Skanska

Från Wikipedia
Version från den 9 december 2017 kl. 04.58 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.1))
Skanska AB
Org.nr556000-4615
TypPublikt aktiebolag
Nasdaq Nordic: SKA B
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige[1]
NyckelpersonerHans Biörck
Styrelseordförande
Johan Karlström
Koncernchef VD[2][3]
BranschByggindustri
TjänsterByggentreprenader
Bostadsutveckling
Fastighetsutveckling
Infrastrukturutveckling
Antal anställda▼ 42 903 (genomsnitt 2016)
Historik
Grundat1887
GrundareRudolf Berg
Tidigare namnAB Skånska Cementgjuteriet (SCG)
Avknoppat frånSkånska Cement AB
Ekonomi
Omsättning▼ 145,365 miljarder SEK
Rörelseresultat▲ 7,220 miljarder SEK
Vinst efter skatt▲ 5,735 miljarder SEK
Tillgångar▲ 106,505 miljarder SEK
Eget kapital▲ 27,506 miljarder SEK
Struktur
ÄgareIndustrivärden
Lundberggruppen
Alecta
Skanska-anställda (genom Skanska employer ownership program, ej att betrakta som en ägargrupp)
SEB Fonder & Trygg Liv Försäkring
Swedbank Robur Fonder
Norges Bank Investment Management
AMF Försäkringar & Fonder
Carnegie Fonder
Nordea Fonder
(30 juni 2016)[4]
Övrigt
Webbplatsskanska.se
FotnoterStatistik från 2016 års bokslut (enligt IFRS).[5]

Skanska AB är en multinationell byggkoncern baserad i Stockholm.[1] Skanska bildades i Malmö 1887 under namnet AB Skånska Cementgjuteriet (SCG) som ett dotterbolag till Limhamnsbaserade cementproducenten Skånska Cement AB [6] och tillverkade cementprodukter. Nuvarande namn etablerades 1984 som en följd av den alltmer internationella verksamheten. Gunnar Hagman är VD för Skanska Sverige och Johan Karlström för hela koncernen.[7]

Historia

Skanska bildades år 1887 under namnet Skånska Cementgjuteriet av Rudolf Fredrik Berg som en avknoppning ur Skånska Cement AB i samband med att en ny cementfabrik anlades i Limhamn. Skånska Cement hade startat sin verksamhet i Lomma som Sveriges första cementfabrik. Verksamheternas placering följde efter att sammanställningar gjorts av Otto Fahnehjelm över kalktyper i Sverige. Tanken med Skånska Cementgjuteriet var att få upp intresset och användningen av cement. 1893 grundades även Svenska Cementförsäljningsaktiebolaget (senare Cementa) som försäljningsorganisation.[8] Skånska Cementgjuteriet tillverkade initialt olika cementprodukter men övergick till att bli ett bygg- och anläggningsföretag. 1887 byggde bolaget den första cementbron i Sverige, Jordbergabron. Cementen kom att dominera bolaget under de första decennierna. Bland byggde Skanska betonggrunderna till Kungliga Operan, Centralposthuset och Rosenbad i Stockholm. Skanska fick också många uppdrag att bygga silor i betong och det blev en viktig verksamhet.[9]

1892 följde det första uppdraget att bygga vatten- och kloaksystem i Östersund. 1900 startade tillverkningen av betongrör i Limhamn och 1901 kom uppdraget att ersätta trästockar med betongrör för att transportera vatten i Sankt Petersburg och en fabrik byggdes för att kunna leverera till andra städer i Ryssland. 1917 grundades ett dotterbolag i Finland som kom att ansvarar för en rad vattenkraftverk. 1897 fick bolaget sitt första utlandsuppdrag i Storbritannien. Skånska cementgjuteriet drog telefonkablar i cementblock i Leeds, Liverpool och Bradford.[10] Skanska blev specialister inom att konstruera vattenkraftverk och har byggt ett stort antal kraftverk runt om i världen. Bland de tidiga projekten hörde Bullerforsens kraftverk 1907–1910 och Harsprånget, Krångede och Granfors var andra stora projekt. Fram till 1987 hade Skanska byggt över 200 kraftverk runt om i världen. Det första kompletta vattenkraftverket utanför Sverige som byggdes var Kidatukraftverket i Tanzania.[11] Kraftverksbyggandet fick en fortsättning i kärnkraftverk där Skanska byggde Barsebäck och Oskarshamn.[12]

Skånska Cementgjuteriet kontrollerades länge av familjen Wehtje som även ägde Iföverken och Skånska Cement. I dag kontrolleras bolaget av Handelsbanken via Industrivärden.[13] Under 1930-talet fick bolaget det omfattande projektet att bygga Ericssons nya fabriker i Midsommarkransen samt Bromma flygplats. 1939 rasade Sandöbron under konstruktionsarbetet och 18 arbetare förolyckades. Under andra världskriget hade Skanska många statliga byggprojekt för försvaret. Skanska byggde under 1950-talet den första motorvägen i Sverige, den så kallade Autostradan mellan Malmö och Lund som öppnade för trafik 1953. 1956 fick Skanska i uppdrag att bygga tre spannmålsilor i Irak vilket blev startskottet för företagets omfattande internationalisering.[14]

Skanska var en av de ledande byggbolagen under Miljonprogrammet och producerade årligen 10 000 lägenheter 1965–1974. Skanska utvecklade Allbetong-metoden på 1950-talet med prefabricerade element som effektiviserade byggprocessen och samtidigt löste bristen på arbetskraft som hindrade utbyggnad. De första allbetonghusen byggdes i Malmö 1954–1955.[15][16] Skanska startade en betongelementfabrik i Kalmar under 1950-talet.[17]

Under 1960-talet genomförde Skanska flera viktiga infrastrukturprojekt: Arlanda flygplats (öppnad 1963), Tingstadstunneln och Ölandsbron (1967–1972). Skanska byggde senare även Tjörnbron (1981) och Öresundsbron (2000). Stora projekt ägde rum i Afrika, bland annat fyra flygfält i Etiopien och en betongbro i Sudan. Skanska byggde även vattenkraftverk i Zambia, Kenya och Indonesien vilket gjorde att bolagets kompetens kom till nytta – i Sverige byggdes då inga nya vattenkraftverk efter de stora utbyggnadsåren. Det mest spektakulära uppdraget var när Skånska cementgjuteriet ingick i det internationella konsortium som fick uppdraget att flytta det 3000 år gamla klipptemplet vid Abu Simbel i södra Egypten när Assuandammen skulle byggas.[18] Projektet hade planlagts av Vattenbyggnadsbyrån (VBB).[19] 1965 börsnoterades Skanska. 1967 köptes Ohlsson & Skarne och 1972 blev Svenska Entreprenadaktiebolaget (Sentab) dotterbolag.[20]

Fram till 1970-talet stod de utländska verksamheterna för fem procent av omsättningen. Detta skulle ändra sig under 1970-talet då Skanska ökade fokuset på utlandsprojekt. 1977 hade andelen ökat till 18 procent av omsättningen.[21] Under 1970-talet blev Mellanöstern en ny viktig marknad. Bland projekten hörde utbyggnaden av hamnen i Jeddah i Saudiarabien, sjukhus i Oman och ett sjukhus i Libyen. I Bagdad byggdes ett stort hotellkomplex, Al Rasheed, 1972–1982. Hotellet var på 17 våningar med 500 rum.[22]

Skånska Cementgjuteriet bytte namn till Skanska 1984. Ett skäl var att många olika namn hade kommit i bruk: Cementgjuteriet, Skånska, SCG och Skånska Cement. Frågan om att namnbyte hade varit uppe flera gånger tidigare men i början av 1980-talet togs den upp på allvar. Skanska hade varit namnet på den internationella verksamheten under 10 års tid och bolagsstämman tog beslutet att byta namn. I en omfattande kampanj lanserades namnet. 1987 firade bolaget 100 år.[14] Under 1990-talet följde en snabba expansion med flera företagsköp och försäljningen fördubblades under några år.[23]

Verksamhet

Skanska delar in sin verksamhet i fyra verksamhetsgrenar:

  • Byggverksamhet
  • Bostadsutveckling
  • Kommersiell fastighetsutveckling
  • Infrastrukturutveckling

Byggverksamheten är den största grenen mätt i intäkter och antal anställda och bygger på uppdrag av kunder allt från småhus till stora anläggningar som broar och motorvägar. De övriga tre grenarna verkar genom att Skanska investerar pengar i projekt som bolaget utvecklar och senare säljer. Vad gäller infrastrukturprojekt innebär detta ofta arbete i form av offentlig-privat samverkan (även kallat OPS eller PPP).[7]

Skanska uppmärksammades 2011 av The Sunday Times som Storbritanniens grönaste företag alla kategorier.[24][25] Företaget har deltagit i FN:s projekt FN:s Global Compact och har formulerat en särskild uppförandekod.[7] Skanskas profilering för hållbar utveckling har bland annat givit företaget prestigefyllda kontrakt som att renovera FN:s högkvarter i New York.[26] Skanska har som officiellt mål att sträva mot fem så kallade nollvisioner: noll förlustprojekt, noll arbetsplatsolyckor, noll miljöincidenter, noll etiska oegentligheter och noll defekter.[7][27][28][29][30]

Marknader

Skanska verkar sedan 1950-talet i stora delar av världen. Sedan 2002 fokuserar Skanska på ett antal utvalda marknader.[7] Dessa är följande (mars 2015):[31]

Dessutom finns verksamhet i Argentina, Brasilien, Peru, Chile, Colombia och Venezuela som är under avveckling.[32] Skanska har meddelat att de inte tar några nya uppdrag i Latinamerika och att de avyttrar sin drifts- och underhållsverksamhet där.[31] Tidigare var Skanska även verksamt i Afrika och Asien.[33]

Sverige

En skanskaarbetsplatsskylt

Skanska grundades som Skånska Cementgjuteriet Aktiebolag i Lönsboda[källa behövs] 1887.[7] Sverige stod 2011 för 26 procent av de externa intäkterna i koncernen, och alla verksamhetsgrenar är aktiva i landet.[7]

Skanska är i Sverige bland annat förknippat med betong, speciellt prefabricerad betong, och det som hör där till i form av miljonprogramshus och de betongelementfabriker som Skanska hade ett flertal runt om i Sverige. Nu återstår två betongelementfabriker, en i Strängnäs och en i Bollebygd.[källa behövs] Det så kallade konceptet ModernaHus är en sorts prefabricerade betonghus.[34][35]

Ett annat koncept för prefabricerade hus är BoKlok, utvecklat tillsammans med Ikea, som är mindre fler- och enfamiljshus med träfasad eller putsad fasad. Det är högt standardiserade byggnader, men inga kataloghus i traditionell bemärkelse då de bara uppförs på fastigheter Skanska äger och i större grupper.[36]

Under 1990-talet startades Skanska verksamhet inom service management inom delbolaget Skanska Facilities Management. Denna verksamhet avsöndrades år 1998 till det egna bolaget Coor Service Management.[37]

Bland projekt som Skanska byggt i Sverige återfinns Öresundsbron,[38] Ölandsbron,[39] Nya Karolinska Sjukhuset,[40][41] Lilla Bommen i Göteborg (även kallat Läppstiftet och Skanskaskrapan),[42] Höga kusten-bron[43] och Uddevallabron[44] samt arenorna Löfbergs Arena i Karlstad[45] och Gavlerinken Arena i Gävle.[46] Skanska byggde även betongstommen till Stockholms stadshus.[47]

Skanskas kontor i Lund. Byggnaden är ett av Skanskas kataloghus, i prefabricerad betong. Huset är utformat för kontorslandskap med så lite utrymme som bara möjligt per medarbetare.

Övriga Norden

I Norge arbetar Skanska med byggverksamhet samt bostads- och fastighetsutveckling. Skanska har bland annat arbetat med Gardermoens flygplats och ett kontor åt Statoil utanför Oslo.[7][48][49][50]

I Finland och Estland ligger tonvikten på byggverksamhet.[7]

Övriga Europa

Kända byggnadsprojekt i Storbritannien är bland annat 30 St Mary Axe (även kallat "the Gherkin")[51] och Heron Tower i London.[52] I Storbritannien arbetar Skanska även med bostäder, exempelvis projektet Seven Acres i Cambridge.[53][54]

I Polen, Tjeckien och Slovakien dominerar anläggningsarbeten, exempelvis motorvägen A1 i Polen.[7][55]

USA

USA stod 2011 för 25 procent av de externa intäkterna i koncernen. Skanska har i USA växt bland annat genom förvärv av företag, exempelvis Industrial Contractors Inc i Indiana 2011.[7]

Skanska har fyra affärsenheter i USA: Building, Civil, Commercial Development och Infrastructure Development.[56]

Exempel på uppmärksammade byggprojekt där Skanska deltar eller har deltagit är stationsentrén Oculus vid nya World Trade Center i New York, ritad av Santiago Calatrava,[57][58] samt renoveringarna av FN-huset[26][59][60] och Brooklyn Bridge[61] i New York.

Latinamerika

Skanskas latinamerikanska affärsenhet som är under avveckling har sitt huvudkontor i Buenos Aires.[31] I Latinamerika arbetar Skanska bland annat inom petroleumsektorn[62][63][64][65] och kraftverkssektorn[30][66] samt med OPS-projekt, exempelvis betalvägen Autopista Central i Chiles huvudstad Santiago.[7][67][68][69]

Samarbete med högskolor och universitet

Företaget är en av de främsta medlemmarna, benämnda Capital Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till Handelshögskolan i Stockholm och nära samarbetar med den vad gäller utbildning och forskning.[70]

Källor

Noter

  1. ^ [a b] ”Skanska nyinflyttade på Kungsholmen i Stockholm”. Skanska AB. 14 maj 2014. http://www.skanska.se/sv/Om-Skanska/Pressmeddelande/Skanskas-huvudkontor-flyttar-till-Kungsholmen/. Läst 4 juni 2014. 
  2. ^ ”Styrelse”. Skanska AB. 15 april 2016. http://group.skanska.com/sv/koncernens-styrning/styrelse/. Läst 2 september 2016. 
  3. ^ ”Ledning”. Skanska AB. 15 april 2016. http://group.skanska.com/sv/koncernens-styrning/ledning/. Läst 2 september 2016. 
  4. ^ ”Största aktieägarna”. Skanska AB. 30 juni 2016. http://group.skanska.com/sv/investerare/aktien/storsta-aktieagarna/. Läst 2 september 2016. 
  5. ^ ”Årsredovisning 2016” (PDF). Skanska AB. 2017. http://group.skanska.com/49552a/globalassets/investors/reports--publications/annual-reports/2016/arsredovisning-2016.pdf. Läst 14 juli 2017. 
  6. ^ Brev angående slutbesiktningen av grunden till Tillbergska villan 1917.
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Årsredovisning 2011” (PDF). Skanska AB. 2011. http://www.skanska.se/Global/About%20Skanska/Finansiell-information/Skanskas-Arsredovisning-2011.pdf. Läst 12 december 2012. 
  8. ^ Artikel på Länsstyrelsen i Skånes webbplats
  9. ^ http://foretagskallan.se/Artiklar/historien-om-en-angel-i-cement-och-elementhus-i-betong/
  10. ^ http://www.skanska.se/en/Folder/125/Concrete-blocks-in-Leeds/
  11. ^ Öhman, May-Britt, Taming Exotic Beauties: Swedish Hydro Power Constructions in Tanzania in the Era of Development Assistance, 1960s - 1990s, Stockholm, 2007
  12. ^ http://foretagskallan.se/Artiklar/historien-om-en-angel-i-cement-och-elementhus-i-betong/
  13. ^ http://blog.zaramis.se/2013/07/17/skanska-cementgjuteriet-till-skanska/
  14. ^ [a b] Skanska – more than 125 years of building for society
  15. ^ http://www.skanska.se/en/Folder/125/Homes/
  16. ^ Bärande betongkonstruktioner i miljonprogrammets flerbostadshus, Elina Wetterblad, Examensarbete 288, KTH Betongbyggnad 2009
  17. ^ Om Skånska cementgjuteriets betongelementfabrik i Kalmar
  18. ^ http://naringslivshistoria.se/bizstories-nyheter/arkiv/skanska-flyttade-tempel/
  19. ^ Skanska – more than 125 years of building for society, s. 86
  20. ^ Centrum för Näringslivshistorias tidning Företagsminnen 2007:1
  21. ^ Skanska – more than 125 years of building for society, s. 87
  22. ^ http://www.skanska.se/en/folder/125/al-rasheed-hotel/
  23. ^ http://www.skanska.se/sv/om-skanska/historia/
  24. ^ ”Skanska grönast i Storbritannien”. Svenska Dagbladet. 12 juni 2011. http://www.svd.se/naringsliv/skanska-gronast-i-storbritannien_6237376.svd. Läst 12 december 2012. 
  25. ^ ”Revealed: the greenest companies” (på engelska). The Sunday Times. 12 juni 2011. http://www.thesundaytimes.co.uk/sto/business/energy_and_environment/article646023.ece. Läst 12 december 2012. 
  26. ^ [a b] ”United Nations Selects Skanska as Construction Manager for Capital Master Plan” (på engelska) (PDF). United Nations. 27 juli 2007. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081014090632/http://www.un.org/cmp/uncmp/news/2007-07-27_UNPR.pdf. Läst 12 december 2012. 
  27. ^ Hans Dahlquist (19 oktober 2011). ”De vill ha nollvision för olyckor på jobbet”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter//article3293571.ece. Läst 14 januari 2013. 
  28. ^ Björn Asplind (19 december 2012). ”Skanskas arbetsmiljöarbete prisat”. Fastighet & Bostadsrätt. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151005091039/http://www.fastighetochbostadsratt.com/Teman/44699-Skanskas-arbetsmiljoarbete-prisat.html. Läst 14 januari 2013. 
  29. ^ Cecilia Stenström (2 november 2009). ”Skanska drillar chefer i etik”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter/karriar/article96181.ece. Läst 14 januari 2013. 
  30. ^ [a b] Torbjörn Askman (16 november 2004). ”Tunnelras för Skanska”. Affärsvärlden. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2541446.ece. Läst 14 januari 2013. 
  31. ^ [a b c] ”Årsredovisning 2014” (PDF). Skanska AB. 2015. http://group.skanska.com/globalassets/investors/reports--publications/annual-reports/2014/arsredovisning-2014.pdf. Läst 2 januari 2016. 
  32. ^ ”Årsredovisning 2013” (PDF). Skanska AB. 2014. http://group.skanska.com/globalassets/investors/reports--publications/annual-reports/2013/arsredovisning-2013.pdf. Läst 10 juni 2014. 
  33. ^ ”Historia”. Skanska AB. 25 januari 2012. http://www.skanska.se/sv/Om-Skanska/Historia/. Läst 12 december 2012. 
  34. ^ Linda Nohrstedt (10 september 2008). ”Hus på nolltid”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter/ekonomi/article87142.ece. Läst 13 december 2012. 
  35. ^ Mattias Fröjd (18 juni 2012). ”Skanska premiärbygger nytt koncept”. Fastighetsnytt. http://fastighetsnytt.se/2012/06/skanska-premiarbygger-nytt-koncept/. Läst 13 december 2012. 
  36. ^ ”Prefabs sprout as Britain embraces timber-frame housing” (på engelska). The Guardian. 12 november 2012. http://www.guardian.co.uk/business/2012/nov/12/prefabs-britain-timber-frame-persimmon. Läst 13 december 2012. 
  37. ^ ”Historik”. http://www.coor.se/Om-Coor/Historik/. Läst 5 augusti 2012. 
  38. ^ Linda Nohrstedt (25 mars 2009). ”"Vi hade en otroligt bra kund"”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter/byggprojekt/article88318.ece. Läst 14 januari 2013. 
  39. ^ Malin Axelsson (29 september 2012). ”Grattis Ölandsbron!”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/grattis-olandsbron_7540752.svd. Läst 14 januari 2013. 
  40. ^ Andreas Joons (5 november 2012). ”Skanska: Fokus på byggmaterial, order frågetecken - analytiker”. Affärsvärlden. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3575684.ece. Läst 14 januari 2013. 
  41. ^ ”Byggnation och faser”. Stockholms läns landsting. 9 januari 2013. http://www.nyakarolinskasolna.se/sv/Byggprojektet/Byggnation_och_faser/. Läst 14 januari 2013. 
  42. ^ Lars Dimming (11 april 2007). ”Skanska vill bygga i Göteborg”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/ekonomi/1.155002-skanska-vill-bygga-i-goteborg. Läst 14 januari 2013. 
  43. ^ Leif Sundberg (21 september 2012). ”Högakustenbron”. Kramfors kommun. http://www.kramfors.se/index.asp?s=1&id=2617. Läst 14 januari 2013. 
  44. ^ Björn Hedensjö (6 april 2005). ”Uddevallabron modell för Skanskas prestigebygge i USA”. Dagens Industri. 
  45. ^ ”Skanska bygger VM-arena i Prag”. Dagens Nyheter. 12 mars 2003. http://www.dn.se/ekonomi/skanska-bygger-vm-arena-i-prag. Läst 14 januari 2013. 
  46. ^ Anna Höglund (21 mars 2006). ”"Snyggaste arenan i Sverige"”. Gefle Dagblad. http://gd.se/nyheter/gavle/1.323875--snyggaste-arenan-i-sverige-. Läst 14 januari 2013. 
  47. ^ ”Stockholms stadshus”. Skanska AB. http://www.skanska.se/sv/kampanjer/125/stockholms-stadshus/. Läst 14 januari 2013. 
  48. ^ ”Skanska bygger ut Oslos flygplats”. Affärsvärlden. 14 mars 2011. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3126223.ece. Läst 14 januari 2013. 
  49. ^ Anne-Beth Jensen (30 oktober 2012). ”Statoil – nytt regionkontor” (på norska). Byggeindustrien. http://www.bygg.no/prosjekter/96249.0. Läst 14 januari 2013. 
  50. ^ ”Skanska bygger åt Statoil i Oslo”. Byggnyheter.se. 18 juni 2010. http://www.byggnyheter.se/2010/06/skanska-bygger-t-statoil-i-oslo. Läst 14 januari 2013. 
  51. ^ Charles Ajunwa (18 november 2012). ”London: The Amazing Attractions” (på engelska). This Day. Arkiverad från originalet den 21 november 2012. https://web.archive.org/web/20121121183454/http://www.thisdaylive.com/articles/london-the-amazing-attractions/130933. Läst 13 december 2012. 
  52. ^ ”Skanska Win Heron Tower Contract” (på engelska). Skyscrapernews.com. 31 oktober 2007. http://www.skyscrapernews.com/news.php?ref=1181. Läst 13 december 2012. 
  53. ^ ”Building homes the Scandinavian way” (på engelska). Building 4 Change. 13 september 2012. http://www.building4change.com/page.jsp?id=1466. Läst 14 januari 2013. 
  54. ^ ”Smart, sustainable and stylish” (på engelska). Cambridge News. 8 november 2012. http://www.cambridge-news.co.uk/Smart-sustainable-stylish/story-22749145-detail/story.html. Läst 14 januari 2013. 
  55. ^ Tomasz Ciechoński (9 november 2012). ”Skanska posprząta na A1 i skasuje 68,5 mln zł” (på polska). Gazeta Toruń. http://torun.gazeta.pl/torun/1,87119,12819589,Skanska_posprzata_na_A1_i_skasuje_68_5_mln_zl.html. Läst 14 januari 2013. 
  56. ^ ”Business Units” (på engelska). Skanska AB. 13 september 2012. http://www.usa.skanska.com/Business-Units/. Läst 14 januari 2013. 
  57. ^ ”Skanska bygger vid World Trade Center i New York”. Fastighetstidningen. 21 mars 2011. http://www.fastighetstidningen.se/skanska-bygger-vid-world-trade-center-i-new-york/. Läst 14 januari 2013. 
  58. ^ ”Skanska bygger "Oculus" vid World Trade Center”. Byggnyheter.se. 21 mars 2011. http://www.byggnyheter.se/2011/03/skanska-bygger-oculus-vid-world-trade-center. Läst 14 januari 2013. 
  59. ^ ”Skanska renoverar FN-högkvarteret”. Dagens Nyheter. 27 juli 2007. http://www.dn.se/ekonomi/skanska-renoverar-fn-hogkvarteret. Läst 14 januari 2013. 
  60. ^ ”Skanska fortsätter renovera FN-hus”. Svenska Dagbladet. 24 juni 2009. http://www.svd.se/naringsliv/skanska-fortsatter-renovera-fn-hus_3109237.svd. Läst 14 januari 2013. 
  61. ^ Jack Buehrer (1 juli 2010). ”Sleeping Giant”. ENR New York. http://newyork.construction.com/features/2010/0701_sleepinggiant-1.asp. Läst 14 januari 2013. 
  62. ^ ”Skanska bygger ut naturgasanläggning i Brasilien”. Energinyheter.se. 3 april 2012. http://www.energinyheter.se/2012/04/skanska-bygger-ut-naturgasanl-ggning-i-brasilien. Läst 14 januari 2013. 
  63. ^ ”Här ska Skanska växa”. Affärsvärlden. 11 november 2011. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3342237.ece. Läst 14 januari 2013. 
  64. ^ ”Skanska bygger jätteanläggning i Rio”. Maskinentreprenören. 3 april 2012. http://www.me.se/Tidning/Branschnytt/2012/April/Skanska-bygger-jatteanlaggning-i-Rio/. Läst 14 januari 2013. 
  65. ^ Charlotte Owen (3 april 2012). ”Petrobras hires Swedish company to expand gas capacity” (på engelska). Oil & Gas Technology. http://www.oilandgastechnology.net/downstream/petrobras-hires-swedish-company-expand-gas-capacity. Läst 14 januari 2013. 
  66. ^ World Business Council for Sustainable Development (11 juni 2012). ”Green projects become the catalyst for green jobs” (på engelska). The Guardian. http://www.guardian.co.uk/sustainable-business/skanska-el-totoral-wind-farm. Läst 14 januari 2013. 
  67. ^ Lennart Palmeus (21 april 2005). ”Skanska bygger för egna pengar i Chile”. Dagens Industri. 
  68. ^ ”Skanska vill utveckla betalväg i Chile”. Infrastrukturnyheter.se. 28 januari 2010. http://www.infrastrukturnyheter.se/2010/01/skanska-vill-utveckla-betalvag-i-chile. Läst 14 januari 2013. 
  69. ^ Ola Kinnander (29 december 2010). ”Alberta Fund to Buy Skanska's 50% Stake in Chile Highway for $875 Million” (på engelska). Bloomberg. Arkiverad från originalet den 1 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110101214340/http://www.bloomberg.com/news/2010-12-29/alberta-fund-to-buy-skanska-s-50-stake-in-chile-highway-for-875-million.html. Läst 14 januari 2013. 
  70. ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014. 

Se även

Externa länkar

v • r
Handelsbankssfären
Företag i sfären
Övriga institutioner
Personer
v • r
Lundbergsfären
Företag
Tidigare innehav
Personer
v • r
Företag på Large Cap
AAK | ABB | Addlife | Addnode Group | Addtech | AFRY | Alfa Laval | Alleima | Arion banki | Arjo | Assa Abloy | Astra Zeneca | Atlas Copco | Atrium Ljungberg | Autoliv | Avanza | Axfood | Balder | Beijer Ref | Betsson | Bilia | Billerud | Bioarctic | Biotage | Boliden | Boozt | Bravida | Bufab | Bure Equity | Byggfakta Group | Camurus | Castellum | Catena | Cint | Corem Property Group | Creades | Diös | Dometic Group | Electrolux | Electrolux Professional | Elekta | Embracer Group | Epiroc | EQT | Ericsson | Essity | Evolution Gaming Group | Fabege | Fastpartner | Fenix Outdoor | Fortnox | Getinge | Hemnet | H&M | Hexagon | Hexatronic | Hexpol | HMS Networks | Holmen | Hufvudstaden | Husqvarna | Industrivärden | Indutrade | Instalco | International Petroleum | Intrum | Investor | JM | Kindred Group | Kinnevik | Lagercrantz Group | Latour | Lifco | Lindab | Loomis | Lundbergföretagen | Lundin Gold | Lundin Mining | Medicover | Millicom | Mips | Modern Times Group | Munters | Mycronic | Ncab Group | NCC | New Wave | NIBE | Nolato | Nordea | Nordnet | NP3 Fastigheter | Nyfosa | Orrön Energy | OX2 | Pandox | Peab | Platzer Fastigheter | Ratos | SAAB | Sagax | Samhällsbyggnadsbolaget i Norden | Sampo Oy | Sandvik | SCA | Sdiptech | SEB | Sectra | Securitas | Sinch | Skanska | SKF | SSAB | Stillfront Group | Stora Enso | Storskogen Group | Svenska Handelsbanken | Sweco | Swedbank | Swedish Orphan Biovitrum | Systemair | Tele2 | Telia | Thule Group | Tietoevry | Traton | Trelleborg | Troax Group | Truecaller | Wallenstam | Viaplay Group | Wihlborgs | Vitec Software Group | Vitrolife | Volati | Volvo | Volvo Cars
v • r
OMX Stockholm 30
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Skanska&oldid=42199638”