Sveriges invandringspolitik

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Version från den 18 december 2017 kl. 22.08 av Yger (Diskussion | Bidrag) (Gjorde redigering 42238188 av LilyKitty (diskussion) ogjord passar inte där)
 Den här artikeln bör enligt ett förslag flyttas till Sveriges invandring (2016-02) (Diskussion)
Motivering: Lyft över nutida invandringsstatistik och politik från Sveriges migrationshistoria till denna artikel eftersom nutida förhållanden inte har med historia att göra. Material kan även översättas från en:Immigration to Sweden till denna artikel.
Mallen används för flyttningsförslag som behöver diskuteras, se diskussionssidan. Okontroversiella flyttningar kan utföras direkt. I fall då sidflytt kräver administratörshjälp, fråga efter denna på Wikipedia:Begäran om åtgärder.
Svensk politik
Riksdagspartier
Centerpartiet (C)
Kristdemokraterna (KD)
Liberalerna (L)
Miljöpartiet (MP)
Moderaterna (M)
Socialdemokraterna (S)
Sverigedemokraterna (SD)
Vänsterpartiet (V)
Historik och val
Politikområden
Alkoholpolitik
Arbetsmarknadspolitik
Bostadspolitik
Ekonomisk politik
Asyl- och invandringspolitik
Jordbrukspolitik
Kulturpolitik
Kärnkraftspolitik
Sjukvårdspolitik
Utbildningspolitik
Utrikespolitik
Massmedia
Svensk press
Television i Sverige

Sveriges invandringspolitik är, vid sidan om bland annat flyktingpolitiken, ett politikområde som ingår i det mer övergripande begreppet migrationspolitik,[1] Sverige tillämpar en reglerad invandring, med ett regelverk som har fastställts av riksdagen och i internationella överenskommelser. Grundläggande författningar är bland annat Utlänningslagen[2] och Utlänningsförordningen[3], samt EU:s gemensamma regler om till exempel fri rörlighet, asyl och arbetskraftsinvandring.[4] Frågorna handläggs inom riksdagen av arbetsmarknadsutskottet och inom regeringen av Justitiedepartementet och Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Ansvarig myndighet för prövning av rätten till invandring är Migrationsverket. Juridisk prövning av verkets beslut görs av Migrationsdomstolarna.

Integrationspolitik är ett närliggande politikområde, som i Sverige hanteras även av andra myndigheter såsom arbetsmarknadsverket och ungdomsstyrelsen.

Historik

Invandring (blå linje) och utvandring (röd linje) i Sverige per år, 1875-2016.
Se även Sveriges migrationshistoria

1800-talet - 1980

Före andra världskriget var invandringen till Sverige mycket blygsam med nivåer på ett par tusen personer per år från de närmaste länderna. Förklaringen är att Sverige under 1800-talet snarast självt var ett utvecklingsland (se: Sveriges ekonomiska historia) och utvandrarland (se bl.a.: Emigrationen från Sverige till Nordamerika), med upprepade svältkatastrofer[källa behövs]. Det var länge ett av de fattigare länderna i Europa, och först efter andra världskriget ökade välståndet kraftigt, med en efterföljande arbetskraftinvandring med början på 1950-talet. Efter krigsslutet har Sverige sammanlagt tagit emot upp mot 2 000 000 invandrare. Någon större flyktinginvandring förekom inte förrän i början av 1970-talet, med undantag för mycket begränsad från angränsande länder, samt en viss invandring i samband med Ungernkrisen 1956.

1980 och framåt

1989 implementerades Luciabeslutet.

Sedan år 2006 invandrar nära 100 000 personer - motsvarande drygt 1 procent av befolkningen - till Sverige varje år. 2006 var antalet invandrare 95 750 stycken. Under år 2008 invandrade 101 171 personer till Sverige,[5] vilket är den högsta kända invandringssiffran i Sveriges historia.[6] År 2008 fanns det 562 124 utländska medborgare i Sverige, vilket utgjorde 6,1 procent av befolkningen. Samma år var 1 281 581 personer födda i utlandet; 13,8 procent av befolkningen. Sammanlagt 17,9 procent av befolkningen har fötts utomlands eller har bägge föräldrarna födda i andra länder.[7]

Parallellt med invandringen sker även en omfattande utvandring. Personer som lämnar landet efter att en gång ha invandrat till Sverige kallas "återutvandrare". Av invandrade från de övriga nordiska länderna finns bara omkring hälften kvar i landet efter fem år. Liknande mönster gäller för personer födda inom EU och högt utvecklade länder utanför EU. Återutvandring sker även inom grupper som invandrat från länder med lägre utvecklingsnivå, men i mindre omfattning.[8] Antalet utvandrade 2012 var 51 747 personer, varav omkring 70 procent utgjordes av återutvandrande.[9]

Från mitten på 1980-talet ökade det sammanlagda antalet permanenta uppehållstillstånd som beviljades, från en nivå på ca 14 000 personer 1984 till en topp 1994 på sammanlagt nästan 79 000. Andelen tillstånd som beviljas på grund av EES-avtalet har ökat från cirka 6 000 personer år 1994, cirka 18 000 år 2005, till cirka 17 600 år 2009. Antalet gäststuderande som beviljas uppehållstillstånd har också ökat från cirka 1 000 år 1994, cirka 6 800 år 2005 och till cirka 13 500 år 2009. Under perioden 2000-2005 har årligen omkring mellan 45 000 och 65 000 personer årligen tillerkänts uppehållstillstånd.[10]

Under perioden 1982-2001 tog Sverige emot det högsta antalet asylsökande per capita efter Schweiz, av totalt 20 undersökta länder i Europa och Nordamerika.[11]

Typologi

Ursprungsområden

Ursprungsområden för invandrande till Sverige kategoriserade efter världsdel. *Kategorin Amerika avser såväl Syd- som Nordamerika.

Under efterkrigstiden fram till omkring 1980 kom många invandrare från Finland, Tyskland, Polen, Iran, dåvarande Jugoslavien, Vietnam, Chile, Argentina och Uruguay till landet. Senare har många invandrare varit kurder, assyrier, palestinier, somalier med flera från länder i Mellanöstern och Marocko.[källa behövs] Utöver svenska medborgare utgjordes den största invandringsgruppen av irakier, med 15 200 invandrade. Av alla asylsökande som kommit mellan 1984 och 2007 anlände den största gruppen från före detta Jugoslavien.[källa behövs] Dessa utgjorde 34 procent. Den näst största gruppen har kommit från Mellanöstern och Nordafrika och utgör 30 procent.[källa behövs] Östeuropéer[vilka?] utgör 7 procent och afrikaner (söder om Sahara) 6 procent. Latinamerikaner utgör cirka 3 procent.[källa behövs]

Typ av invandring

Asylansökningar från de största länderna 1984-2014. De största grupperna har kommit från länder på Balkanhalvön samt Mellanöstern

.

Invandringen till Sverige har på senare tid präglats av personer som fått uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl och anhöriga till dessa. Ungefär hälften av de uppehållstillstånd som delats ut under år 2004-2009 utgörs av sådan invandring.[källa behövs]

De uppehållstillstånd som beviljats på grund av flyktingskäl, skyddsbehov och humanitära skäl utgjordes mellan 1980-2002 av:

  • 149 967 uppehållstillstånd av humanitära skäl (20,3 procent)
  • 29 519 kvotflyktingar (4,0 procent)
  • 19 731 konventionsflyktingar (2,7 procent)
  • 5 452 speciellt skyddsbehövande (0,7 procent)

De totalt 90 021 uppehållstillstånd som beviljades år 2008 utgjordes av:

  • 33 687 anhöriga (37,4 procent)
  • 25 699 arbete och studier (28,5 procent)
  • 19 398 EU-/ESS-medborgare (21,5 procent)
  • 5 278 övriga skyddsbehövande (5,9 procent)
  • 4 143 flyktingar (4,6 procent)
  • 1 572 synnerligen ömmande omständigheter (1,7 procent)

Permanenta och tillfälliga uppehållstillstånd under 2008:

  • 64 tillfälliga uppehållstillstånd
  • 64 258 permanenta uppehållstillstånd
  • 25 699 tillstånd för arbete och studier[12]

Regelverk

Kvotflyktingar

Kvotflyktingar är flyktingar som via FN:s flyktingorgan UNHCR får vidarebosätta sig i Sverige. Flyktingarna väljs ut av UNHCR och varje land väljer själva hur många de vill ta emot. Kvotflyktingar bedöms vara särskilt utsatta för förföljelse på grund av ras, nationalitet eller annan utsatt samhällsgrupp och flygs ofta direkt från krisområdenas närhet till vidarebosättningslandet. Sverige tog 2015 emot 1900 kvotflyktingar.[13] I Sverige får kvotflyktingar permanent uppehållstillstånd.

Asylsökande

Flyktingar

Enligt svensk lag är en asylsökande en flykting ifall den uppfyller svensk lag, EU eller flyktingkonventionens definition. Detta innefattar den som har skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.[14] Efter juni 2016 får flyktingar tillfälliga uppehållstillstånd i 3 år. Uppehållstillståndet kan förlängas ifall skyddsskäl återstår alternativt gå över till ett permanent uppehållstillstånd ifall personen kan försörja sig själv.[15]

Alternativt och övriga skyddsbehövande

Alternativt och övriga skyddsbehövande är de asylsökande som inte lever upp till definitionen för en flykting men som enligt EU-regler eller svensk lag ändå har rätt till asyl. Detta gäller de som löper risk för att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff eller löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt (EU-regler). Eller de som inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt, fruktan för allvarliga övergrepp eller miljökatastrof (svensk lag).[14] Alternativt och övriga skyddsbehövande får efter juni 2016 tillfälliga uppehållstillstånd i 13 månader. Uppehållstillståndet kan förlängas ifall skyddsskäl återstår alternativt gå över till ett permanent uppehållstillstånd ifall personen kan försörja sig själv.[15]

Synnerligen ömmande omständigheter

Detta avsnitt är en sammanfattning av Synnerligen ömmande omständigheter.

Personer som inte är flyktingar eller skyddsbehövande, men som har andra starka skäl att få stanna i Sverige, kunde tidigare få uppehållstillstånd med stöd av utlänningslagens bestämmelse om synnerligen ömmande omständigheter. Det gällde till exempel den som led av någon livshotande sjukdom som inte kunde behandlas i hemlandet, eller den som befunnit sig länge i Sverige och hunnit vänja sig. Efter juni 2016 delas inte uppehållstillstånd ut enligt dessa kriterier, annat än om utvisning av den asylsökande strider mot svenskt konventionsåtagande.[16]

Anhöriginvandring

Anhöriginvandring har tidigare varit den största andelen av invandringen till Sverige. I juni 2016 antog riksdagen en ny lag som är tänkt att vara tillfällig och som inskränker asylinvandrares möjlighet till anhöriginvandring. Försörjningskrav ställs på flyktingar och skyddsbehövande för att få ta hit anhörig, vilket avser make/maka/partner/sambo och barn under 18 år. Undantag från försörjningskravet gäller ifall invandraren är under 18 år eller ifall invandraren ansöker inom 3 månader efter att den fått uppehållstillstånd.[16]

Arbetskraftsinvandring

I december 2008 lättades reglerna för arbetskraftsinvandring.[17] Tidigare krävdes medbestämmande av arbetsmarknadens organisationer, fackföreningar (vars medlemmar har ett ekonomiskt intresse av att hålla arbetskraftsinvandringen nere för att lönenivåerna inte skall sjunka som följd av ökad konkurrens om arbetstillfällen[18]) och näringslivsorganisationer (med motsatt ekonomiskt intresse till fackföreningarna), och hänsyn till arbetsmarknadsläget. Nuvarande krav är att arbetet skall vara varaktigt och vitt (ej svartarbete) hos en skötsam arbetsgivare.

Arbetsmarknadsorganisationernas positioner

Landsorganisationen (LO) menar i sin valkampanj 2010 att papperslösa arbetare borde avkriminaliseras och att arbetsgivare som använder sig av papperslösa i stället borde bestraffas. Vidare menar de att facket borde vara med och avgöra vad som får räknas som arbetskraftsbrist, och att det är orimligt att arbetsgivare ensidigt får avgöra om det finns en arbetskraftsbrist.[19]

Svenskt Näringsliv (SN) å andra sidan menar att det även icke EU-medborgare skall bli möjligt att "erhålla ett tidsmässigt obegränsat arbetstillstånd om de har ett arbetserbjudande eller anställningskontrakt med ett företag i Sverige, under en period om till exempel tre månader fritt kunna söka arbete i Sverige, automatiskt få rätt till arbetstillstånd om de är medföljande till någon som fått arbetstillstånd i Sverige" samt "få ett permanent uppehållstillstånd om de arbetat i Sverige under 3–4 år." Dessutom anser de att det är viktigt att systemen för validering av kunskaper förvärvade utomlands förbättras.[20]

Riksdagspartiers ståndpunkter

Samtliga partier i Sveriges riksdag, utom Sverigedemokraterna, beskriver sin invandringspolitik som "generös".[21][22][23][24][25][26][27] Det finns dock skillnader mellan de politiska partierna: Moderaterna vill ställa vissa krav för anhöriginvandring, som sannolikt skulle minska denna, samtidigt som man förespråkar fri arbetskraftsinvandring. Vänsterpartiet vill öka anhörig-, flykting- och humanitärinvandringen, men vill ha vissa restriktioner för arbetskraftsinvandringen.[28][29] Miljöpartiet har som vision att ha helt fri invandring.

Sverigedemokraterna har tagit invandringspolitik som en profilfråga, och de har en mer restriktiv syn på invandringspolitiken än de andra partierna, och vill kraftigt begränsa invandringen.

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar en generös men reglerad flyktingmottagning där kommunerna har huvudansvaret. Partiet vill prova möjligheten att låta flyktingar ansöka om asyl vid de svenska ambassaderna utomlands. Vidare vill Centerpartiet bekämpa den enligt partiet omfattande människosmugglingen i Sverige.[30]

Partiet vill ha en anhörighetsinvandring som sträcker sig längre än till kärnfamiljen men de vill dock ha ett försörjningskrav där de anhöriga tvingas försörja de anhöriga som inte är familjemedlemmar.[31]. Centerpartiet verkar också för en öppen arbetskraftsinvandring. De förespråkar ett system där green-card införs som innebär att 20 000 invandrare får uppehållstillstånd för att kunna arbeta här. De vill även att alla utländska studenter som har studerat i Sverige ska ha möjlighet att arbeta i landet.[32]

Folkpartiet

Folkpartiet vill ha en reglerad invandring, men har en vision om att fri rörlighet för individen ska vara en mänsklig rättighet. De vill införa krav på kunskaper i svenska och att den nyanlände går en medborgarskapskurs för att få ett svenskt medborgarskap. Partiet vill införa ett försörjningskrav för anhörighetsinvandring. Folkpartiet vill även ha mer arbetskraftsinvandring.[33]

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna vill ha en regional istället för en lokal flyktingmottagning. Partiet vill satsa på svenskundervisning och praktikplats för nytillkomna. De vill motverka bostadssegregationen genom att alla bostadsområden har en blandad bebyggelse och verka för att fler hyresrätter byggs. Partiet vill införa en så kallad utvecklingspeng.[34]

Miljöpartiet

Miljöpartiet förespråkar på sikt en helt fri invandring till Sverige. De anser att alla världens människor ska ha rätt att leva och bo där de själva önskar. På kortare sikt vill Miljöpartiet fortsätta med en generös flyktingpolitik och man vill även att personer utan uppehållstillstånd som lever gömda i Sverige, men som inte gjort sig skyldiga till grova brott, ska beviljas asyl automatiskt om de levt i Sverige under en längre tid.[35]

Miljöpartiet vill att asylprövningar alltid ska avgöras av domstol och att detta ska ske inom högst 6 månader för barn och 12 månader för vuxna. Om den processen drar ut på tiden utöver 12 månader ska de sökande automatiskt beviljas asyl.[36]

Miljöpartiet har i en riksdagsmotion i september 2009 kritiserat EU:s Stockholmsprogram för dess skrivningar om gränskontroll och förslaget om spridning asylsökande mellan EU-länder. Man har i samma motion föreslagit att Dublinkonventionen ska upphöra, motarbetat EU-ländernas rätt att direktavvisa "illegala invandrare", föreslagit att viss människosmuggling ska avkriminaliseras samt anfört att unionsmedborgare och utomeuropéer borde ha samma rätt att fritt arbeta inom unionen.[37]

Moderaterna

Moderaternas partiprogram innehåller en del skrivelser om invandring. Programmet utmärker sig genom att inte bara nämna rättigheter, det tar även upp vissa skyldigheter från invandrarnas sida. Partiet skriver att "Det är bra att människor vill komma till Sverige. Det betyder att Sverige är ett attraktivt land att leva, bo och arbeta i. Sverige har en befolkningsmässig utmaning som motiverar arbetskraftsinvandring nu och i framtiden. En grundprincip är att alla som kommer till vårt land ska arbeta och göra rätt för sig. Ingen har rätt att begära att ett land ska ställa upp med försörjning om skyddsbehov saknas."

I programmet står vidare: "En kartläggning av yrkesbakgrund och utbildningsnivå ska finnas för varje individ. Denna kartläggning ska ske så tidigt som möjligt när en person kommer till Sverige. De nyanlända ska också få information om det svenska samhället och vilka lagar och regler som gäller i Sverige." Partiet skriver vidare att "Rätten att söka asyl är fundamental enligt internationella konventioner och Sverige har ett absolut ansvar att upprätthålla flyktingars rätt att söka asyl i enlighet med dessa. Människor som är förföljda ska kunna få en fristad i vårt land och Sverige ska öka sitt åtagande för kvotflyktingar."

Partiet vill införa försörjningkrav för anhöriginvandrare: "Det är viktigt att asylsökande som kommer hit och väljer eget boende gör det i kommuner där det finns möjlighet till arbete och tillgång till bostäder. Därför ska arbetslinjen stärkas i flyktingpolitiken och ett försörjningskrav för anhöriginvandring införas." [38]

Socialdemokraterna

Socialdemokraternas partiprogram behandlar invandring mycket kortfattat. Partiet skriver att "Immigrationen har i många avseenden berikat de mottagande länderna, men oförmågan att hantera den nya etniska och kulturella mångfalden har skapat överhängande hot om segregation och marginalisering." I sektionen om EU skriver man att "EU måste ta ett gemensamt ansvar för asyl- och migrationsfrågorna. Flyktingpolitiken ska garantera skydd för alla som flyr undan förföljelse, krig eller miljökatastrofer. Alla som söker skydd mot detta inom EU ska garanteras likvärdig behandling enligt solidaritetens och humanitetens principer."[39]

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna vill införa en restriktiv invandringspolitik där flyktingmottagningen begränsas till att enbart omfatta de fall där kriterierna i FN:s flyktingkonvention uppfylls[40] och tillåta en mindre flyktingkvot där asyl erbjuds enligt avtal med UNHCR. Partiet vill att alla uppehållstillstånd som delas ut ska vara tillfälliga och att därmed avskaffa permanenta uppehållstillstånd. Det tillfälliga uppehållstillståndet ska förnyas tills den asylsökande kan återvända till sitt hemland. Sverigedemokraterna vill minimera arbetskraftsinvandringen men att det ska vara tillåtet i de fall personen kan uppvisa ett anställningsavtal med en svensk arbetsgivare. Då ska ett tillfälligt uppehållstillstånd ges. Partiet förespråkar assimilering där den nytillkomne uppmanas att anpassa sig till den svenska kulturen och därmed förhålla sig till svenska traditioner och normer.[41]

Vänsterpartiet

Vänsterpartiets partiprogram nämner att partiet vill att "Sverige skall föra en human flykting- och asylpolitik där varje asylsökande garanteras rätten till en individuell prövning under värdiga omständigheter och med generösa kriterier för flyktingskap och asyl."[42]

Opinion

Mångfaldsbarometern

2016 års upplaga av Mångfaldsbarometern[43][44] som utförs vid Högskolan i Gävle visar att

  • 64 procent av svenskarna är positiva till att det i samhället finns människor med annan bakgrund och kultur än den svenska, en minskning med tio procentenheter jämfört med 2014 då föregående undersökning gjordes.
  • Runt 43% av befolkningen anser att män ifrån Melllanöstern utgör en fara för Sveriges kultur, 21% ansåg detta om män ifrån Afrika, 4% ansåg detta om män ifrån Europa 2% ansåg detsamma om män ifrån Norden. 38% ansåg inte att män ifrån någon världsdel utgör en fara.[45]
  • 38% anser att människor ifrån Mellanöstern inte klarar av att integreras i Sveriges kultur och 26% anser detsamma om människor ifrån Afrika. 38% ansåg att det inte fanns någon värlsdel vars människor inte kan integrera sig.[45]
  • 55 procent av de tillfrågade instämmer i att ”Alla människor med utländsk bakgrund som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egna befolkning”, en minskning med 22 procentenheter jämfört med 2014.
  • Kvinnor hade åren 2005-2015 en mer positiv syn än män på mångfald, dock märktes en förändring år 2016 där kvinnors syn blivit mindre positiv än tidigare.
  • Nästan hälften hävdar att alla religioner inte har samma värderingar och de särskiljer framförallt islam.
  • Hälften av de som tillfrågats uppfattar stora olikheter mellan den svenska kulturen och kulturer från Afrika och Mellanöstern. Människor från dessa länder anses vara svåra att integrera i samhället.
  • Erfarenheter av att ha kollegor med utländsk bakgrund på arbetsplatsen eller i skolan är goda hos 70 procent av befolkningen och stabila över tid. Ju högre utbildning man har desto bättre är erfarenheterna.

Med studiens urval på 674 personer år 2016 låg felmarginalen på runt 4 procentenheter.[46]

SOM-institutet

Svenska folkets inställning till flyktingar och invandrare har generellt blev mer positiv sedan början på 1990-talet fram till 2010. SOM-institutets undersökning visar att svenskar som instämmer i påståendet "Ta emot färre flyktingar i Sverige" har stadigt minskat från 61 procent 1990 (65 procent 1992[47]) till 45 procent 2009, samtidigt har de som inte instämmer ökat från 17 procent till 26 procent.[48] Enligt Marie Demker, SOM-institutet, har svenska folket blivit mindre främlingsfientliga och menar att på det hela taget har inställning blivit mer generös de senaste 15 åren.[49] Enligt undersökning instämmer allt färre i påståendet "Det finns för många utlänningar i Sverige". År 1993 var det 52 procent av svenska folket som instämde med påståendet, vilket år 2009 hade minskat till 36 procent. Svenska folket har även blivit mer positiva till nya familjemedlemmar från andra världsdelar. Andelen som instämmer i påståendet "Inte tycka om att få en invandrare från en annan del av världen ingift i familjen" har minskat från 25 procent till 12 procent mellan åren 1993 och 2009.[50]

Undersökningen år 2015 visade att 40% stödde förslaget att ta emot färre flykingar medan 37% var emot.[51]

Undersökningen år 2017 visade en mer negativ allmän inställning till flyktigar där 52% stödde förslaget ta emot färre flyktingar medan 24% var av motsatt uppfattning.[51]Bland vänster- och miljöpartister var 13% för förslaget, socialdemokrater 42%, moderater 64% och sverigedemokrater 96%. Enligt statsvetenskapsprofessor Henrik Ekengren Oscarsson innebär detta en ökad polarisering i politiken och att frågan blir viktigare för väljares partisympatier.[51]

SCB:s valundersökning

Enligt SCB:s valundersökning (2006) minskade andelen som tycker att "ta emot färre flyktingar i Sverige" är ett bra förslag från 44 till 36 procent mellan 2002 och 2006. Andelen väljare som tycker det är ett bra förslag eller mycket bra förslag är längre till höger än till vänster i politiken. Väljare som sympatiserar med Miljöpartiet och Vänsterpartiet instämmer minst i påståendet (14 procent respektive 20 procent) medan väljare som sympatiserar med Moderaterna och Sverigedemokraterna instämmer mest i påståendet (45 procent respektive 85 procent).[52]

Samma SCB-undersökning visar att 29 procent av väljarna vill se en ökad arbetskraftsinvandring (en förändring på +2 procentenheter sedan 2002).[53] Detta innebär emellertid inte att 61 procent inte vill se en sådan.

SIFO

På uppdrag av Riksdag & Departement genomförde SIFO 2009 en undersökning om hur svenska folket ställer sig till den invandring som varit de senaste 20 åren. På frågan "Hur ser du på invandringen till Sverige under de senaste 20 åren. Har den i huvudsak varit bra eller dålig för Sverige?" svarade 56 procent att den varit bra medan 30 procent svarade att den varit dålig. Hos politiska partierna ansåg 76 procent av vänsterpartiets sympatisörer att effekterna varit bra för Sverige, 14 procent ansåg att det varit dåligt. Motsvarande siffra hos Sverigedemokraternas sympatisörer var 93 procent på att det varit dåligt för Sverige medan 6 procent anser att det varit bra. Mellan de politiska blocken är det en liten skillnad. Hos Alliansens väljare anser 59 procent att invandringen varit bra. Motsvarande siffra för De rödgröna väljarna är 62 procent.[54]

Se även

Externa länkar

Myndigheter och Institutioner

Statistik och forskning

Referenser

Fotnoter

  1. ^ Regeringens webbplats, Migrations- och asylpolitik Arkiverad 11 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Utlänningslagen, 2005:76 Arkiverad 21 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Utlänningsförordningen, 2006:97 Arkiverad 21 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Migrationsverkets webbplats, avsnittet om EU och migration Arkiverad 25 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ SCB Befolkningsstatistik 2008 Arkiverad 24 november 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ SCB (2009). Befolkningsutveckling; födda, döda, in- och utvandring, gifta, skilda 1749 - 2007 Arkiverad 23 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Statistiska Centralbyrån.
  7. ^ SCB (2009). Befolkningsstatistik i sammandrag 1960 - 2008 Arkiverad 4 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Statistiska Centralbyrån.
  8. ^ ”Återutvandring efter tid i Sverige”. SCB. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningsframskrivningar/Befolkningsframskrivningar/14498/14505/Behallare-for-Press/Aterutvandring-efter-tid-i-Sverige/. Läst 16 september 2014. 
  9. ^ ”Utvandringen till Irak ökar”. SCB. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Utvandringen-till-Irak-okar/. Läst 17 september 2014. 
  10. ^ ”Beviljade uppehållstillstånd 1980-2009”. Migrationsverket, tillståndsstatistik. Arkiverad från originalet den 31 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100331070401/http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004203/tabs1.pdf. Läst 15 november 2010. 
  11. ^ Hatton, Timothy J. & Jeffrey Williamson (2004). Refugees, Asylum Seekers and Policy in Europe PDF. IZA Discussion Paper No. 1230, Bonn: The Institute for the Study of Labor (IZA).
  12. ^ ”Uppehållstillstånd och uppehållsrätt”. Migrationsverket. http://www.migrationsverket.se/index.jsp?swedish/statistik/tillstand.html. Läst 20 november 2009. 
  13. ^ ”Den svenska flyktingkvoten - Migrationsverket”. www.migrationsverket.se. http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Flyktingkvoten/Den-svenska-flyktingkvoten.html. Läst 21 juni 2016. 
  14. ^ [a b] ”Asylregler - Migrationsverket”. www.migrationsverket.se. http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Asylregler.html. Läst 21 juni 2016. 
  15. ^ [a b] ”Begränsad rätt till uppehållstillstånd i Sverige - Migrationsverket”. www.migrationsverket.se. Arkiverad från originalet den 20 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160620174548/http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nya-lagar-2016/Begransad-ratt-till-uppehallstillstand-i-Sverige.html. Läst 21 juni 2016. 
  16. ^ [a b] ”Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige”. https://data.riksdagen.se/fil/00A12406-C88D-49BD-9CFD-681EE19327E0. Läst 21 juni 2016. 
  17. ^ "Vi lättar på reglerna för arbetskraftsinvandringen" - Tobias Billström på DN Debatt
  18. ^ Toppel, Robert. ”Factor Proportions and Relative Wages: The Supply-Side Determinants of Wage Inequality” (på engelska). The Journal of Economic Perspectives. Journal of Economic Perspectives-Volume 11, Number 2-Spring 1997-pages. The Journal of Economic Perspectives © 1997 American Economic Association. sid. 62. http://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:HhQ5bKGm5RkJ:www.ux1.eiu.edu/~lsghent/topel.pdf+For+example,+labor+unions+commonly+advocate+stronger+immigration+(and+import)+controls+because+immigrants+are+thought+to+compete+in+the+labor+market+with+blue-collar+union+workers.+In+contrast,+owners+of+capital+will&hl=sv&gl=se&pid=bl&srcid=ADGEESj6RPiHDCmqw-RZ5R4U-Wh5QZMzvdxucdV8JQYg6z4EdE0Wk4vsyGqyhTtCqG0w1qx4FBIItjCgWvUoLIZQNMCaIsgJ_BgLG6uwkzWLPifQM1LT-6sBtEmR0WVBV7ryLziDt4Bl&sig=AHIEtbQn0ZwfUbtaXjv2zLOnx2DL0gOh1A. ”For example, labor unions commonly advocate stronger immigration (and import) controls because immigrants are thought to compete in the labor market with blue-collar union workers” 
  19. ^ LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE. ”Migration – invandring”. LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE, 2010-06-09. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100821112148/http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/6DBFDED64DC21409C12576EA002C12A8. ”1. För att stärka dessa mest utsatta på arbetsmarknaden bör arbetstagare som arbetar utan arbets- eller uppehållstillstånd avkriminaliseras. Det bör dessutom bli möjligt att utdöma ett skadestånd från arbetsgivaren. 2. Facket måste få möjlighet att påverka definitionen av arbetskraftsbrist och vara med och avgöra om en bristsituation verkligen föreligger. 3. Att arbetsgivare ensidigt får avgöra om det finns en arbetskraftsbrist är orimligt.” 
  20. ^ Göran Norén och Allan Åberg. [http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/0000/Globaliseringsdebatten_186a.pdf ”Globaliseringsdebatten – argument och positioner”]. Svenskt Näringsliv, maj 2002. sid. 6. http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/0000/Globaliseringsdebatten_186a.pdf. ”Svenskt Näringslivs position Svenskt Näringsliv står för en värld utan gränser. Det borde vara varje människas rätt att bosätta sig och söka sin utkomst i vilket land hon vill. Globaliseringens ökade rörlighet för varor, tjänster och kapital behöver nu kompletteras med ökad rörlighet för människor, även över nationsgränser. För att öka människors möjligheter att invandra till Sverige för att arbeta är det angeläget att förbättra systemen för validering av kunskaper förvärvade utomlands. Svenskt Näringsliv arbetar också för att det ska bli möjligt för personer från länder utanför EU att: • erhålla ett tidsmässigt obegränsat arbetstillstånd om de har ett arbetserbjudande eller anställningskontrakt med ett företag i Sverige • under en period om till exempel tre månader fritt kunna söka arbete i Sverige. • automatiskt få rätt till arbetstillstånd om de är medföljande till någon som fått arbetstillstånd i Sverige. • få ett permanent uppehållstillstånd om de arbetat i Sverige under 3–4 år.” 
  21. ^ ”Så ska Kristdemokraterna få fler röster från invandrare i nästa års riksdagsval”. Kristdemokraten. http://www.kristdemokraten.com/article.asp?Article_Id=28608. ”"Vi står för en generös invandringspolitik..” 
  22. ^ ”Hjärtefrågor”. Folkpartiet. http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/PersonalContent____23296.aspx. ”Försvaret av de mänskliga rättigheterna, ett generöst bistånd och en generös flyktingpolitik är fortfarande grundpelare i Folkpartiet” 
  23. ^ ”Riktlinjer 1997” (pdf). Socialdemokraterna. https://www.sap.se/upload/Kongresser/Framtidskongress%2097/riktlinjer_1997.pdf. ”Sverige ska ha en generös migrationspolitik” [död länk]
  24. ^ ”Liberal frihetsanalys”. Centerpartiet. http://www.centerpartiet.se/Documents/oppenhet/liberal_frihetsanalys.pdf. ”Vi vill ha en generös flyktingpolitik som utgår från individens behov” [död länk]
  25. ^ ”Debatt om flyktingpolitiken”. Vänsterpartiet. http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&catid=299:integration&id=492:till-debatt-om-flyktingpolitiken-&Itemid=246. ”Flyktingpolitiken hårdnar år för år, trots att alla partier säger sig stå för en generös flyktingpolitik. Men ord och handling måste följas åt” 
  26. ^ ”En mer generös flyktingpolitik”. Miljöpartiet. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100828230048/http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=52777. ”Vi vill ha en generös invandringspolitik” 
  27. ^ ”Ett slutet Sverige vore slutet för Sverige”. Moderaterna. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524205403/http://www.moderat.se/web/Debattartikel_6.aspx. ”Alliansens politik har visat att det är möjligt att förena arbetsfokus och utvecklingsmöjligheter med en generös invandringspolitik” 
  28. ^ ”Fler får stanna med rödgrön flyktingpolitik”. Riksdag & Departement. Arkiverad från originalet den 20 januari 2014. https://archive.is/20140120060714/http://web.archive.org/web/20100822104238/www.rod.se/politikomraden/migration_och_integration/Fler-far-stanna-med-rodgron-flyktingpolitik/. Läst 20 november 2009. 
  29. ^ ”Ja till arbetskraftsinvandring, nej till regeringens och mp:s förslag”. Vänsterpartiet. http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&catid=299:integration&id=1562:ja-till-arbetskraftsinvandring--nej-till-regeringens-och-mps-fag-&Itemid=246. Läst 20 november 2009. 
  30. ^ ”Centerpartiet, Flyktingar”. Arkiverad från originalet den 19 januari 2014. https://archive.is/20140119213516/http://web.archive.org/web/20090605201654/www.centerpartiet.se/Var-politik/Politik-A-O/Oppenhet-integration-och-diskriminering/Flyktingar/. Läst 3 januari 2010. 
  31. ^ ”Centerpartiet, anhöriginvandring”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090605051314/http://www.centerpartiet.se/Var-politik/Politik-A-O/Oppenhet-integration-och-diskriminering/Anhoriginvandring/. Läst 3 januari 2010. 
  32. ^ ”Centerpartiet, arbetskraftsinvandring”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090605020742/http://www.centerpartiet.se/Var-politik/Politik-A-O/Oppenhet-integration-och-diskriminering/Arbetskraftsinvandring/. Läst 3 januari 2010. 
  33. ^ ”Folkpartiet, integration”. http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/ImportantArea____20410.aspx. Läst 3 januari 2010. 
  34. ^ ”Kristdemokraterna, Integration”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524205403/http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Politikomraden/Integration.aspx. Läst 3 januari 2010. 
  35. ^ ”Invandring- och flyktingpolitik”. Arkiverad från originalet den 22 november 2009. https://www.webcitation.org/5lSvoA9kV?url=http://mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=12308. Läst 22 november 2009. ”Alla människor skall ha rätt att leva och bo var de vill. Vi vill därför på sikt införa en helt fri in - och utvandring ur Sverige och övriga Europa” 
  36. ^ ”Miljöpartiets partiprogram, Grön ideologi – ett krav på handling” (pdf). sid. 23,33,. http://www.mp.se/files/82000-82099/file_82014.pdf. ”Vi anser därför att uppehållstillstånd automatiskt bör ges efter tolv månader”   PDF
  37. ^ Motion 2009/10:Ju384 Stockholmsprogrammet - av Bodil Ceballos m.fl. (mp)
  38. ^ Moderaterna (2009). Vårt handlingsprogram Arkiverad 4 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine..
  39. ^ Socialdemokraterna (2008). Partiprogram för Socialdemokraterna Arkiverad 27 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Antaget vid partikongressen 2001.
  40. ^ ”Sverigedemokraterna och invandringen”. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/invandring/. 
  41. ^ ”Sverigedemokraterna - Invandringspolitiskt program” (pdf). 17 maj 2007. Arkiverad från originalet den 19 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110719165020/http://www.sverigedemokraterna.se/files/2011/06/Sverigedemokraterna-Invandringspolitiskt-program-2007.pdf. Läst 7 januari 2012. 
  42. ^ Vänsterpartiet (2008). Partiprogram[död länk]. Reviderat av Vänsterpartiets 37:e kongress 2008.
  43. ^ ”Rekordfå svenskar positiva till mångfald: "Mörka siffror"”. Svenska Dagbladet. 22 oktober 2016. https://www.svd.se/rekordfa-svenskar-positiva-till-kulturell-mangfald-morka-siffror. 
  44. ^ Mångfaldsbarometern 2016 (pdf)
  45. ^ [a b] Mångfaldsbarometern 2016. Högskolan i Gävle. 2016. sid. 61. https://www.hig.se/download/18.62385c32157b0d73e1d2578e/1476908317545/H%C3%B6gskolan+i+G%C3%A4vle_M%C3%A5ngfaldsbarometern+2016.pdf. Läst 4 september 2017 
  46. ^ Mångfaldsbarometern 2016. Högskolan i Gävle. 2016. sid. 5. https://www.hig.se/download/18.62385c32157b0d73e1d2578e/1476908317545/H%C3%B6gskolan+i+G%C3%A4vle_M%C3%A5ngfaldsbarometern+2016.pdf. Läst 4 september 2017 
  47. ^ http://www.dn.se/debatt/svenskarna-blir-alltmer-positiva-till-invandrare
  48. ^ ”Swedish trends 1986-2010”. SOM-institutet. http://www.som.gu.se/digitalAssets/1311/1311402_svenska-trender-1986-2009.pdf. 
  49. ^ ”Svenskar mer generösa mot invandare”. SOM-institutet. http://www.samfak.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter_detalj/svenskar-mer-generosa-mot-invandrare.cid816843. Läst 28 juli 2010. 
  50. ^ ”Svenskarna blir alltmer positiva till invandrare”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/svenskarna-blir-alltmer-positiva-till-invandrare. Läst 28 juli 2010. 
  51. ^ [a b c] ”Fler vill ta emot färre flyktingar”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2017-04-25/fler-vill-ta-emot-farre-flyktingar. Läst 31 augusti 2017. 
  52. ^ Allmänna valen 2006
  53. ^ SCB (2007). Allmänna valen 2006, Del 4 PDF. Statistiska centralbyrån. Sid. 257, Tabell 20. ISBN 978-91-618-1411-4
  54. ^ ”Majoritet anser att invandringen varit av godo”. Riksdag & Departement. Arkiverad från originalet den 20 januari 2014. https://archive.is/20140120060632/http://web.archive.org/web/20091229105448/www.rod.se/politikomraden/migration_och_integration/Majoritet-anser-att-invandringen-varit-av-godo/. Läst 28 juli 2010. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sveriges_invandringspolitik&oldid=42238404”