Ginnungagap

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

I nordisk mytologi representerar Ginnungagap (”det trolldomsladdade gapet"[1]) den ursprungliga intighet ur vilket allting senare föddes. Ur Ginnungagap föddes först Muspelhem och därefter Nivelhem. När hettan från Muspelhem mötte rimfrosten från Nivelhem i Ginnungagap uppstod urjätten Ymer. När gudarna Oden, Vile och Ve ("rasande hänryckning", "vilja och "helighet") skapade världen av Ymers kropp fyllde de tomrummet med hans kropp.

Så här uttrycks det i eddadikten Völuspá -Valans spådom:

Arla i urtid fanns ingenting,

ej sand, ej hav, ej svala vågor;

jord fanns icke, ingen himmel,

där fanns omätligt gap, gräs fanns icke,

förrn Burs söner bragte slättmark,

hovo ur djupet herrliga Midgård;

södersol lyste på land och sten,

ur mullen grodde grönskande liljor.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jan de Vries, Jan. 2000. Altnordisches Etymologisches Wörterbuch. p. 167-168.