Gefjon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gefjon pjöjer fram Själland med oxarna och plogen i Köpenhamn.

Gefjon el Gefjun ("den givande") var förmodligen en vanagudinna i nordisk mytologi. Hon kan från början ha varit identisk med gudinnan Freja som med ett tillnamn kallas Gefn. Tillhör Friggs heliga systerskap av asynjor.

Liksom hos Freja är Gefjon förknippad med fruktbarhet och åkerbruk och ett av hennes mer välkända attribut ett halssmycke. Hon är åkerbrukets gudinna och oskuldernas beskyddarinna. De kvinnor som dör ogifta kommer till henne. Hon hade fyra söner som hon förvandlade till oxar. Hennes uppgift är att tjäna de jungfrur som dör utan att ha fått uppleva en kärleksakt. Hon hörsammar därför de kyskas åkallan.

Gefjon sägs ha bott på LejreSjälland i Danmark med Odens son Skjold. I Ynglingasagan berättas det att Oden sände henne att skaffa mer land och kung Gylfe av Svitjod lovade henne så mycket land hon kunde plöja på en dag. Gefjon for då till Jättehem och framavlade där fyra jättesöner som hon sedan förvandlade till oxar. Med deras hjälp kunde hon plöja upp ett stort område som jättarna sedan bar iväg. Området de plöjde är idag sjön Mälaren (kallades Lögrinn) och landmassan ”som saknas” bildar ön Själland i Danmark.

Loke anklagar henne vid ett tillfälle för att ha "lagt låren om" Heimdall.

Gefjon anses ha givit namn åt Gevnö (från början Geffnøwe) på Själland i Danmark.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Olrik, Axel (1910). Danske studier