&&&&&0640
5	Nordkroken	&&&&&&&&&&&&0456.&&&&&0456
6	Katrinedal	&&&&&&&&&&&&0399.&&&&&0399

Centralorten är i fet stil.

Kommunikationer

Kommunen genomkorsas av Göta älv och Trollhätte kanal i nord-sydlig riktning. Samma riktning har E45 och Bergslagsbanan (nu Norge/Vänerbanan) som trafikeras av SJ:s, NSB:s och Tågabs fjärrtåg mellan Göteborg C och Oslo respektive Karlstad med stopp i Öxnered. Regiontågen Västtågen trafikerar Öxnered och Vänersborg C, både mellan Göteborg och Vänersborg samt på Älvsborgsbanan mellan Uddevalla, Herrljunga och Borås som även har Vargöns station öster om Vänersborg.

I kommunens södra del korsas E45 av riksväg 44 i öst-västlig riktning och söder om Frändefors avtar länsväg 173 åt väster.

Politik

Vänersborgs kommun har styrts av olika majoriteter under årens lopp. I riksdagsvalet kan man se att landskapsgränsen också utgör en politisk gräns, som hänger samman med olika näringsstrukturer: Västgötadelen röstar övervägande socialistiskt, medan dalslandsdelen röstar övervägande borgerligt. Sedan valet 2014 styrs Vänersborg av minoritet bestående av: Socialdemokraterna (14), Centerpartiet (4), Miljöpartiet (4) som tillsammans har 22 av 51 mandat i kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Lars-Göran Ljunggren
Förste vice ordförande	M	Niklas Claesson
Andre vice ordförande	MP	Anna-Karin Sandberg

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	S	Peter Trollgärde	KD	Marie-Louise Bäckman
Kultur- och fritidsnämnden	MP	Marika Isetorp	M	Henrik Josten
Miljö- och hälsoskyddsnämnden	MP	Per Sjödahl	M	Henrik Harlitz
Samhällsbyggnadsnämnden	S	Benny Augustsson	L	Peter Göthblad
Överförmyndarnämnden	S	Madelaine Karlsson	L	Kerstin Andersson
Barn- och utbildningsnämnden	C	Mats Andersson	L	Tove af Geijerstam
Byggnadsnämnden	S	Bo Dahlberg	M	Lena Eckerbom Wendel
Valnämnden	S	Annika Larson-Lindlöf	M	Niklas Claesson

Mandatfördelning i Vänersborgs kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

19

6

11

4

19

6

11

4

41

87,4

33

8

1973

2

19

13

8

1

6

2

19

13

8

6

49

90,6

38

11

1976

2

20

13

7

1

6

2

20

13

7

6

49

91,3

33

16

1979

3

21

12

7

8

3

21

12

7

8

51

90,4

35

16

1982

3

23

11

4

10

3

23

11

4

10

51

90,8

35

16

1985

4

18

9

10

4

18

9

10

51

89,0

33

18

1988

4

19

4

8

7

1

8

4

19

4

8

7

8

51

84,6

31

20

1991

3

15

2

4

7

5

4

9

3

15

4

7

5

4

9

51

85,2

34

17

1994

3

21

2

9

4

3

2

7

3

21

9

4

3

7

51

85,3

32

19

1998

5

16

2

12

4

2

4

6

5

16

12

4

6

51

80,87

30

21

2002

5

20

2

5

4

5

4

6

5

20

5

4

5

4

6

51

78,73

31

20

2006

4

21

2

5

4

9

4

21

5

4

9

51

80,22

26

25

2010

8

12

4

2

3

5

2

13

8

12

4

3

5

13

51

83,11

29

22

2014

6

14

4

6

2

4

3

2

10

6

14

4

6

4

3

10

51

84,51

30

21

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter

I Norden:

Utanför Norden:

Se även

Referenser

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar

Vänersborgs kommun
Wikimedia Commons har media som rör Vänersborgs kommun.
Bilder & media

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]