Gymer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Gymer (norröna Gymir) är en jätte i nordisk mytologi. Han är omtalad i eddadikterna Skírnismál och Hyndluljóð, liksom i Snorre Sturlassons prosaåtergivning av dessa dikter i Prosaiska Eddan. Enligt Skírnismál bor han på Gymisgarðr i Jotunheim. Gårdens stängsel bevakas av galna hundar och av en fladdrande trolleld (vafrlogi) som inte låter någon främling slippa förbi. Gymer är gift med Aurboda, som enligt Snorre är av bergresarnas ätt,[1] och tillsammans har de dottern Gerd, som är guden Frejs hustru. Om hur det gick till när Frej friade till Gerd berättas i dikten Skírnismál. Av denna dikt framgår också att Gerd har haft en bror, som dräptes av Frej. Broderns namn nämns inte, men det har gissats att han skulle vara identisk med den jätte vid namn Bele (Beli),[2][3] som Frej enligt Snorre dödade med ett hjorthorn.[1] Enligt Hyndluljóð är Gymer släkt med jätten Tjatse, vars dotter Skade är gift med Njord.

I prosainledningen till Lokasenna – en efterklassisk eddadikt från 1100-talet – sägs Gymer vara ett binamn på havsjätten Ägir. Samma påstående upprepas på två ställen i Snorres Edda, nämligen i Skáldskaparmál, kapitlen 25 och 61. Vid båda tillfällena använder Snorre samma halvstrof av skalden Hovgårda-Räv som källa:

Fœrir bjǫrn, þar er bára
brestr, undinna festa
opt í Ægis kjapta
úrsvǫl Gymis vǫlva.
Gymirs vågsvala vala
vrider där böljan strider
tvinnade trossars stinna
toftbjörn mot Ägirs läger.[4]
Gymes skumsvala völva [Ran; vågorna]
för ofta de snodda fästenas
björn [skeppet] i Ägirs käftar,
när vågen slår.[5]

I klartext: Vågorna driver ofta skeppet i havsjättens käftar. Här framgår, skriver Snorre, "att Ägir och Gymer är sak samma". Båda dessa namn kan användas i kenningar för havet (kap. 25); ja, de kan till och med stå som heite för havet (kap. 61).

Att Ägir och Gymer skulle ha varit samma mytologiska gestalt är dock mindre troligt, då de i källorna beskrivs helt olika.[6] Ägir är ju en havsjätte, gift med den falska Ran och far till nio livsfarliga döttrar, medan Gymer förmodligen är bergrese (i varje fall är hans hustru det) och svärfar till en gud. Sammanblandningen dem emellan brukar i stället förklaras med jättenamnens utbytbarhet då de används som heiten.[6] Alla de namn på jättar, som nämns i exempelvis tulornas jǫtna heiti, är ju ingenting annat än poetiska synonymer för begreppet "jätte".[7] Den skald som vill använda detta begrepp kan alltså välja vilket som helst av dessa heiten, beroende på diktens formella behov rörande antal stavelser och allitteration, med mera.[a]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Men ibland kan utbytbarheten bli komisk. I Gríms saga loðinkinna förekommer ett versifierat replikskifte mellan två trollkonor (eller jättinnor) och hjälten Grim. De båda trollen presenterar sig som Feima och Kleima, Hrimners döttrar. Men i sin svarsstrof kallar Grim dem för Tjatses döttrar (för allitterationens skull). Båda trollkonorna tycks dock vara tillräckligt medvetna om poesins formkrav för att inte fästa sig vid det plötsligt ändrade faderskapet.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gylfaginning 37.
  2. ^ Simek (2007), sid 33.
  3. ^ Lindow (2001), sid 73.
  4. ^ Översättning: Åke Ohlmarks, 1964.
  5. ^ Översättning på prosa av Karl G. Johansson och Mats Malm.
  6. ^ [a b] Simek (2007), sid 126.
  7. ^ jǫtna heiti 1 (Gymir nämns här i första strofen.) jǫtna heiti 2
  8. ^ Det versifierade replikskiftet ingår även i Eddica minora och finns översatt till svenska av Åke Ohlmarks i Den glömda Eddan: Eddica minora, Gebers 1955, sid 95f.