Heidrun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Heidrun på taket i en isländsk handskrift från 1700-talet.

Heidrun (norröna: Heiðrún) är i nordisk mytologi en get som står på Valhalls tak och betar från grenarna på trädet Læraðr (som anses vara ett heiti för världsträdet Yggdrasil).

Ur Heidruns spenar rinner så mycket mjöd att det varje dag fyller ett kar så stort att alla enhärjar kan dricka sig otörstiga. Det är alltså Heidrun som ansvarar för dryckestillgången i Valhall, medan Särimner utgör födan.

Källtexterna[redigera | redigera wikitext]

Grímnismál och Snorres Edda[redigera | redigera wikitext]

Huvudkällan är Grímnismál, strof 25:

Heidrun heter geten
som på hallen står
och gnager på Lärads grenar;
ett kar skall hon fylla
med det klara mjödet,
den drycken skall aldrig avta.[1]
Heiðrún heitir geit,
er stendr höllu á
ok bítr af Læraðs limum;
skapker fylla
hon skal ins skíra mjaðar;
kná-at sú veig vanask.

På denna strof har Snorre Sturlasson gjort en prosaparafras i Gylfaginning, kapitel 39:

En get som heter Heidrun står uppe på Valhall och betar barr från grenarna på ett träd som är mycket berömt och heter Leråd. Ur hennes spenar rinner det mjöd så att hon fyller ett kar varje dag. Det är så stort att alla enhärjarna kan dricka sitt lystmäte.[2]

Geit sú, er Heiðrún heitir, stendr uppi á Valhöll ok bítr barr af limum trés þess, er mjök er nafnfrægt, er Læraðr heitir, en ór spenum hennar rennr mjöðr sá, er hon fyllir skapker hvern dag. Þat er svá mikit, at allir Einherjar verða fulldrukknir af.

Att geten sägs äta barr tyder kanske på att Snorre har tänkt sig världsträdet som en idegran. Uttrycket förekommer också i Gylfaginning 16, där det om de fyra hjortarna sägs att de "betar barr" i Yggdrasils grenverk.[3] Å andra sidan är bíta barr en allittererande formel som kanske inte skall tolkas bokstavligt.[4]

Hyndluljóð[redigera | redigera wikitext]

Namnet Heidrun förekommer också i dialogdikten Hyndluljóð, stroferna 47–48. Dikten avslutas med ett praktgräl mellan Hyndla och Freja, där Freja beskylls för samma osedliga leverne som "Heidrun" som ränner med bockar om nätterna. Båda strofernas avslutande halvstrofer är identiska, varför strof 48 kan räcka som exempel:

Efter Od du rände
i rasande brånad
men fler dig stack
under framskörtet ditt.
Hundkåt du löper,
hora, om nätterna,
håller som Heidrun
med horbockar till.[5]
Rannt at Óði
ey þreyjandi,
skutusk þér fleiri
und fyrirskyrtu;
hleypr þú, Óðs vina,
úti á náttum,
sem með höfrum
Heiðrún fari.

Förmodligen står "Heidrun" här endast som heiti för en pilsk get i allmänhet. Namnet "Heidrun" finns också bland tulornas bock- och getheiten.[6]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Med utgångspunkt i ord som heiðvanr[7] och Heiðdraupnir föreslog religionshistorikern Jan de Vries i Altgermanische Religionsgeschichte (Berlin 1956–57) att heiðr kan ha varit en rituell term för offermjödet i den religiösa kulten. John Lindow skriver dock att etymologin för namnet Heiðrún är okänd[8] och Rudolf Simek anser namnets innebörd vara dunkel.[9] Förledet heiðr kan betyda "klar", "ljus" (syftande på mjöd?), men om efterledet -rún har något med "runa" att göra är ovisst.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Översättning: Björn Collinder, Den poetiska Eddan, Forum 1957.
  2. ^ Översättning: Karl G. Johansson och Mats Malm, Snorres Edda, Klassikerförlaget 1999, sid 64. ISBN 91-7102-449-2
  3. ^ En fjórir hirtir renna í limum asksins ok bíta barr Gylfaginning 16
  4. ^ Se fotnot 20, sid 268, i Snorres Edda, översatt av Karl G. Johansson och Mats Malm, Klassikerförlaget 1999. ISBN 91-7102-449-2
  5. ^ Översättning: Åke Ohlmarks, Eddasångerna, Zindermans förlag 1965.
  6. ^ Hafrs heiti, strof 2
  7. ^ Vǫluspá 27; om Yggdrasil: "van vid den höga klara luften".
  8. ^ [a b] John Lindow, Norse Mythology: A Guide to the Gods, Heroes, Rituals, and Beliefs, Oxford University Press 2001, sid 167. ISBN 978-0-19-515382-8
  9. ^ "the meaning of the word is obscure". Rudolf Simek, Dictionary of Northern Mythology, D.S. Brewer, 2007, sid 135. ISBN 978-0-85991-513-7

Se även[redigera | redigera wikitext]