Oskopne

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Förintelseslaget vid Vigrid. Tor och Oden möter i förgrunden Midgårdsormen och Fenrisulven. I bakgrunden syns Bifrost. (Friedrich Wilhelm Heine, 1882.)

Oskopne (norröna: Óskópnir) är den ö där den sista striden mellan Asgårds gudar och Utgårds kaosmakter kommer att utkämpas vid Ragnarök. Namnet på själva slagfältet uppges i Vafþrúðnismál vara Vigrid (Vígríðr).

Oskopne omtalas i Fáfnismál 14–15. Den döende Fafne får av sin dråpare Sigurd frågan vad den ö heter där ragnarökslaget ska stå. Fafne svarar:

Óskópnir hann heitir
en þar ǫll skulu
geirum leika goð;
Bilrǫst brotnar,
er þeir á brú fara,
ok svima í móðu marir.
Dén heter Oskopne:
där skola alla
gudar gripa till spjuten;
Bilrost rasar
då de rida på bron
och hästarna simma i selet.[1][2]
Oskopner heter den.
Alla gudar
spränger där fram med spjut.
Bifrost brister
när bort de rider
och springarna simmar i strömmen.[3]

Tydligen uppfattas ragnarökstriden som en gigantisk holmgång mellan gudar och jättar, varför Sigurd ser det som naturligt att redan i sin fråga förlägga slagplatsen till en ö (holmr). Ordet óskópnir betyder "den oskapade" eller "den (ännu) icke skapade". Man har kanske tänkt sig att ön "likt den nya jorden stiger oskärad och ren ur vågen för detta enda ändamål".[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sel = lugnvatten i älv.
  2. ^ Översättning: Björn Collinder, Den poetiska Eddan, Forum, 1957.
  3. ^ Översättning: Åke Ohlmarks, Eddasångerna, Zindermans, 1965.
  4. ^ Åke Ohlmarks, Eddans hjältesånger, Gebers, 1954, sid 233.