Hoppa till innehållet

Luftförsvarssektor

Från Wikipedia

Luftförsvarssektor och senare Flygkommando var tidigare en del av Sveriges militärterritoriella indelning och benämning på myndighet för regional ledning av flygvapnets förband inom ett tilldelat område av svenskt luftförsvarssektor. Ett flygkommando var underställt en militärbefälhavare och var verksamt under såväl krigs- som fredsförhållanden. Chefen för respektive flygkommando ansvarade även för krigsplanläggning samt mobilisering.

1942 kom Sverige att delas in i fem stycken flygbasområden, vilka blev ansvariga för krigsbaser, förråd. 1948 blev de tillförda ansvaret för luftbevakningen. Dessa ombildades 1957 till luftförsvarssektorer och 1981 till storsektor. 1994 reducerades antalet sektorer till tre stycken vilka samtidigt fick benämningen flygkommando. Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades de tre regionala kommandona och ersattes av ett centralt kommando ingåendes i Operativa insatsledningen. Sedan 2007 benämns kommandot Flygvapnets taktiska stab och är en del av Insatsledningen (INS).

Flygbasområde 1942–1957

[redigera | redigera wikitext]
Beteckning Flygbasområde Stabsort Aktivt Kommentar
Flybo ÖN Övre Norrlands flygbasområde Luleå 1942-10-01–1957-09-30
Flybo N Norra flygbasområdet Östersund 1942-10-01–1957-09-30
Flybo O Östra flygbasområdet Stockholm 1942-10-01–1957-09-30
Flybo V Västra flygbasområdet Göteborg 1942-10-01–1957-09-30
Flybo S Södra flygbasområdet Ängelholm 1942-10-01–1957-09-30

Luftförsvarscentral 1957–1981

[redigera | redigera wikitext]

År 1957 avvecklades flygbasområdena och ersattes av luftförsvarssektor räknat till 11 stycken i antal. Varje luftförsvarssektor hade en luftförsvarscentral (LFC), vilket hade det övergripande ansvaret för luftförsvaret inom sektorn. Luftförsvarscentralernas FAR-kod (FAR = Fasta Anropskoder för Rapportering inom luftförsvaret) var ett tvåstavigt ord som var ett djurnamn i bestämd form.

Sektor Luftförsvarscentral Ort Tillhörighet Aktivt Kommentar
S1 LFC Staren
LFC Kobran
Tormestorp
Hästveda
Skånska flygflottiljen 1957-10-01–1981-06-30
S2 LFC Vargen Torskors Kalmar flygflottilj
Blekinge flygflottilj
1957-10-01–1978-??-??
1978-??-??–1981-06-30
W2 LFC Svalan Mölndal Göta flygflottilj
Skaraborgs flygflottilj
1957-10-01–1969-06-30
1969-07-01–1981-06-30
O1 LFC Höken Svärtinge Bråvalla flygflottilj 1957-10-01–1981-06-30
G1 LFC Tigern Tingstäde Bråvalla flygflottilj 1957-10-01–1965-??-?? Uppgick 1965 i sektor O1
O2 LFC Falken Tullinge Södertörns flygflottilj 1957-10-01–1965-??-?? Uppgick 1965 i sektor O5
O3 LFC Räven Uppsala Upplands flygflottilj 1957-10-01–1965-??-?? Uppgick 1965 i sektor O5
O5 LFC Puman Bålsta Svea flygkår
Västmanlands flygflottilj
1965-??-??–1973-06-30
1973-07-01–1981-06-30
W5 LFC Måsen Örebro Västmanlands flygflottilj 1957-10-01–1971-??-?? Uppgick 1971 i sektor O5
N3 LFC Humlan Frösön Jämtlands flygflottilj 1957-10-01–1981-06-30
ÖN1 LFC Örnen Umeå Norrbottens flygflottilj 1957-10-01–1965-??-?? Uppgick 1965 i sektor ÖN3
ÖN3 LFC Illern Boden Norrbottens flygflottilj 1957-10-01–1981-06-30

Storsektor 1981–1993

[redigera | redigera wikitext]

I samband med införandet av STRIL 60 och anpassade system som Saab 35 Draken och Robotsystem 68 Bloodhound minskades luftförsvarssektorerna till fyra sektorer, vilka fick benämningen storsektor.

Beteckning Storsektor Stabsort Aktivt Kommentar
F 10/Se S Sektor Syd Ängelholm 1981-07-01–1993-06-30 Bildat 1981 genom tidigare sektorer S1, S2 och W2
F 16/Se M Sektor Mitt Uppsala 1981-07-01–1993-06-30 Bildat 1981 genom tidigare sektorer O1 och O5
F 4/Se NN Sektor Nedre Norrland Östersund 1981-07-01–1993-06-30 Bildat 1981 genom tidigare sektor N3
F 21/Se ÖN Sektor Övre Norrland Luleå 1981-07-01–1993-06-30 Bildat 1981 genom tidigare sektor ÖN3

Flygkommando 1993–2000

[redigera | redigera wikitext]

I samband med försvarsbeslutet 1992 beslutades att de fyra luftförsvarssektorförbanden skulle avvecklas och omorganiseras till vanliga flygflottiljer. Ansvaret skulle istället ersättas av tre stycken nyinrättade flygkommandon. Den 1 juli 1993 bildades regionala ledningsorganisationer. Organisationen bestod av tre stycken flygtaktiska kommandon, vilka under en övergångsperiod ingick i flottiljerna innan de blev självständiga enheter den 1 juli 1994. Mellan åren 1993 och 1995 överfördes även uppgifter från Första flygeskadern (E 1) till de tre Flygkommandona. Detta på grund av att försvarsbeslutet även omfattade en avveckling av Första flygeskadern.[1]

Beteckning Flygkommando Stabsort Aktivt Kommentar
FK N Norra flygkommandot Luleå garnison 1994-07-01–2000-06-30 Avskildes 1994 från F 21/FK N
FK M Mellersta flygkommandot Uppsala garnison 1994-07-01–2000-06-30 Avskildes 1994 från F 16/FK M
FK S Södra flygkommandot Ängelholms garnison 1994-07-01–2000-06-30 Avskildes 1994 från F 10/FK S

Flygkommando 2000–2007

[redigera | redigera wikitext]

Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades de tre regionala kommandona och ersattes av ett centralt kommando ingående i Operativa insatsledningen (OPIL).

Beteckning Flygkommando Stabsort Aktivt Kommentar
FTK Flygtaktiska kommandot Uppsala garnison 2000-07-01–2007-03-31

Flygstab 2007–

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2007 benämns kommandot Flygvapnets taktiska stab och är en del av Insatsledningen (INS).

Beteckning Flygstab Stabsort Aktivt Kommentar
FTS Flygvapnets taktiska stab Stockholms garnison 2007-04-01–
  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. sid. 15,18,19. ISBN 91-971584-8-8 
  1. ^ Riksdagen.se Regeringens proposition 1991/92:102 Läst 29 september 2010

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]