Skade

Från Wikipedia
Skade
En jättinna i nordisk mytologi Redigera Wikidata
Nordisk gudom, personifikation, Rimtursar Redigera Wikidata
Könkvinna Redigera Wikidata
Del avnordisk mytologi Redigera Wikidata
FarTjatse Redigera Wikidata
Gift medNjord Redigera Wikidata
ResidensTrymheim Redigera Wikidata
Medlem avAsynjor, jättar, gyger Redigera Wikidata

Skade (från fornisländskan Skaði) är i nordisk mytologi jätten Tjatses dotter. Hon har blivit jaktens och skidåkningens gudinna.[1] Skade kallas även Ǫndurdís (”skiddisen”), vilket antyder att hon hörde hemma i fjällvärlden, där hon brukade jaga med pil och båge.

Mytologi[redigera | redigera wikitext]

Äktenskapet med Njord[redigera | redigera wikitext]

Skade var dotter till jätten Tjatse. När hennes far dödades av asarna, då han förföljde Loke och Idun, tog Skade på sig brynja och hjälm och begav sig till Asgård. Detta visar att hon är en ringkvinna, det vill säga en kvinnlig arvtagare, som kan kräva förlikning i form av ett fördelaktigt äktenskap av den motsatta parten.

I Asgård blev hon erbjuden att välja en make bland gudarna. Skade ville ha den vackre Balder, Odens son, men fick vid valet bara se deras fötter. Hon såg då en med de vackraste fötter och valde honom i tro att det var Balder men det var Njord, eftersom han hade ovanligt vackra fötter - som en havsgud bör ha. Äktenskapet mellan Skade och Njord blev dock inte speciellt lyckat. Njord längtade till havet och måsarna och Skade till fjällen och vargarna. Inledningsvis försöker de stanna nio nätter vardera i Skades boning Trymheim i fjällen och Noatun, Njords boning vid havet, men det fungerade inte.

Så här klagade Njord före skilsmässan:

"Leda är mig bergen - / jag var inte länge där/ bara nio nätter./ Vargars yl / lät alltför illa/ mot svanarnas sång."

Då sade Skade: "Sova kunde jag inte/ på havets bädd/ för fåglarnas skrän./ Han väcker mig, / som kommer från havet / varje morgon: måsen."[2]

Istället förenade sig Skade med Oden och födde honom många söner, bland dem Säming, som blir stamfader till Ladejarlarna i Trondheim.

Hon föredrog att leva ensam på sin faders gård i fjällen, som hon sade till Loke: "...vet att från mina/ marker och gårdar/ kommer kalla råd att nå dig."

Sagan om Loke[redigera | redigera wikitext]

Skades relation till Loke var mycket frostig, eftersom han skröt med att han var den förste vid dråpet av hennes far. Samtidigt antyder myterna och inte minst Loke själv att hon minsann visat andra känslor: "Lättsammare var du/ den gången när Loke bjöds att dela din bädd." Däremot framförs dessa anklagelser i Loketrätan, en dikt som består av förolämpningar mot många asar, utan belägg från andra källor.[3] I varje fall kom Skade att längta efter hämnd och hon fick genomföra den, när Loke fängslas. Då tog hon en giftorm och fäste den så att giftet droppade ner i hans ansikte. Hans hustru Sigyn stod dock bredvid och höll ett fat för att fånga upp giftdropparna

Namn[redigera | redigera wikitext]

Betydelsen av namnet Skade har varit omdiskuterat, men man lutar numera åt betydelse "skugga". Äldre forskning har velat härleda namnet till Skandinavien, men dessa förslag har knappast varit övertygande.[4]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hultkrantz, Åke (1991). Vem är vem i nordisk mytologi : gestalter och äventyr i Eddans gudavärld. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 74, 82. Libris 7236542. ISBN 9129593956 
  2. ^ Öv. K. J. Johansson och M. Malm (1997). Snorres Edda. sid. 52-53 (Fabel) 
  3. ^ Öv. L. Lönnroth (2016). Den poetiska Eddan. sid. 164 (Atlantis) 
  4. ^ Simek, R. (1997). Dictionary of Northern Mythology. sid. 286-287 (Boyden&Brewer) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]