Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/Mars

Turism i Sverige

Skall Kategori:Turism i Sverige ha kategorier efter landskap eller län? J 1982 7 februari 2011 kl. 19.06 (CET)

Efter landskap tycker jag vore naturligt, semestrar man så säger man nog oftast att man t.ex skall semestra i Skåne, på Gotland osv, med avseende på landskapet. Jag tror inte man tänker så mycket på vilket län man semestrar i. Och den mesta turistreklamen är väl mer relaterad till de traditionella landskapen än till länen? Så uppfattar jag det i alla fall. Höstblomma 7 februari 2011 kl. 19.49 (CET)

Jag håller med - landskap känns naturligast i sammanhanget (bara man inte säger att man ska till Norrland på semester). För övrigt är är Skåne numera såväl ett landskap som ett län, liksom Dalarna. --Vinterfrid 7 februari 2011 kl. 19.55 (CET)

Och Gotland... ;) Plrk 7 februari 2011 kl. 23.19 (CET)

Visst, men Gotland har ju alltid varit både och. Det var därför jag skrev numera om Skåne och Dalarna - för några år sedan användes som bekant Malmöhus, Kristianstads respektive Kopparbergs län som benämning. --Vinterfrid 8 februari 2011 kl. 01.12 (CET)

Det skall vara efter landskap. Det är så sevärdhetsböcker och turistguider brukar ordnas. Sedan finns det problem med landskap som består av flera län och kommunerna samordnat sin turistinformation länsvis på Internet. Exempel på detta är Västmanland, som delas mellan Västmanlands län och Örebro län, liksom Småland, som består av Jönköpings län, Kronobergs län och Kalmar län.--Historiker 7 februari 2011 kl. 23.22 (CET)

Jag kanske är lite stockholmscentrerad, men jag känner inte riktigt "nu ska jag till Sörmland" när jag promererar över Västerbron, och att man skulle dela in sevärdheter på den här sidan fjärden i "Sevärdheter i Uppland" och de där på andra sidan i "Sevärdheter i Södermanland" känns lite fånigt faktiskt. Jag tycker att det känns mycket naturligare att ha allt samlat i "Turism i Stockholms län". Jag tror faktiskt inte att folk tänker "Nu när jag är vid Stockholms slott turistar jag i Uppland, för en halvtimme sen när jag åkte Katarinahissen så turistade jag i Sörmland". Tror många turister inte ens vet om de är i Uppland eller Sörmland, men de vet i vilket län de är. Eftersom vi går efter län när det gäller allt annat så tycker jag att vi kan göra det med turism också. / Elinnea 8 februari 2011 kl. 11.48 (CET)

Är det inte mer logiskt att lägga en sådan sak i "Turism i Stockholm(s kommun)"? Sedan kan den kategorin ligga både i Uppland och Sörmland? -- Lavallen 8 februari 2011 kl. 11.51 (CET)

Elinneas påpekande om Stockhom är givetvis korrekt och gäller även om Göteborg, men det är snarast undantag. Om vi skall följa POMMF i fråga om detta torde landskap vara det naturliga. Personligen kan jag inte se något problem med en dubbel kategorisering. Det tillämpas i en del andra fall, om jag inte missminner mig. Fernbom2 8 februari 2011 kl. 11.58 (CET)

Generellt anser jag att storstadsområden har en egen "definition" vad avser t.ex. turism. Där är det mer en region man avser (framför allt kanske om Stockholm); ska man besöka Stockholm kan det ju vara allt från Råsunda till Södertörn, lika väl som Gamla Stan. Personligen brukar jag då jag promenerar längs Västerlånggatan hålla utkik efter skylten med landskapgränsen så jag vet var jag befinner mig! --Vinterfrid 8 februari 2011 kl. 18.35 (CET)

Bor också i Stockholm och landskapen används sällan av turister här, skulle jag tro (men jag tror å andra sidan inte heller att någon turist tänker att de ska turista i Stockholms län; de tänker nog bara att de ska turista i Stockholm). Eftersom det för större delen av landet dock brukar användas landskap tycker jag det känns mer naturligt (men jag kan vara biased; jag är fågelskådare, och på Dagens Fågel delas allt in efter landskap, varför jag kanske tycker den indelningen är naturligare än de flesta tycker). Calandrella 8 februari 2011 kl. 18.32 (CET)

Lavallens förslag verkar vettigt. Inför en särskild kategori för "Turism i Stockholm" (och på motsvarande sätt för Göteborg)./Annika 8 februari 2011 kl. 18.52 (CET)

I turistböcker brukar Stockholm och Göteborg föräras egna kapitel och i övrigt är det landskapen som gäller. Se exempelvis Värt att se i Sverige.--Historiker 8 februari 2011 kl. 19.45 (CET)

Fast många som turistar i Stockholms län lämnar ju Stockholms kommun och åker ut i skärgården (t.ex till Vaxholms, Österåkers, Haninge, Värmdö kommuner t.ex) eller åker till Drottningholm i Ekerö kommun. Därför tycker jag att det är bättre att skriva Stockholms län än Stockholms kommun. Jag tror ingen tror att de är i Stockholm när de är i Vaxholm, t.ex, det är ju två olika städer, två olika kommuner som ligger i samma län. Att lägga t.ex Vaxholms fästning i "Turism i Stockholm" vore helt galet, eftersom fästningen faktiskt inte ligger i Stockholm, och sen därmed lägga den i både Uppland och Sörmland vore ännu vansinnigare. Det blir ju totalrörigt. / Elinnea 8 februari 2011 kl. 20.00 (CET)

Efter att ha läst argumenten så håller jag med Elinnea och därför tycker jag att det bör delas in i län och inte landskap. Då slipper vi det här problemet med Stockholm. Dessutom brukar det vara lättare att få fram i vilket län en plats ligger i än i vilket landskap--Bruno Rosta 8 februari 2011 kl. 20.10 (CET)

Stockholm och Göteborg är specialfall då dessa städer i praktiken inte brukar räknas till något landskap alls. De föreslagna kategorierna för dessa städer kan därför läggas direkt under "Turism i Sverige" och inte under "Turism i Sverige efter landskap". Därigenom slipper man det av Elinnea nämnda problemet./Annika 8 februari 2011 kl. 20.40 (CET)

Bra förslag - jag hade (nästan) inte kunnat sammanfatta det bättre själv (även om jag försökte framföra det i min tidigare komentar). --Vinterfrid 8 februari 2011 kl. 20.44 (CET)

Ja, men så stora städer som Stockholm och Göteborg kan ha egna kategorier för sin turism. J 1982 9 februari 2011 kl. 09.12 (CET)

En anknytande faktafråga

Men som anknyter till disken ovan. - Är Skåne och Skåne län geografiskt exakt överenstämmande? (Att Dalarna och Dalarnas län inte är det, det vet jag, inte heller Småland med de tre län som listas ovan.) Och finns det andra sådana överenstämmelser utöver Blekinge och Gotland? -- Lavallen 8 februari 2011 kl. 10.34 (CET)

Nej, Östra Karup ligger i landskapet Halland men tillhör Skåne län./Annika 8 februari 2011 kl. 10.40 (CET)

Hallands län var i princip sammanfallande med landskapet fram till den stora kommunreformen på 1970-talet, men fick då avstå från redan nämnda socken i söder och från Lindome i norr. Samtidigt tillfördes fem småländska och fem västgötska socknar. Fernbom2 8 februari 2011 kl. 11.58 (CET)

Det finns flera exempel på att landskap och län inte sammanfaller. Det gäller även Småland, där jag ovan nämnde tre län, men delar av Småland tillhör Hallands län och Östergötlands län. Ett annat exempel är Härjedalen, som ingår i Jämtlands län, men till landskapet räknas även delar av Idre och Älvdalens församlingar i Dalarnas län.--Historiker 8 februari 2011 kl. 19.45 (CET)

Det finns redan "Turism i Sverige efter landskap" och "Turism i Sverige efter län". Låt oss använda båda, så borde alla bli nöjda! Fernbom2 9 februari 2011 kl. 09.19 (CET)

Hur skall det gå till? J 1982 13 februari 2011 kl. 18.43 (CET)

Helt enkelt genom dubbelkategorisering. Sådant som gäller Femsjö socken bör ligga både under Hallands län och under Småland, sådant som gäller Älvsered samma län och Västergötland. Detta gäller givetvis inte endast gränsområden. Fernbom2 15 februari 2011 kl. 16.42 (CET)

Översättning av geografiska namn

I samband med diskussion:Greklands regioner hittade jag EU:s publikationshandboks förteckning över NUTS-regioners namn på svenska. Skulle den vara användbar vid val av artikelnamn? Svwp har visserligen i princip aldrig artiklar om NUTS-regioner i sig, men när de sammanfaller med administrativa enheter finns ofta artiklar, som ibland verkar ha fått namn som översatts lite på en höft. Många översättningar på listan känns bekanta, men kanske inte precis alla, så jag skulle gärna vilja veta om andra tycker att listan i sig kan användas som argument för att flytta artiklar. //Essin 9 februari 2011 kl. 01.29 (CET)

Diskussion flyttad till kan kan fortsätta på Wikipediadiskussion:Namngivning av geografiska artiklar#EU NUTS-regioners namn på svenska. --MagnusA 15 februari 2011 kl. 10.14 (CET)

Självstyrande politiska enheter i Norden

Självstyrande politiska enheter i Norden har omkategoriserats från "i" till "på". Har något beslut tagits? Var. Även Island har ändrats på vissa ställen, fast det är en självständig stat. J 1982 14 februari 2011 kl. 01.18 (CET)

Diskussionen flyttad till och kan fortsätta på Wikipediadiskussion:Kategorier#Fortsättning 2 av i/på-diskussion.--MagnusA 15 februari 2011 kl. 10.22 (CET)

Bistånd, nätaktivism och digital demokratisering - mejla idéer

Det svenske utenriksdepartementet etterlyser ideer, den som har gode forslag som kan bidra til demokratisering:

Biståndsminister Gunilla Carlsson bjuder in dig som har idéer om hur informations- och kommunikationsteknologiska lösningar kan användas i frihetens tjänst till samtal om hur Sveriges och EU:s bistånd kan anpassas till dagens verklighet.

Wikipedia har jo en stadig økende rolle innen folkeopplysning og det er jo en klar forutsetning for demokrati at man har tilgang til informasjon, det sier sitt at følsomme deler av Wikipedia er blokkert i Kina. Et godt utganspunkt kan være denne tabellen, mens f.eks arabisk har over 500 millioner som bruker språket så har de få artikler på Wikipedia. Fristen er 24. februar, så det er ikke mange dager for å komme med forslag, jeg tillater meg å komme med noen raske ideer her:

• Skolere innvandrere i Sverige for å bidra med artikler på språk de behersker.
• Få UD til å ta kontakt med lokale Wikipediamiljø for å få informasjon om hva de kan gjøre for å bidra til vekst i språkversjoner, hva kan f.eks den svenske ambassaden i Damaskus gjøre for å få flere artikler på arabiskspråklig Wikipedia.
• Konkurranser land mot land - bidragsytere i Sverige skriver om f.eks Madagaskar mens bidragsytere på Madagaskar/gassisk skriver om Sverige, oppmuntres av passende premier fra UD/SIDA.

Dette virker som en svært interessant mulighet, håper vi får til noe tilsvarende med norsk UD. mvh - Ulflarsen 13 februari 2011 kl. 21.01 (CET)

Arabiska, persiska med flera språk av Wikipedia borde man kunde stödja genom att mobilisera invandrare som redan finns i Sverige, alldeles utan att blanda in UD. Jag höll för några år sedan ett oavlönat föredrag om Wikipedia för språklärare i Linköpings kommun, just i denna förhoppning, men deras ointresse för saken var kompakt. I efterhand betraktat, var mitt föredrag där bara bortkastad tid. Om jag hade fakturerat, så hade jag åtminstone fått ersättning för tiden jag lade ner. Men min förhoppning var att värva medarbetare, som skulle lägga ner många fler timmar på Wikipedia än ett enkelt föredragsarvode är värt. Med ett ton av sådana cynismer i bagaget, undrar jag vad UD har att komma med. Att de skulle anstränga sig med innehåll och kontakter, inbillar jag mig inte för en stund. Det förslag jag kan ge är att UD borde donera till en startplåt (förslagsvis 1 MSEK) till varje nyetablerat WMF-chapter i länder utanför EU. Finns det sådana pengar? --LA2 16 februari 2011 kl. 00.47 (CET)

Det var överraskande. Jag hoppas att urvalet lärare inte var representativt. Men det är väl väldigt få lärare överhuvudtaget som använder Wikipedia på det sättet och det finns ingen orsak att tro att språklärarna har större pionjäranda än andra.

Att satsa pengar är inte alldeles lätt. I de länder som utgör målgrupp för projektet är korruption utbredd och erfarenheten av att driva föreningar är inte stor. En stor summa pengar som morot, utan kontroll och krav på motprestationer rinner lätt ut i sanden. Jag tror mera på att ge pengar först efter att man etablerat sammarbete, till begränsade projekt med realistisk och välgenomtänkt handlingsplan och budget.

Men detta påminner om något jag läst om i Wikipedia-sammanhang: att Internet i tredje världen kostar orimligt mycket. En operatör där lyckas sällan ingå peering-avtal, utan måste betala för sin förbindelse och för trafiken. På grund av dåliga lokala förbindelser tar trafik mellan grannländerna dessutom i regel omvägen via ett industriland.

^ Peering-avtal är avtal om förbindelse mellan jämbördiga parter, som i regel vardera står för sina egna kostnader och delar på kostnaden för knutpunkten.

Här behövs en kritisk massa av lokalt tillhandahållet material. Då andelen dyr utlandstrafik minskar sjunker kostnaderna och med lägre priser ökar antalet användare och därmed också förmågan att tillhandahålla material lokalt. Det lokala materialet kan också vara attraktivt för användare i industriländerna, varvid möjligheten att förhandla fram peering-avtal ökar. Infrastrukturprojekt finansierade genom utvecklingsbistånd kunde ha stor betydelse, förutsatt att man beaktar de problem som hindrat infrastrukturen från att uppstå spontant.

Men arbete inom (invandrar)språkundervisningen är något jag kan tro på, förutsatt att man hittar lärare som tror på det. I första hand kanske man kan satsa på att översätta artiklar till det egna modersmålet, inom lämpliga fackområden, för att utveckla ordförrådet och vänja sig vid att producera denna typ av text.

Studerande med till exempel arabiska eller kinesiska som främmande språk kunde å sin sida skriva om fenomen dels i Arabien och Kina, dels i Sverige, det förra som del av studiet av kulturen kring språket, det senare för att lära sig berätta om sin egen kultur på språket ifråga. Men jag antar att intresse för detta var vad LA2 upplevde att saknades.

--LPfi 16 februari 2011 kl. 10.48 (CET)

Til LA2: Jeg har gjort samme erfaringer som deg, dvs jeg har forsøkt å engasjere innvandrere, null respons så langt. Jeg gir imidlertid ikke opp for det, jeg tror at om en kan vise hvorfor dette er viktig og ha en avsender som gir tyngde, så kan noe skje. Du og jeg har sannsynligvis ingen autoritet, men om Gunilla Carlsson og Carl Bildt går ut og sier at dette er viktig, bli med på kunnskapsdugnaden, da kan vi nå gjennom til flere. I et blogginnlegg peker også Carlsson helt korrekt på at; "Samtidigt är det digitala glappet fortfarande stort mellan rika och fattiga delar av världen." Når det gjelder beløp, i samme blogg står at "I år satsar alliansregeringen 150 miljoner kronor på särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet i en särskild biståndssatsning.", dette er igjen en brøkdel av Sveriges totale bistand på 35 milliarder. Om vi klarer å nå rett personer og sannsynliggjøre at vi har gode prosjekter, med høy avkastning, så tror jeg ikke penger er noe problem.

Til LPfi: Jeg er også skeptisk til store penger raskt, hva som har bygget de store språkutgavene av Wikipedia er jo massiv dugnadsinnsats. Så nei til betaling for skriving av artikler, men ja til små og enkle tiltak for å støtte språkversjoner av Wikipedia som er små. Arabisk har f.eks like mange artikler som dansk, men mens det er rundt 6 millioner som bruker dansk så er det rundt 280 millioner som bruker arabisk. Går vi til bengali er det enda verre, 230 millioner brukere har rundt 22 tusen artikler.

Så hva gjør UD/SIDA med det for å støtte demokrati?: De kan f.eks invitere lokale bidragsytere til møter på ambassadene i Damaskus, Kairo og Dhaka for å diskutere Wikipedia. Dels vil de være en klar oppmuntring, det kan gi presseomtale som kan gi ytterligere tilstrømning av bidragsytere og ambassaden/SIDA kan eventuelt bidra med små summer for å dekke f.eks arrangementer som kurs som de lokale Wikipedia-entusiastene ikke har egne midler til, eller små bidrag til å kjøpe tid på nettkafeer som muliggjør arbeide med artikler.

Hva som kan fungere er vanskelig å vite i dag, det viktigste er at etter min mening har vi felles interesse med UD/SIDA i dette - de ønsker å bidra til å spre demokrati og fjerne det digitale gapet mellom U-land og I-land, det sammenfaller godt med vår visjon om fri kunnskap, til alle i hele verden, på alle verdens språk. mvh - Ulflarsen 16 februari 2011 kl. 16.40 (CET)

Veckans tävling: Önskelistor

Det är nu dags för den andra upplagan av tävlingen "Önskelistor". Den första avgjordes vecka 33 2010 och tävlingen fick då femton deltagare, med Historiker som segrare.

Den andra upplagan har, precis som tidigare, extrapoängsartiklar. Det nya är att man får 2000 extra bonuspoäng för dem, istället för 1000. En annan ny sak är att röda länkar i Önskade artiklar också räknas. Se dock till att artiklarna inte redan finns under något annat namn.

Det kommer att bli rosetter till de tre första, samt för över 12 000 poäng (tror jag). Välkommen att delta! - (d) Green Yoshi (b) 14 februari 2011 kl. 11.02 (CET)

Vi är inne på den tredje dagen och än så länge har vi bara tre deltagare! Det hade varit roligt om fler ville vara med, eftersom det finns så många artiklar som behöver skapas. Allting är helt öppet och de som redan är med har inga skyhöga poängsummor. Välkommen! - (d) Green Yoshi (b) 16 februari 2011 kl. 10.03 (CET)

Var finns de aktiva inom litteratur?

Jag undrar var jag kan hitta de aktiva inom litteratur. Jag har inte lyckats hitta användare som är flitiga på den portalen. Jag undrar också hur jag hittar aktuella diskussioner och händelser gällande den portalen. Någon som kan guida mig rätt? Hur hittar jag "där det händer"? Vänliga hälsningar B.Odins 14 februari 2011 kl. 20.22 (CET)

Aktiviteten är väl kanske inte så stor, och det händer inte så mycket, men på Wikipedia:Projekt litteratur och dess dotterprojekt finns en del. / Elinnea 15 februari 2011 kl. 09.13 (CET)

Jag kan också känna mig lite ensam inom litteraturämnet ibland (framför allt inom mitt ganska smala intresseområde), så det är bara roligt när fler kommer dit. Just nu har jag lite annat att göra. När jag är klar med det, tänkte jag fortsätta inom litteratursfären.//Hannibal 15 februari 2011 kl. 09.49 (CET)

Tack för svar båda två. Jag spanar på projekt litteratur nu. B.Odins 16 februari 2011 kl. 18.47 (CET)

Videoklipp från MIT

Artikeln en:Newton's laws of motion har fått nya illustrationer i form av videoklipp från den anrika tekniska högskolan Massachusetts Institute of Technology. MIT lägger nämligen ut kursmaterial och föreläsningar fritt på nätet inom projektet en:MIT OpenCourseWare. Därifrån har en grupp amerikaner klippt ut några kortare avsnitt som lämpar sig för illustration av Wikipedias artiklar. Några av klippen kanske också är användbara i svenska Wikipedia? Eller har vi några svenskspråkiga föreläsare som frilicensierar video? Nu har det uppstått frågetecken kring MIT:s licens, är klippen NC (non-commercial use only) eller inte? Det är en detalj i sammanhanget, som inte förändrar principen. Artikeln om Newtons lagar blir ett viktigt exempel att referera till. Vad är bra? Vad är dåligt? Kan vi hitta på något bättre? --LA2 11 februari 2011 kl. 10.45 (CET)

Varje dag en världsrevy

Ombrytning, stereotypisering och tryckning (utdrag ur Varje dag en världsrevy)

"20.000 sjöngo unisont", inlagd i artikeln Allsång

Nyligen öppnade Filmarkivet på webben med 300 äldre svenska filmer. Den 14 minuter långa filmen Varje dag en världsrevy från 1937 berättar om hur en dagstidning produceras. Enstaka klipp ur den filmen skulle kunna illustrera artiklar om sättmaskin, ombrytning, AB Aerotransport och allsång. Givetvis måste vi säkerställa att rättigheterna fungerar, men det tror jag är lösbart. Filmarkivet skriver om rättigheter och de verkar ju ha koll på läget. Men vem kan tanka ner den strömmande Flash-filmen och klippa ut rätt avsnitt? Blir resultatet bättre om vi kontaktar arkivet för att få en egen kopia av hela filmen? --LA2 11 februari 2011 kl. 17.50 (CET)

Det vore absolut en intressant utveckling om mer videomaterial blev tillgängligt i våra artiklar. Jag skulle även vilja slå ett slag, kanske lite offtopic, för att spela in artiklar så att man kan lysna till dem, som på engelska Wikipedia. Kanske man kan skapa ett projekt för att på olika sätt visualisera eller göra Wikipedia mer "rörligt"? Det kunde ju innefatta både ljud, videor och inspelningar av artiklar. Rimligtvis börjar allt fler filmer och ljud bli fria från upphovsrätt, i takt med att tiden går. Tanzania 11 februari 2011 kl. 17.55 (CET)

Det är ganka lätt att få ner klippen med helt OK kvalité. Klippet jag drog ner är en mp4 med AVC (h.264), 25 fps, 704x576px och konstant bit-rate på 819 kbps. Dock ser det ut som att Varje dag en världsrevy fortfarande är skyddad. Sertıon 11 februari 2011 kl. 18.19 (CET)

Att ladda ner var enklare än jag trodde. En användbar URL till en MP4 ligger i webbsidans källkod. Men varför är filmen skyddad? Den är från 1937 och ingen regissör är namngiven. --LA2 11 februari 2011 kl. 19.43 (CET)

Måste de vara namngivna? I så fall missförstod jag. Gjorde en snabb koll på de som stod som medverkande och de flesta hade gjort filmer så sent som på 1960-talet. Sertıon 11 februari 2011 kl. 20.09 (CET)

"Rättigheter: SVT" står det. Det skulle jag tolka som att det är fritt... -- Lavallen 11 februari 2011 kl. 20.17 (CET)

Det var Artikel 2: 2 som stökade till det för mig. Sertıon 11 februari 2011 kl. 20.40 (CET)

Nu är Varje dag en världsrevy uppe på commons (dock med ett mindre lyckat namn). Kommer någon på att det inte var OK så får den anmälas för radering. Sertıon 11 februari 2011 kl. 21.09 (CET)

Vi får fundera ut hur vi bör göra med namngivning, kategorier och hänvisningar, så att man hittar mellan huvudfilmen och olika urklipp som vi kan vilja göra. Det vore också fint om Filmarkivet kunde länka till Commons. Jag har träffat personalen vid ett tidigare tillfälle och det är trevligt folk. --LA2 11 februari 2011 kl. 21.14 (CET)

Vad är bakgrundsmusiken? Jag utgår från att vi inte kan identifiera orkestern, men titeln och kompositören? --LA2 11 februari 2011 kl. 22.16 (CET)

Bakgrundssången är Tre trallande jäntor.--FBQ 12 februari 2011 kl. 08.41 (CET)

Aha, det var viss bara under den sista filmsnutten från Skansen.--FBQ 12 februari 2011 kl. 08.44 (CET)

Det är ju någon potpurri med alla möjliga låtar, en del var ju ganska enkla att känna igen, andra var väldigt korta snuttar.--FBQ 12 februari 2011 kl. 08.49 (CET)

Tack FBQ för hjälpen att identifera allsången! Urklippet med tryckningen har en och samma melodi, men vad heter den? Jag har transkriberat mina urklipp och för urklippet med allsången har jag lagt upp en TimedText-sida, som gör att de som har aktiverat mwEmbed-finessen på Commons kan se en textad version på Commons:TimedText:Allsång Skansen 1937.ogv.sv.srt. Detta är ett hantverk och rätt primitivt, men det kan nog bli bra med tiden. --LA2 12 februari 2011 kl. 11.38 (CET)

Jag tror att bakgrundsmusiken i sättningsavsnittet har ett "allegro vivace" (även på Commons) ur Felix Mendelssohns fjärde (italienska) symfoni (Op. 90). Kan någon bekräfta detta? --LA2 12 februari 2011 kl. 16.35 (CET)

Jag sitter inte så jag kan lyssna på ljud på datorn nu, så jag får lyssna senare om ingen annan lyckas identifiera melodin. Annars tänkte jag återkoppla till filmarkivet, varifrån bilderna kommer. Där fanns flera trevliga bilder - Sieurlins filmer från Höganäs AB 1901, en marknadsfilm från Falkenberg 1905, Grängesberg 1908 badliv vid Mölle 1911, färd med järnvägen Narvik-Riksgränsen 1911, båtfärd med HMS Saga till Stockholm-Roskilde 1912, Kirunas yrkesskolor 1913, film från bondetåget 1914, Trekungamötet 1914, solförmörkelse i Stockholm och Sollefteå 1914, Baltiska utställningen i Malmö 1914, Karl Staafs begravning 1915 med mera. Dessa filmer borde väl också vara fria? Den nykomponerade musiken som finns till några av filmerna är väl däremot kanske inte det?--FBQ 12 februari 2011 kl. 14.34 (CET)

Samtliga dessa filmer bör vara fria, men frågan är om restaureringen är det. Jag vill minnas andra fall där restaureringen har ansetts vara ett så pass stort arbete att det kan copyrightas. Och Matti Byes musik är förstås inte fri. Man kan ju alltid höra Filmarkivets syn på saken. Filmen från Grängesberg är förresten helt fantastisk. Aldrig har gruvdrift varit vackrare, tror jag. /jssfrk (d|b) 12 februari 2011 kl. 19.43 (CET)

Filmen från Grängesberg var absolut fantastik, synd på brännskadan i början. Många andra trevliga filmer annars, och enligt vad som uppges på deras hemsida skall antalet filmer dubbleras under året. Vore ju trevligt om någon har möjlighet att kontakta Filmarkivet i frågan om rättigheterna.--FBQ 12 februari 2011 kl. 22.38 (CET)

Jssfrk: Vilka är det som har ansett att det kunde copyrightas? Och var det i Sverige (Storbritannien tillämpar Sweat of the brow)? Skulle du kunna gräva fram exempel? --Ainali 13 februari 2011 kl. 14.22 (CET)

Jag vet bara att jag har hört talas om det, men lyckas inte hitta några exempel på det nu när jag googlar. Tror inte att det var i Sverige. Det låter väldigt snarlikt Sweat of the brow. /jssfrk (d|b) 14 februari 2011 kl. 12.42 (CET)

Enligt http://www.filmarkivet.se/sv/Rattigheter/ verkar det som om alla filmerna är fria. —P. S. Burton 16 februari 2011 kl. 13.40 (CET)

Nej, det står bara att Filmarkivet.se har skaffat sig rättigheterna att visa filmerna, inte att du har den rättigheten. Om du vill använda någon av filmerna i en produktion, uppmanas du skriva till deras adress. Det hade du inte behövt om materialet var fritt. --LA2 17 februari 2011 kl. 00.47 (CET)

Artiklar i sv.wikipedia som illustrerats med klipp ur filmen Varje dag en världsrevy (1937)		Artiklar i en.wiktionary
Stockholms-Tidningen Glokar Well Wille Engdahl (nyskapad) Herbert Grevenius Bengt Idestam-Almquist Gustaf Näsström Ella Taube (nyskapad)	Else Kleen Anders Österling Gunnar Mascoll Silfverstolpe Börje Brilioth Typografi Allsång	nattredaktör ombryta ombrytning sjuspaltig stereotyp unison

Article requests

Hi! Where do I put article requests?

I would like to request KLM cityhopper - It's a Dutch regional airline

Thanks, WhisperToMe 14 februari 2011 kl. 19.21 (CET)

Hi there! KLM Cityhopper is currently redirected to KLM. Imperto 14 februari 2011 kl. 21.19 (CET)

Article requests are put in the wish list. /Grillo 15 februari 2011 kl. 10.09 (CET)

Thank you! WhisperToMe 17 februari 2011 kl. 07.26 (CET)

Wikipedia:Projekt neutralitet

För information: I slutet av förra året bestämde Projekt neutralitet två delmål att uppnå:

• Att vi har färre än 60 st POV-artiklar 31 januari 2011
• Att vi inte har några basartiklar som är POV-artiklar

Det första delmålet: Projektet nådde idag målet om färre än 60 POV-märkta artiklar, dvs. drygt två veckor senare än "planerat". Den nuvarande nivån är dock inte stabil och kan lätt komma över 60 artiklar igen.

Det andra delmålet: Vi har dock fortfarande inte åtgärdat basartiklarna, som är fyra stycken. Som en av de aktiva inom projektet skulle jag vilja efterfråga hjälp att åtgärda våra basartiklar som i dagsläget är POV-märkta. Dessa är: Terrorism, Richard Wagner, Vladimir Lenin och förmodligen även Global uppvärmning. De enklaste att åtgärda är Terrorism och Richard Wagner, enligt min bedömning. Vladimir Lenin behöver i princip skrivas om helt från grunden och Global uppvärmning är en "bråkartikel".

All hjälp är välkommen! Vänligen, dnm ^{(d | b)} 16 februari 2011 kl. 13.07 (CET)

Måste säga att ni har jobbat skitbra med det här! Wagner vore ju småmysig att ta sig an, men tiden räcker nog inte till är jag rädd. /jssfrk (d|b) 16 februari 2011 kl. 23.00 (CET)

Håller med, det är väldigt bra jobbat. Jag hoppas att fler tar för vana att då och titta till den här och andra åtgärdskategorier, ju fler som hjälper till, desto lättare blir det, det som kan vara svårt för en kan vara lätt för en annan. Lyckas vi att hålla kategorin någorlunda överskådlig så är det lättare att ta i tu med, än när man känner att det skenar iväg, så en eloge till alla som jobbat med detta. Håller med om att det är viktigt att basartiklarna åtgärdas. / Elinnea 17 februari 2011 kl. 10.27 (CET)

Jssfrk: Om du i framtiden får tid och har kvar myslusten så kommer nog chansen finnas. :)

Elinnea: På ett sätt tycker jag det är tråkigt att det börjar bli så få artiklar, samtidigt som man blir frustrerad när man logga in och upptäcker att kanske sex artiklar tillkommit. *skrattar* Jag försöker hur som helst dra in fler i projektet genom att engagera dem i mina avPOVningar. Kan vara ett bra sätt att försöka styra upp det. Det finns ju egentligen ingen lämpligare att bolla med än just den som POV-märkt. dnm ^{(d | b)} 17 februari 2011 kl. 21.07 (CET)

Människoraser

Behöver lite hjälp med att hantera den artikeln och dess diskussionssida... Ett enskild ip-nummer återställer gång på gång till en version som är baserad på en enda bok. /Grillo 17 februari 2011 kl. 16.15 (CET)

Kvalitetsmätningen - en snabb delmånadsrapport

Jag gjorde en snabb genomgång av samtliga kategorier i den tabell vi har. De flesta kategorierna är nu på tillväxt, med några undantag där det antingen står still eller minskar något. Den största minskningen finns i kategorin för språkvård som snart är under 300 stycken. dnm ^{(d | b)} 17 februari 2011 kl. 14.02 (CET)

Bra med en delmånadsrapport! Det brukar vara så att de flesta kategorierna växer eller står still, utom de som vi just nu lägger fokus på, jag tycker att det är glädjande att Månadens kvalitetsprojekt Wikipedia:Projekt språkvård har gått så bra och att vi lyckats ta det under 300-strecket! Bra jobbat, alla språkvårdare! Hoppas att det är någon eller några som kan ta sig att de basartiklar som behöver språkvårdas:Carl von Linné, Fåglar, Robot och Tangdynastin. Några andra artiklar som behöver språkvård är t.ex Albanien, Falun, Incest, Ishockey./ Elinnea 18 februari 2011 kl. 13.22 (CET)

Wikipedia:Veckans tävling/Oscar

Röda mattan är utrullad...

Om en vecka är det dags för Oscarsgalan 2011. Många kommer nog söka information om de filmer och filmarbetare som är nominerade, och de som belönas, så därför är det viktigt att se till att vi dels har dessa artiklar, och dels att de är i gott skick. Fylliga, korrekta, bra språk, källbelagda och försedda med bilder, i den mån det är möjligt. Därför riktas Veckans tävling-strålkastaren denna vecka på Oscarartiklar. Röda mattan är utrullad, alla är välkomna! Blir det du som på söndag får motta prisrosetten och försöka hålla tillbaka tårarna när du håller ditt tacktal? ; ) / Elinnea 21 februari 2011 kl. 00.47 (CET)

Extremt lång text när man skapar artiklar..!

Du har klickat på en röd länk och kan nu skapa en ny sida på svenskspråkiga Wikipedia. Vad bra! Tänk gärna igenom följande punkter innan du börjar skriva. * Är sidans namn rättstavat? * Du kan använda sökfunktionen för att kontrollera att informationen inte redan finns på Wikipedia, t ex som underavsnitt i en redan existerande artikel. * Wikipedia är ett fritt och oberoende uppslagsverk. Skriv gärna om ämnen du har kunskaper i, men inte om dig själv, ditt band eller ditt företag (se vidare Wikipedia:Intressekonflikt). * Nya artiklar behöver inte vara perfekta, och eftersom Wikipedia bygger på samarbete kommer kanske någon annan att fortsätta på ditt arbete. Klart olämpliga eller väldigt korta texter kan dock komma att raderas, liksom artiklar om ämnen som uppenbart inte uppfyller kraven på relevans för ett uppslagsverk. Rena ordbeskrivningar samlas på Wikipedias systerprojekt Wiktionary. Länken visar om ordet eventuellt redan finns där. * Att använda och ange trovärdiga källor är eftersträvansvärt. * Det du skriver kommer att publiceras under licenserna CC-BY-SA-3.0 och GFDL, vilket betyder att andra får använda din text, också i helt andra sammanhang. Därför går det inte att kopiera in text vars upphovsrättsinnehavare inte medgivit publicering under CC-BY-SA. * Om sidan funnits tidigare men raderats kan du se detta i raderingsloggen. Mer information kan finnas på diskussionssidan. Använd knappen "Visa förhandsgranskning" medan du skriver för att se hur sidan kommer att se ut. När du är klar klickar du på "Spara", och sidan blir då synlig även för andra. Lycka till!

Denna text visas varenda gång man skapar en ny artikel oavsett om man redigerat wikipedia i flera år eller är nybörjare. Och den är väldigt lång!, kan man tänka sig att korta ner den med minst 3/4 ..? Schh 22 februari 2011 kl. 15.15 (CET)

Den går att få bort med Wikipedia:Personliga stilmallar och skript/Dölj text ovanför redigeringsrutan (har dock aldrig testat själv). - (d) Green Yoshi (b) 22 februari 2011 kl. 16.05 (CET)

För den som känner Wikipedia (och därmed har en chans att modifiera personliga stilmallar) spelar textens längd mindre roll. Normalt syns redigeringsrutan oberoende så att man kan klicka där och börja skriva, vid behov innebär en PageDown inte en allför stor ansträngning.

Däremot kommer många som borde läsa texten att hoppa över den på grund av dess längd. Därför borde texten förkortas. Men hur? Deltag gärna i diskussionen på MediaWiki-diskussion:Newarticletext.

--LPfi 22 februari 2011 kl. 17.16 (CET)

Instruktionerna är ett typexempel på en:Instruction creep som inte en människa kommer att läsa igenom. Korta ner det rejält... /Grillo 22 februari 2011 kl. 18.05 (CET)

Håller med Grillo. Tomas e 22 februari 2011 kl. 19.05 (CET)

Den långa texten är ett försök att göra en tidigare, lite kortare och ganska mycket barskare, text lite mer välkomnande och mer läsbar. Uppenbarligen blev den för lång (jag har försökt korta den lite igen). Problemet är egentligen att hela redigeringsfönstret är för överhopat med information -- t ex finns det inte bara en, utan två rutor som informerar om att texten släpps under fri licens. Fortsätt gärna diskussionen på MediaWiki-diskussion:Newarticletext. /NH 22 februari 2011 kl. 20.58 (CET)

Hårdrock/metal/heavy metal

Till skillnad från enwp skiljer vi på kategori:Metal och kategori:Heavy metal. Personligen gillar jag det upplägget då kategori:Heavy metal får stå för själva genren som Iron Maiden etc hör till, medan kategori:Metal täcker alla olika metalgenrer (nu är det visserligen rätt friskt blandat mellan dessa två, men det går väl att reda ut). Däremot ser jag att det har funnits underkategorier till kategori:Hårdrock, till exempel kategori:Hårdrocksgrupper som har slagits ihop med kategori:Metalgrupper. Det verkar ha diskuterats lite här och där (Wikipedia:Problematiska kategorier/Hårdrock, Kategoridiskussion:Metal, Diskussion:Heavy metal), där man tydligen bestämt sig för att ha kvar kategorierna kategori:Hårdrock och kategori:Metal/kategori:Heavy metal kvar men inte kategori:Hårdrocksgrupper av någon anledning. Åtminstone i min värld så behöver ett hårdrocksband inte alls spela metal. Lok räknas väl till exempel inte som metal? Inte ens Rammstein brukar väl räknas dit? Jag skulle därför gärna vilja återskapa dessa kategorier om ingen har något emot det. Kategori:Hårdrocksgrupper skulle då fungera som överkategori till kategori:Metalgrupper och man får ett bra ställe att kategorisera band som Lok. -Laxskinn 22 februari 2011 kl. 23.13 (CET)

Genrar är alltid kluriga, men probkat-diskussionen verkar vara helt ute i sjön utan båt. :-( Finns det någotn forskning på området? Sertıon 22 februari 2011 kl. 23.25 (CET)

Hårdrock låter så mycket bättre på svenska (POMMF). Sedan kan olika undergenrer gärna heta något med metal. J 1982 23 februari 2011 kl. 00.42 (CET)

Jag noterat att det inte finns någon Kategori:Metaller. Nu är visserligen risken att någon lägger till en metall i Kategori:Metal ganska liten eftersom alla metalliska grundämnen redan har artiklar och legeringar borde hamna i Kategori:Legeringar, men jag tycker ändå att man borde beakta risken för förväxlingar. /Kemikungen 23 februari 2011 kl. 09.40 (CET)

Ser hursomhelst att kategori:Hårdrocksgrupper återskapats. Gör det då något om jag börjar fylla på den? -Laxskinn 23 februari 2011 kl. 15.59 (CET)

Fyll gärna på - men jag rekommenderar att det görs med öppenhet och "ödmjukhet". Gränsdragningar mellan genrerna inom hårdrock/metal och mellan dessa och andra näraliggande genre, samt vilket band som ska hänföras vart kan generera oändliga diskussioner, vilket inte wikipedia är betjänt av. BiblioteKarin 23 februari 2011 kl. 18.26 (CET)

Relevanskriterier för supporterklubbar

På diskussion:Arsenal Sweden pågår en diskussion om relevansen för föreningar som samlar supportrar. Kom gärna med input där.--LittleGun 23 februari 2011 kl. 09.47 (CET)

Verktygsraden inte helt översatt

Hej,

Jag såg att verktygsraden inte är helt översatt, men vet inte hur man gör något åt det. Det rör sig om rubriken "Cite" och dess underrubriker. Ligger det i Mediawiki och ska översättas i Translatewiki? Eller är det ett systemmeddelande för svenskspråkiga Wikipedia?

Tacksam för hjälp.//Hannibal 23 februari 2011 kl. 09.52 (CET)

Efter en snabbkoll hittar jag inget oöversatt bland systemmeddelanden. Men ska jag vara ärlig hittar jag inte heller nån rubrik med texten "Cite" i någon verktygsrad. Ḇọⅳⅰḙ 23 februari 2011 kl. 10.29 (CET)

Ser det inte heller, kanske det ordnade sig av sig själv? Njaelkies Lea (d) 23 februari 2011 kl. 11.20 (CET)

//Hannibal 23 februari 2011 kl. 13.40 (CET)

Där står det Källor för mig. Sertıon 23 februari 2011 kl. 13.45 (CET)

Efter att ha rensat cachen står det fortfarande på engelska. Märkligt.//Hannibal 23 februari 2011 kl. 14.07 (CET)

Felet är troligen att funktionaliteten finns i Användare:Hannibal/vector.js. Funktionen (inkl. de tillägg och översättningar jag har gjort) kräver inte att man lägger in den via sin egen javascriptfil. GameOn 23 februari 2011 kl. 18.26 (CET)

Briljant, GameOn. Där hade jag aldrig tänkt på att leta. Jag fixar.//Hannibal 23 februari 2011 kl. 22.50 (CET)

Var det därför menyraden verktysraden ändrades till den nya i Monobook på SVWP men inte på andra språkversioner? --NERIUM 24 februari 2011 kl. 09.21 (CET)

Nu hänger jag tyvärr inte med. Jag ser ingen skillnad om jag byter till monobook för just verktysraden men det är nog jag som inte hänger med på vad du menar. Menar du istället menyraden allra längst upp ser jag ingen skillnad om jag jämför med enwp med monobook så det är troligen jag som missat något. GameOn 24 februari 2011 kl. 09.33 (CET)

Vid uppgraderingen till 1.17 häromdan, ändrades kryssen i "mina inställningar". -- Lavallen 24 februari 2011 kl. 09.43 (CET)

När jag trycker på ikonen Omdirigera får jag fram #REDIRECT [[Målsidans namn]] i stället för #OMDIRIGERING [[Målsidans namn]]. Vore trevligt om det också kunde översättas. --Isthmus 23 februari 2011 kl. 23.06 (CET)

Liknande har nyligen diskuterats på Wikipedia:Kaw#Omdirigering, så vitt jag förstod löste sig det av sig självt så det kanske även detta gör om ett litet tag. GameOn 24 februari 2011 kl. 06.45 (CET)

Efter att ha rotat runt lite så rapporterades buggen in redan i juni. GameOn 24 februari 2011 kl. 08.21 (CET)

Det är först ganska nyligen jag börjat använda fler av verktygsradens funktioner, men jag tycker mig ha märkt att det varit så i flera månader. Månntro en lösning är att vänta? --Isthmus 24 februari 2011 kl. 21.34 (CET)

Används listen bara i Vector? Sertıon 24 februari 2011 kl. 23.20 (CET)

Jag har ett svagt minne av att Idunius bytte till det för att få tillgång till ref-toolbar så så kan det vara. GameOn 25 februari 2011 kl. 07.45 (CET)

Stoppa en robot!

En robot Användare:Luckas-bot envisas med att lägga till en tysk spegelsajt till artikeln Brandförsvarets grader i Polen, kallad [de:Dienstgrade der Schweizer Feuerwehr]. Eftersom den som styr roboten pt:Usuário:Luckas Blade har en diskussionssida på portugisiska, så anser jag mig inte kompetent att diskutera frågan direkt med honom. Kanske tror han att Polen och Schweiz är samma land? Är han brasilianare vore det inte konstigt; tänk så många européer som rör ihop länderna i Latinamerika. Luke 25 februari 2011 kl. 16.33 (CET)

Problemet är att Dienstgrade der Schweizer Feuerwehr och den polska artikeln länkar till varandra. Botten ser bara till att alla artiklarna länkar till varandra, men den vet inget om innehållet, så om nån har lagt in en felaktig länk den inte något åt det. Jag har tagit bort den tyska artikeln ur IW-gruppen nu, så nu borde inte botten försöka lägga in den igen. -Laxskinn 25 februari 2011 kl. 17.09 (CET)

Det vill säga: vill man lösa en situation där en robot lägger in en felaktig länk måste man kolla upp så det inte finns felaktiga länkningar på de olika språkversionerna. När man hittar en felaktig länk, tar man bort den med en kommentar (engelska går bra på de flesta språkversioner), och hoppas på att det löser problemet. De här robotarna styrs inte manuellt, men däremot kan man alltid kontakta användaren som styr roboten. Alla robotanvändare som styr robotar globalt brukar kunna engelska. /Grillo 25 februari 2011 kl. 17.53 (CET)

Vad hände med den skribent som gjorde en upphovsrättslig talan hos JK?

Det handlade om en Wikipediaartikel där han skrivit 25 tecken eller så? Fick han pengar? Luke 25 februari 2011 kl. 16.51 (CET)

Sölve Strand och upphovsrätt

En bidragsgivare till artikeln Sölve Strand som säger sig vara dotter till Strand har lagt in två längre texter hämtade från andra källor. Hon säger sig också vid telefonsamtal med upphovsmännen ha fått tillstånd att publicera texterna. Jag betvivlar inte dessa uppgifter, men är ändå mycket tveksam till förfarandet. Jag hittar ingenstans hur man förfar med den här typen av information. Källorna finns angivna, f.n. på ett felaktigt sätt, men jag kan inte se att ett påstått telefonsamtal ska kunna gälla som tillstånd för publicering. Någon som har ett klokt råd? Rex Sueciæ 23 februari 2011 kl. 00.20 (CET)

Ungefär samma problem diskuterades här för inte så länge sedan. Det är kanske dags att fixa ett system som liknar det på commons. --Niklas R^Dis-ku-_tera 23 februari 2011 kl. 00.42 (CET)

Tack, jo jag minns diskussionen om Linde. CC förutsätter väl att texten är publicerad på nätet? Här handlar det ju om texter från tryckt material. Rex Sueciæ 23 februari 2011 kl. 00.56 (CET)

Nja, Så fungerar Wikipedia trycktes väl först på papper, men om det redan då (2008) var på CC-licens vet jag inte. -- Lavallen 23 februari 2011 kl. 08.15 (CET)

En metod att utnyttja Commons' system är att publicera texten där i pdf eller djvu-format. -- Lavallen 23 februari 2011 kl. 08.23 (CET)

Tillståndet måste arkiveras. Det sker enklast genom OTRS, men fungerar inte info-sv@wikimedia.org lika bra som permissions-commons? --LPfi 23 februari 2011 kl. 08.51 (CET)

Varför skulle CC förutsätta att texten är publicerad på nätet? Så är det inte. Plrk 23 februari 2011 kl. 08.24 (CET)

Är det någon som har ett konkret, praktiskt råd om hur vi gör med artikeln? Rex Sueciæ 25 februari 2011 kl. 23.46 (CET)

Muntliga avtal gäller likväl som på nätet publicerade sådana. OTRS har egna krav på skriftliga avtal, men det gäller som Lavallen sägerCommons och bilder. Eftersom detta gäller ett muntligt avtal i andra hand vore det bra om det kunde dokumenteras på något sätt. Jag förslår att använda kanalen son LPfi föreslår. --Ainali 26 februari 2011 kl. 01.04 (CET)

I Sverige

Jag är fundersam på om vi skall kategorisera så här. Olympiska vinterspelen 1994 hölls i och för sig i Norge, men Unionsupplösningen var ju redan 1905 här i Karlstad så Norge får väl dessvärre antas vara ett eget land även om det vore bra om vi hade fått del av oljan. Men, skämt å sido, ska verkligen de olika ländernas deltagare i OS listas i årtalskategorierna om länderna? GameOn 24 februari 2011 kl. 11.35 (CET)

Naturligtvis inte. Ännu ett ogenomtänkt kategorisystem från J 1982 som ingen vill ha. Naturligtvis kommer han inte lyssna på kritik den här gången heller. /Grillo 24 februari 2011 kl. 18.19 (CET)

Tja, hade den legat i en kategori av typen "Svensk sport 1994" (skapa nu inte den kategorin bara för jag nämnt den) hade det nog varit OK. Men nu ser det onekligen lite konstigt ut.

andejons 24 februari 2011 kl. 21.34 (CET)

Jag kan väl tycka att kategorierna "Sport i Sverige 1994" och "Musik i Sverige 1994" skulle kunna vara vettiga för att göra kategorin "1994 i Sverige" mer lättläst, men då ska det handla om sådant som skett i Sverige. Estonia är med i kategorin, vilket i och för sig visar på att det inte alltid är det som sker i Sverige som hör hemma där (Tsunamikatastrofen som påverkade många svenskar är dock inte med i 2004 års kategori så var gränsen skall dras är inte helt uppenbart). Tillbaka till saken. Att hitta Estonias förlisning eller hur det gick i valet det året är, anser jag, mer intressant än att hitta ex. resultatet för Sveriges näst högsta division i fotboll. Är man sport eller musik intresserad kan mer exakta underkategorier göra att man lättare hittar det man söker, och är man inte intresserad av det kan man lättare se övriga händelser som vi ansett relevanta nog att spara åt eftervärlden. GameOn 25 februari 2011 kl. 07.07 (CET)

Rent tekniskt ägde det inte rum i Sverige, det är sant, men det berörde Sverige mer än Norge vilka svenskar som deltog, så i detta fall är jag benägen att försvara J 1982. Men kan någon komma på ett bättre sätt att formulera saken har jag inga invädningar. "Sport med anknytning till Sverige" är givetvis full möjligt, men litet tungt. Fernbom2 25 februari 2011 kl. 07.17 (CET)

Fallet ovan gäller svenskar, inte Sverige. -- Lavallen 25 februari 2011 kl. 17.21 (CET)

Ämnet är ändå mer Sverige-relaterat än Norge-relaterat. J 1982 25 februari 2011 kl. 18.08 (CET)

Ingen menniska är en ö, ännu mindre ett land! Flera av de i kategorin bodde utomlands 1994 och vissa kanske gör det fortfarande. -- Lavallen 25 februari 2011 kl. 18.53 (CET)

Det handlar inte om idrottarnas adress, utan vilket land det berörde. J 1982 25 februari 2011 kl. 20.49 (CET)

I så fall är I Sverige missvisande. Sertıon 25 februari 2011 kl. 20.52 (CET)

Problemen finns också på Commons där Harpsundsekan skulle varit i Sovietunionen 1964, eller Erlanders statsbesök i Munchen i Sverige. Jag tycker det är tydligt att man inte bör kategorisera personer efter nationalitet som geografikst läge på det här viset. /90.229.129.137 25 februari 2011 kl. 21.25 (CET)

Eller så byter man namn på kategorin. Men om vi skall ha kategorier för OS-deltagare på detta sätt tycker jag det är värre att de inte kopplas till kategorin för respektive land och år än att prepositionen är konstig.

andejons 26 februari 2011 kl. 08.00 (CET)

Systemet kommer aldrig bli helt perfekt. J 1982 26 februari 2011 kl. 14.32 (CET)

Hur mycket utrymme får kändisar och speciellt sportkändisar lov att ta?

Jag har noterat att beskrivningarna över artister inom musikens värld måste hållas mycket korta/knapphändiga för att ej kortas ned eller anses vara för "fluffiga". I jämförelse kan man scrolla hur långt som helst på en tennisspelares resultat genom åren, blaha, blaha, blaha... Har vi en kulturell balans inom Wikipedia eller är det vissa kulturella grenar som får dispens? Ta till exempel Ella Fitzgerald. Magert så det skriker när man tänker på hennes rika liv och fantastiska inspelningar. Jämför henne med Stefan Edberg... Bättrar man på Mireille Mathieus beskrivning som verkligen inte är omfattande så skall den också kortas ned tills bara skelettet finns kvar. Varför anses sport ha ett högre värde och berättigande för folket??? Vi lever i en sjuk kultur med hjältar av luft!Detta sipprar in i ett uppslagsverk som skall vara neutralt.

Jag vill plädera för mycket kortare beskrivningar av alla sportsmän och deras resultat som i efterhand inte är något annat än en siffra på ett papper och kanske bildbevis. Grammofoninspelningar däremot har större relevans eftersom denna kultur går att uppleva om och om igen. Lika regler för all kultur är ett rättvist krav!Martinsioland (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Fluffmärkningen som artikeln fick efter att du utökat den hade inte med platsbrist att göra. Men uttryck som "enorma genombrott" platsar exempelvis inte. Du hade också med annat som föll under WP:Egen forskning vilket vi inte heller kan ha med. Jag råder dig också att läsa WP:Agera inte demonstrativt för så tolkar jag det du gjorde på WP:Fel och i en annan artikel. GameOn 24 februari 2011 kl. 12.42 (CET)

Jag känna stark sympati för vad jag ser som det viktiga i inledningsinlägget. Jag har ramlat över många sportartiklar som bara består av värdeladdat fluffande om hur kompetent och duktig och mästerlig olika idrottare är. Det finns nog en betydande skillnad i "dyrkan" av sina idoler inom exempelvis musiken och idrotten där fanatismen tycks utbredd bland de som tittar åt idrotten. I övrigt har GameOn bra påpekanden. dnm ^{(d | b)} 24 februari 2011 kl. 12.45 (CET)

(redigeringskonflikt) Bara för att du vill minimera "sportmäns" betydelse till "en siffra på ett papper och kanske ett bildbevis" betyder inte det att alla känner så. De kan ha en betydligt mycket större inverkan än så, se till exempel på Björn Borg och vad som hände inom svensk tennis efter hans framgångar eller Ingmar Stenmark och alpinsport. På ett mer globalt plan kan Wayne Gretzky nämnas som hjälpte till att sprida ishockeyn i Nordamerika till stater som Florida och Kalifornien där sporten innan Gretzky var obefintlig. Analogt med att du tycker sport är trivialt (min tolkning givetvis) finns det säkert de som tycker att artister är oviktiga och bara en ändlös lista av albuminspelningar och liknande.

Vill du skriva mer om Ella Fitzgerald är det jättebra, den skulle verkligen behöva ses över, kör på! Men det finns inget motsatsförhållande i längden på musikartiklar och sportartiklar. /-nothingman- 24 februari 2011 kl. 12.53 (CET)

Jag tycker att musikstjärnor och idrottsstjärnor bör behandlas på samma sätt. Man bör inte lägga in någon värdering i olika typer av underhållning, utan man bör helt enkelt sakligt redogöra för vad de har gjort och hur det har uppmärksammats, men inte lägga till en massa egna åsikter om avnjutande, charmighet och utrop om papegojor. Då får man räkna med att texten anses oencyklopedisk oavsett om man skriver om musikartister eller idrottare. Jag tycker att båda dessa fält är områden där artiklarna ofta blir fluffiga, pga av att den som skrivit inte förmår att hålla sig neutral till ämnesområdet utan känner ett behov av att uttrycka sin beundran och glömmer bort att de skriver i ett uppslagsverk. / Elinnea 24 februari 2011 kl. 13.49 (CET)

I detta fall håller jag med Elinnea. Jag reagerar lika mycket mot alla dessa värdeomdömen som dyker upp i sportrelaterade artiklar som mot dem som läggs in i sådan om populärkultur. Fernbom2 25 februari 2011 kl. 07.20 (CET)

Min fluffmärkning av Mireille Mathieus var på grund av att det stod saker i artikeln som "nämner någon Mireille Mathieu så måste någon papegoja ofta kvittera med Edith Piaf.." Det är klart vi vill ha bra och utförliga biografier om alla personer, oavsett varför de tas upp i uppslagsverket. Men biografier i ett uppslagsverk ska hålla en viss språklig stil och personliga omdömen och värderingar passar inte i ett uppslagsverk riktat till allmänheten. Jag tog också bort fluffmärkningen när artikeln hade rensats på sådant. Höstblomma 24 februari 2011 kl. 14.14 (CET)

Även jag ansluter mig till Elinneas ståndpunkt, men nickar gillande åt Dnm:s kommentar. Att det är sådan fluffövervikt bland idrottsmän tror jag har mycket att göra med medelåldern på Wikipedia. Är man en ung person är det sannolikt mer vanligt att beundra Zlatan än Bryn. En mognads- och/eller intressefråga, helt enkelt. Riggwelter 25 februari 2011 kl. 23.33 (CET)

Fast området musik omfattar ju inte enbart artister som Bryn och Mireille Mathieu, utan även t.ex Justin Bieber och Eric Saade, som nog har fans som är lika unga, om inte yngre, än de som beundrar Zlatan. Vi har fler fluffiga musikpersonartiklar än vad vi har fluffiga sportpersonartiklar, tittar man i Kategori:Fluff så är det nog ca dubbelt så många som handlar om musik som sport. / Elinnea 26 februari 2011 kl. 11.00 (CET)

Det är nog inte enbart en åldersfråga. Det finns en tradition att i texter om populärmusiker och idrottsmän skriva i en avmätt, nocnchalant, hurtig och/eller slängig stil. Det är mycket "en knippe låtar", "ett gäng konserter", "tog sina första kliv på", "blev drömmen verklighet", "när säsongen sammanfattades" och ibland fans som exploderar. Detta ska narturligtvis avfluffas, även om det dyker upp i artikeln om Bryn Terfel. --LittleGun 26 februari 2011 kl. 11.16 (CET)

Jag tror ofta stilen är hämtad från journalistiken, att den som skriver fluffigt om popmusik skriver på ett sätt som liknar popjournalisters, den som skriver fluffigt om annan musik skriver på ett sätt som liknar den på kultursidor och den som skriver fluffigt om sport använder ofta en jargong som påminner den som finnas på sportsidorna. Känslan för det encyklopediska, stramare, sakligare och "ofluffiga" språket är ofta det som brister, det handlar nog mest om en ovana. Och ja, jag tror att denna brist förekommer i alla möjliga åldersgrupper. / Elinnea 26 februari 2011 kl. 15.26 (CET)

Vill du engagera dig IRL?

Via pressadressen har jag fått en föreläsningsförfrågning. Jag har lagt upp den här. /Haxpett 26 februari 2011 kl. 00.49 (CET)

Månadens kvalitetsprojekt

Nu finns det
303 artiklar
kvar att språkvårda

I dagsläget finns det 277 språkvårdsmärkta artiklar kvar. Det är två dagar kvar på månaden. Vad sägs om att vi allesammans lägger vad vi gör åt sidan och gör ett sista ryck och pressar ner kategorin till under 200 stycken? :) dnm ^{(d | b)} 26 februari 2011 kl. 16.00 (CET)

Kul att se att artiklarna börjat sjunka snabbt igen. Det kommer bli ett fint tapp i statistiken. Jag har lovat Elinnea att göra kurvor på detta. Låt det bli en riktigt brant utförsbacke. :) dnm ^{(d |b)} 26 februari 2011 kl. 22.20 (CET)

Flyttar text till kvalitetsmätningen mars!

Kort notis

Hinner inte skriva ett långt välformulerat inlägg, men vill uppmärksamma kring svårigheterna med basartiklarna den här månaden. Engelskans en:breathing är inte den som är basartikel, utan en:respiration. Vi har andning på breathing, men inget till respiration. Vad ska det skapas för artikel på svenska? Går det att skapa en artikel? Kan man tänka sig respiration? Jag tror skillnaden är att den ena är mänsklig, den andra är för alla djur. Förlåt för konstiga formuleringar, hoppas det går fram i alla fall. Tanzania 26 februari 2011 kl. 19.33 (CET)

Respiration syfta på syretransporten till blodet, inte själva andningen. Men engelska respiration verkade vara en förgreningssida, hur går det ihop med att det är en basartikel?--FBQ 26 februari 2011 kl. 19.52 (CET)

Ursäkta, självklart ska det vara en:Respiration (physiology). Tanzania 26 februari 2011 kl. 20.01 (CET)

Det verkar som den artikeln också inkluderar inre respiration, som faktiskt beskrivs i svenska artikeln om andning, dvs även transporten av syre till cellerna via blodomloppet. Artikeln om andning borde byta namn.--FBQ 26 februari 2011 kl. 20.25 (CET)

Engelskspråkiga artikeln beskriver det bra:

• In air-breathing vertebrates such as humans, respiration of oxygen includes four stages:
• Ventilation, moving of the ambient air into and out of the alveoli of the lungs. - det som motvarar andning.
• Pulmonary gas exchange, exchange of gases between the alveoli and the pulmonary capillaries.
• Gas transport, movement of gases within the pulmonary capillaries through the circulation to the peripheral capillaries in the organs, and then a movement of gases back to the lungs along the same circulatory route.
• Peripheral gas exchange, exchange of gases between the tissue capillaries and the tissues or organs, impacting the cells composing these and mitochondria within the cells.--FBQ 26 februari 2011 kl. 20.32 (CET)

Sedan finns ju en poäng i att det är skilnad mellan arter - insekter syresätter sitt blod med tracheer, amfibier kan "andas" genom huden, det är respiration, men inte vad vi normalt kalla andning och att andas.--FBQ 26 februari 2011 kl. 21.35 (CET)

Så andning borde flyttas till respiration och andning bli en ny artikel utan den inre respirationen, eller hur menade du? Tanzania 26 februari 2011 kl. 22.18 (CET)

Ja, jag tycker nog kanske att det är bäst, och skriva om den. Jag läste den svenska artikeln om andning, och åtminstone bitvis verkar artikeln i själva verket handla om respiration. Undrar om artikeln flyttats någon gång? Edit: såg nu att NE faktiskt kallar respiration för andning, men klargör att i dagligt tal används begreppet andning om yttre andning hos däggdjur som andas luft. Tja, då vet jag faktiskt inte. Känner att det egentligen inte är mitt område. --FBQ 26 februari 2011 kl. 22.38 (CET)

Det är egentligen inte mitt område heller. Basartiklarna är mer mitt område, och jag tycker det är tråkigt om vi saknar artiklar på grund av språkförbistring.. Är det någon som vet hur det förhåller sig? NE är ju inte alltid felfria liksom.. Tanzania 26 februari 2011 kl. 22.40 (CET)

Helt klart verkar ju vara att artikeln i den svenska artikeln om andning i dagsläget motsvarar den engelska basartikeln. Om det sedan är bäst om den kallas andning eller döps om till respiration kan jag inte svara på. Inte heller vad i sådana fall den artikel som skall vara motsvarighet till en:breathing skall heta om artikeln om respiration heter andning.--FBQ 26 februari 2011 kl. 22.43 (CET)

Denna sida från Högskolan i Dalarna skriver att "Respiration är cellernas gasutbyte med blodet och är ett av fyra steg i andningsprocessen.".

Hela andningsprocessen skulle då vara:

1. Lungornas ventilation, transport av luft till och från lungorna
2. Gasutbytet mellan alveolärluften och blodet
3. Gastransporten i blodet
4. Gasutbytet mellan blodet och cellerna.

Tanzania 26 februari 2011 kl. 22.46 (CET)

Ja - så ser respirationen ut hos människor, och andra arter med liknande uppbyggnad (medicinstudenterna är nog inte så intresserade av flugors respiration :-)). Det är också vad en:Respiration (physiology) handlar om, liksom i något otydligare form artikeln andning. Sedan är ju fortfarande frågan artikeln skall fortsätta heta andning, och vad man då skall interwikilänka en:breathing med? --FBQ 26 februari 2011 kl. 23.24 (CET)

Men jag tycker ändå att den uppdelningen låter ganska rimlig.. Att respiration får handla om det som rör gasutbytet mellan blodet och cellerna, och andning hela processen, som det står ovan. Vi får se om jag hinner ordna det imorgon. Skulle det vara galet får väl någon skrika till. Tanzania 27 februari 2011 kl. 00.33 (CET)

Hjälp sökes...

...till att skapa artiklar om filmerna som nominerats till en Oscar 2011. Det är 13 stycken kvar (66.67% klart).

PS.När du skapat en artikel. Var då med i Veckans tävling...sista dagen. -Josve05a (d) 27 februari 2011 kl. 19.23 (CET)

Nu är det 10 st kvar där. Det finns även en hel del artiklar om nominerade personer, som det behöver skapas artiklar om. Vi bör även kolla igenom om de artiklar som vi har håller ok kvalitet, särskilt de som med störst sannolikhet belönas med en Oscar, t.ex The King's Speech (den är helt ok, men kortfattad, på en finns en att översätta för den som känner sig manad). Skulle gissa att statsen för Georg VI av_Storbritannien kommer att gå upp, så den borde vi förbättra. Vi saknar en artikel om talpedagogen i filmen, Lionel Logue. Oscar ökar ju intresset för vissa artiklar, så därför är det bra om vi ser till att dessa artiklar är så bra som möjligt. / Elinnea 27 februari 2011 kl. 21.07 (CET)

Veckans tävling nästa vecka

Nästa vecka är det dags för en geografitävling (här), och den går nu ut på att skapa artiklar om de största städerna i varje land, för att bredda vår täckning. Till er hjälp är en lista skapad, som länkas till från tävlingssidan. Hjälp gärna till - det förbättrar Wikipedias kvalitet lite grand för varje nyskapad artikel! Tanzania 26 februari 2011 kl. 22.33 (CET)

Nu startar tävlingen! Tanzania 28 februari 2011 kl. 07.09 (CET)

Och vi har en medverkande! Fler eftersökes :) Tanzania 28 februari 2011 kl. 14.06 (CET)

TeliaSonera, Telia Sonera eller Telia-Sonera?

Jag vill uppmana alla som är intresserade av hur Wikipedia ska skriva företagsnamn att delta i den omröstning om nämnda företagsnamn som har tillkommit på artikeln Telia Sonera Sveriges diskussionssida. Sjunnesson 19 februari 2011 kl. 06.22 (CET)

Snabblänk för den late: Diskussion:Telia Sonera Sverige --Petter, 46.59.8.40 28 februari 2011 kl. 23.16 (CET)

Svenska hårdrocksgrupper

Den senate tiden har artiklar om svenska hårdrocksgrupper raderats. Jag vill bara upplysa om att på http://www.hitparad.se/index.asp och länkarna till andra länder kan man se om de gick in på listorna. Även http://www.sverigetopplistan.se/ finns, med en hårdrockslista. Där kan man kolla om bandet legat på en nationell topplista innan man raderar. J 1982 25 februari 2011 kl. 21.28 (CET)

Har du en lista så man kan ta ställning till artiklarna i fråga? /Grillo 25 februari 2011 kl. 21.48 (CET)

Man får söka på bandnamnen (album och singlar för sig). J 1982 25 februari 2011 kl. 21.54 (CET)

Hur ska man kunna söka på bandnamn om man inte vet vilka band det är som raderats? /Grillo 25 februari 2011 kl. 23.23 (CET)

Jag förstår det som en uppmaning till något man bör göra innan man raderar en bandartikel. I en perfekt värld borde man söka i alla länders databaser efter den här formen av information. Sertıon 25 februari 2011 kl. 23.25 (CET)

Visst, även om de flesta hårdrocksgrupper aldrig syns i några topplistor men ändå förtjänar artiklar. Jag tycker därför det verkar lite märkligt att leta efter band i topplistor, när hårdrocksgrupper som hamnar där oftast brukar vara enorma (In Flames, Hammerfall osv) och inte ifrågasättas över huvud taget. Det är lite därför jag undrar vilka artiklar det handlar om som har raderats den här gången, så att man kan få en rimlig chans att ta ställning till den första meningen i J 1982:s inlägg. /Grillo 25 februari 2011 kl. 23.30 (CET)

Troligtvis åsyftas Lithany, Sons of Thunder, TWDSO och Thanius./Annika 25 februari 2011 kl. 23.37 (CET)

Återställda. Samtliga raderade av samma användare helt utan diskussion och samma dag eller någon dag efter de relevansmärktes. Klart missbruk av adminrättigheterna. Sådant här måste få ett slut. Användaren är meddelad. /Grillo 25 februari 2011 kl. 23.45 (CET)

Det var jag som relevansanmälde artiklarna. Stötte på dem när jag gick igenom och kategoriserade artiklarna i kategori:metal. Särskilt i kategori:Svenska metalgrupper fanns det många band som verkade vara upplagda av dem själva och med tveksam relevans. Utöver de som nämns ovan så var det också: Vision (musikgrupp), Universal Flytrap, Mangel (musikstil) och Slutstation Tjernobyl om någon vill ta en titt. Angående att kolla upp dem på andra sidor så är det väl egentligen inget man kan begära. Relevansen ska ju framgå av artikeln. Men jag håller med om att de nog raderades lite fort, då det åtminstone i fallet med Sons of Thunder ju faktiskt fanns relevans. -Laxskinn 26 februari 2011 kl. 02.30 (CET)

Att artiklarna relevanskontrollmärks vid behov är givetvis bra. Att de raderas strax därefter, utan att någon har chans att reagera är däremot helt felaktigt. Vi hade en liknande diskussion för ett par dagar sedan, gällande en nyskapad artikel, där relktrl-mallen bara hann ligga uppe några minuter innan raderingen gjordes. Det är ju inte som att vi har deadline på Wikipedia imorgon... BiblioteKarin 26 februari 2011 kl. 08.49 (CET)

Nej, men om för många artiklar samtidigt ligger för relevanskontroll är risken stor att ingen ändå reagerar. En förhastad radering brukar däremot alltid få till följd att något händer. Jag är faktiskt övertygad om att alla relevanta sidor återställs - dessutom ett stort antal (också det av en och samma användare) där fortsatt kontroll får till följd att de plockas bort . Jag har dock slagit ned på takten betydligt, men jag anser det vara viktigt för uppslagsverkets trovärdighet att åtgärdsmallar inte ligger för länge. Jag har försökt ta itu även med andra kategorier som gäller kvaliteten, trots att jag egentligen föredrar att komma med egna bidrag. Om vi hjälps åt i stället för att klaga på varandra (med vilket jag inte syftar på påpekanden på användardiskussionen - sådana är viktiga) blir Wikipedia en bättre encyklopedi! Fernbom2 26 februari 2011 kl. 08.59 (CET)

De kanske inte går så bra på singellistor, men på albumlistor brukar de ofta gå bättre. Det känns som om det är det här många unga lyssnar på i dag, inte Per Gessle och Tomas Ledin. I praktiken är det ju illegal nedladdning som säger mest (i Sverige är det nästan bara dansband som säljer som smör just nu, efter Dansbandskampen). Nästan alla bandartiklar som författas här numera handlar om metalband (artiklar om de större hitlåtar i mainstream-populärmusik har jag fått skriva själv, nästan allihop, utan nästan en endaste hjälp, till exempel stora hitlåtar med ABBA och Roxette). J 1982 26 februari 2011 kl. 09.37 (CET)

Jag anser att man bör vänta åtminstone en vecka mellan mall och radering, inklusive åtminstone något inlägg på diskussionssidan. Mer bråttom än så har vi inte. Kan man inte vänta så länge skulle jag faktiskt vilja kalla det egenmäktigt förfarande. Administratörer har ingen makt! /Grillo 26 februari 2011 kl. 15.13 (CET)

Problemet med att radera för snabbt är att det utestänger oss utan admin-behörighet från processen, vi måste be att få artikeln återskapad om vi vill granska den.--Niklas R^Dis-ku-_tera 26 februari 2011 kl. 15.45 (CET)

Fernbom2: Angående "för många" artiklar liggande i relevanskontroll ser jag inget problem med att, som det var för ett gäng månader sedan, något hundratal eller däröver ligger samtidigt. Det är faktiskt en styrka att artiklarna blir liggande en tid även om det självklart inte får bli för länge. Mycket kan komma fram om en artikels vara eller inte vara om man bara låter det ta sin tid. Se till exempel SFFR-diskussionen om Zagorsk musik där många användare ändrade uppfattning när mer information kom fram, du själv hann bland annat ändra dig från radera till behåll och till slut infoga. Sedan vill jag också slå ett slag för att förklara på artiklarnas diskussionssidor varför man raderar en artikel, speciellt när en diskussion redan uppstått. /-nothingman- 26 februari 2011 kl. 15.50 (CET)

Problemet är att det sällan händer något före eventuell SFFR-behandling. Tveksamma fall skall givetvis ligga kvar för kontroll. När jag inte var administratör råkade jag vid något tillfälle ut för att jag märkte på detta sätt, men att den sedan blev snabbraderad. Visst reagerade jag, men det kan inte vara så att en artikel automatiskt fredas för att någon sätter in denna mall. Fernbom2 26 februari 2011 kl. 18.02 (CET)

Vad gäller relevans verkar åsikterna gå isär om vad som är solklart respektive tveksamt, desto viktigare att vila på hanen.--Niklas R^Dis-ku-_tera 26 februari 2011 kl. 18.35 (CET)

Jag är själv inklusionist. Jag anser inte att det alltid krävs något utöver det vanliga inom respektive kategori för att platsa. Däremot fordras det att det framgår av artikeln att man antingen klart uppfyller de genom konsensus uppsatta kriterierna eller utmärker sig på något annat sätt. Det är vårt gemensamma ansvar att se till att sidor som inte passar in i någon av de nu nämnda grupperna förbättras, om det är möjligt, eller raderas. Om det senare sker betyder det inte att ämnet för all framtid är bannlyst från svenska Wikipedia. Det kan inträffa sådant som ökar allmänintresset, det kan också framkomma sådant som visar att detta redan föreligger. Vi är varandras medarbetare, inte motarbetare (hoppas jag åtminstone). Det enda som måste vara uteslutet är en prestige som hindrar att man omprövar sina ståndpunkter. Fernbom2 26 februari 2011 kl. 18.45 (CET)

Sedan vill jag också slå ett slag för att förklara på artiklarnas diskussionssidor varför man raderar en artikel, (...) Håller med. --NERIUM 26 februari 2011 kl. 18.31 (CET)

Om det inte redan framgår är det givetvis önskvärt. Fernbom2 26 februari 2011 kl. 18.45 (CET)

En direkt fråga till Fernbom2: varför, anser du, ska vi ha en relevanskontrollmall öht, om det ändå är fritt fram för admins att radera rakt av trots att kriterierna för snabbradering inte föreligger? Om detta blir regel kommer åtminstone jag tveka att lägga in en sådan mall. BiblioteKarin 26 februari 2011 kl. 22.42 (CET)

Självklart är det inte fritt fram för administratörer att snabbradera. Det har jag aldrig påstått. Endast om artikeln inte uppfyller kriterierna får det göras. Men jag ser det inte som någon katastrof om en eller annan sida råkar ut för detta av misstag. Själv har jag som praxis att om någon ifrågasätter min åtgärd återskapa för fortsatt kontroll. Givetvis finns det undantag, om irrelevansen är uppenbar, men åtminstone i nio fall av tio handlar jag så. Ibland leder det till att förbättringar sker, ofta inte. Fernbom2 27 februari 2011 kl. 10.11 (CET)

Om en sida raderas av misstag är det självklart inte katastrof, men om man frekvent tvingas återskapa artiklar man har raderat bör man nog ta sig en funderare kring om man verkligen följer wikipediagemenskapens vilja. /-nothingman- 27 februari 2011 kl. 11.45 (CET)

Ja, i de flesta fall är det artikelskaparen som hör av sig, så det säger inte så mycket om den saken. I övrigt har jag slagit av på takten betydligt. Just nu finns det ett flertal artiklar där ytterst litet talar för relevans som ligger kvar för kontroll sedan några veckor. Fernbom2 27 februari 2011 kl. 12.22 (CET)

Problemet är väl att just (för kvick) radering är en metod som gör det svårt för icke-administratörer att ta ställning till relevansen. Det ger administratörer för stort inflytande, särskilt i förhållande till nya, ovana eller bara blyga användare, om man måste be om att få en artikel återskapad. Att Fernbom2 tar tag i artiklar med relevansproblem är i sig inte ett problem, det är bara att applådera att någon gör det. Om fler (inklusive jag själv) gick igenom kategori:Relevanskontroll-samtliga lite oftare hade kanske inte Fernbom2:s agerande framstått som så kontroversiellt. Kanske bör man sätta en tidsgräns i rel-mallen, i stil med "låt artikeln ligga kvar minst en vecka innan radering"?--Niklas R^Dis-ku-_tera 27 februari 2011 kl. 12.45 (CET)

En tidsgräns åt andra hållet vore mer behövlig, i enlighet med vad som varit på tapeten tidigare. Har relevansen inte påvisats inom en månad ryker artikeln under alla omständigheter. Redan efter fjorton dagar ligger den i farozonen. Fernbom2 27 februari 2011 kl. 18.47 (CET)

Jag håller absolut inte med. En månad är ganska kort tid och jag ser inget problem med att låta artiklar som inte fullständigt uppenbart misslyckas med att nå upp till relevanskriterierna ligga i två månader. /-nothingman- 27 februari 2011 kl. 19.00 (CET)

Undrar bara om det vore bra att omrubricera den principdiskussion som nu uppstått? Det här handlar knappas om ämnet Svenska hårdrocksgrupper längre, och det kan vara flera som vill delta i diskussionen men missar den pga rubriken. BiblioteKarin 27 februari 2011 kl. 19.38 (CET)

Bra om fler tycker till. Hittils verkar så gott som alla rörande eniga. --NERIUM 27 februari 2011 kl. 21.58 (CET)

Det finns väl hårdrocksradio där de hamnar på listorna ibland? (precis som det finns countryradio). J 1982 27 februari 2011 kl. 22.58 (CET)

Det finns åtminstone en som håller fast vid det urpsrungliga ämnet. Vad gäller den enighet NERIUM talar om har jag svårt att se den. I tidigare samtal (i och för sig under andra rubriker) har det tvärtom funnits konsensus om att relevanskontroll fungerar som en slags lightvariant av "radera". Fernbom2 28 februari 2011 kl. 11.19 (CET)

Det har då jag aldrig hört talas om tidigare och tycker i så fall det är ytterst märkligt! Anser jag att artikeln bör raderas lägger jag in en raderamall, anser jag däremot att relevansen behöver kollas lägger jag in en sån mall eller tar upp det på diskussionssidan, och förutsätter att andra också gör så. Att "relevanskontroll" plötsligt ska betyda "radera" tycks mig närmast absurdt. Visa gärna var dessa diskussioner finns, Fernbom2, för i den här diskussionen kan åtminstone inte jag se att du har stöd för din tolkning. BiblioteKarin 28 februari 2011 kl. 19.43 (CET)

Jag kan bara instämma. Jag har visserligen inte varit så aktiv under ett par månader, men jag känner mig säker på att Fernbom2:s tolkning inte varit den som varit rådande tidigare, och jag ser inte heller något stöd för den synen i den här diskussionen heller. Du gör otroligt mycket bra här Fernbom2 och din kapacitet är verkligen mycket hög, men här kan du gott sakta ned. Om du känner att du vill fortsätta med arbetet med relevanskontroll så kan det ju vara värt att tänka på att den görs bäst av de som verkligen kan ämnet i fråga, så det vore ju i allmänhet bra om vi alla försökte oss på att istället meddela de användare som är aktiva i de olika projekten och be dem ta en titt på de artiklar som har oklar relevans. Vänligen Jopparn 28 februari 2011 kl. 20.42 (CET)

Jag ser inte heller någon konsensus. Och i de tidigare diskussionerna om mallen har det visat sig att flera användare drar sig för att använda mallen, då den drar till sig deletionister. Så får det inte vara.

Det är klart att en relkollmall inte erbjuder en artikel skydd: om den uppfyller kriterierna för snabbradering får den raderas oberoende. Men kriteriet är att artikelämnet uppenbart är icke-relevant. Om det upprepade gånger visar sig att ämnet var relevant så antar jag att väldigt många artiklar raderats utan att de var uppenbart icke-relevanta. Det vill säga att de raderats mot gällande riktlinje. Alla dessa fall, inte de någorlunda få relevanta artiklarna, skall betraktas som beklagliga misstag.

Sedan har vi de fall som inte snabbraderas, utan raderas efter relevanskontroll. Då måste alltså fristen vara tillräckligt lång. Minst två veckor tycker jag behövs för att låta en mindre aktiv författare försvara artikeln (då behöver man inte kolla Wikipedia strax före och efter en vintersemester).

--LPfi 28 februari 2011 kl. 20.34 (CET)

Det är enligt min mening inte i första hand artikelförfattaren som skall försvara relevansen. Men visst har det i enstaka fall raderats artiklar som visat sig platsa. Risken att sådana inte blir återskapade betraktar jag dock som obefintlig (eller i varje fall försumbar - högst en på tusen). Fernbom2 28 februari 2011 kl. 22.56 (CET)

Ja, att du anser att "risken" är närmast obefintlig har klart framgått. Men alla är tydligtvis inte överens med dig, och nu har du raderat flera artiklar igen som återskapade häromdagen. Vore det en "stor risk" att avvakta lite medan diskussionen pågår? BiblioteKarin 28 februari 2011 kl. 23.04 (CET)

Hoppsan! Vilket tidsperspektiv tänker du då på när du säger att risken är obefintlig att sådana artiklar inte återskapas? Inom en dag? En vecka? Ett år? Tio år? Det där tycker jag är en fruktansvärt farlig inställning. En artikel som felaktigt blir raderad är ett problem oavsett om den återskapas eller ej. Man måste alltid sträva efter att göra rätt när man raderar en artikel. Att radera en artikel och tänka "gör jag fel nu så återskapar någon annan ändå artikeln snart så det spelar ingen roll" är fruktansvärt fel (med detta säger jag absolut inte att du tänker så, jag vill bara belysa problemet). /-nothingman- 28 februari 2011 kl. 23.39 (CET)

Visst tänker jag på sätt och vis så, men inte därför att jag tar lätt på det utan därför att jag ser det som ett gemensamt ansvar. Vi rättar till varandras misstag hela tiden, eftersom det är ett samarbetsprojekt. "Det är skönare lyss till den sträng som brast Än aldrig att spänna en båge." "Friskt vågat hälften vunnet." Det finns många säått att uttrycka det faktum att det ofta är klokt att vara aktiv. Om man är alltför rädd för att det skall bli fel kan man till sist inte bidra med någonting. Det är möjligt att jag var för snabb med att radera återskapade artiklar, men om flera av dem hade ingen ens begärt att det första beslutet skulle omprövas. Jag gjorde det på eget bevåg. Nu räknade jag ungefär en vecka från att mallen lades in. Jag delar inte BiblioteKarins uppfattning att någon diskussion pågår om dem. Och hittills har grundprincipen varit: framgår inte relevansen av artikeltexten kan den plockas bort. Alternativet skulle vara att endast uppenbart klotter skulle raderas. Allt annat kan ju visa sig vara av allmänt intresse. Då skulle vi snabbt få tiotusentals sidor märkta för kontroll. Finns det någon som förespråkar den lösningen? Fernbom2 1 mars 2011 kl. 00.07 (CET)

Jag avsåg den principdiskussion som pågår här. BiblioteKarin 1 mars 2011 kl. 00.10 (CET)

Artikelraderingar är betydligt mycket svårare och osmidigare att kontrollera än redigeringar i befintliga artiklar och det är en ganska begränsad skara användare som kan göra den kontrollen. När jag klottersanerar och patrullerar senaste ändringar är det ytterst sällan jag går in och kontrollerar en radering, enda tillfället är om jag råkar känna till artikelnamnet och redan har en uppfattning om dess encyklopediska relevans. Jag utgår nämligen ifrån att de som röstats fram till administratörer känner till vilka artiklar som är ok att radera och vilka som bör få ytterligare lite tid. Jag kan inte tala för alla användare eller alla administratörer men jag gissar att det är fler som gör som jag. Visst är en stor anledning till att ett projekt som Wikipedia fungerar att användare kontrollerar vad andra användare gör men det är aldrig något man skall utgå ifrån att det alltid sker. Det du nämner sist i ditt inlägg förstår jag inte varför du tar upp, det är givetvis aldrig aktuellt. Jag tror heller inte vi kommer få någon översvämning i relevanskontroll-kategorierna inom den närmaste framtiden. Personligen upplevde jag att arbetet kring Wikipedia:Projekt relevanskontroll fungerade bra även när det låg runt 300 artiklar där och det tog tre månader innan en månadskategori var helt tömd. /-nothingman- 1 mars 2011 kl. 00.21 (CET)

Nothingman gör två viktiga poänger. Dels att kontrollen av om en radering är korrekt eller ej är förbehållen en liten grupp, dels att arbetet måste få ta lite tid – snabba beslut missgynnar särskilt nya användare som kanske inte ens hittat bevakningslistan och än mindre senaste ändringarna än. Jag själv ser varje åtgärdsmallad artikel som en liten seger snarare än en förlust. Naturligtvis önskar jag att mallen inte behövdes, men den visar i alla fall att någon har läst, begrundat, kommit fram till att artikeln har brister och tagit ett första steg mot att åtgärda dem (om inte annat genom att påkalla uppmärksamhet från andra användare). --Niklas R^Dis-ku-_tera 1 mars 2011 kl. 00.30 (CET)

Jag håller med om poängerna. En vanlig användare skall kunna lita på att det som snabbraderas raderas enligt snabbraderingskriterierna, som är mycket stränga.

Att en artikel inte visar artikelämnets relevans är verkligen inte detsamma som att artikeln är uppenbart icke-relevant! I själva verket står det inte i någon riktlinje ens att relevansen måste framgå. Man skall inte behöva ta hänsyn till relevansbedömning då man formulerar en artikel, utan artikeln skall skrivas för dem som vill inhämta kunskap.

Normalt förutsätts specialkunskap för att kunna avgöra relevansen för en bristfällig artikel, och då bör de administratörer som saknar specialkunskap på området överlåta avgörandet åt andra. Om ingen har kunskap nog att avfärda artikeln som uppenbart icke-relevant så skall den inte snabbraderas utan raderas efter relevanskontroll i normal ordning.

--LPfi 1 mars 2011 kl. 15.15 (CET)

(Om författaren inte får en chans att visa relevansen måste processen vara vattentät, artikeln får inte raderas för att han inte råkade titta in.) --LPfi 1 mars 2011 kl. 15.19 (CET)

Videoproblem

Jag har tittat lite på video i Wikipedia, men ibland upplever jag själv tekniska problem, även om det är bättre än för ett år sedan. Jag vill höra era erfarenheter. Titta på några av filmerna under commons:Category:Videos by display resolution. Fungerar det bra eller krånglar det? Sätt din signatur (~~~) under rätt rubrik nedan, tack. --LA2 17 februari 2011 kl. 11.47 (CET)

Fungerar bra att visa alla filmer

1. Ankara som kör Firefox 3.6.13 på Mac OS X version 10.6.6
2. Ainali som kör Chrome 9.0.597.98 på Ubuntu 10.10
3. Kemikungen kör Firefox 3.6.13 på RedHat Enterprise Linux 5.5
4. dnm ^{(d | b)} 17 februari 2011 kl. 13.27 (CET) Använder Chrome 9.0.597.94 i Windows XP. Vissa grafiska error, men då är min Chrome allmänt korrupt emellanåt.
5. Josve05a (d) som kör Firefox 4.0 Beta 11 på Windows 7 Starter
6. Natox som kör Firefox 3.6.13 på Mac OS X version 10.6.5
7. Vinterfrid som kör Firefox 3.6.2 på Windows Vista
8. Tasnu Arakun har testat Firefox 4.0b11, Google Chrome 11.0.672.2, iCab 4.8, Opera 11.01 och Safari 5.0.3 på Mac OS X 10.6.6. Safari och iCab använder QuickTime för att spela upp video och behöver insticksmodulen XiphQT för att kunna spela upp Ogg Theora och Vorbis. I dessa hackar bild och ljud medan större filmer läses in. Chrome, Firefox och Opera använder inbyggad spelare och i dessa fungerar det bra. Dock verkar det inte gå att söka i filerna i Opera.
9. Haxpett 19 februari 2011 kl. 23.26 (CET) som kör Chrome 9.0.597.94 på Ubuntu 10.10

Fungerar inte för någon film

1. Ankara som kör Safari Version 5.0.3 på Mac OS X version 10.6.6 (det gäller på commons, som miniatyrer i artiklarna går det dock att spela upp filmer med Safari).
2. Green Yoshi som normalt sett inte kör Internet Explorer 8 på Windows Vista. Programmet kraschade så fort jag kom till filbeskrivningssidan. Testade flera gånger.
3. Kemikungen när jag kör Internet Explorer 8.0.6001.19019 (både 32- och 64-bit) på Windows Vista.

Fungerar för filmer i lägre upplösning (under 500 px bredd, under 700 kbit/s), men hänger sig ibland för högre upplösning

1. LA2 som kör Firefox 3.6.13 på Linux
2. Ainali som kör Firefox 3.6.13 på Ubuntu 10.10
3. Lavallen 17 februari 2011 kl. 14.30 (CET) IE 8.0 W7, riktigt trassel bara med de allra högsta upplösningarna. Lite slumpvis ögonblicks "blackout" i alla upplösningar både i miniatyr och i storskärm.
4. Grillo 17 februari 2011 kl. 15.57 (CET) med Chrome 9.0.597.98 i Windows 7. Fungerar bra för lågupplösta filmer, men för kategorierna över de mer högupplösta står webbläsaren bara och tuggar. Fliken i fråga tuggar på i all oändlighet utan att det går att klicka på något, medan alla andra flikar och datorn i övrigt fungerar som vanligt. Kan inflika att min skärm inte klarar av att visa full hd, men det borde väl inte ha någon betydelse.

Ett fåtal fungerar inte, men de allra flesta gör det

1. Green Yoshi som kör Firefox 3.6.13 på Windows Vista. (Exempel: Den här fungerar, men inte den här)
2. Kemikungen får samma problem som Yoshi när jag kör Firefox 3.6.13 på Windows Vista.
3. LittleGun som kör IE7 (7.0.6001.18000) på Windows Vista har problem med Atlantisfärjan men en av dom funkar efter ett tag. Resten har gått bra.

Någon med Internet Explorer?

Eftersom att Explorer fortfarande är den mest använda webbläsaren vore det bra om någon som har programmet kunde testa.--Ankara 17 februari 2011 kl. 13.29 (CET)

Se ovan. - (d) Green Yoshi (b) 17 februari 2011 kl. 13.50 (CET)

1. Holger Ellgaard har Internet Explorer. Korta videos fungarar bra men längre (som Fil:SwedishRoyalWeddingBrideAndGroomLeavesOnABoat full.ogv eller Fil:STS-132-_Liftoff_Space_Shuttle_Atlantis.ogv‎) måste buffrar hela tiden med ständiga avbrott. Dessutom är bröllopsfilmens bild förvrängd (gubbarna är hoptryckta). --Holger.Ellgaard 18 februari 2011 kl. 18.46 (CET)

Annat strul/frågor

1. LittleGun, i galleri-läget: Om jag klickar "More..." så är menyns bakgrund transparent, vilket gör valen svåra att välja och läsa. I filläget fungerar menyn.
2. LittleGun, (chansar på ordvalen, vet inte om jag använder termerna rätt) på Youtube går det att starta ett klipp, och sen pausa, då buffras klippet och kan sen tittas på utan att streamningen kommer i kapp. Den featuren saknar jag.
   • Har du testat att låta videon spela någon sekund innan du pausar. Då borde den buffra. Sertıon 17 februari 2011 kl. 22.56 (CET)
     • Det har jag testat, det syns ingen skillnad i varje fall, men den kanske buffrar.--LittleGun 17 februari 2011 kl. 23.12 (CET)
3. LittleGun, jag kan inte starta filmen mitt i genom att dra fram slidebaren dit.
   • Detta beror på hur filformatet är uppbyggt och på hur servrarna som commons har fungerar (eller rättare sagt inte fungerar), men det hade varit en kul funktion att ha. Sertıon 17 februari 2011 kl. 22.56 (CET)
     • Ja, hur är det med sökbarheten i Theora-formatet? Är detta omöjligt eller går det att fixa? En webbserver kan ju servera et visst byte-intervall av en fil, men kan webbläsaren avgöra vid vilken byte-position ett visst tidsavsnitt börjar? --LA2 18 februari 2011 kl. 11.25 (CET)
       • Eftersom filmen är kodad med Variable Bit Rate går det normalt inte att avgöra var i filen en viss frame finns. Sedan bör man beakta att commons bara är en vanlig webserver, inte någon streaming-server. /Kemikungen 18 februari 2011 kl. 22.52 (CET)

På den här sidan får man en förhandstitt på framtida utveckling av videostödet. Det är Michael Dale hos WMF som utvecklar detta. --LA2 26 februari 2011 kl. 15.09 (CET)

Jag har inte provat, men det är en massa parametrar som avgör om video kan visas. Tydligen måste något java-script köras för att kunna visa OGG (oftast), och då är frågan om det är korrekt. Sedan har vissa browsers inbyggt stöd för OGG. Frågan är, hur väl vet de som har provat sin konfiguration? Jag installerade nyss ny version av K-Lite, och _då_ funkar plötsligt en videokonverterare. Kontentan är att det är mycket magi i att visa video. --Janwikifoto 2 mars 2011 kl. 10.22 (CET)

Maskinöversatt text i Pinocchio (film, 1940)

Tog upp detta på Diskussion:Pinocchio (film, 1940) men antar att ingen sett det och tänkte ta det upp det här för att få lite åsikter. En stor del av texten i den artikeln verkar vara från en maskinöversättning av en finsk text. Texten verkar beskriva produktionshistoriken ingående och är den typ av material som vi saknar på de allra flesta filmartiklar. Däremot är maskinöversättningen så svårbegriplig att jag tvivlar på att någon skulle kunna ta sig igenom den och få något sammanhang i den (och då har jag ändå språkvårdat en hel del här och fixat andra maskinöversatta texter, men den här gav mig huvudvärk efter två meningar). Så har tydligen andra också resonerat och texten ligger därför dold i artikeln, men är fullt synligt när man ska redigera den. Det faktum att texten finns där om man vill redigera artikeln försvårar alla redigeringar något oerhört eftersom det är svårt att hålla koll på vilka textsjok som syns i artikeln och vilka som inte syns. Jag skulle föreslå att hela den maskinöversatta texten raderas och så får någon skriva om det ifall den känner sig manad, istället för att låta texten ligga där och bara vara ivägen. Hade texten varit kortare hade jag antagligen tagit bort den utan att säga något om det här, men i det här fallet verkar det som att det blir över 10 000 byte som försvinner och jag tänkte höra era åsikter om det innan något raderas. Icea 27 februari 2011 kl. 23.18 (CET)

Helt OK att radera --Petter 28 februari 2011 kl. 00.01

Detta med dolda texter (oöversatta eller obearbetade partier) i artiklar bör i allmänhet undvikas. Det skapar problem vid fortsatta redigeringar i långt högre grad än det erbjuder möjligheter. Fernbom2 28 februari 2011 kl. 12.53 (CET)

Vi har ju en del gissningsvis tvåspråkiga finlandssvenska användare här på svwp. Skulle man inte kunna be någon av dem att göra en översyn av maskinöversättningen visavi den finska originaltexten för att fixa till den förra? /FredrikT 28 februari 2011 kl. 13.36 (CET)

Ta bort, men släng in en länk till en sidversion där det finns kvar på diskussionssidan ifall någon känner sig manad. Plrk 28 februari 2011 kl. 15.37 (CET)

Tydligen vad man tyckte också på finska Wikipedia. Ursprunget är annastans och finskan var också erbarmlig. Jag översatte en bit av det som fortfarande fanns kvar i den finska artikeln (på vettig finska). Men att maskinöversättningar kan vara så erbarmliga! Programmet har tydligen ingen uppfattning om vad de olika konstruktionerna står för utan sätter in ord som i något sammanhang eventuellt kan motsvara en viss konstruktion, på slumpmässigt ställe i närheten. Håhåjaja. (Maskinöversättning till och från finskan är betydligt knepigare än mellan indoeuropeiska språk, och det finns ingen massmarknad à la arabiska och kinesiska. Men det här ser ut som 1990-tal.)

Den franska versionen är märkt som utvald och kan vara ursprunget till maskinöversättningen. Färre här är väl fransk- än finskkunniga, men också finskan (i de berörda, nu raderade, avsnitten) är såpass erbarmlig att det är bättre att utnyttja ursprungstexten.

--LPfi 28 februari 2011 kl. 21.22 (CET)

Jag vet inte om jag är beredd att ge mig på det, men maskinöversättningar från franska brukar inte vara så tokiga (även om de förutsätter att man är någorlunda insatt i originalspråket). Vad gäller finskan (där jag är hänvisad till dylika hjälpmedel) är min erfarenhet att de så gott som aldrig är begripliga. Men nog borde fler rikssvenskar ha skol- eller åtminstone gymnasiefranska och kunna rycka in? Fernbom2 28 februari 2011 kl. 21.33 (CET)

Handlar inte det här om ett verk av bambifan101? Artikelskaparen och hans diskussion på användare:Jsdo1980s diskussionssida liknar helt bambifan, att dessutom med ett annat konto baka in texten som dold i artikeln liknar dennes arbete. Kanske en bisak, men det kan ju vara värt att notera att artikelns tillstånd är en konsekvens av medvetet saboterande snarare än okunskap.--FBQ 1 mars 2011 kl. 09.18 (CET)

Man kan också se artikeln som en övning i att lära sig läsa maskinöversatt text, som tydligen är framtiden. Det blir inte bra, men det blir ju billigt! Marfuas 1 mars 2011 kl. 23.58 (CET)

Bilimport skulle behöva en översyn

Jag skulle åtgärda en mall i denna artikel men märkte att det är lite väl mycket problem med den. Dock vet jag inte hur jag ska angripa det eller göra något åt det. Skulle uppskatta om nån kunde titta på den. /Hangsna 1 mars 2011 kl. 23.27 (CET)

Veckans tävling

Vill passa på att meddela att det är stor uppslutning i veckans tävling (WP:Veckans tävling/Största städer efter land). Haka gärna på - det kan bli riktigt intressanta, och väldigt billiga, resor! Tanzania 2 mars 2011 kl. 18.19 (CET)

PROD-motsvarighet

Med anledning av de meningsbrytningar som varit om relevanskontrollen har jag återupptagit ett samtal (högst upp ovan). Det vore bra om fler uttalade sig. Fernbom2 2 mars 2011 kl. 19.59 (CET)

Detaljerad tabell över alla varuhus i en kedja

Sdr2887 (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) lade idag till en detaljerad tabell över alla OnOff-varuhus. Jag återställde artikeln med motiveringen att Wikipedia inte är Gula Sidorna, men Sdr2887 (som skriver på engelska men säger sig förstå svenska) menar att the list of stores is clearly of interest to people reading about Onoff and is definitely reference material.

Är jag ute och cyklar? Vilken eller vilka riktlinjer är mest tillämpliga? Och om jag rätt - har någon annan lust att förklara för Sdr2887? - Tournesol 2 mars 2011 kl. 15.50 (CET)

Oj det där var detaljerat må jag säga.. Tanzania 2 mars 2011 kl. 15.56 (CET)

Sånt där hör hemma på företagets hemsida, inte i Wikipedia. En karta som visar var butikerna finns i landet vore kanske intressant istället, men vi skall inte hålla på och ge adressanvisningar.

andejons 2 mars 2011 kl. 16.03 (CET)

Alldeles för detaljerat. Wikipedia är inte Eniro. -- Tegel _(disk) 2 mars 2011 kl. 16.05 (CET)

Jag håller med övriga, det där är alldeles för detaljerad info för Wikipedia. En karta, som andejons påpekar, skulle kunna vara användbar istället. /-nothingman- 2 mars 2011 kl. 16.10 (CET)

ok - rookie mistake I guess. I thought that was helpful info. Do other people agree that a map might be appropriate instead. If so, how would that be implemented? Just an image? btw, how do you time stamp your comments? - sdr2887

I would also like to point out that it seems like popular opinion that the list of stores was too much information rather than anything I could find in guidelines - strange! - sdr2887

Se Wikipedia:Inte#Inte en produkt/tjänstekatalog eller matrikel. -- Tegel _(disk) 2 mars 2011 kl. 16.22 (CET)

Time stamps are made by doing four ~ , i.e, ~~~~. I don't know how to do a map though. Tanzania 2 mars 2011 kl. 16.21 (CET)

Well, it is not the amount or detail of the information that is the problem, it is its maintainability. We can't have a list of addresses and phonenumbers if we don't have any means of keeping the list up-to-date. Then it is better with a link to the company webpage where the information is available and maintained. /Kemikungen 2 mars 2011 kl. 17.23 (CET)

Å andra sidan har vi lista över Ikeavaruhus som är nästan lika detaljerad (saknar detaljerad adress och telefonnummer, men har stadsdel och öppningsår). /Dcastor 2 mars 2011 kl. 17.08 (CET)

Man kanske skulle kunna använda Mall:Kartposition för detta? Det har jag gjort för svenska racerbanor i artikeln Motorsport i Sverige. - (d) Green Yoshi (b) 2 mars 2011 kl. 17.16 (CET)

Gatuadress och kartposition är lika ointressanta. Däremot kan etableringsår vara intressant, för att se hur kedjan/koncernen har vuxit till över åren. --LA2 2 mars 2011 kl. 17.22 (CET)

Kartposition kan kanske vara intressant för att se hur etablerad kedjan är geografiskt sett. /Kemikungen 2 mars 2011 kl. 17.25 (CET)

Skall vi ha en sådan här tabell i varje artikel om kedjor? Om i så fall vad skall ingå? --NERIUM 2 mars 2011 kl. 21.04 (CET)

Om vi skall ha tabeller inkluderas lämpligen ort och öppningsår (och inget mer). Det är fast information som inte förändras. Rimligen används detta bara för väldigt stora varuhus av just typen Ikea eller Onoff - det vore orimligt att ha tabeller över samtliga ICA Nära i landet. Plrk 3 mars 2011 kl. 14.11 (CET)

Formatera mallar med bot?

Jag brukar vara inne och peta i filmartiklar och har upptäckt att ganska ofta så ser {{filmfakta}} i artikeln väldigt tråkig ut i redigeringsläget. Ofta är den tillagd för ganska längesedan och saknar vissa parametrar som kanske kommit till senare. Dessutom är formateringen i redigeringsläget rätt kass om man nu jämför med hur den ser ut i malldokumentationen. Går det, rent tekniskt, att på något sätt gå igenom artiklar med en bot och snygga till mallen och kanske lägga till de parametrar som saknas? Detta då för att underlätta utfyllnad av mallarna etc. Hur ser ni på saken? Kanske finns det andra liknande situationer? //Mippzon 3 mars 2011 kl. 12.37 (CET)

Jag känner till två sätt att göra detta med bot:

1. Att använda en substmall. - En sådan kan man anpassa ganska detaljerat, hur den ska se ut, och alla parametrar kan läggas in och få dem i rätt ordning. Haken är att själva substmallen kräver ganska mycket arbeta att förbereda och testköra. Det har jag inte tid/ork till just nu.
2. Att använda DotNetWikiBots SetTemplateParameter-funktion. Mallen snyggas till och tomma parametrar kan läggas till. - Nackdelen är att nya parametrar alltid läggs sist i mallen, samt att parameterfria variabler ({{{1}}} etc) inte hanteras på ett särskilt smart sätt. För mallar som saknar parameterfria variabler är det dock inget problem.

I Gösta Berlings saga har jag provat det senare med parameter bild. Att en parameter "0" lagts till är möjligt att trolla bort i samband med körningen.

Att fylla nya parametrar med innehåll är tekniskt möjligt med bot, men det kräver ganska mycket förberedelse. Och det har jag inte heller tid med just nu. -- Lavallen 3 mars 2011 kl. 13.02 (CET)

Ah, det är alltså inte helt omöjligt i alla fall! Det var bara en tanke för att göra det enklare för folk (och mig själv) att mata in mer data i mallarna och ja, helt enkelt göra redigeringen lättare när man faktiskt ser raderna. I ditt exempel ser det mycket bra ut tycker jag! Enda minuset är väl, som du själv nämner, att parametrarna hamnar i en annorlunda ordning gentemot malldokumentationen. Men detta är kanske något som tåls att funderas på och kanske göra nåt åt när det finns tid :) //Mippzon 3 mars 2011 kl. 13.53 (CET)

Det går även med DotNetWikiBot hämta in alla parametrar till datorn och ta bort mallen och skriva om den från början igen. Resultatet blir att parametrarna kommer i rätt ordning. Haken är att det kräver lite mer programmeringsarbete, isynnerhet om det är många parametrar. GameOn eller någon annan kanske vet fler metoder. -- Lavallen 3 mars 2011 kl. 13.59 (CET)

Sömniga Wikipedia

Artiklarna Protesterna i arabvärlden 2010–2011 och Protesterna i Libyen 2011 är väsentligt kortare än sina engelska motsvarigheter. Detta var inte fallet vid Tsunamikatastrofen och andra världshändelser, som bevakats under Wikipedias framväxt. Håller sv.wikipedia på att tappa stinget? Drar vi inte längre till oss nyfikna skribenter? Behöver vi ordna workshops för att stimulera skrivlusten? --LA2 2 mars 2011 kl. 13.16 (CET)

Å andra sidan är verksamheten på Wikinews högre än vad jag är van att se! Återstår att se om det betyder att vi äntligen kan hålla isär de här två projekten! -- Lavallen 2 mars 2011 kl. 13.45 (CET)

Sofixit? Det är trots allt en wiki och LA2 har inte redigerat någon av artiklarna... /Grillo 2 mars 2011 kl. 13.48 (CET)

Om lösningen på alla Wikipedias problem är att veteranen LA2 från 2001 ska redigera ännu mer, så behöver vi ingen wiki som är öppen för alla. Jag riktar ingen anklagelse mot Grillo och andra befintliga medarbetare, utan jag frågar mig om nyrekryteringen har avtagit. Vad skriver årets nykomlingar om? Inte om händelserna Libyen i alla fall. --LA2 2 mars 2011 kl. 13.59 (CET)

Det upplever det som inte ovanligt att nya, väldigt dagsaktuella artikelämnen som helt eller delvis baserars på dagstidningsuppgifter, ifrågasätts eller t o m raderas numera, i regel just med hänvisningen att "Wikipedia är inte ett nyhetsmedium". Kanske har detta avskräckt folk även från att göra dagsaktuella uppdateringar i befintliga artiklar? /FredrikT 2 mars 2011 kl. 14.31 (CET)

Personligen ser jag det som ett friskhetstecken att vi här har sluppit att hantera en massa försök att få WP att medverka i en nyhetsjakt. Amatörers referat av tidningsartiklar borgar inte för den högsta kvalitén på ett seriöst uppslagsverk. Om man ser det ur den informationssökandens perspektiv - vad kan WP ge (och garantera tillförlitligheten för) som är bättre och säkrare än det som vi i så fall skulle bygga vår information på, d v s de osäkra mediekällorna? Så, så länge som vi inte har andra goda källor och analyser än dem som författas för helt andra ändamål och som publiceras genom massmedierna, så finns det ingen anledning att försöka följa den här typen av händelser steg för steg, timme för timme och trend för trend. Det känns naturligtvis lite förmätet att påpeka det för LA2, men jag tror att vi måste värna egenskaper som beständighet, bekräftad och verifierad information, god källkritik och balanserade analyser. Så länge som dessa inte finns, så finns det inte heller någon anledning att börja sammanfatta historiska händelser samtidigt som de äger rum. Janders 2 mars 2011 kl. 14.40 (CET)

Jag håller med Janders. Wikipedia är ett uppslagsverk, inte en nyhetstjänst. /Kemikungen 2 mars 2011 kl. 14.53 (CET)

Jag instämmer med Janders mfl. Att man har lite is i magen betyder inte att man tappat stinget eller inte har skrivlust. Jag tycker att det är ett sundhetstecken att vi inte skriver om historiska händelser samtidigt som de pågår. Det behövs ofta ett perspektiv som man sällan har mitt uppe i en händelse. / Elinnea 2 mars 2011 kl. 15.09 (CET)

Det som läsaren just idag vill ha är förstås en översikt över vad som hänt de senaste tre veckorna, till skillnad från en enskild tidningsartikel som bara handlar om de senaste tre dagarna, allt uppbackat med våra artiklar om Libyens och Egyptens historia. Om tre månader svänger fokus till att ge ett lite längre tidsperspektiv på händelserna, men det betyder inte att dagens behov är oviktigt. Engelska Wikipedia lyckas fylla detta läsarnas behov, eftersom pigga och nyfikna wikipedianer håller artikeln uppdaterad. Men svenska Wikipedia lyckas inte. Och det beror inte på att vi är finare eller förnämare. Stämmer det att nybörjare blir avvisade med argumentet att Wikipedia inte är ett nyhetsmedium? Trots att de skriver bra artiklar? I så fall måste den riktlinjen ändras i grunden. --LA2 2 mars 2011 kl. 15.21 (CET)

Om vi har Wikinews, varför ska vi ha nyhetsartiklar även i Wikipedia? Vad som är "bra" artiklar är inte bara subjektivt, det styrs också av ämnet. Om jag skriver artiklar i ett väldigt smalt ämne, säg spelöppningar i schack, som upplevs som väldigt bra i schacksammanhang, så är det långtifrån säkert att de för det passar på Wikipedia. Om det råder konsensus om att svenska Wikipedia inte bör ha med rena nyhetsartiklar utan låta Wikinews sköta den biten, så passar knappast nyhetsartiklar här, hur bra i något avseende de än är. / Law_D 2 mars 2011 kl. 15.44 (CET)

Jag ser det som alldeles klockrent att vi ska ha sådana här artiklar här, men jag skulle vilja att vi förordade artiklar som är något mer beständiga i informationen. När man skriver sådana här artiklar kan man göra det på två sätt i stort sett. Man kan skriva minutiöst och djupt ingående i detalj, men det skapar ett stort begär för uppdatering. Sådana artiklar som påbörjats men inte avslutats är väldigt lätt att se att de behöver uppdateras, men man gör det inte. Å andra sidan kan man göra ett referat från vad olika källor skriver, och försöka väva samman det till en lite mer beständig text. Jag tycker trots allt att Protesterna i Bahrain 2011 är ett klockrent exempel på det. Den kommer inte bli förkastlig om folk inte uppdaterar den på ett tag, utan är mer av den beständiga typen. Den kan däremot bli väldigt utförlig när det kommer fakta från bra källor och när den är "avslutad" lite mer. I Protesterna i Tunisien 2010–2011 börjar man blanda in mer datum, man har påbörjat detaljerat men sen inte avslutat. Där märks det väldigt tydligt att den inte är uppdaterad.

Jag tycker att inställningen att nya händelser på Wikipedia inte bör finnas är tråkig. Det finns en stor "efterfrågan", och det finns också ett behov av ett medium som neutralt sammanfattar bakgrund, händelseförlopp och följder, och inte inriktar sig på enskilda händelser. Där är skillnaden mellan Wikinews och Wikipedia. Wikinews publicerar händelser, Wikipedia företeelser. Jag tycker att en riktlinje över hur nyheter bör behandlas på Wikipedia bör skrivas. Folk kommer nog tycka att det är en dålig idé, men nyhetsartiklar kommer fortsätta att skapas och då är det bra om de från början kan bli så bra som möjligt. Tanzania 2 mars 2011 kl. 16.05 (CET)

Efter att i över två månader slitit med den osakliga och dagsaktuella informationen i artikeln om Julian Assange på en:wp, är jag för sv:swp trovärdighet mycket glad att vi är flera som ser på detta som Janders uttrycker det. Med fokus på det dagsaktuella beror allt på vilka av de mer eller mindre trovärdiga mediebilder artikeln bygger på och erfarenheten visar att detta medför att både felaktigheter och vinklingar då insmyger sig. Ett skelett med basfakta räcker väl tills dess mer tillförlitliga fakta finns framme. Yger 2 mars 2011 kl. 16.12 (CET)

Nu riskerar vi att hamna i en tankefälla, där vi diskuterar "rena nyhetsartiklar" (vad är det?) som ingen har sett, utan som är "rena" fantasifoster eller halmgubbar. Nu har det ju inte förekommit några återställningar varken av amatörmässiga bidrag eller klotter i artikeln om Protesterna i Libyen 2011. Det har inte förekommit några större bidrag alls, bara en långsam tillväxt från den 804 bytes långa första versionen 17 februari av MickeH till dagens 4659 bytes, och de flesta redigeringarna är bottar som lagt till interwiki-länkar. Den engelska artikeln 2011 Libyan uprising är som kontrast 107 263 bytes, alltså 23 gånger längre än vår. Vilka anser ni vara de största bristerna med den engelska artikeln, som gör att vi skulle behöva skämmas för att ha just den artikeln i svenska Wikipedia? --LA2 2 mars 2011 kl. 16.42 (CET)

Ett av de viktigaste argumentet för "is-i-magen-principen" är att även om många av uppgifterna i en formell mening är korrekta och balanserade, så är det inte på något sätt säkert att de är relevanta (sett ur ett innehållsmässigt perspektiv) när man har möjlighet att betrakta det hela med lite djupare kunskap och eftertanke. Jag har själv arbetat med nyhetsjournalistik i många år, och en av de viktigaste erfarenheterna som jag har med mig är att man sällan kan se en fråga med samma ögon när den är aktuell, som när den har mognat. Den kronologi, de nyckelpersoner som nämns, och de händelser som beskrivs är - om man bara har stöd av nyhetsmedierna - ett resultat av vad medierna kan eller väljer berätta vid ett givet tillfälle. Den "långsiktiga och nyanserade sanningen" (om ni förstår vad jag menar) beskrivs inte genom att stapla dessa mediala beskrivningar på varandra. Den långsiktigt relevanta metoden är istället att närma sig frågeställningen från andra hållet, där utgångspunkten är ett känt resultat och perspektivet bygger på kännedom om den process som ledde fram till det kända resultatet. Många detaljer, och kanske t o m en del av huvuddragen, i den bild som vi idag har möjlighet att presentera kan mycket väl komma att visas sig har klara brister i framtida relevans- och viktbedömningar. Den risken bör vi inte ta. Janders 2 mars 2011 kl. 17.13 (CET)

Nej, Janders, jag förstår inte vad du menar. Du talar om "is i magen", men här finns ju ingen som har "is i magen". Det är inte ett halvdussin wikipedianer som har tänkt att skriva i artikeln men håller igen. Det är helt enkelt ingen som skriver. Det är inte klokhet, det är ointresse och frånvaro. --LA2 2 mars 2011 kl. 17.20 (CET)

...eller en insikt att varje obalanserad, onyanserad, felviktad eller - efter närmare eftertanke och kunskap - icke relevant uppgift som presenteras de informationssökande motverkar WPs syfte:att sprida kunskap, inte påståenden. Janders 2 mars 2011 kl. 17.25 (CET)

Förut fanns en stolthet i hur snabba (wiki) vi var på saker, nu är det inte så längre, snarare ses det ofta ner på. Jag tycker att det är tråkigt och det tär ärligt talat på min lust att bidra. Är det verkligen en så stor katastrof om vi publicerar något lite förhastat att det är värt att klanka ner på inspirerade användares insatser? Ja, vi kan ha fel, vi har fel, detta rättas förr eller senare. Så fungerar Wikipedia. En artikel måste inte vara utmärkt från första dagen, det är en process. Njaelkies Lea (d) 2 mars 2011 kl. 17.27 (CET)

De som söker information anpassar inte sitt sökintresse efter WPs rutiner, utan söker kunskap det vid den tidpunkt som passar dem själva bäst. De har ingen aning om att de har råkat ut för något "förhastat", som "rättas förr eller senare". En självklar grundnivå måste därför vara att alla artiklar i alla faser av sin utveckling måste klara grundläggande krav på relevans och saklighet. Annars luras vi och det är i längden förödande, både ur ett moraliskt och förtroendemässigt perspektiv. Janders 2 mars 2011 kl. 17.38 (CET)

Håller med . Njaelkies Lea och LA2. Och Tanzania. --NERIUM 2 mars 2011 kl. 17.51 (CET)

Janders och andra som tycker att det är bättre att vänta och inte skriva så mycket, borde genast bege sig till en.wikipedia och upplysa de okunniga stackarna om hur skadligt det är att skriva för mycket. Denna centrala insikt som de framför saknas ju helt på andra språk av detta projekt. Jag har fortfarande inte fått några tips på vad som var dåligt i den engelska artikeln 2011 Libyan uprising. --LA2 2 mars 2011 kl. 20.13 (CET)

Snälla, var inte så nedlåtande. Jag dömer inte dina eller andras åsikter, och betraktar verkligen inte deltagare i här eller i andra projekt som "okunniga stackare". Men det måste stå mig och andra fritt att ha en egen uppfattning om hur vi bäst skapar kvalitet. Och om vi har olika åsikter om det är det kanske något som vi får leva med, med ömsesidig respekt. Annars står det väl oss alla fritt att dra oss ur. Och det var mitt sista inlägg, inte i projektet, men väl i just den här diskussionen. Janders 2 mars 2011 kl. 20.21 (CET)

Vari ligger logiken i att vi skulle ha en artikel om en pågående revolt i Libyen som är dubbelt så stor som artikeln om WW2? -- Lavallen 2 mars 2011 kl. 20.22 (CET)

Den engelska artikeln 2011 Libyan uprising är nu 118 kbyte, medan World War II är 177 kbyte. Det anger inte att det ena är nästan lika viktigt som det andra, bara att dessa båda artiklar är fullstora och har börjat knoppa av sidoartiklar. Den detaljerade kronologin om Libyen 2011 är redan en egen sidoartikel på engelska Wikipedia, medan andra världskriget har dussintals sidoartiklar. Det anmärkningsvärda är inte att den engelska artikeln är större än den svenska, för det är förstås precis vad man kan vänta sig. Det anmärkningsvärda är att den är 23 gånger större. Det rimliga förhållandet vore ungefär 3-7, att vår vore 15-40 kbyte i stället för 5 kbyte. Den svenska artikeln skulle på engelska Wikipedia kallas för en stubbe. --LA2 2 mars 2011 kl. 23.07 (CET)

Jag vill uttrycka min sympati till Janders m.fl. Det finns inget bra skäl att Wikipedia skall verka som en "nyhetsförmedlare", än mindre öppna upp arenor till stor konflikt som kommer suga energi från övrigt viktigt arbete. Vad engelska Wikipedia gjort för överväganden har jag ingen aning om, men jag antar att de ser att de såväl har energin som möjligheten till att styra upp en konstruktiv utveckling av sådana artiklar, samt att de på ett annat sätt än svenska Wikipedia ser den direkta händelsen som relevant för uppslagsverket. Sedan är det väl i ärlighet inte sant att Wikipedia sover. Det skrivs artiklar hela tiden, däremot skulle det vara positivt om fler nya tillkom som vill bli aktiva. Om rekryteringen skall ske via nyhetsartiklar vet jag inte. dnm ^{(d | b)} 2 mars 2011 kl. 20.41 (CET)

Jag intämmer i Janders synpunkter! Jag anser att artiklar som dessa bör finnas - på danska wikipedia tog det ännu längre tid innan oroligheterna i Libyen nämndes (jag var själv den förste att över huvud lägga in något) - men de behöver inte vara särskilt omfattande. Fernbom2 2 mars 2011 kl. 20.46 (CET)

Jag kände tidigare till att det finns inklusionister och deletionister, men en intressant lärdom av dagens diskussion var att det även finns två läger rörande bevakning av aktuella händelser. Det verkar inte som om man kommer någonvart med Janders, Yger, Fernbom2 och dnm. De får ha sin "is i magen" bäst de vill. Men Njaelkies Lea, Nerium, Tanzania och jag kanske borde samlas och diskutera hur vi kan stimulera en mer aktiv bevakning av dagshändelser. Skrivtävlingar? IRC-sessioner på fasta tider? Ett Wikiprojekt för aktuella händelser? Möten på bibliotek och skolor? Hur gör man? Kan vi agera stöd åt nybörjare som känner sig motarbetade i det här avseendet? --LA2 2 mars 2011 kl. 23.17 (CET)

Projekt Aktuellt finns ju redan, men det var aktivt ett tag innan det blev inaktivt. Det problemet är, tror jag, är att det inte finns folk som orkar. Att ständigt följa utvecklingen, försöka vara källkritisk hit och dit, skriva en neutral sammanfattning, och så vidare, är tidskrävande, och tar tid från annat arbete, och jag vet att jag hellre skriver om mina Tudor-människor än det jag skrev ovan. Jag tror, att om vi vill få mindre sömninga artiklar av det här slaget, så behöver vi förutom aktivare personer redan få in nytt aktivt blod i gemenskapen. Jag ser lite namn här och var som dyker upp bland nyhetsartiklarna, och det är roligt, men blir det inte fler sådana personer kommer det här problemet finnas kvar.

Stöd tror jag är väldigt viktigt, och jag är, som jag skrev ovan, mycket starkt för förslaget att en riktlinje skrivs för hur "nyhetsartiklar" skrivs. Även om det säkert kommer ta månader av diskussioner till folk är nöjda. (Essä kanske vore bätre, med lite eftertanke.) Tanzania 2 mars 2011 kl. 23.31 (CET)

På Wikipedia:Projekt aktuellt lade jag in länkar till pågående-kategorierna för de senaste 6 månaderna, med en "relaterade änderingar" för varje kategori. Jag menar att man som lågprioritet kan gå in på de 4-5 månader gamla aktuella händelserna för att summera upp dessa. Genom relaterade ändringar kan man också få syn på nykomlingar som skriver om aktuella ämnen. Håll alltså utkik inte bara efter vilka artiklar som redigeras, utan även vem som gör det. Med bättre verktyg kommer vi framåt. --LA2 3 mars 2011 kl. 00.13 (CET)

LA2: Jag tycker det är bra om ni vill ta initiativ till att utveckla detta "bristområde". Jag misstänker att det skulle kunna utfalla med ett gott resultat, däremot tycker jag inte att du skall skapa en dikotomi och klyfta mellan oss bara för att vi inte delar samma uppfattning. Vårt mål är ändå detsamma och därför känns det onödigt. Arbeta konstruktivt vidare med detta istället. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 3 mars 2011 kl. 01.43 (CET)

Jag håller med LA2. Jag har flera gånger sett enradaren "Wikipedia är inget nyhetsmedium" kastas i ansiktet på nybörjare som velat vara snabba med att modifiera en artikel när något relevant hänt i vår omvärld. Varje gång jag ser detta oroar jag mig för att vi just förlorat en ny, entusiastisk medarbetare. Jag ser hellre att vi tackar snabba nybörjare med en {{subst:Välkommen|Artikeln som nybörjaren gjort en värdefull insats genom att uppdatera}} och därefter gör ett seriöst försök att redigera artikeln på ett sådant sätt att nybörjaren känner att dennes bidrag var viktigt. --Carl von Blixen 3 mars 2011 kl. 00.54 (CET)

Och vad skulle hända om en invandrare från Libyen började skriva? POV mallar, källa-behövs-mallar, certifierad-översättning-behövs-mallar, osv. Samma sak när en svensk bidrar till Assange-soppan på enwp. Och vad vet vi nu om Libyen egentligen? /Pieter Kuiper 3 mars 2011 kl. 01.06 (CET)

Vi vet mycket lite och det mesta skulle nog kunna betecknas som POV, sorgligt nog... dnm ^{(d | b)} 3 mars 2011 kl. 01.43 (CET)

Vi vet väldigt mycket om bakgrunden till händelserna. Det ska vi fokusera på, för där kan Wikipedia profilera sig gentemot nyhetsmedia som bara tar upp de dagsaktuella händelserna. I det stora hela håller jag alltså med LA2, Nerium, Njaelkies Lea. Och Tanzania. Jag är gärna med på att försöka återuppliva Wikipedia:Projekt aktuellt, i den mån min tid räcker till. Livspussel å sånt. //Knuckles...wha? 3 mars 2011 kl. 09.28 (CET)

En upplivning av projektet kombinerat med en essä som så småningom kan upphöjas till riktlinje - det vore bra! Jag tror vi behöver en genomtänkt arbetsfördelning med Wikinews och ett sätt att hantera den färska informationen så att felaktigheter (främst WP:NPOV) inte smyger sig in i högre grad än vad som är acceptabelt.

Det jag främst är bekymrad för är att man frestas skriva utan pålitliga källor. Då man läser tidningar vet den källkritiska läsaren att mycket av materialet kommer från av partiska myndigheter godkända journalister (jfr Irakkriget, gäller både dem som stannade kvar och dem som följde invasionstrupperna), som får tillgång till av myndigheterna delvis utvalt material (Kuwaitkriget ett skräckexempel, många icke demokratiska länder problematiska), ofta inte har språkkunskaper nog för att tala med mannen (eller kvinnan) på gatan och ofta har mycket bristfälliga bakgrundskunskaper, är utskickade av resursstarka nyhetstjänster som kan ha en starkt vinklad syn (CNN) o.s.v.

Då vi formulerar samma information med neutralt språk, bakgrundsinformation och välstrukturerade sammanfattningar av händelserna kan åtminstone en del av läsarna glömma problemen med de bakomliggande källorna. Naturligtvis sväljer många också tidningsinformationen med hull och hår, men det kan vi inget åt. Förutom att vi kan ha längre perspektiv, sammanfatta händelserna och erbjuda bakgrundsinformation måste vi också kunna skilja information med problematiska källor från den tillräckligt kvalitetskontrollerade och uppmärksamma läsaren på de problem som kvarstår. Detta kan vi göra om vi har erfarna skribenter inom projektet, som kan sköta om denna aspekt av artiklarna, medan många "nybörjare" okritiskt lägger in information direkt från nyhetsflödet.

Om vi inte har resurser att hantera kvalitetssäkringen under pågående skeenden är vi tvungna att vara restriktiva med sådana artiklar. I så fall ser jag som Janders att det är bättre att vi släpper strävan att vara snabba. Men om vi har erfarna medarbetare som är intresserade att lägga tid på projektet (och om sammarbetet med Wikinews fungerar) tycker jag inte vi skall lägga käppar i hjulen med raderingsmallar.

--LPfi 3 mars 2011 kl. 12.37 (CET)

Klokt inlägg jag instämmer i. Dvs om det finns ett projekt/dedikerade kunniga användare, så kan nyhetsartade artiklar vara OK, men inte annars, då riskerna annars är för stora med okritiskt urval av källor, ovikt och vinkling av inlägg från ovana "entusiaster".Yger 3 mars 2011 kl. 13.13 (CET)

Angående exemplet protesterna i arabvärlden, undrar jag om det inte vore bra med en lång artikel med omdirigeringar från de andra? Det är jobbigt att underhålla 15 artiklar samtidigt, men en artikel kan man ganska lätt få lång, strukturerad, väl uppdaterad och därmed även välbesökt. Jag är vanligtvis ingen inklusionist, men jag tror att det vore bra för kvaliteten, och att vi sedan kunde skapa enskilda artiklar när vi har lite längre perspektiv på saken och bättre källor. Tanzania 3 mars 2011 kl. 13.27 (CET)

Åsikter? Tanzania 3 mars 2011 kl. 17.06 (CET)

Nej, det är en dålig idé. De individuella händelserna, som protesteran på Tahrirtorget eller den tunisiske presidenten Ben Alis avgång, är konkreta och går att belägga med källor och fotografier. Men "protesterna i arabvärlden" är en långt dragen abstraktion, som kanske bäst skrivs i efterhand. De här revolterna kan sprida sig till Italien eller Zimbabwe. Redan nu finns det protester i Iran, som ju inte ingår i arabvärlden. Att tvinga in alla exempel i en på förhand bestämd abstraktion är dömt att misslyckas. --LA2 3 mars 2011 kl. 17.14 (CET)

Vad som i ett land förblir som protester kan i ett annat leda till en revolution (som har skett i Egypten) eller i värsta fall urarta i ett inbördeskrig (som kan ske i Libyen). Dessutom förekommer redan protester i Iran som LA2 påpekar. Det handlar om separata händelser trots allt. Prematureburial 4 mars 2011 kl. 14.32 (CET)

Arabiska ortnamn

Jag skapade artikeln Az Zawiyah som översättning från enwp men började sedan fundera på huvudregeln med bindestreck efter artikeln i arabiska ort- och personnamn. Är inte al-Zawiyah eller az-Zawiyah (den senare på grund av uttalet) mer korrekta former på svenska? Al-Zawiyah (eventuellt utan h i slutet) trots uttalet "az" i början låter i alla fall vettigare. Finns det någon som kan det här med arabiska ortnamn som kan ingripa så att sådana här namn behåller sin arabiska form (någon etablerad svensk version finns inte, bara olika varianter som används lite hur som helst) men gör det i svensk snarare än engelsk translitteration? Prematureburial 4 mars 2011 kl. 13.30 (CET)

Problemet, hur göra med artikeln al-, gäller alltså lika mycket personnamn som Jehan Al Sadat (al-Sadat som uttalas as-Sādāt där förnamnet Jehan? Gehan? Gihan? är ett eget kapitel). Prematureburial 4 mars 2011 kl. 14.10 (CET)

Det sorgliga i sammanhanget är att artikeln arabiska säger så lite om transkribering. Jämför artikeln ryska alfabetet som har långa avsnitt om transkribering till svenska. De engelska Romanization of Arabic och Arabic name saknar svenska motsvarigheter. Här finns mycket att göra. Några länkar:

• TT-språket
• Boken Modern arabisk prosa
• Transkription av arabiska namn (PDF), 15 sidor av Bo Isaksson Uppsala universitet

--LA2 4 mars 2011 kl. 14.50 (CET)

Jag översatte en bok för några år sedan då den här frågan kom upp. Vi (jag och förlaget) körde på linjen att skriva "al" konsekvent, med små bokstäver och bindestreck, även om det egentligen borde heta "az" eller rentav "äz" eller bara "ä" i vissa fall. Vi tyckte att det blev mer lättillgängligt för en svenskspråkig läsare på det viset. På den här sidan står det att artikeln blir "ad", "as" och så vidare, men jag är inte helt övertygad om förträffligheten i detta. Marfuas 4 mars 2011 kl. 14.55 (CET)

Jag är ingen kännare av arabiska, men beror inte transkriberingen av vilken arabiska som avses. (Nord-Afrika el Mellanöstern.) Det är åtminstone mitt minne av ett radioprogram. -- Lavallen 4 mars 2011 kl. 14.59 (CET)

Vi har ju Muammar al-Gaddafi (lokal dialekt) i stället för Muammar al-Qaddafi (standardarabiska) men han är ett fall för sig. Az-Zawiyah får staden tillsvidare heta så att vi följer regeln artikel plus bindestreck (på svwp, då enwp kör utan i fråga om ortnamn) och senare flytt till al-Zawiyah kan man ju göra om det visar sig bättre. Prematureburial 4 mars 2011 kl. 15.06 (CET)

Kunskapsteori

Uppmärksammar om Wikipediadiskussion:Projekt_basartiklar#Saknad_artikel_mars - hjälp! Tanzania 4 mars 2011 kl. 20.05 (CET)

Relevanskontroll vs sidor föreslagna för radering

Hur ser egentligen praxis ut här, när ska man relevansmalla och när ska man anmäla för radering? Personligen har jag alltid ansett att relevanskoll är till för nya artiklar, och hittar man gamla artiklar som kanske inte platsar bör man anmäla för radering istället, eftersom fler ser raderingsanmälningar. Här är jag kanske lite av en gammal stofil dock, för jag har sett att SFFR är väldigt tomt nuförtiden och det mesta sker genom relevanskontroll, vilket man då får anta bevakas av fler. Är det så, eller sker för många godtyckliga raderingar när artikeln inte får processas ordentligt genom mer "officiella" kanaler? Jag känner att jag har för dålig koll på vad som hänt under det senaste året för att ha egentlig koll på hur det går till numera, så det vore bra om folk kunde klargöra det för mig och problematisera kring de olika systemen. /Grillo 10 februari 2011 kl. 15.23 (CET)

Personligen tycker jag att alla sidor där någon tveksamhet finns bör tas genom sffr, och så har jag uppfattat konsenus. Däremot tycker jag att alla sidor bör relevansmallas, först, för att ge författaren eller andra en viss tid utöka artiklarna och motivera relevansen. Att det senan i praktiken sällan händer så mycket med artiklarna där beror ju främst på att det finns för få aktiva wikipedianer som är aktiva, insatta och har möjlighet att kontrollera, men jag tycker fortfarande att det är en vettig process. Endast som däremot verkar vara direkt vilseledande eller reklamartiklar kan jag se en poäng i att få snabbt behandlade. Eftersom jag inte är administratör har jag ingen koll på hur många och vilka artiklar som raderas utan att tas upp på sffr, och det känns ju lite problematiskt, men jag hoppas att de raderingar som genomförs utan relevanskontroll på sffr gör det på vettiga grunder, och att de som är administratörer och kan kolla vilka artiklar som raderas begär relevanskontroll om de upptäcker någon tveksam radering.--FBQ 10 februari 2011 kl. 16.24 (CET)

Nu syftar jag ju mest på äldre artiklar som märks upp med relevanskontroll. Vad är syftet med det? Det förekommer felaktiga raderingar, men de återställs oftast. Att relevansmallade artiklar raderas efter diskussion är dock inget konstigt, så länge inte diskussionen i sin helhet består av "Relevant?" "Nej.", vilket jag sett exempel på. Poängen med diskussionen var lite att få fram när man ska använda SFFR och när man ska använda relevanskontroll. Är vi hyfsat överens om att man inte bör använda relevanskontroll för gamla artiklar, utan istället direkt bör ta upp dem på SFFR, kanske efter en kommentar på diskussionssidan? Risken är, i min mening, annars att artikeln raderas efter en vanlig relkolldiskussion utan att någon märker att artikeln redan funnits i tre år. /Grillo 10 februari 2011 kl. 16.34 (CET)

Menar du att det rel-raderas utan att man tittar i historiken? - Vilken artikel som helst kan ju vara utsatt för oupptäckt klotter som gör den irrellevant till sitt utseende! -- Lavallen 10 februari 2011 kl. 16.51 (CET)

Jag ser inte varför äldre artiklar skall behandlas annorlunda än nyskapade. Är artikeln ny är det fortfarande ett problem om relevansbedömingen bara består i en fråga "Relevant?" och ett svar "Nej.". Men återställs felaktiga raderingar är det ju inget problem i något av fallen.--FBQ 10 februari 2011 kl. 18.16 (CET)

Var görs denna raderingskontroll? - På Wikisource har vi i praktiken en sådan idag, men jag har aldrig sett ngn sida om det här?! -- Lavallen 10 februari 2011 kl. 19.00 (CET)

Jag menar att det alltid är ett problem om relevansdiskussionen inte består av något... Men poängen är att folk utan att tänka efter raderar artiklar som de antar är nya, helt utan någon ond avsikt. Därför vore det bra med SFFR som en extra kontrollpunkt, dessutom med kvarvarande lättåtkomligt arkiv. /Grillo 10 februari 2011 kl. 19.06 (CET)

Det finns ingen formell procedur för raderingskontroll, utan den består i att administratörerna kontrollerar varandras arbete. Hur detta sker ser säkert olika ut. Jag kan tänka mig att en del gör stickprov, medan andra går igenom mer systematiskt. Risken för att flera år gamla sidor försvinner snabbt, trots att de är relevanta, är minimal. Personligen anser jag att SFFR är en utväg man tar till när det saknas konsensus på diskussionssidan eller mycket få yttrar sig och fallet verkar tveksamt. Att anmälningarna blivit färre ser jag som ett hälsotecken. Det visar att relevanskontrollen fungerar. En annan anledning är också att det upptäcks allt färre undermåliga sidor från förr, p g a att de flesta redan antingen förbättrats så att allmänintresset framgår eller plockats bort. Fernbom2 10 februari 2011 kl. 19.14 (CET)

Relevanskontroll kan väl gott användas för att markera att en artikel behöver arbeta på att visa sin relevans även om den har funnits ett tag. Men jag tycker det är lite problematiskt om det ses som "den här raderas om ingenting händer snart". Det är inte alltid vad jag menar när jag sätter dit mallen, i alla fall. Lite försiktigare tycker jag att vi borde vara. /Julle 11 februari 2011 kl. 11.24 (CET)

Jag brukar relevanskontroll-malla även gammalt hel- och halvskräp jag hittar. Jag förutsätter då att minst en annan person gör en kontroll (såsom mallens namn indikerar) vad som man bör göra med den - snabbradera, betrakta som relevant, eller SFFR:a. Om inte annat för att jag inte är admin. Det låter intressant nog som om några här betraktar relevanskoll-mallen som närmast liktydig med enwp:s "PROD" (proposals for deletion), d.v.s. "lättviktsvarianten" av raderingsanmälan (SFFR motsvaras av den tyngre AfD, articles for deletion), där artikeln försvinner efter en vecka om ingen protesterat innan dess. I det fallet har enwp en överenskommen procedur och det är tydligt av mallens namn att förslaget gäller radering och inte kontroll. Om relkoll verkligen bara är för nya artiklar, vilket jag ställer mig lite skeptisk till, borde den väl snarare heta relkoll-ny eller något liknande. Tomas e 11 februari 2011 kl. 15.24 (CET)

Jag tolkade det hittilssvarande slutordet i detta samtal som uttryck för konsensus, men inser nu att jag hade fel. Jag skulle då önska att vi införde en motsvarighet till "PROD" som komplement till "snabbradering", "relevanskontroll" och "SFFR". Då vore det lättare att skilja mellan de fall där anmälaren misstänker att relevans finns men inte ser den i nuvarande version och de där motsatsen är fallet. Fernbom2 28 februari 2011 kl. 23.06 (CET)

Motsatsen menade jag givetvis inte. Att se relevansen men misstänka att den inte finns måste vara sällsynt. Men det jag menar är att som relevanskontrollen nu är utformad är den synnerligen vittfamnande. Ytterligare en variant tror jag skulle underlätta hanteringen, även om det möjligen skulle upplevas svårare av nybörjare. Fernbom2 28 februari 2011 kl. 23.53 (CET)

En prodmall verkar spontant som en utmärkt idé, men finns det kanske någon anledning till att vi inte har den här mallen dold i någon tio år gammal diskussion i ett arkiv? (PS Länk till enwp:s sida om PROD)--Niklas R^Dis-ku-_tera 1 mars 2011 kl. 00.09 (CET)

Jag har ju redan uttalat mig, men gör det igen: Eftersom vi har färre aktiva användare här än på enwp vore det kanske bra med en något längre tidsgräns (t.ex. två veckor), så fler hinner kasta ett öga på artikeln. --Niklas R^Dis-ku-_tera 2 mars 2011 kl. 21.29 (CET)

Jag ser inte nyttan med att krångla till processen ytterligare genom att lägga till ett till steg. Man kan i motiveringen till en relevanskontroll-mall ange vilket av de fall som Fernbom2 anger i inlägg med tidsstämpel 28 februari 2011 kl. 23.06 (CET) det är frågan om. /-nothingman- 2 mars 2011 kl. 22.17 (CET)

Det -nothingman påpekar är helt sant, men det sker väldigt sällan. Att jag ville ha fler inlägg berodde på att jag inte visste om tystnaden skulle tolkas utirån devisen "den som tiger samtycker" eller tvärtom som att förslaget saknar stöd. Jag misstänker det senare, men eftersom jag själv menar att det skulle vara mycket positivt. Endast sexton omröstningar på SFFR som avslutats under februari månad ser jag som en mycket glädjande utveckling. Den nu skisserade möjligheten skulle ytterligare kunna förenkla proceduren. Mindre prat och mer verkstad, helt enkelt. Fernbom2 3 mars 2011 kl. 06.28 (CET)

Jag har nu med anledning av den här diskussionen, i mall:Relevanskontroll, nu lagt in att det är tekniskt möjligt att skriva datum=2011-03-03. (Kategoriseringen blir ändå i 2011-03, så det blir inte fler kategorier.) Även mall:Rel, är nu anpassad för detta. Detta gör att det nu mer exakt går att se när en mall lades in. Observera att det fortfarande är möjligt att skriva bara datum/månad=2011-03 eller använda de gamla parametrarna year och month så de gamla rävarna kan känna sig hemma. -- Lavallen 3 mars 2011 kl. 10.00 (CET)

Efter en liten ändring i botmallen nu, så ska även det datum som finns i Mall:Brister i sin helhet, följa med vid konverteringen till Relevanskontrollmallen. -- Lavallen 3 mars 2011 kl. 10.10 (CET)

En motsvarighet till prod är en bra idé. På så sätt kan man tydliggöra skillnaden mellan "jag är osäker på om den här artikeln är relevant, någon kunnig borde göra bedömningen" (relkontroll) och "jag tycker inte att den här artikeln är relevant, men har inte tillräckligt mycket på fötterna för en snabbradering och en SFFR känns överdrivet" (prod). Plrk 3 mars 2011 kl. 14.06 (CET)

Jag tror att ett skäl till att relevanskontrollsproceduren upplevs som problematisk av somliga är att kategorin på senare tid dragit till sig en del skjutglada wikipedianer som helt enkelt inte låter artiklar ligga tillräckligt länge för att en diskussion ska kunna uppstå. Går man tillbaka några år så är det tydligt att det momentant var fler artiklar som var relevanskontrollmärkta och att bearbetandet av artiklarna tilläts ta tid. Idag kan en artikel mycket väl mallas ena dagen och avföras (avmallas eller raderas) några dagar senare utan att saken diskuterats. /213.113.114.161 5 mars 2011 kl. 15.57 (CET)

Nästa veckas tävling

Flera Wikipedianer har skapat många artiklar om däggdjur under de gångna åren men flera av dessa artiklar skapades när utformningen av referensangivelser inte var lika tydlig som idag. Med hjälp av tävlingen hoppas jag att många av dessa artiklar blir bekräftade med pålitliga källor. På tävlingssidan finns några tipps var du hittar referenser så du måste inte leta så mycket. Det är bara att sätta igång. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 5 mars 2011 kl. 08.44 (CET)

Söker: Användare:David A se

Användare:David A se kommenterade på ett givande sätt mitt projekt: Användardiskussion:Då.nu men länken till Användarkontot: Användare:David A se verkar inte fungera. Hur kommer det sig? Har han råkat skriva fel? Hur kontaktar jag personen? /Då.nu

Vederbörande har inte skapat sin användarsida än. Du kan kontakta David A se på Användardiskussion:David A se. Imperto 5 mars 2011 kl. 15.46 (CET)

Foundation Images Policy

Inlägg flyttat från Wikipediadiskussion:Bybrunnen#Foundation Images Policy. -- Lavallen 2 mars 2011 kl. 08.25 (CET)

Hi everyone,
I am Yosri from Malay Wikipedia. Recently I was informed by certain parties that MS Wiki need to delete any images tagged as Non-Commercial under Foundation Licensing policy. After I have done some studies, I realised that Wikipedia Foundations is moving towards allowing commercialises all images, as such they are acting on behalf of commercial company to require all images loaded with tagging Non-Commercial in all Wiki Project to be removed, including those loaded in local Wiki. You are only allowed to licenses your images under "free content", which specifically allows commercial reuse, example GDLF 1.2. Certain images is exempted under a very narrow EDP ("exemption doctrine policy") definition. If you all already aware about this, please ignore this comment. Otherwise, for more details please visit http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Village_pump#Wikimedia_projects_still_using_non-commercial-only_images.3F Yosri 2 mars 2011 kl. 06.17 (CET)

The local upload has been closed and all files has been moved to Commons. See Wikipedia:Exemption Doctrine Policy. -- Lavallen 2 mars 2011 kl. 08.31 (CET)

Not that this has anything to do with Swedish Wikipedia, but what exactly do you mean by "as such they are acting on behalf of commercial company"? Wikipedia is run by the non profit organization Wikimedia Foundation. /Grillo 2 mars 2011 kl. 10.38 (CET)

Jag gissar att Yosri menar att Commons är noga med att specifiera att en "permission" ska inte gälla bara 'Wikipedia'/'WMF'/'En icke kommersiell verksamhet', utan även inkludera alla (dvs även kommersiella) typer av verksamheter. Detta med tanke på hur filerna ska kunna återanvändas.

Jag måste säga att jag tycker Commons attityd är lite skrämmande: "Vi som är störst och bäst måste undervisa alla andra i hur vi tycker de ska bete sig".

Wiki-imperialism, nej tack! -- Lavallen 2 mars 2011 kl. 11.02 (CET)

Det är ju inte Commons åsikter utan stiftelsens? Jag håller med om att det bör finnas en global bildpolicy. Allra helst skulle lokal uppladdning stängas av på alla språkversioner (inklusive enwp) och allt skulle skötas på Commons, men jag inser att det rent praktiskt inte är möjligt, framför allt av språkskäl. Situationen på sqwp som exemplifieras i diskussionen är ett riktigt skräckexempel. /Grillo 2 mars 2011 kl. 11.25 (CET)

Det är inte åsikten som sådan jag har något emot, jag delar den. Det är gemenskapen på Commons, som verkar tycka just de har tolkningsföreträde och ska diktera villkoren för övriga wikis och ska fungera som deras fadder. -- Lavallen 2 mars 2011 kl. 11.32 (CET)

Låter som hittepå tycker jag. Varför skulle de göra det? Commonsgänget tar hand om commons, och har (i egenskap av deltagare i diskussionerna på commons) makt över commons. Detta innebär väl förvisso i förlängningen att de har makt över andra wikis eftersom de har hand om andra wikis mediafiler, men de arbetar ju FÖR fler och mer kvalitativa bilder. Plrk 6 mars 2011 kl. 11.39 (CET)

Ola Tunander och POV-mallen

Hej! Artikeln om Ola Tunander har blivit POV-märkt har har en rätt häftig kritik (jag tillförde mallen den kritik som framförts av tredje part). I mitten på föregående månad har en signatur, som utger sig för att vara artikelsubjektet, kommenterat denna POV-mall och förtydligat åsikter kring den debatt som varit. Här är länken till diskussionssidan. Jag hade inte reflekterat så mycket över mallens kritik (då jag ramlar över så många olika motiveringar), men jag måste erkänna att den är rätt magstark. Jag undrar om någon med kunskap i ämnet kan ta en titt på diskussionssidan och de argument som framförs där och då avgöra om POV-mallens kritik är rimlig, eller om mallen till och med helt borde avföras artikeln. Jag känner att jag behöver fler ögon på detta och eftersom det är en levande person tycker jag det är än viktigare att vi handhar detta med viss skyndsamhet. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 5 mars 2011 kl. 21.34 (CET)

Hej! Låt mig härvid få erinra om artikeln om Britt Tunander, där genealogi och t o m faderns resor får utrymme utan alla proportioner. Är detta förenligt med wikipedias praxis om infoviktning? Detta var en avvikelse från ämnet men jag vill gärna att någon bedömer också denna artikel. 80.216.202.229 5 mars 2011 kl. 21.48 (CET)

Jag har tagit bort familjebakrunds avsnittet i den artikeln.Yger 6 mars 2011 kl. 09.03 (CET)

Projekt om sjöfart

Finns det något projekt eller liknande om sjöfart, båtar och segling? Jag har då och då behov av ett forum att diskutera till exempel kategoristrukturen eller hur man hittar lämpliga källor för något område. Om andra känner liknande behov vore det kanske på sin plats att sparka igång något sådant. --LPfi 6 mars 2011 kl. 16.41 (CET) (Det avsomnade Projekt segling hade en litet annan inriktning än den jag känner behov av, så därför är det kanske bättre att börja om än att uppliva det.)

Ointressanta historiska kommunartiklar

Jag är hopslagare och begriper inte syftet med alla dessa tunna och ointressanta artiklar om historiska kommuner (landskommuner, städer, mm) som håller på att skapas för vissa slumpmässigt utvalda tätorter. Exempelvis Alnö landskommun, Sundsvalls stad, osv. Vem skulle ha intresse av att läsa dem, och hur många är det egentligen som bidrar till dem? Om man nu vill lägga in kommunvapen och en liten inforruta, varför inte låta den ligga i ett underavsnitt i motsvarande ortsartikel (Alnö, Sundsvall, osv)? Huvudsaken man är tydlig med vilket avsnitt som handlar om orten idag, om den historiska landskommunen, om staden, osv.

För tätortsartiklar som är alldeles för långa, t.ex. om storstäder, förstår jag att man bryter ur stadsepokens administrativa historia till en detaljerad fördjupningsartikel, men de flesta tät- och landsortsartiklar lider inte av för lång längd.

Vem skulle söka efter en landskommun? Landskommunen är praktiskt taget alltid samma område som motsvarande socken, och sockenbegreppet är fortfarande levande, så det vore mer logiskt att namnge artikeln som socken. Om man nu måste skilja den från motsvarande landsortsartikel. Jag tycker att för landsorter räcker det i allmänhet med en församlingsartikel (om kyrkans historia) och en socken/ortsartikel (om ortens historia och administration).

Lång artikellängd tycks vara ett viktigt kriterium för att bli utvald artikel. Långa artiklar bevakas av fler och lockar fler intresserade som kan bidra. Denna typ av uppsplittring av artiklarna ökar risken för motsägelsefulla uppgifter och för att faktafel inte upptäcks. Uppslittringen gör att läsare får bläddra igenom flera artklar innan de hittar informationen och förstår att det ofta är tätortens artikel som utgör fördjupningsartikel, inte stadens artikel, förutom vid storstäder. Läsare och nybörjare har tillräckligt svårt att förstå skillnaden mellan kommunens och huvudortens artikel, så varför dessutom blanda in historisk kommun. Mange01 14 februari 2011 kl. 21.04 (CET)

Om det ska slås ihop (och jag är tveksam) så ska det nog i så fall inte slås ihop med Tätortsartikeln. Det bör i så fall slås ihop med något som har med lokal administration att göra (en annan kommun- eller sockenartikel). Tätorter har inget med administration att göra och det är småsvårt att tekniskt visa att en tätort existerade före 1960. I vissa fall har de inte ens funnits så länge.

Personligen tycker jag inte en artikel är bra om den inte klarar att avgränsa sig väl. Jämför disken ovan om Naturartikeln på enwp som svävat ut i rymden... -- Lavallen 14 februari 2011 kl. 21.20 (CET)

Det främsta syftet är att möjliggöra korrekta interna länkar. Y är född i xs socken. Kyrkan ligger i Xs församling. Municipalsamhället inrättades i Xs landkommun. Y inkorporerades i X stad etc. Det är otroligt hur många felaktiga och tokiga länkar det finns (funnits) där det blandats äpplen (tex småorter) med päron (tex kommuner). Jag tror vi nu är uppemot 20 som jobbar med dessa typer av artiklar, så intresse finns det åtminstone bland oss aktiva. Och då ingen info tas bort ur nuvarande kommun eller tätortsartiklar, så förstår jag inte vad problemet är - vi skapar bättre kvalitet utan att det går ut över någon existerande artikel. Och åtminstone jag har sett ny typ av info som dyker upp med dessa nya som till att börja med är tunna. Tex används de för att lägga in äldre valresultat, som ju är hänförbara till dessa enheter och inget annat. Yger 14 februari 2011 kl. 21.25 (CET)

En viss användares karaktärisering av artiklar som "ointressanta" är inte ett särskilt tungt vägande kriterium. Självklart har historiska administrativa indelningar relevans. Tomas e 14 februari 2011 kl. 21.45 (CET)

Amen till vad Tomas e och Yger säger ovan. Detta handlar om att kunna ge exakt information i stället för diffus om äldre tider. Yger och de andra som arbetar med detta bör ha en stor eloge! /FredrikT 14 februari 2011 kl. 21.55 (CET)

Yger, ditt argument är bra. Men varför räcker det inte att skapa omdirigeringar?

Tomas: Vad menar du? Jag har inte sagt att något ska raderas.

Arbetet med sammanställa info om kommunnamn och kommunvapen är värt en eloge, men varför inte göra det i separata avsnitt inom ramen för sockenartiklarna, som ofta täcker samma område?

När jag själv för några år sedan föreslog på Bybrunnen att alla församlingaartiklar skulle brytas upp i en sockenartikel och en församlingsartikel fick förslaget stöd från de flesta, men undantag för några som varnade för att vi inte skulle sätta igång att skapa stubbar på löpande band. Just det som sker nu. Är planen att skapa stubbartiklar för varenda historiskt kommunnamn som funnits, även om kommunen täcker samma geografiska område som motsvarande socken? Mange01 14 februari 2011 kl. 22.06 (CET)

Det hoppas jag eftersom potpurriartiklar är otroligt förvirrande och blir allt mer förvirrande allt efter som de fylls på. --NERIUM 14 februari 2011 kl. 23.14 (CET)

Synen på detta verkar ha förändrats på bara ett par år. Då hade vi veckans tävling om att slå ihop (eller utöka) ortsartiklar som var substubbar. Av denna diskussion att döma är vi mergister numera i minoritet.

Skulle behöva se några exempel på hur potpurriartiklar förbättrats för att förstå hur ni menar. Måste vi renodla dagens ortsartiklar? Jag hoppas inte man tänker flytta historiken från ortsartikeln till motsvarande historiska kommun, som ingen hittar, och ta bort sammanfattningar av motsvarande historiska kommunartikel. Mange01 14 februari 2011 kl. 23.51 (CET)

Jag är glad att omdirigeringar till platser där artikar där man absolut inte kan hitta orterna inte längre sker, jag vill minnas att orter som Bergsjön kunde omdirigera till en kommunartikel och man fick fundera - varför hamnade jag här? Aha, här måste tidigare ha funnits en artikel om någon av de fem Bergsjön som finns i kommunen - undrar vilket? Sedan förgäves bläddra sig igenom en enorm artikel för att försöka hitta Bergsjön omtalat någonstans, och slutligen ge upp, eftersom det var alla fall inte något Bergsjön i den här kommunen jag sökte.--FBQ 15 februari 2011 kl. 00.43 (CET)

Jodå, sådana omdirigeringar finns fortfarande. Kolla t.ex. på de femtio (!) omdirigeringarna som går till Korpo eller Nagu. /Kemikungen 15 februari 2011 kl. 10.02 (CET)

De finns, men nya sådana görs inte. Inte heller sådana stubartiklar (som sedan omdirigerades) skapas en masse.

Men jag tycker det ofta är bättre att hålla artiklar om enskilda byar etc. skilda från huvudartikeln: nästan undantagslöst är det att ge byn otillbörlig vikt om den omskrivs i en kort kommunartikel, medan en lång kommunartikel blir oöverskådlig av illa vägda avsnitt om enskilda byar. Bättre att nämna byarna i sitt sammanhang och länka till artikeln för vidare information. Byartikeln måste givetvis vara minst en stub för att läsaren inte skall bli irriterad över att ha lockats klicka på länken (alltså bör man ha något att skriva innan man skapar den).

--LPfi 15 februari 2011 kl. 11.49 (CET)

Angående intresset så fanns det i länsradion på förra stället jag bodde (inte Y-län alltså), en engagerad person som nästan varje vecka fick redogöra för var olika gränserna hade gått, och varför en gräns kanske gick lite ologiskt. Ofta hade det koppling till intresset för föreslagna nya lokala kommunreformer. -- Lavallen 15 februari 2011 kl. 08.00 (CET)

Jag anser att vi bör respektera varandras intresse respektive ointresse för olika ämnen. Personligen är jag likglad inför de flesta artiklar om nutidsfenomen, men det betyder inte att jag vill förbjuda dem, enbart begränsa dem. Dessa finns det oftast hur mycket information om som helst på nätet, så ingen behöver komma hit för att söka besked. När det gäller historiska kommunartiklar är förhållandet det rakt motsatta. Det finns undantag, men i de flesta fall får man gå till minst halvsekelgamla tryckta verk för att ta reda på något. Därför anser jag - och jag vet att jag inte är ensam - att Ygers insats de senaste månaderna är ovärderlig. Det är det bästa som hänt sedan jag blev aktiv här. Jag förstår att alla inte delar den entusiasmen, men varför motarbeta? Om vi var och en bidrar på de områden som ligger oss varmt om hjärtat tror jag att detta uppslagsverk har förutsättningar att bli verkligt bra. Fernbom2 15 februari 2011 kl. 16.34 (CET)

Instämmer med ovanstående talare. Ygers insatser, tack!, att med enkla klickanden snabbt få reda på kommunernas historia känns fantastiskt. /Nesse 15 februari 2011 kl. 17.33 (CET)

Jag är glad över varenda artikel vi får (utom klotter-trams), oavsett om det är nutid eller historiskt. Det som är ointressant för en är intressant för en annan. Här finns plats. J 1982 15 februari 2011 kl. 18.21 (CET)

Jag måste be om ursäkt. Jag valde en provocerande rubrik för att få reaktioner, det var inte meningen att klanka ned på någons arbate. Klumpigt. Som sagt: Min poäng var inte att text om historiska kommuner inte får plats, eller att arbetet inte skulle vara viktigt. Bara att jag tycker att socken- och landskommunsartiklar, m fl, bör sammanslås om de handlar om samma geografiska område. Vilket de oftast gör. Hoppas ni kan glömma rubriken och diskutera de frågor vi har ställt ovan istället. Finns det inga gränsfall alls här? Har vi helt slutat slå ihop korta artiklar?

Jag har fler frågor: Bör infomallen i en stadsartikel (t.ex. Sundsvalls stad) verkligen säga att staden bara har funnits sedan 1863 trots att den grundades ett par hundra år tidigare? Artikeln handlar ju om stadens historia redan innan 1863. Eller bör man behålla årtalet i mallen, men lägga till en förtydligande rubrik, t.ex. "Historisk kommun" eller "Stadskommun"? Mange01 15 februari 2011 kl. 22.23 (CET)

Wikipedia sammanfattar det som andra källor säger. Är något tillräckligt omnämnt i andra källor av olika tyngd är det relevant för en egen artikel. Säger källorna att en sak är så så är den så tills man hittar en annan (eller flera) tyngre källor som motbevisar detta. Enskilda artiklar diskuteras på dess diskussionssidor. Sertıon 16 februari 2011 kl. 00.37 (CET)

Så enkelt är det nog inte. Det blir dåliga artiklar om man bara skriver vad källorna man råkar stöta på säger.

Det ingår en massa överväganden i det redaktionella arbetet. Källan och vad källan säger måste sättas i sitt sammanhang. I det här fallet måste man först förstå vad som verkligen hänt med Sundsvall och de olika betydelserna av ordet "stad". Faktauppgifterna skall stödas med trovärdiga källor, men förståelsen måste redaktören själv skaffa sig och sedan förmedla i artikeln. Att hitta källor som stöd för det man vet att borde sägas (men kan ifrågasättas) är en väsentlig del av arbetet.

Det här förstår du antagligen mycket väl, men med en överdriven fokusering på källor kan mindre vana skribenter lätt hamna på avvägar.

--LPfi 16 februari 2011 kl. 09.59 (CET)

Bara för att flera artiklar handlar om samma geografiska område så handlar de inte nödvändigtvis om samma administrativa enhet. Det är väl ingen som tycker att det är en bra idé att slå ihop artiklarna om Gotlands län, Gotlands kommun och Visby stift? /Kemikungen 16 februari 2011 kl. 10.37 (CET)

Jag har ändrat i infomallen för Sundvsalls stad. Romex har angett när stadskommunen bildats men jag anser det relevanta är när stadsrättigheter erhållits och orten fått en egen jurisdiktion (som 1863 fick en annan form), och missade denna bit när jag såg över artikeln. Diskussionen om startdatum återfinns i Diskussion:Lista_över_städer_i_Sverige där den listan tidigare friskt blandade år för ortens grundande, ortchauvinistiskt önsketänkande (vår ort är äldst -en artefakt som funnits visar detta), med uppgifter för år när egen jurisdiktion erhållits och år när äldsta källa finns för egen jurisdiktion. Också skillnaden på när en närort fått privilegier eller exakt denna ort fått det ställer till problem. Jag trodde det skulle vara lätt ensa detta, och vid behov byta exakt datum med en mer allmän hållen period, men denna problematik visade sig vara svårare än jag trott. T.o.m. kontakter med lokala kommunarkivarier jag haft har inte alltid räckt för klart besked (även för sent grundade städer som Kungälvs stad. Antagligen är det läge för en översyn av just denna bit för de äldre städerna. Och jag hade tänkt när jag snart (om en vecka eller så) fått fram en första version av alla X stad artiklar, på diskussionssidan nämnd ovan, starta en ny diskussion om just stadsetablering av städer och källor till detta. Och är det POMF acceptabelt att som jag nu lagt in att Stockholm blev stad 1436 (det år de faktiskt fick privilegier) när det år som är välkänt är 1252 (egentligen året första omnämnandet av orten gjordes, dvs varken det år den grundades eller fick egen jurisdiktion).Yger 16 februari 2011 kl. 14.17 (CET)

Jag är lite tveksam om man skall använda privilegieåret som det första året en stad existerat. I många fall är de äldsta bevarade privilegiebreven formulerade som bekräftelser av äldre, inte bevarade priviligiebrev. Så kan vara fallet även när så inte sägs. Däremot brukar man för tydlighetens skull tala om alltid nämna äldsta bevarade privilegiebrevet. Självklart skall inte enstaka fynd som är daterade till en viss tid tas till norm för stadens datering, det kan ha funnits mycket annat på en plats innan en stad kom att anläggas. Däremot brukar fynd av bebyggelse av stadskaraktär, det vill säga bostäder för handelsmän och hantverkare tas som intäckt för att en stadsliknande bildning funnits på platsen. Sedan kan man givetvis kräva administrativa funktioner som mynthus, kloster eller helgeandshus, biskopssäten eller liknande. Sedan blir det ju alltid problematiskt med sådant Gamla Uppsala fungerade som biskopssäte utan att egentligen vara annat än en stor bondby, och även Linköping var under sin första tid inte mycket mer än domkyrka och sockenkyrka, prästboställen och lite bondgårdar. --FBQ 16 februari 2011 kl. 18.40 (CET)

Exakta år är ju alltid svåra. Angående Stockholm så nämns ju faktiskt inte att Stockholm är stad i brevet, utan förmodligen är det Stockholms slott kan åsyftas. Å andra sidan verkar Stockholm fått en stadsliknande bebyggelse omkring 1250. Jag tycker gott båda årtalen kan nämnas, och för övrigt också att en stadsliknande bebyggelse verkar börja anläggas omkring 1250.--FBQ 16 februari 2011 kl. 19.00 (CET)

Inga sammanslagningar av artiklar. Då minskar sökbarheten inom Wikipedia. Skall man måsta använda google för att hitta rätt artikel i Wiki? Jag har också stor nytta av dessa artiklar. Luke 25 februari 2011 kl. 16.36 (CET)

Mitt inlägg gäller inte specifikt landskommuner, där diskussionen började, utan är en påhakning av Lukes inlägg om värdet av eparata artiklar, om än korta, ur sökbarhetssynpunkt: Att få in separata artikelar för googling, för systematisk sökning i kategorier och inte minst i navigationsboxar är bra för att hitta info, Det passar t ex dåligt att lägga in en navbox, om den endat avser ett avsnitt i en artikel, Därför är jag generellt för seaprata artiklar om spcialiteter. Detta är kanske värt en egen tråd, i sin generella frågeställning? boberger 7 mars 2011 kl. 22.16 (CET)

Månadens nyuppladdade bilder

Nu kommer jag och tjatar om bilderna igen. Tänk på att februari bara har 28 dagar, så om du vill vara med och rösta och kommentera på någon av alla fina bilder, från många av världens hörn, är det inte så lång tid kvar (själv hoppas jag att det inte kommer fler superbra bilder denna månad, eftersom jag redan lagt min röst. ) Vivo 27 februari 2011 kl. 22.15 (CET)

Och nu tjatas det igen. Den första omröstningen slutade med att nio olika bilder fick varsin röst, med andra ord oavgjort. Därför finns det nu en andra omröstning där ni som inte redan har röstat kan lägga er röst på en av de nio bilderna: Wikipedia:Månadens nyuppladdade bilder#Omröstning om februaris bästa bild.--Ankara 7 mars 2011 kl. 11.57 (CET)

Veckans samarbete - dags att ändra?

Har inte veckans sammarbete varit Seattle väldigt länge nu? Är det inte dags att byta? Jag är inte säker på hur man går tillväga själv, så tänkte mest påminna här. //Mippzon 4 mars 2011 kl. 09.04 (CET)

Jo, tyvärr har inte återupplivningen av Veckans samarbete blivit så bra. Det är för få aktiva och intresserade. Kanske skulle det hjälpa om man varje måndag uppmärksammade det här på Bybrunnen och försökte peppa varandra att förbättra den valda artikeln. Har bytt till Natur nu, hoppas många är intresserade av att förbättra den artikeln. / Elinnea 4 mars 2011 kl. 10.21 (CET)

Ja, tanken med sammarbetet tycker jag är bra! Det är roligt att se artiklar växa fram under relativt kort tid, så hoppas att fler vill hjälpa till! //Mippzon 4 mars 2011 kl. 10.42 (CET)

Återupplivningen funkade väldigt bra tycker jag, det var många artiklar som blev rejält uppfräschade. Men som sist så dog det ut efter ett par månader. Lycka till med Natur! //Natox 4 mars 2011 kl. 18.18 (CET)

Tycker vi kör Natur i nästa vecka med, och sen försöker vi komma igång med att faktisk byta varje måndag och informera om det här på Bybrunnen. / Elinnea 6 mars 2011 kl. 11.48 (CET)

Ändra till månadens samarbete, kanske? Om det skulle vara mer hanterbart. Med puff från startsidan kan nya/tillfälliga användare/deltagare lockas med. /Ascilto 7 mars 2011 kl. 18.50 (CET)

Riktlinjer för att skriva om sport

Hallåj igen! Jag försöker neutralisera Sveriges herrlandslag i fotboll. Finns det några speciella riktlinjer kring att skriva om sport? Denna artikel kryllar av värdeomdömen, men samtidigt: om tas dessa bort förlorar hela texter sin mening. Jag skulle väl vilja hävda att denna artikel, likt den om Nils Liedholm men även andra sportartiklar, är bra exempel på hur man inte bör skriva artiklar. Sportartiklar tar sig ofta uttrycket av krönikor och "nyhetsinlagor". Kanske det borde finnas en mall för detta, typ {{Krönika}}. För sådana här artiklar är inte "vanlig" POV och de kan inte helt enkelt inordnas under värdeomödmen heller, och behöver extremt mycket arbete för att rätt till. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 5 mars 2011 kl. 23.33 (CET)

Wikipedia:Att skriva om sport finns, men den tar inte upp POV särskilt mkt. / Elinnea 6 mars 2011 kl. 00.48 (CET)

Biografierna över tennisspelare skrivna av Användare:Rapsodin (bidrag) kan man nog se som en förebild. Fråga gärna Rapsodin om råd. --LA2 7 mars 2011 kl. 01.05 (CET)

Tack för tipset! Skall ta och lämna en blänkare där nästa "runda". dnm ^{(d | b)} 7 mars 2011 kl. 16.40 (CET)

Region Gotland

Hur ska vi göra med Gotlands kommun, som från och med årsskiftet kallar sig Region Gotland? Vi har ju redan artiklar om Region Halland och region Värmland, men där är det frågan om kommunalförbund. Region Gotland består endast av Gotlands kommun (som även har landstingskommunala uppgifter, eftersom det inte finns något landsting på Gotland). Finns det några förslag om hur vi ska behandla Region Gotland? Stiwed 7 mars 2011 kl. 07.59 (CET)

Se utredningen om den statliga regionala förvaltningen[1]. Region Halland har redan samma ställning som Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Region Värmland är ett kommunalförbund. 192.44.242.18 7 mars 2011 kl. 08.24 (CET)

Beaktat att kommunens namn fortfarande är Gotlands kommun i t ex alla sammanhang de är avtalspart (deras organisationsnummer är fortfarande i namnet Gotlands kommun) tycker jag nog att vi låter det vara. Frågan om Nederländska Antillerna känns mer brännande... (Och detta säger jag som gotlänning!) Plrk 7 mars 2011 kl. 09.58 (CET)

Vi har ett bra prejudikat i kommunen Stockholms stad. /Kemikungen 7 mars 2011 kl. 10.08 (CET)

Jag tycker att det råd som Plrk ger verkar bra. Men vad är det för problem med Nederländska Antillerna? Det är ett problem jag inte har stött på förut. Stiwed 7 mars 2011 kl. 11.34 (CET)

Nederländska Antillerna finns inte längre. Öarna Curaçao och Sint Maarten har blivit konstituerande land och de övriga öarna har blivit fristående kommuner i Nederländerna (i alla fall enligt enwp). /Kemikungen 7 mars 2011 kl. 13.01 (CET)

Mycket riktigt - Stockholms stad kallar sig "Stockholms stad" men artikeln ligger under Stockholms kommun och organisationsnumret 212000-0142 står under namnet "Stockholms kommun". (Som Kemikungen förklarar så har NA avskaffats, men detta framgår inte i artikeln och i få av de 250 artiklar som länkar dit.) Plrk 7 mars 2011 kl. 13.40 (CET)

Hur man skriver tal

Jag vill diskutera reglerna kring hur man skriver tal. Som journalist är jag van att skriva tal i ickematematiska situationer med bokstäver om det rör sig talen 1-12, samt med siffror från 13 och däröver. Det är den rekommendation som TT-språket ger. Dock, på Wikipedias sida för skrivregler uttrycks det luddigare: "I icke-matematisk löptext bör små heltal skrivas ut med bokstäver. En ungefärlig övre gräns kan dras vid talet tolv eller tjugo". Jag tycker att både formuleringen "ungefärligare" samt de två olika gränsförslagen är olyckligt, och vill se en tydligare och mer entydig rekommendation för Wikipediaanvändarna. Jag föreslår att detta stramas upp, så att det går i linje med vad TT-språket anger. Alltså enligt följande exempel: "Jag har fem hundar" samt "Jag har 13 katter". Ordet är fritt! --ChrisΨ 2 mars 2011 kl. 12.06 (CET)

Uppstramning har problem i vissa fall. Satser av typen: "när han var mellan tio och 15 år gammal..." ser inte så snygga ut. Ḇọⅰⅵḙ 2 mars 2011 kl. 12.30 (CET)

Jag tycker inte vi behöver formulera det mer strikt än vad det redan är. Språkbruk är ingen exakt vetenskap och det finns här inga regler som är viktigare än att texten ser vettig ut. /Grillo 2 mars 2011 kl. 12.46 (CET)

Jag håller med Grillo - jag har i hela mitt yrkesliv skrivit många texter av statistisk karaktär (och således många siffror) och kommit till slutsatsen att det bästa resultat uppnås om man mer går på språkkänslan. Personligen använder jag oftast bokstäver upp till tjugo; medan andra växlar till siffror så snart det rör tvåsiffriga tal. Det finns som sagt ingen exakt vetenskap, utan ofta är det kontexten som får avgöra vilket sätt man använder. --Vinterfrid 2 mars 2011 kl. 13.08 (CET)

Vad jag använder beror på sammanhang. Ibland kan det vara ok att skriva hundra istället för 100. I regel brukar jag byta efter tolv till siffror, men att kombinera genom att skriva tio till 15 är inte vidare snyggt. Då är det bättre att antingen skriva tio till femton eller 10 till 15. dnm ^{(d | b)} 2 mars 2011 kl. 13.13 (CET)

Medhåll. Jag arbetar också med text, och tycker att det finns en del situationer där uppstramade riktlinjer helt enkelt inte kan ersätta (fungerande) språkkänsla. Däremot är det förstås bra med tumregler för personer som känner sig osäkra. Är luddigheten i riktlinjerna (som för övrigt låter som tagna ur Språkrådets Svenska skrivregler, om jag inte missminner mig) ett problem? Händer det att wikipedianer söker vägledning och kunskap där och inte får vad de behöver? /Julle 2 mars 2011 kl. 14.35 (CET)

Jag tillämpar också, liksom Chris här ova, den gamla journalistiska principen att i löpande text skriva ett - tolv, för att därefter övergå till siffror. Orsaken är helt enkelt att de flesta räkneorden över tolv har fler bokstäver än de alla de lägre, som har max fyra. Men jag blandar inte i samma sats, och skriver därför mellan 10 och 20, men mellan tre och fyra. Och som sagt, detta gäller naturligtvis bara när vi skriver tal i situationer där de inte är att betrakta som siffror i ett matematiskt sammanhang. Janders 2 mars 2011 kl. 14.56 (CET)

Om jag försöker analysera min egen (tvivelaktiga) språkkänsla så kommer jag fram till att jag helst skriver tal med mer än två stavelser med siffror, om man då bortser från ovan nämnda kombinationer. --Niklas R^Dis-ku-_tera 2 mars 2011 kl. 18.03 (CET)

Jag menar naturligtvis inte att man ska blanda de två systemen, som en del ovan verkar tro. Det enda jag föreslår är att vi, för att skapa större enighet i texterna och för att ge tydligare rekommendation till dem som är osäkra, ändrar texten i skrivreglerna från "En ungefärlig övre gräns kan dras vid talet tolv eller tjugo" till "En rekommenderad gräns dras vid talet tolv". ChrisΨ 3 mars 2011 kl. 09.45 (CET)

Nej. Om 18 skrivs som aderton i en del artiklar så skadar det oss inte. Det är värre om gränsen leder till 1, 5, 7, 8 och 13 (i sammanhang där de mindre talen skulle skrivas med bokstäver). Jfr "instruction creep. --LPfi 3 mars 2011 kl. 10.36 (CET)

I Sverige skulle ingen skriva så utom när det handlar om Svenska akademien. Det anses mycket ålderdomligt. Fernbom2 8 mars 2011 kl. 07.28 (CET)

Jo. :) Jag håller definitivt med Chris om att "En ungefärlig övre gräns kan dras vid talet tolv eller tjugo" är alldeles för luddigt. Jag tycker att att skriva 1-12 med bokstäver och att skriva högre tal med siffror är en bra tumregel (därmed inte sagt att det inte finns undantag), men man att man inte bör blanda (som nämnts ovan). Jag förordar att vi byter ut

• "En ungefärlig övre gräns kan dras vid talet tolv eller tjugo; i ett givet sammanhang bör man dock vara konsekvent."

mot

• "En rekommenderad gräns dras vid talet tolv. Att blanda tal skrivna med bokstäver och tal skrivna med siffror är dock något som bör undvikas."

och att vi lägger till punkten

• Skriv inte *"när han var mellan tio och 15 år gammal" utan "när han var mellan tio och femton år gammal" eller "när han var mellan 10 och 15 år gammal".

till de övriga tre punkterna. I övrigt tycker jag att avsnittet "Tal och matematiska symboler" är bra formulerat. Pavl 3 mars 2011 kl. 11.59 (CET)

Vi skall helst skriva kort och undvika onödiga regler. Hur fungerar

• "I icke-matematisk löptext bör små heltal (oftast upp till tolv) skrivas ut med bokstäver. I ett givet sammanhang bör man dock vara konsekvent."

Jag tycker inte vi behöver tilläggspunkten. Om någon skriver "mellan tio och 15" så rättas det på samma sätt som om man skrivit "mellan 10–15"

--LPfi 3 mars 2011 kl. 14.37 (CET)

Runda fina tal som "hundra" och "tusen" brukar väl också skrivas ut med bokstäver? Särskilt när de används lite ungefärligt. Jämför "allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen/1000 bitar". --Niklas R^Dis-ku-_tera 3 mars 2011 kl. 14.49 (CET)

NiklasR: Självklart. Det framgår redan i reglerna, som de nu är skrivna. Det är ENDAST luddigheten i rekommendationen jag vill ändra. Pavls förslag ovan är alldeles utmärkta enligt mitt förmenande.

Aha, jag missförstod dig --Niklas R^Dis-ku-_tera 3 mars 2011 kl. 20.42 (CET)

Flera källor på nätet säger att gränsen går antingen vid tolv eller tjugo, men att även 100, 1000, osv bör skrivas med bokstäver. Exempelvis:

• Svenska Akademiens språklära "Enligt en gammal tumregel bör räkneord i intervallet 1-12 (eller 1-20) skrivas med bokstäver, övriga tal med siffror."
• Konsten att skriva och tala, Statsvetenskapliga föreningen, som säger: "Det är bara vissa tal som överhuvud taget kan bli aktuella att skriva ut med bokstäver, nämligen de som är korta ord: i första hand talen från ett till tjugo, de jämna tiotalen samt orden hundra, tusen, miljon och miljard. När man är tveksam bör man utgå från följande huvudregel: Är talet viktigt i texten så bör det skrivas med siffror, eftersom siffror syns lättare än ett ord utskrivet med bokstäver. Använd därför alltid siffror vid numrering och vid måttenheter utskrivna med förkortningar."
• Myndigheternas skrivregler säger "Bokstäver används i regel vid låga tal (oftast tolv och lägre)... höga runda tal och ungefärliga tal,... vissa ... bråktal"Mange01 3 mars 2011 kl. 21.14 (CET)

100 bör skrivas så när det är en exakt angivelse. När den är ungefärlig bör det stå "hundra". Den första regeln går att tumma på, men inte den andra. Så skulle jag vilja uttrycka saken. Fernbom2 8 mars 2011 kl. 07.26 (CET)

Småort

Det skapas många geografistubbar där det står att en plats är en småort, men källor saknas och de går inte att hitta hos Statistiska centralbyrån. Vilka platser ska kallas för småort på Wikipedia, bara de som tas upp av SCB eller används det även på annat vis? Höstblomma 5 mars 2011 kl. 17.48 (CET)

Småort är ett begrepp definierat av SCB och bara de som är eller har varit småorter bör benämnas så, begreppet har bara funnits i ett par decennier. I den artikeln finns också länk till statistiken för 2000/2005. Här finns dessutom en karta som visar var småorterna ligger. Sedan uppmuntrar jag personligen inte nyskapande av artiklar av typen: "NN är en småort i X kommun". -- Lavallen 5 mars 2011 kl. 18.14 (CET)

Småort är en teknisk term och bör, som Lavallen anför, reserveras för de bebyggelsekoncentrationer som fått benämningen av SCB. Som jag själv tidigare uttalat förespråkar jag artiklar om naturliga byar i stället. Fernbom2 5 mars 2011 kl. 18.22 (CET)

Det är ofta mer logiskt att skapa artiklar om "naturliga byar" då det ofta finns mer att skriva och ibland sammanfaller det i viss grad. Det finns även ett SCB-begrepp: Fritidshusområde som också ofta sammanfaller, och ibland är det både småort och fritidshusområde. -- Lavallen 5 mars 2011 kl. 18.26 (CET)

Funkar inte by för avfolkade småorter? Det är ett relativt stabilt historiskt begrepp. Vilka orter som räknats som byar hittar man bl.a. i folkbokföring och församlingsböcker.

Lantmäteriets kartsök använder begreppet Bebyggelse om orter som inte är tätorter. Mange01 6 mars 2011 kl. 19.25 (CET)

Jo, helt ok. Sedan finns det inte jättemånga avfolkade småorter, eftersom begreppet bara har några år på nacken. Jag har en ort på andra sidan älven räknat från där jag sitter. Antalet invånare uppfyller med marginal kravet för småort, men är alldeles för utspridd för att uppfylla kriteriet. By blir inte heller helt bra, men bebyggelse funkar nog utmärkt! -- Lavallen 7 mars 2011 kl. 10.33 (CET)

Varför inte by? Oberservera att begreppet bebyggelse även används om orter som tidigare varit socknar, och som kan innehålla flera tätorter. Mange01 8 mars 2011 kl. 09.54 (CET)

Här skriver man ett svar i godan ro, och vad händer. STRÖMMEN GÅR, och för en gångs skull var det varken Eon's eller Banverkets fel. Sens moral Köp aldrig elektronik hos Ikea!

Det rör sig om en ort som består av en lång rad 'mikrobyar' utspridda över ett ganska stort område. Bebyggelsen har varken sammanhängande stil eller ålder i just detta fall. Det som håller ihop är i princip bara namnet. Så paralellen med 'flera tätorter i en socken' är inte långsökt. -- Lavallen 8 mars 2011 kl. 10.40 (CET)

Administrativ assistent

Förra veckan provade jag på att radera med hjälp av botkod. Det rörde sig om drygt tvåhundra sidor som låg i vägen på Wikisource.

Jag har nu experimenterat med att se om jag med botkod dessutom kan identifiera vilka sidor som har en begäran om snabbradering, vad det finns för motivering, om det samtidigt finns en {{Låtstå}}-begäran och dessutom identifiera vem som lagt en snabbraderingsbegäran och om den användaren tillhör gruppen av tillbakarullare. (Det går att välja ngn annan grupp/lista.)

Ifrån det att jag slår på datorn på morgonen till att jag slår av den på kvällen skulle jag kunna låta den koden stå och köra. En genomsökning av kategorin skulle kunna göras med önskvärt intervall, kanske 15 minuter.

En sådan bot bör inte ha botflagga, men det krävs att den är administratör.

Är en sådan tjänst efterfrågad, och är det över huvud taget lämpligt? -- Lavallen 7 mars 2011 kl. 15.18 (CET)

Jag kan inte se behovet. Snabbraderingar brukar numera åtgärdas utan större fördröjning. Den personliga bedömning som då görs talar emot robothjälp. Fernbom2 7 mars 2011 kl. 16.15 (CET)

Instämmer med Fernbom2. Snabbraderingsmallen bör enbart användas i solklara fall, men av erfarenhet vet vi att den i praktiken inte gör det (och det finns en del olika åsikter om när mallen bör användas). Därför är det alltid bättre om en annan människa än snabbraderingsbegäraren själv kollar på en artikel innan snabbraderingsbegäran verkställs. Calandrella 7 mars 2011 kl. 17.33 (CET)

Ja, det händer exempelvis att mallen missbrukas av personer med en viss agenda, som går på jakt efter vissa artiklar. I undantagsfall kan även en administratör bli lurad men mänskliga misstag kommer man inte ifrån. Fernbom2 7 mars 2011 kl. 17.52 (CET)

Det går alltså att begränsa vilka raderingar som skulle genomföras och inte. Man begränsar sig till vissa användarnamn. Den informationen hämtas ur historiken, så det går inte att förfalska. Man jämför vilken version som innehåller mallen och inte. -- Lavallen 7 mars 2011 kl. 18.00 (CET)

Tanken är också att i raderingskommentaren ange vilken användare som begärt radering och till vilken motivering. -- Lavallen 7 mars 2011 kl. 18.11 (CET)

Idén är intressant, men just här ser jag inte behovet. Det är väldigt sällan artiklar blir liggande för snabbradering mer än några (tiotals) minuter, och om de blir det är det för att raderingen inte är självklar, och då ska ju inte heller roboten utföra den. /NH 7 mars 2011 kl. 20.52 (CET)

Nej, jag anser att man inte bör ha möjlighet att radera sidor, vilket man i förlängningen får, utan att ha valts i öppen process. Det skulle jag tycka även om det fanns ett behov av fler som kunde radera (som i så fall, rimligtvis, hade föreslagits som administratörer). /Julle 8 mars 2011 kl. 02.32 (CET)

Vegetarian?

Användaren Bemland har lagt in information i ett flertal personartiklar om påstådd vegetarianism. Är det relevant, är det källbelagt, kan motsvarande läggas till om t.ex nykterism? 178.30.119.167 27 februari 2011 kl. 09.07 (CET)

Jag skulle personligen hävda att dylika uppgifter är intressanta om det till stor del påverkat personens liv, om man propagerat mot alkoholism är det intressant om personen varit nykterist. Likaså är det väl intressant om en djurrättsaktivist är vegetarian. Men att Popartist 1A är vegetarian är väl helt ointressant. --Bomkia 27 februari 2011 kl. 09.19 (CET)

Jag håller inte helt med. Jag kan nog tycka att det är intressant att veta att Popartist 1A är vegetarian, förutsatt att det är styrkt av källor. Tanzania 27 februari 2011 kl. 09.59 (CET)

Ja, det kan vara intressant, men knappast alltid relevant att ha en kategorisering som Vegetarian. -- Lavallen 27 februari 2011 kl. 10.45 (CET)

Om det är inställt i ett biografiskt sammanhang är det relevant. Är det den enda uppgiften om personen utöver sångkarriären kan det ge ett märkligt intryck. Så det beror bland annat på artikelns längd i övrigt. Fernbom2 27 februari 2011 kl. 10.03 (CET)

Alec Baldwin? 178.30.119.167 27 februari 2011 kl. 10.30 (CET)

Tycker det är kuriosa. / Elinnea 27 februari 2011 kl. 10.34 (CET)

Vad gäller Baldwin håller jag med Elinnea. Fernbom2 27 februari 2011 kl. 10.42 (CET)

Framförallt bör det ju inte läggas till i artiklar om våra levande personer utan att en källa presenteras! Om det ges en källa så framgår det ju förhoppningsvis även varför personen presenterat sig som vegetarian och hur viktigt det är för personen i fråga. Om jag fick en artikel skriven om mig skulle jag inte vilja att folk kunde lägga till sådana påståenden om mig hur som helst. Även om påståendet i sig kanske inte är negativt så skulle jag inte uppskatta om jag måste stå och förklara mitt (påstådda) ställningstagande på en fest för någon halvt okänd person som läst om det på Wikipedia och tar det som att jag aktivt tagit ställning politiskt för något... Jopparn 27 februari 2011 kl. 10.55 (CET)

Känns POVigt att lägga in det överallt, och även om det källbeläggs anbefalles källkritik. Inte helt ovanligt att en XXX-rörelse hävdar att beundransvärde personen Y minsann också är XXX. Jag kollade upp Albert Einstein där Bemland också varit i farten. Inte svårt att hitta vegetarianska källor som hävdar att Einstein var vegetarian men gräver man vidare är källäget mycket tunt. Möjligen slutade han äta kött kort före sin död 1954. Lsj 27 februari 2011 kl. 10.56 (CET)

När är det angeläget att berätta om alla andra ställningstaganden som de gör i livet? Att, utan att det sätts in i ett sammanhang, betona just en måltidspreferens, är ungefär lika relevant som att regelmässigt berätta att någon väljer bort flygresor, bara läser biografier, bowlar, heller cyklar än går, har brunt som favoritfärg, föredrar att sova i vänstersängen på hotellrum o s v. Allt detta kan mycket väl vara intressant att berätta (t ex om personen själv har valt att lyfta fram detta som en viktig del av sina vanor och sin karaktär) men det gäller bara om det sätts in i ett sådant sammanhang. Och dessutom - som alltid: Källan! Janders 27 februari 2011 kl. 12.31 (CET)

Jag tycker att Alec Baldwins veganism är betydligt mer intressant och encyklopediskt relevant än att han råkar vara född i Massapequa, New York, t ex. Plrk 27 februari 2011 kl. 14.26 (CET)

Ett problem är att folk ofta lägger in folk i kategorier utan att det finns någon källa till uppgiften. Vore bra om någon skulle kunna gå igenom Kategori:Vegetarianer och Kategori:Veganer och ta bort de där det inte står i artikeln och det inte finns nån källa. Jag tycker inte att dessa kategorier bör finnas öht, men detta vore ett bra förstasteg. / Elinnea 27 februari 2011 kl. 15.28 (CET)

Kan du ge någon anledning till varför de kategorierna inte bör finnas? Kategorier är till för att folk ska kunna hitta saker i dem, och jag kan se flera fall där man kan vara intresserad av att hitta namn på vegetarianer. Tanzania 27 februari 2011 kl. 15.31 (CET)

(redigeringskonflikt) Jag tycker inte att dessa kategorier är bra, de uppmanar användare att "tagga" alla personer som är vegetarianer eller veganer. Visst, om de bara innehöll personer som är kända just i egenskap av att vara vegetarianer eller veganer ser jag inget större problem, med det verkar inte vara fallet. /-nothingman- 27 februari 2011 kl. 15.33 (CET)

Instämmer med Nothingman. Och sen tycker jag att det hela lutar lite mot åsiktsregistrering. Sen när det gäller vegetarianer så brukar ganska många av dem utge sig för att vara det, men sen kommer det diverse undantag typ "Jo, jag är' vegetarian. Men jag äter skaldjur. Och fisk. Sushi är ju helt ok. Och lite kyckling ibland. Och skinka på julafton om vi firar den hos mormor, för annars blir det en massa tjafs...". Så att jag tycker att det är rätt olämpligt att ha den här typen av kategorier. Att nån i en intervju från 2001 typ säger att de är vegetarianer säger inte så mkt egentligen, de kanske varit det en vecka eller ett år, nästan alla som jag känner som var vegetarianer i gymnasiet, är det inte längre t.ex. Men först och främst, plocka bort alla kategoriseringar där varken står i artikeln eller finns källbelagt. / Elinnea 27 februari 2011 kl. 15.43 (CET)

Det stora problemet är ju också att vegetarianer ansluter sig till en viss näringslära och veganer till en bestämd filosofi. Vad personerna i fråga ätit gör dem inte automatiskt till anhängare av någon sådan, lika lite som någon som inte druckit alkohol med automatik är nykterist.--FBQ 27 februari 2011 kl. 15.46 (CET)

Men självklart måste det ju då vara källbelagt. Men om en person är känd för att vara vegetarian borde den väl kategoriseras som vegetarian? Are Waerland borde kategoriseras som vegetarian, och jag ser inget problem med det. För Thomas Di Leva är det snudd på en del av hans levnadssätt, och jag ser inget dåligt i kategoriseringen. (Däremot är inte påståendet källbelagt - det är värre). Tanzania 27 februari 2011 kl. 15.52 (CET)

Skulle man kanske kunna ersätta den med Kategori:Förespråkare för vegetarianism, och på så sätt endast ha med de som själva förespråkat den livsstilen aktivt, och där det finns källor som kan visa på det? / Elinnea 27 februari 2011 kl. 16.02 (CET)

nja, det känns inte som någon optimal lösning. Jag tycker att en sådan benämning lägger in en värdering i något som kanske bara är en livsstil eller något man blivit uppväxt med. /-nothingman- 27 februari 2011 kl. 16.11 (CET)

Jag vet inte om den ena ska ersätta den andra men den kategorin känns ju helt klart viktigare ur ett encyklopediskt perspektiv. --Ainali 27 februari 2011 kl. 16.13 (CET)

Vad jag menade var att man inte skulle lägga in de som bara vuxit upp med det, eller har det som stil, utan endast de som är aktiva förespråkare. På flyttar man det hela från livsstil och personliga matvanor till ett mer ideologiskt plan. Vad folk äter och inte äter privat känns ganska ointressant, men däremot kan man ha med de som är ideologer och propagerar för en viss livsstil. / Elinnea 27 februari 2011 kl. 16.34 (CET)

Instämmer. Jämför med kategorier för religioner. Det är vettigt att kategorisera teologer och liknande som kristna, men det vore fullständigt poänglöst att kategorisera alla som varit det genom tiderna.

andejons 27 februari 2011 kl. 16.40 (CET)

(redigeringskonflikt) Det skulle bli ett jättejobb att hålla efter en sådan kategori. Varje person som läggs till skulle kunna leda till långa diskussioner angående om de verkligen uppfyller kriteriet (aktiva förespråkare) eller inte. I teorin skulle det kanske vara ett alternativ men jag tror helt enkelt inte det är genomförbart. /-nothingman- 27 februari 2011 kl. 16.43 (CET)

Andejons liknelse med religion är bra. Vegetariankategorin ska bara användas för personer som är välkända just för sin vegetarianism. Då blir kategorin också användbar. Använder man den främst som en stämpel ("personen har, någon gång under sitt liv, främst levt på grönsaker") blir den dels väldigt stor (många underkategorier krävs -- svårgenomtränglig), och dels inte särskilt meningsfull på grund av det luddiga urvalet. Däremot ser jag inga problem i att nämna att personer är vegetarianer i artiklarna -- inte om de t ex själva verkar aktivt ha valt att berätta om det. /NH 28 februari 2011 kl. 11.39 (CET)

Någon borde kanske gå igenom Bemlands bidrag? 178.30.119.167 1 mars 2011 kl. 05.57 (CET)

Hejsan! Jag har förstått att det har skapat en del debatt om mina inlägg om info om dokumenterade vegetarianer. Jag kan bara för egen del hålla med Tanzania 27 februari 2011 kl. 15.31 (CET) : "Kan du ge någon anledning till varför de kategorierna inte bör finnas? Kategorier är till för att folk ska kunna hitta saker i dem, och jag kan se flera fall där man kan vara intresserad av att hitta namn på vegetarianer. "

Som ni förstår är jag själv vegetarian, och tycker det är intressant att kunna få en överblick över andra kända personer inom olika områden (kulturpersoner, politiker, religiösa/andliga personligheter, vetenskapsmänniskor etc) och se vilka ev. mönster som framträder, och jag lägger därför också ner stor möda och tid på att underlätta för andra att kunna finna informationen. Att vara vegetarian, liksom nykterist, engagerad i särskild filosofi/politik/religiös rörelse el dyl, är ju ofta ett ställningstagande (t ex kopplat till etiska frågor/djurrättsfrågor/miljöengagemang etc) och kan därför också informera om trender etc, inspirera (eller i vissa fall avskräcka...) och ge information om personer man beundrar av någon anledning. Varför har vi här kategorier som t ex "Män", "Kvinnor", "Levande personer", "Avlidna" eller olika datum/årtal, med sina tusentals träffar? Är det inte för möjligheten att få en unik överblick av olika saker? Det finns förvisso på Internet siter med listor på "kända vegetarianer" och alltmöjligt annat, för den som söker, men om man inte söker efter sådant, finner man det inte heller. Däremot är väl artiklarna här avsedda att vara en relevant sammanställning av olika slags data om personen/ämnet i fråga. Fråga forskare i samhällstrender/sociologi osv eller idolbeundrare m fl om de inte kan ha nytta av sådana kategori-överblickar; mycket mer än av "Män" eller "Kvinnor" t ex... Varför exakt människor väljer (eller ibland manas av hälsoskäl eller annat) att bli vegetarianer är svårt att klargöra; ofta kan det vara flera olika anledningar samtidigt, och det får den specialintresserade väl i så fall själv söka vidare om, men det finns olika viktiga skäl. Vissa jämställer t ex köttindustrin/köttätande med massmord eller miljöförstöring, och alla dessa frågor diskuteras, som ni vet, överallt på planeten i denna tid. Jag lägger inte själv några politiska eller andra aspekter på livsstilar, det är till stor del upp till var och en än så länge. Bemland 1 mars 2011 kl. 07.30 (CET).

En kategori om vegetarianer kan gott få finnas, men den bör begränsas till personer för vilka grönsakerna är en både långvarig, central och dokumenterad aspekt av deras liv och gärning. Listan bör inte innehålla alla som under någon period av sitt liv påstås ha tackat nej till en köttbit. Listan får inte heller vinklas så att bara "trevliga" vegetarianer tas med. Överhuvudtaget finns det en påtaglig risk att den här typen av kategorier används på ett oneutralt sätt. Varje vegetarian behöver dessutom källbeläggas, med vederhäftiga och oberoende källor, vilket du inte har gjort i många av de fall jag har kollat. Källor från vego-organisationer som ivu.org är inte neutrala och oberoende i det här sammanhanget. Lsj 1 mars 2011 kl. 10.24 (CET)

Bra formulerat av Lsj. Till det finns det även anledning att påpeka att det är skillnad på att leva på ett visst sätt, t ex genom att i praktiken enbart inta föda som vanligtvis äts av vegetarianer, och att vara vegetarian. Det finns många grönsaks- och fruktätare som ser sitt kostval (även om det är konsekvent) enbart om ett uttryck för en matvana som ger dem välbefinnande, och som är främmande för att beskriva det med omgivningens etiketter. Man blir inte vegetarian bara för att man konsekvent håller sig till en viss kost. Janders 1 mars 2011 kl. 11.00 (CET)

Precis. Det finns så många aspekter av människor som skulle gå att kategorisera folk efter men som inte bör göras med varenda person som på något sätt har dylika åsikter eller vanor: vegetarianism, kristendom, socialism et cetera. De bör reserveras för personer där vegetarianismen/kristendomen/socialismen är en central del, mer så än vanligt, och som har verkat för saken. /Julle 1 mars 2011 kl. 22.55 (CET)

Utifrån samma resonemang som Lsj ovan så borde man bara kategorisera Män och Kvinnor som detta ifall deras kön varit en långvarig, central och dokumenterad aspekt av deras liv och gärning. Naturligtvis är en persons kön i de flesta fall långvarigt. Däremot tveksamt om det är dokumenterat. Krävs nakenbilder eller registerutdrag, eller gör vi bara antaganden utifrån utseende och namn? Ytterst tveksamt i vilka fall kön är centralt för deras liv och gärning. Isåfall kanske bara kvinnorättskämpar, porrskådisar, m.fl. ska kategoriseras enligt kön? Är kön exempelvis alltid centralt för en politiker, en författare, en forskare? Är en persons kön mer relevant än dennes matvanor, som åtminstone i de fall det utgör en avvikelse från normen (som vegetarianism oftast är) är aktivt självvalt till skillnad från kön? Tillåter vi urskillningslöst kategoriserande utifrån kön, så varför inte utifrån matvanor? Nirion 9 mars 2011 kl. 15.22 (CET)

Nu gillar inte jag kategoriseringen efter kön, men jag tycker du har en poäng och du kunde lika gärna ifrågasatt födelseårtal vilket jag tycker är mer OK. Däremot är vegeteriankategorin bökig för att källorna hittills varit tunna, att någon säger att de är vegeterianer en gång eller för att de är stammissar på en vegeteriansk restaurang gör dem inte till vegetrianer. Dessutom är de flesta vegeterianer just vegeterianer endast en kortare period som Ellinea skrev ovan. Inte sällan slirar de också "fast jag äter korv och kyckling". Därför bör det vara ett mer utmärkande drag, t ex som del i ett djurrättsengagemang för att de ska platsa i en kategori.--LittleGun 9 mars 2011 kl. 15.39 (CET)

Kategoriseringen efter kön, födelseår och levande personer är främst till för dels statistiska skäl och dels upprätthållande av policies. De är alltså inte direkt jämförbara med en vegetarian-kategorisering. Vad gäller könstillhörigheten kan den förstås problematiseras enligt diverse queerteorier. Exempelvis Alexander Chamberland är kategoriserad som både man och kvinna. Däremot får man anta att de som inte aktivt tagit ställning får anses tillhöra det kön som de har fötts med. I övrigt håller jag med Janders och Lsj ovan. /Grillo 9 mars 2011 kl. 15.55 (CET)

Om jag skulle i t.ex artikeln Kirsten Dunst skriva "Kirsten Dunst äter köttbullar" och lägga in kategorin "Köttbulle-ätare" och sedan länka till http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article7504704.ab så skulle det tas bort inom ett par sekunder, även om det alltså finns en källa till att Dunst ätit köttbullar. Samma sak bör gälla oavsett vad man äter eller inte äter, vegetariskt eller kött. Vad brukar äta, vad man brukar dricka, vilken favoritfärg man har, om man tycker om hundar eller katter eller både och, vilket schampoo man brukar använda, om man föredrar toarullen vänd in mot väggen eller utåt så är det faktiskt inte den typen av fakta som bör stå med i ett uppslagsverk. När det gäller skådespelare, och särskilt amerikanska sådana, så är matvanor sånt som kommer och går, enligt de senaste trenderna. / Elinnea 9 mars 2011 kl. 16.31 (CET)

Snyggare Infoboxhuvuden

Jag tittade runt lite på Wikipedior. Franska wikipedia har rätt snygga boxhuvuden upptäckte jag. Se exempelvis Kilimanjaro (för jämförelse: den svenska artikeln). Den där kompassgrejen till höger. De har olika sådana symboler för olika kategorier och det livade upp rätt mycket de annars ganska "grå" infoboxarna. Kanske är detta något vi skulle kunna titta på och kanske också införa på SvWP? Det är ingen stor detalj, men ack så lyftande ändå. :) dnm ^{(d | b)} 7 mars 2011 kl. 20.27 (CET)

Instämmer! Mycket snyggare och får artikeln att se mer proffsig ut. /Natox 7 mars 2011 kl. 20.31 (CET)

Har länge tänkt på det också. Håller med. - (d) Green Yoshi (b) 7 mars 2011 kl. 20.34 (CET)

Jag har också funderat på detta, dock försvåras det av att vi på SVWP tycks gilla att ha mycket färgglada mallar i mycket varierande färger. Sertıon 7 mars 2011 kl. 22.19 (CET)

Jag tycker att det ser ganska tramsigt ut med en massa bilder i namnfältet, som en liten golfspelare i mallen fr:Tiger Woods eller en illturkos filmrulle i artikeln om fr:Ingmar Bergman. Jag tycker att det inte gör att artiklarna ser proffsiga eller seriösa, tvärtom. Jag tycker att det är viktigt att infoboxarna är stilrena och förmedlar information, och inte har en massa ovidkommande pynt. / Elinnea 7 mars 2011 kl. 22.28 (CET)

Nu är väl inte avsikten att direkt kopiera franska wikipedias återgivning, men jag håller helt med föregående att exempelvis mallen som finns i artikeln Kilimanjaro är såväl snyggare som ger ett mer seriöst och proffsigt intryck. Jag håller också med Elinnea att just de exempel h*n drar fram ser hemska ut. Dock vill jag trycka på att ett allt för avskalat Wikipedia ger ett stelt intryck, nästan lite "hårdkodningsvarning". Mina tankar dras också åt en datakillsbunker, där alla blommor dött, coca-colan ligger utspilld i hörnen, och DOS fortfarande används flitigt. Lite mer färg och glamour är vad vi vill ha! :D dnm ^{(d | b)} 7 mars 2011 kl. 22.36 (CET)

Håller med om att det ser mer proffsigare ut. För även om det kan upplevas som att det ser tramsigt ut, så är det ju något som franskspråkiga Wikipedia arbetat fram, för att få lite mer färg och glamour. Så tycker det är ett bra förslag till att införa något liknande på svenskspråkiga Wikipedia :) //Joshua 7 mars 2011 kl. 22.45 (CET)

Jag är inne på Elinneas linje, några figurer tycker jag inte vi skall ha i infoboxarna. Exemplet Kilimanjaro skulle bli mycket snyggare om vi bytte till samma färg som används på frwp dock. /-nothingman- 7 mars 2011 kl. 22.50 (CET)

Sertion: Definitivt en bra poäng. Detta skulle i sådana fall vara ett projekt för allmän uppfräschning som kräver en tanke om helheten (rörande våra mallar), men själva bilderna som sådan kan fungera på vilken bakgrund som helst, i stort sett, utan att man behöver utföra något nämnvärt extra-arbete. dnm ^{(d | b)} 7 mars 2011 kl. 23.03 (CET)

Jag gillar den. Världen skulle vara tråkig utan ovidkommande pynt ibland. Se t.ex. hur framsidan såg ut innan dagarna för stilmallar och dylikt. Visst, vi kan förmedla samma råfakta genom att återgå till denna modell, men design är viktigt, om inte för er som skriver så för att vi ska få läsare till artiklarna och för att de ska komma tillbaka. Så länge det görs med eftertanke (den där golfmallen har klar förbättringspotential) så tror jag att den franska modellen kommer leda till en förhöjd upplevelse för majoriteten av våra läsare. Även om kompassbilden nu är för svår att svälja för våra purister så finns också annan inspiration att hämta. -Njaelkies Lea (d) 8 mars 2011 kl. 06.49 (CET)

Jag tycker faktsikt inte den ser så hemsk ut, den gamal huvudsidan. Nu förespråkar jag inte en återgång dit - man kan kan aldrig vrida klockan tillbaka i verkliga livet. De illustrationer som nu finns är inte för många eller för stora. Men jag tror faktiskt att människor i vår tid kan bli bildtrötta. Det stora utbudet kan dessutom hindra oss att tillgodogöra oss budskapet. Jag har inget emot figurer i mallar - tvärtom! Men de skall väljas med omsorg och inte slentrianmässigt. Eftersom jag hör till dem som föredrar brödtext vill jag i övrigt inte lägga mig i samtalet. Fernbom2 8 mars 2011 kl. 07.17 (CET)

Inte hemsk? Jag tycker den är förfärlig. Jag hade inte sett en sida som såg ut sådär som trovärdig; inte professionell över huvud taget. Jag tycker det vore trevligt med lite bilder i mallarna, om man räknar in det som Njaelkies Lea säger (om att göra det med eftertanke). Tanzania 8 mars 2011 kl. 13.44 (CET)

Bra initiativ tycker jag! Att fräscha upp mallarna och få en proffsigare look tror jag bara är positivt och kanske ökar Wikipedias trovärdighet också. Sen får det ju inte gå till överdrift som det nämns ovan i exemplet med Tiger Woods. Men Kilimanjaro är ett mycket bra exempel tycker jag! //Mippzon 8 mars 2011 kl. 14.11 (CET)

Njaelkies Lea och Tanzania, det är väl ingen som har påstått att vi ska ändra tillbaka huvudsidan till som den var 2003!!! Snacka om halmdocka... Låt den här diskussionen handla om nutida infoboxarna istället. Jag tycker att det just för läsarnas skull man inte ska lägga in diverse pynt som stör ögat och läsandet. Det skapar bara onödig förvirring, och får läsaren att sitta och undra "Vad är det där för nån otydlig spretig stjärna? Jaha, det ska alltså föreställa en suddig kompass? Men varför är det en kompass där? Vad har det med ett berg att göra? En kompass associerar nog de flesta till navigering och orientering, inte till geologi. Väldigt märkligt!" Att ha en teckning, som är så otydlig och oskarp att man knappt ser vad det är, och sen när man ser vad det är, så är det svårt att hitta kopplingen till artikeln, tillför ju inget för läsaren. Bättre att läsarna kan lägga sin tid på att läsa artiklarna istället för att bli störda och förvirrade av suddiga konstiga bilder i rubrikraderna. / Elinnea 8 mars 2011 kl. 14.50 (CET)

Idén med skuggreliefer i bakgrunden på infoboxarnas titelrad tycker jag är superbra, men som man kan se på fr:Tiger Woods så är resultatet starkt beroende av kvaliteten på skuggbilden. Kolla på bilderna i commons:Category:Infobox pictograms. De skuggbilder som ger bäst resultat är de bilder som har mest genomskinlighet. Ingen av sportikonerna tycker jag är särskilt snygg. Min spontana reaktion är att det här kan bli bra, men det kan också bli rena High Chaparral om alla börjar slänga in godtyckliga bilder i godtyckliga infoboxar. /Kemikungen 8 mars 2011 kl. 14.57 (CET)

Kemikungen har en poäng där, OM man ska införa något sådant, måste det nog göras med ganska mycket eftertanke. Jag kan hålla med om att kompassrosen i artikeln om berg kanske inte är helt smart, men i en artikel om navigering hade det kanske passat mycket bättre. Jag tror det är viktigt att man väljer en bild som den stora massan förknippar med en viss sak. Filmremsan till filmartiklar t.ex. Men återigen, man bör nog inte slänga in vad som på eget bevåg, kanske ha en sådan här diskussion om varje mall, så att man har övervägt för- och nackdelar innan man faktiskt lägger in bilder. //Mippzon 8 mars 2011 kl. 15.20 (CET)

Jag kan inte uttala mig om franska Wikipedias boxstruktur, men jag antar att kompassen finns i mallar som har till platser med geografisk redogörelse. Jag tycker kompassen där är strålande för att illustrera just sådant. Däremot skall vi inte förbinda oss till något ett annat projekt gjort utan hitta den lösning som passar oss bäst, och det kanske finns något helt annat att illustrera för oss med en struktur vi har på våra boxar. :)

Jag brukar hålla med Elinnea i mycket men i detta fall: absolut inte alls. Jag är fullt övertygad om att läsaren inte kommer börja fundera som du beskriver med alla de där frågorna. Med resonemanget som du för kan man ha samma frågeställningar rörande allt annat, exempelvis: "Varför är boxen rosa? Har detta med kvinnor att göra? osv..." Diskussionen blir därför tämligen meningslös och landar tillslut i att en disposition av endast text är det enda rimliga och riktiga, och det vill nog ingen av oss ha. Det finns garanterat dem som stör sig av linjerna under huvudrubrikerna i artiklarna också, men det finns inget skäl att ta bort dem: sträcken tydliggör en avgränsning mellan olika avsnitt med resultatet att "navigeringen" i texten blir lättare.

Jag vill mena att läsa en artikel skall vara en trevlig och informativ upplevelse - inte något som mottas med motighet pga. en "tråkig" och torr framställning. Finns en möjlighet att med små fiffiga detaljer - som skapar ett trevligare rum (för att använda geografiska uttryck) - kommer detta bara leda till positiva effekter. Låt gå att någon enstaka kan störa sig. Det finns dem som stör sig på Windows plottrighet med och föredrar DOS-liknande system istället. Dessa är emellertid i ett försvinnande fåtal. Genomförs detta initiativ bör det, precis som flera påpekat, ske med eftertanke och ett helhetsperspektiv. Jag tror det kan bli riktigt bra! Piggare och fräschare. :) dnm ^{(d | b)} 8 mars 2011 kl. 16.39 (CET)

Det kanske vore idé att utarbeta en liten "stilguide" kring det hela så vi får ett helhetstänk, det verkar ju finnas rätt stort stöd till att arbeta vidare med frågan iaf. Jag tror dock vi ska vänta med att införa det hela tills vi har en stilguide som de flesta kan köpa och för att gardera oss mot eventuella "tiger woods"-bilder. /Natox 8 mars 2011 kl. 17.03 (CET)

Jag uppskattar också detta sätt att piffa upp det hela och instämmer i att en stilguide bör utarbetas. Vad sägs om att helt enkelt lägga in det vi enas om under Wikipedia:Faktamallar, med en sammanfattning på Wikipedia:Stilguide#Faktarutor. Om det är någon som är duktig på franska kanske den franskspråkiga motsvarigheten kan översättas? Jopparn 9 mars 2011 kl. 00.17 (CET)

Oskrivna artiklar som många artiklar länkar till

Diskussionen flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Oskrivna artiklar som många artiklar länkar till – GeMet [diskussion] 9 mars 2011 kl. 12.11 (CET)

egna illustrationer

Någonting som bör uppmärksammas är att engagera konstnärer att bidra med egna illustreringar av artiklar. Detta hade skapat en helt ny idé vilket Wikipedia skulle gagna av. Jag är övertygad om att Wikipedia är behov av inte bara skribenter men också bildkonstnärer som skulle gjort detta eviga projekt till någonting mera värdefullt. Nå skall vi kanske bygga en sida för att uppmuntra konstnärer att bidra med illustrationer? --Albanau 7 mars 2011 kl. 15.10 (CET)

Tänker du dig någonting i stil med wp:månadens nyuppladdade bilder? Men mindre inriktat mot fotografi (vet inte om det är en medveten inriktning) och mer inriktat mot "illustrationer". --Niklas R^Dis-ku-_tera 7 mars 2011 kl. 15.20 (CET)

Jag menar egna skapade teckningar och målningar (inga fotografiska verk med andra ord). --Albanau 7 mars 2011 kl. 15.25 (CET)

Det kan vara skäl att köra in idén bland etablerade wikipedianer först. På Commons föreslogs nyss att självskapad konst som inte uppenbart passar på Commons ("without obvious educational use") skall kunna snabbraderas. Det gäller alltså att motivera bilderna väl och vara beredd att ingripa vid behov. Åtminstone tills man ser hur bilderna tas emot (eller har någon erfarenhet?).

Det är alltså inte så att nyttiga illustrationer inte skulle välkomnas, men det händer lätt att någon tolkar filerna som att någon använder Commons som en kanal att publicera sin konst och den vägen göra sig känd (skillnaden är alltså om poängen med publiceringen är konstnärens namn eller motivet - och ovan citerade formulering kan ha varit WP:POINT).

--LPfi 7 mars 2011 kl. 17.44 (CET)

Jag stödjer förslaget.

Ytterligare en approach är att vi letar reda på användbara illutstrationer och foton på nätet och frågar ägarna om det är okej att släppa dem under cc-by-sa-licens. Jag tror att OTRS är en tröskel för nybörjare, så det vore bra om någon hjälpte till med detta.

En av wp:s mer aktiva fotografer skrev tidigare på sin användarsida att han ville ha sitt namn omnämnt i bildtexten i de artiklar där de läggs in. Inte många efterföljde. Jag tycker det är tänkvärt. Till skillnad från artiklar och modifieras sällan fotografier av flera olika personer, så varför inte börja ge upphovsmannen credit i bildtexten? Det kanske kan öka motivationen? Mange01 7 mars 2011 kl. 20.27 (CET)

Jag håller med om att andra slags ilustrationer än foton och reproduktioner áv gamla copyrightfria teckningar, målningar, grafik etc skulle höja värdet för många artiklar. Men det behöver inte vara "konstverk". En av de mest intressanta illustrationsteknikerna för faktaartiklar är den typ ab grafik som just nu Svenska Dagbladet excellerar i och har fått många pris för, alltså¨pedagogiska teckningar av förhållanden, senast idag om Nordstreamprojektet (gasledningen i Östersjön). En sak som Nordstream kommer ju aldrig någonsin att kunna illustreras på annat sätt, vem skulle fota en gasledning på Östersjöns botten på ett intressant sätt? Jag tror som Mange01 att man för att locka fram kvalificerade illustrationer (inklusive andra foton än de trivilaa snapshot som är det vanliga, ska kreditera bildupphovsmän i artiklarna. Man kan då ställa krav på riktiga namn, det är rimligt, för att slippa lojeväckande krediteringar som "Foto: Palsternacka26" eller "Foto: Gorinchoschmutxek". 85.225.11.145 7 mars 2011 kl. 21.37 (CET)

Angående WP:MNB, det finns ingen inriktning mot fotografier där, utan illustrationer har både vunnit bästa bild och varit merparten till priset om flest uppladdade bilder. --Ainali 7 mars 2011 kl. 22.14 (CET)

Jag tycker att allt som kan få fler att få upp ögonen för redigerandet av Wikipedia är bra och 85.225.11.145 har en bra poäng i att den typ av grafik som ofta används i tidningar skulle vara mycket värdefull i många artiklar. -Laxskinn 7 mars 2011 kl. 23.51 (CET)

På en vernissage fångade jag Ardy Strüwer. Hans artikel illustreras numera, med hans samtycke, av mitt porträttfoto av honom omgiven av några tavlor. På det viset riskerar man inte att tavlorna "piratkopieras" och konstnären behöver inte ta ställning till att frilicensiera själva konstverken. Visa gärna detta exempel för andra konstnärer. Det är ett mellansteg mellan en helt oillustrerad artikel och frilicensierade konstverk. --LA2 8 mars 2011 kl. 14.41 (CET)

Jag förstår inte LA2; varför skulle vi behöva konstverk med konstnärens huvud upp poppad i bilden? --Albanau 8 mars 2011 kl. 18.15 (CET)

Jag kanske missförstod vad diskussionen handlade om. Jag trodde att du ville ha illustrationer gjorda av konstnärer, för att illustrera artiklarna om kontsnärerna. --LA2 8 mars 2011 kl. 18.21 (CET)

Frågan handlar inte om fotografiska bilder av konstnärer utan om teckningar och målningar eller dylikt gjorda av konstnärer. Förstår du nu? --Albanau 8 mars 2011 kl. 18.32 (CET)

LA2: det Albanau söker är illustratörer/konstnärer som gör artikelillustrationer specifikt för Wikipedia, t ex förklarande grafik kring ett brottsfall. Plrk 8 mars 2011 kl. 23.31 (CET)

Tack för förklaringen, Plrk. Börja med att uppmärksamma de bästa illustratörerna vi har idag. Fråga dem hur vi hittar fler av samma sort. Varva in "utmärkt illustration" på startsidan i stället för utmärkt artikel någon dag. --LA2 9 mars 2011 kl. 00.13 (CET)

Slutsats och handlingsplan? --Albanau 11 mars 2011 kl. 15.13 (CET)

Har jag varit enormt otrevlig utan att förstå det?

Igår försökte jag förklara för Andersthe (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) att argumentreferenser i mallar inte omfattas av "vanliga skrivregler" utan måste stavas som de stavas i respektive mallspecifikation. Själv tycker jag inte att jag var otrevlig, men uppenbarligen var mitt inlägg tillräckligt för att Andersthe skulle bestämma sig för att sluta redigera.

Det är möjligt att Andersthe bara menade att han inte skall försöka ge sig in och pilla i mallar mer och att det är en slump att det efter det senaste inlägget inte kommit några redigeringar alls från kontot, men jag tänkte i alla fall be er andra slänga ett öga på diskussionen och se om ni ser något som rimligen kan tolkas som så otrevlig eller hård kritik att jag borde ha insett att det skulle kunna leda till att ett konto med mer än tusen redigeringar utspridda över mer än fem år plötsligt lägger av. Kanske borde jag be om ursäkt, men jag förstår uppriktigt inte för vad i så fall, och att schablonmässigt be om ursäkt skulle kännas rätt falskt. - Tournesol 10 mars 2011 kl. 17.16 (CET)

Nej, jag tycker inte att du varit otrevlig. Bra och tillräckligt utförligt svar. Resultatet är ju beklagligt man tycker inte du ska lasta dig själv för det.

Dock stör jag mig enormt på särskrivningar oavsett om det är i mall eller inte. Är det mycket jobb att ändra mallparametern och sen köra igenom artiklarna som använder mallen med nån bot? /Hangsna 10 mars 2011 kl. 17.45 (CET)

Det går att tillåta mer än ett sätt att skriva parameternamnet på. ({{{såhär|{{{så_här|}}}}}}) Jag är dock inte 100% om det går att använda med ett klassiskt mellanslag. (aldrig provat) Understrykningstecknet_brukar_vi_ofta_använda_i_dylika_fall. -- Lavallen 10 mars 2011 kl. 18.47 (CET)

Det jag kan se som skulle kunna tolkas som lite ojuste är att du hänvisade till en sida som inte finns (Argument (programmering)) vilket nog inte var till så stor hjälp för användaren i fråga. Sedan är jag inte övertygad om att inläggen skall tolkas som "jag skall sluta redigera på wp helt". --Niklas R^Dis-ku-_tera 10 mars 2011 kl. 17.54 (CET)

Ärligt talat, med inställningen som användaren visar med sitt senaste inlägg - "Det är bättre att sluta redigera för att undvika ytterligare misstag" - är det nog faktiskt bäst att man låter bli att redigera Wikipedia. Man måste klara av att bli tillrättavisad och lära sig av sina misstag. På Wikipedia är det, eller skall vara, helt okej både att göra misstag och rätta dem. Plrk 10 mars 2011 kl. 19.56 (CET)

Det Plrk framhåller är viktigt att tänka på. Visst är det obehagligt att få påpekanden och att behöva göra dylika, men det hör till det nödvändiga samspelet. Ingen av oss är felfri. Fernbom2 10 mars 2011 kl. 21.13 (CET)

Det skulle inte förvåna mig om användaren hade en allmänt ansträngd dag, eller gått i tankar att avbryta sitt engagemang här. Detta blev bara den egna förevändningen. Har nog en känsla av att användaren kommer åter. dnm ^{(d | b)} 10 mars 2011 kl. 21.21 (CET)

Det går utmärkt att använda mellanslag i parameternamn. Magnus242 10 mars 2011 kl. 22.22 (CET)

Jag tycker som övriga att Tournesol gjorde rätt, så rätt man kan göra. Ett problem för Wikipedia är att mängden kommunikation mellan två användare är så extremt liten. Andersthe har ingen användarsida, man vet inget alls om det är en ung eller gammal person, med gott eller svagt självförtroende. Visst, man får ju vara anonym, men det kan straffa sig. Här kan man inte lugnt lägga handen på personens axel och le mot dem innan man säger "hej" ens. Ett leende kräver hög bandbredd, många bit/sekund att förmedla, medan textdiskussionerna här har extremt låg bandbredd, bara några ynka bytes och sedan kanske aldrig något mer. Vi har provat med faddrar, men hur fungerar det? Många försök att bjuda på "god service" och ett vänligt bemötande har tyvärr slutat med att man slösar bort sin tid på rättshaverister som fordrar att man ska ta ställning för deras sak medan de fortsätter att strida och reta upp folk. Det är inte stimulerande för någondera sidan. --LA2 10 mars 2011 kl. 23.28 (CET)

Aktuell artikel Japan

Jag föreslår Jordbävningen i Sendai 2011 till aktuell artikel. --62.247.4.250

Wikipedia är ingen nyhetstjänst och just nu ändras informationsläget så snabbt att det är bättre när vi väntar. För övrigt finns Wikinews. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 11 mars 2011 kl. 10.25 (CET)

Wikinews i Skandinavien är typ ett skämt (för litet :/), och aktuell artikel borde väl vara något aktuellt? --62.247.4.250 11 mars 2011 kl. 10.26 (CET)

Och med den attityden är jag rädd att det inte växer... -- Lavallen 11 mars 2011 kl. 10.33 (CET)

Kanske en utmaning för dig (IP-nummret) att sätta fart i projektet? Men jag tycker vi bör skilja mellan saker och ting, jordbävningen har nu i alla fall en länk på huvudsidan. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 11 mars 2011 kl. 10.36 (CET)

Varför skulle den inte få vara bland aktuella artiklar? FÖrstår inte det, den är ju så aktuell så det förslår. Om den exponeras för många besökare ökar dessutom chansen att den uppdateras frekvent. Tanzania 11 mars 2011 kl. 14.13 (CET)

Nu har flera timmar gått och informationsläget ändrades så att det numera finns möjligheten till en tillfällig sammanfattning, men i morse fanns till och med på tidningarnas webbplatser bara korta notiser som kan jämföras med den text som nu ligger på huvudsidan. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 11 mars 2011 kl. 17.48 (CET)

Anklagelse om personagrepp

Jag har just anklagats av användare Sergewoodzing för att ha begått ett personangrepp mot honom. Här är diskussionen där han hävdar att jag har gjort det (stycket längst ned på sidan) : [[2]]. Jag tycker inte att jag har begått ett personangrepp. Sergewoodzing hävdade att jag uttalade mig i kränkande ordalag då jag framställde motargument; jag sade då att det naturligtvis finns lättprovocerade personer men att det inte är lämpligt att ha ett så häftigt humör då man arbetar och möts av motargument, vilket alltså fick Sergewoodzing att säga att jag har attackerat honom. Jag kan inte tycka att det var ett personangrepp, men för säkerhets skulle vill jag gärna höra efter om jag på något sätt har brutit mot någon etikettsregel ovetande? Jag försökte i den diskussionen helt enkelt formulera mig så sakligt, avskalat och neutralt som möjligt, men det kanske framstod som bryskt? Har jag begått ett personangrepp mot Swergewoodzing? Det var inte min avsikt.--Aciram 11 mars 2011 kl. 11.50 (CET)

Du har helt rätt, inget personangrepp finns från din sida. Jag tror i och för sig SW fått för sig att du begått angreppet mot FredrikT snarare än honom, men det är ändå helt ogrundat. Han har nog bara läst slarvigt.--LittleGun 11 mars 2011 kl. 11.55 (CET)

Om LittleGun har rätt i sin förmodan ovan så ber jag att få meddela att jag inte på något sätt känner mig personligen påhoppad. /FredrikT 11 mars 2011 kl. 12.18 (CET)

Tack så mycket. Jag förstod inte vad SergeWoodzing menade, så det känns skönt att veta att man inte har gjort något fel.--Aciram 11 mars 2011 kl. 15.38 (CET)

Källor, källor och källor och en traktor - förlåt källor ska det vara

På begäran har jag nu stuvat om i några av våra Ambox-källmallar. Det rör sig om {{Källor}}, {{Källor avsnitt}}, {{Fler källor}} och {{Källor biografi}}. De har fått en bror/syster i {{Fler källor biografi}} som ska betraktas som en hybrid av "Fler källor" och "Källor biografi".

Det går nu att konvertera Mall:Källor så att det blir en "Fler källor"-mall genom att lägga till parametern: fler=ja. Det går också att konvertera den till "Källor biografi" genom att lägga: biografi=ja. Vill man istället ha den nya mallen så skriver man biografi=ja|fler=ja.

På samma sätt kan man konvertera Mall:Fler källor och Mall:Källor biografi till den nya mallen genom att lägga till den parameter man saknar. Dvs: {{Fler källor|biografi=ja}}, {{Källor biografi|fler=ja}}, {{Fler källor biografi}} och {{Källor|fler=ja|biografi=ja}} är nu fyra olika sätt att skriva samma sak.

Samtliga dessa mallar går att göra till avnittsmallar genom att skriva: subjekt=Det här avsnittet på samma sätt som vi sedan länge kunnat göra i Mall:Källor.

Alla gamla mallanrop som vi är vana att se dom fortsätter att fungera som vanligt, (förutom någon gammal parameter i mall:Källor som jag har tagit bort, då jag aldrig sett den användas).

Kategoristrukturerna ser ut som de alltid gjort, förutom att {{Fler källor biografi}} har fått en egen ny kategoristruktur.

På förekommen anledning vill jag säga att det fortfarande inte avsett att substa någon av dessa mallar! Det kommer att se ganska annorlunda ut, om ni nu skulle få för er att göra det, men det är fortfarande inte lämpligt! -- Lavallen 11 mars 2011 kl. 20.53 (CET) (Och de som inte gillar den här ändringen kan fortsätta göra som han/hon alltid gjort!)

Jag har följt förändringsarbetet (diskussionen) på avstånd och tycker detta känns som en bra och kvalitativ förändring. Krävs bara lite tanke för att styra om sitt eget agerande till detta mer effektiva system. :) Skulle du kunna göra en liknande för POV-mallarna, som jag lyfte i någon diskussion, någonstans, som jag inte nu minns vart det var? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 11 mars 2011 kl. 20.55 (CET)

Jag kan börja kika på det imorgon! -- Lavallen 11 mars 2011 kl. 20.59 (CET)

Trevligt! :) dnm ^{(d | b)} 11 mars 2011 kl. 21.02 (CET)

Hej! jag satte igång och konverterade {{fler källor}} med tillägget biografi=ja i en massa biografiska artiklar och sen kom jag på... borde jag ha ändrat datumet också? Jag tänkte det vore intressant att veta hur länge artikeln haft en åtgärdsmall men å andra sidan är det ju inte riktigt ärligt. Jag har börjat skapa datumkategorier för mallarna som är daterade före 2011-03. Säg till här eller på min diskussionssida om jag skall avbryta och omdatera mallarna.--Niklas R^Dis-ku-_tera 11 mars 2011 kl. 21.57 (CET)

Persondata

Huvudtråd.

Läste igenom arkivet och såg "pesondata" och undrar nu, bestämde vi något, kan inte se något. -Josve05a (d) 11 mars 2011 kl. 21.18 (CET)

WP:Projekt neutralitet och ny mall

WP:Projekt neutralitet har lyckats uppnå en rad delmål under senaste månaderna, och arbetet fortskrider.

POV-rapport

• Att vi har färre än 50 st POV-artiklar 31 mars 2011 (43 st. kvar, 26 april).
• Att vi har färre än 35 st artiklar med värdeomdömen 31 mars 2011 (44 st. kvar, 26 april)
• Att vi inte har några basartiklar som är POV-artiklar (2 st. kvar, 17 februari).

Hjälp sökes

Som ni ser ovan har vi fortfarande tre av våra basartiklar märkta för neutralitetsproblem, och hjälp för att åtgärda dessa önskas. De tre artiklarna är Richard Wagner, Vladimir Lenin och Terrorism. I mallarna för respektive artikel finns den kritik som framförts. All hjälp som kan föra en avPOVning närmare i tid mottas med glädje!

Information

Projektet har tagit fram en ny POV-mall som heter {{OVIKT}}. Tanken är att belysa tydligare vad det är för problem artikeln har. Den bör dock inte användas som substitut till avsnitts-stubar. Eftersom mallen är ny så finns det kompletteringar som kan behövas. Känn er fri att förbättra mallens information. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 11 mars 2011 kl. 17.49 (CET)

Angående artikeln terrorism. Jag vill minnas att det i tidigare (vet inte när, det kan ha försvunnit nyligen, men högst 20 år sen) i svenska telefonkataloger fanns exempel på saker man kunde göra för att förstöra för fienden om det blev krig. Tror det fanns bilder på sprängande av broar och liknande. Det kanske kunde vara ett exempel på hur man kan göra "terrorhandlingar" legitima. Om en "balanserad" och "normal" stat som Sverige kan uppmana till sådant så kan det väl användas för att belysa att terror ligger lite i betraktarens ögon? Någon som har nån äldre och kan kika? /Hangsna 12 mars 2011 kl. 09.43 (CET)

Jag har svårt att se hur sprängande av broar under krig skulle kulla betraktas som terrorhandlingar, det är fullt legitima krigshandlingar. Skulle vara om bron är full med civila i så fall. Jag anser att bedömningen av vad som är terrorism måste baseras på folkrätten. /Kemikungen 12 mars 2011 kl. 10.09 (CET)

Det har du helt rätt i efter att jag har kollat igenom folkrätten. Jag får ta tillbaka mitt förslag. Samtidigt undrar jag då, oavsett vad syftet med terrorism är så är det ju per definition terrorism? En "frihetskämpe" som ägnar sig åt terrorism är ju fortfarande terrorist, även om han råkar vara en terrorist som några stöder? /Hangsna 12 mars 2011 kl. 10.44 (CET)

Det är just här problemet är, Hangsna, och varför avPOVningen dragit ut på tiden. Det som betraktas som terrorism av en part gör sällan det av en annan, påstått terroriserande parten. När det kommer till termen terrorism, eller i synnerhet terrorist är detta väldigt politiskt, ideologiskt och subjektivt. Inte sällan anser två rivaliserande parter att den andra begår terrorhandlingar. Det är det här jag uppfattat att POV-mallens kritik handlar om, att den enes frihetskämpe är den andres terrorist. dnm ^{(d | b)} 12 mars 2011 kl. 11.56 (CET)

Komplext värre. Å andra sidan är det ju otroligt viktigt att på ett objektivt sätt beskriva det subjektiva i terrorism. Jag gjorde ett försök nu, kolla gärna artikeln/diskussionssidan om det kan tänkas var tillräckligt. /Hangsna 12 mars 2011 kl. 12.03 (CET)

Nu är basartikel Terrorism åtgärdad. Bara två basartiklar kvar. Bra jobbat Hangsna! dnm ^{(d | b)} 12 mars 2011 kl. 20.55 (CET)

Anklagelser från användare Sergewoodzing

Hej! För någon dag sedan lade jag in en post här ovan om att användare Sergewoodzing hade anklagat mig för personangrepp. Bakgrunden var att jag hade sagt att man bör undvika att fylla ut en artikel innan man har bekräftat att ämnet är relevant. SW kallade detta för nedlåtande. Jag påpekade då att vissa människor förstås brusar upp vid minsta motsägelse, men att jag var övertygad om att detta inte gällde min diskussionspartner. SW anklagade mig då för personangrepp. Jag frågade då här ovan om det kunde bedömas vara ett personangrepp, vilket inte var fallet. Det var självfallet heller inte mitt syfte att utsätta någon för ett sådant. Nu har SW återigen anklagat mig för personangrepp, och dessutom för mobbning[[3]]. Jag tycker inte om att peka finger på någon eller komma med anklagelser mot folk, men att utsättas för anklagelser av den sorten försämrar arbetsklimatet på wikipedia och är rent ut sagt förolämpande. Det är just risken att bli utsatt för den sortens uppförande som gör att jag ofta drar mig för att delta i diskussioner här. Jag vill inte vara ansvarig för att förstöra för någon annan användare, men jag undrar om man kanske kan ge SW någon form av varning? Bryter Sergewoodzing mot reglerna genom att göra detta? Om hans anklagelser bryter mot reglerna kanske man kan upplysa honom om detta? Jag kan inte dölja att det är kränkande att anklagas för mobbning - i själva verket är det ju faktiskt jag som då blir mobbad. Jag tycker inte om att peka ut folk och vill inte vara ansvarig för att ställa till problem för en annan användare, men det här var faktiskt förolämpande. --Aciram 12 mars 2011 kl. 12.59 (CET)

Jag hoppas också att jag gör rätt som lägger fram problemet här. Jag skriver mycket här men deltar mer sällan i diskussioner och brukar sällan lägga fram klagomål, så jag vet inte om jag i så fall har lagt fram det på ett korrekt sätt. --Aciram 12 mars 2011 kl. 13.05 (CET)

Finns väl sällan ett definitivt rätt eller fel här på Wikipedia så oroa dig inte. Men utan att ha satt mig in så mycket i denna fråga så skulle jag bara vilja säga att man kan inte göra alla glada här i världen. Oavsett hur bra något är så finns det alltid någon som inte gillar det. Tycker inte du ska ta åt dig för mycket av vad en enskild användare säger. Njaelkies Lea (d) 12 mars 2011 kl. 14.03 (CET)

Jag förstår att Du upplever det obehagligt. Ibland är debattonen beklagligt hård här på Wikipedia. Vissa tillåter sig mer än andra. Uppenbarligen tog användaren illa vid sig, men det ursäktar inte talet om mobbning. Du argumenterade för Din sak.Varken jag eller Sergewoodzing lät oss övertygas av Ditt resonemang, men Du har inte gjort något fel. Möjligen borde detta inlägg snarare gjorts på KAW. Fernbom2 12 mars 2011 kl. 14.24 (CET)

Kan ni sluta diskutera sådant här på Bybrunnen? Det är tredje gången på några veckor det händer. Plrk 12 mars 2011 kl. 15.15 (CET)

Jag respekterar gärna den begäran, även om jag precis hittade detta (ingen meddelade mig att jag diskuterades) och tänkte försöka försvara mig lite med flera länkar och citat ur vad jag ser som personangrepp (sådant som jag själv aldrig skriver om andra). Önskar alla uppriktigt en trevlig stämning vid brunnen. SergeWoodzing 12 mars 2011 kl. 16.12 (CET)

Tack för svaren. Det är sant att jag kan uppleva debattklimatet som lite hetsigt, men det kan ju bero på att jag inte är så van vid det eftersom jag skriver mycket mer än vad jag deltar i diskussioner och därför inte är lika van vid dem. Vid denna diskussion tycker jag att alla övriga uppträdde väl, men det är svårt att låta bli att känna sig kränkt då man utsätts för sådana anklagelser. Kanske är den bästa metoden att inte låta sig provoceras utan slå dövörat till inför sådant. Om KAW är mer lämpligt än bybrunnen att lägga in sådana här frågor, så ska jag självklart göra det om det blir någon annan gång. Jag är glad om jag inte har begått något övertramp. Mvh--Aciram 12 mars 2011 kl. 17.11 (CET)

Återanvändning av material från Wikipedia

I veckan blev jag utskälld för att uppmuntra olagligheter (det hjälpte inte att jag försökte beskriva vad som gäller, de "visste" att använda bilder från Internet innebar brott mot upphovsrätten) när jag i min lokala hembygdsförening föreslog vi skulle utnyttja material från Wikipedia och Commons i vår nästa årsskrift. Jag har därefter tittat hur detta beskrivs och blir besviken. Inget länk från huvudsidan om dessa frågor (borde kanske vara en länk bredvid länken deltagande?), inget länk eller rubrik på hjälpsidan (borde absolut finnas), ingen referens på kontaktsidan och bara en alltför kort refrens på Wikipedia:Vanliga frågor. Också det som är skrivet på Special:Citera och Wikipedia:Att återanvända material från Wikipedia är svårt förstå vad det innebär rent praktiskt, fler konkreta exempel vore önskvärt. Tyvärr är min uppfattning (också efter de presentationer jag gjort för två pensionärsgrupper inom SeniorNet) att det är mycket breda missuppfattningar om Wikipedia som råder, åtminstone bland 55+are. Att de ofta ser det som ett oseriöst klotterplank för tonåringar (en reaktion jag fick när jag på SÄ IRL visade hur snabbt klotter togs bort) är en sak, men att totalt misstro att materialet är fritt för användning är sorgligt. Jag skulle egentligen vilja något liknande Wikipedia:Deltagarportalen men för de som vill återanvända material, och gärna med lättillgängliga broschyrer etc. Potentialen att rekrytera äldre bidragsgivare är god, det fanns också många intresserade vid presentationerna som ville gå vidare, men vi behöver mer lättillgänglig grundinfo om vad Wp är och hur den kan användas för denna grupp.Yger 12 mars 2011 kl. 10.11 (CET)

Hm, ett problem jag inte har tänkt på men som jag nu förstår kan vara ganska utbrett. Jag wikilänkade just texten "fria encyklopedin" överst på förstasidan till artikeln om upphovsrätt. Borde vi kanske även skriva till något i stil med "och fritt återanvända" (med wikilänk) efter "som alla kan redigera"? /Hangsna 12 mars 2011 kl. 10.16 (CET)

Det blir ju kaka på kaka om man skriver att den fria encyklopedin, fri att återvända. Det blir ju som lite som att skriva "gräddtårta med grädde". Det finns ju länkar till licensen och upphovsrätten inte bara på Huvudsidan utan på varje sida. "Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor." Tycker att Detta är en ganska tydlig "broschyr" om vad som gäller. Och som sagt, den länkas till på varje sida. Visserligen på engelska, det borde kanske ändras så den leder till den svenska översättningen? / Elinnea 12 mars 2011 kl. 13.20 (CET)

Elinnea, det (med bakverken) har du helt rätt i! Det du länkade till såg ju ypperligt ut måste jag säga. Har aldrig sett det själv. Visst borde sidorna här på wikipedia på svenska länka till en svensk version. Den du länkar till skulle väl även behöva lite översättningsjobb i sista stycket? /Hangsna 12 mars 2011 kl. 13.32 (CET)

Det vore jättefint om det fanns en bra sida som tydligt och pedagogiskt gick igenom att man kan använda materialet och hur man bör göra då, och förenkla att hitta den. /Julle 12 mars 2011 kl. 13.29 (CET)

Det finns redan alldeles för många hjälpsidor och instruktioner. Därtill finns encyklopediska artiklar om upphovsrätt och fria licenser. Har vi någon som helst indikation på att fler hjälpsidor skulle öka förståelsen? Jag förstår Ygers frustration över hembygdsföreningens okunnighet, men var det egentligen vårt fel att de var så okunniga? Hade vi egentligen kunnat påverka okunnigheten genom fler eller bättre hjälpsidor? En artikel i hembygdsrörelsens tidskrift kanske är något som de lättare kan ta till sig? --LA2 12 mars 2011 kl. 19.56 (CET)

Det är inte vårt fel av andra är okunniga, men för mig som vill tydligt förklara för de oinvigda uppfattar jag att det faktiskt saknas de Julle nämner - pedagogiska sidor som visar hur man praktiskt attribuerar etc. Att ge de som ifrågasätter friheten, de tre sidor som nämnt här skulle snarast göra dem mer bestämde det inte går att använda material härifrån. Om du har hittat mer än de tre som nämns och som mer vänder sig till oss som skapar än de som vill använda, så tar jag gärna till mig de sidorna. Yger 12 mars 2011 kl. 20.04 (CET)

Jag håller med. Vi behöver knappast fler hjälpsidor, men de vi har kunde vara bättre skrivna. Ett problem är att ingen riktigt vågar säga hur licensen skall tolkas, utan läsaren uppmanas analysera den fullständiga engelskspråkiga texten. Jag tror också att flera av texterna skrivits för länge sedan och är i behov av allmän översyn och bättre pedagogiskt grepp (och själva användningsvillkoren borde översättas). (Jag håller också med de flesta andra ovan, det finns andra stötestenar än instruktionerna.) --LPfi 12 mars 2011 kl. 21.11 (CET)

Knappt jag förstår alla licenser och allt, och tycker det är svårt att förklara för andra men också själv veta hur man gör för att attribuera korrekt. Jag ser behovet av en tydlig sida som förklarar det hela som mycket stort. Det är alldeles för svårt för oinsatta att förstå hur man attribuerar på korrekt sätt. Tanzania 13 mars 2011 kl. 11.51 (CET)

Precis. Det är inte vårt fel, men det är likväl vårt problem om vi vill att informationen skall spridas. /Julle 13 mars 2011 kl. 16.27 (CET)

Håller med flera ovan att behovet finns av en tydlig, svenskspråkig, pedagogiskt utformad sida, med exempel. Det skulle vara en mycket bra sak. Jag känner mig alltid osäker själv och har naturligtvis därmed svårt att förklara för andra. BiblioteKarin 13 mars 2011 kl. 16.57 (CET)

Tävlingar om Europa

Nu drar jag igång en tävling i månaden om olika länder i Europa. Vad passar då bättre än att denna veckas tävling handlar om vår "storebror" Norge. Hoppas ni får roligt, samtidigt som du förbättrar Wikipedia. -Josve05a (d) 13 mars 2011 kl. 21.53 (CET)

Handelsminister, finansminister och näringsminister i Nordirland

Jag tycker det verkar vara lite förvirring kring hur Nordirlands ministrar ska anges på svenska för en:Department of Enterprise, Trade and Investment och en:Department of Finance and Personnel. Jag har försökt uppdatera en tabell med dessa, men när jag sökte på Arlene Foster hittar jag mest referenser till henne som näringsminister från svenska tidningar och som handelsminister från norska tidningar. Jag vet inte var tabellen ursprungligen kom från, hur är det bäst att ange detta? Höstblomma 6 mars 2011 kl. 21.47 (CET)

Jag antar att både handels- och näringsminister är ok i detta fall med tanke på vad allt den engelskspråkiga titeln består av. Prematureburial 14 mars 2011 kl. 16.45 (CET)

Lunds bevaringsprogram

Jag kan stolt meddela att Lunds bevaringsprogram nu finns online, i en mediawikilösning. Poängen är att information ska kunna föras över till Wikipedia, men det upphovsrättsliga är fortfarande inte helt löst. Det går naturligtvis bra att använda bevaringsprogrammet som källa dock. En mer naturlig länkning är också på gång (bevaringsprogram.lund.se är tanken). Arbetet fortgår och i dagsläget finns hela stadskärnan i text och delar av den också i bild. Varken bilder eller text får kopieras direkt i dagsläget, men tanken är att publicera både text och bild med cc-licens i framtiden när alla upphovsrättsliga frågor har lösts ut. Wikin är låst för redigering eftersom den är en digitalisering. Tänk på att viss information är utdaterad eftersom källorna är från början av 80-talet. Vissa OCR-fel kan också ha missats vid korrekturläsning. Ha det så kul och rapportera gärna fel till andreas.vilen(at)lund.se :) /Grillo 11 mars 2011 kl. 15.00 (CET)

Bra jobbat, Grillo och alla andra som varit inblandade!//Hannibal 11 mars 2011 kl. 15.31 (CET)

Underbart! Måtte fler svenska städer göra detsamma! /FredrikT 11 mars 2011 kl. 16.23 (CET)

Vill passa på att tacka LA2, FredrikT, LPfi, Kemikungen och Lavallen, samt några jag inte minns vilka det var på #mediawiki för teknisk hjälp. Ursäkta om jag glömt någon. Som brukligt går det att följa vad som händer med wikin i senaste ändringarna. Den kommer att kompletteras under de närmaste månaderna, men det är ett hästjobb. Detta förklarar också varför jag varit något frånvarande från Wikipedia under den senaste tiden. /Grillo 11 mars 2011 kl. 17.46 (CET)

Varför skulle detta vara bra för Wikipedia, att kopiera material? Är inte meningen att material på Wikipedia skrivs av wikipedianerna själva? Är det verkligen åtråvärt att göra Wikipedia till "nytt arkiv", en samling för verk icke skrivna av wikipedianerna själva? Skulle icke en sådan vana som försiggår skada Wikipedias unika karaktär att uppslagsverket byggs av användarna själva? Vad skulle Wikipedia förtjäna att kopiera material som icke är skrivna av användarna själva? Varför skulle detta gagna våra svenska läsare, att kopiera material som finns tillgängligt på annat håll? I stället för att sända triumfvågor borde detta fördömas. Detta avskräcker bidragsgivare och undergräver i långsikt Wikipedias historiska värde. En artikel som egentligen skall skrivas av en blivande wikipedian finner att artikeln redan är skriven utan eller med vetskap att den är en kopia. Skall Wikipedia bli känd i historieböcker som en god uppslagsverk krävs litterärt kreativtet (det vill säga enycklopediskt skapande) från bidragsgivarna och inte genom att förvandla Wikipedia till en dumpningscentral för existerande artiklar. --Albanau 13 mars 2011 kl. 02.36 (CET)

Till att börja med skrev jag klart och tydligt att det upphovsrättsliga inte är löst än, så man får i dagsläget inte kopiera texter från wikin, utan bara använda den som källa. Dessutom är texterna i många fall inte lämpliga att direkt föra över eftersom de inte alltid (men ofta) är skrivna på ett sätt som passar in i Wikipedias stilnivå. I övrigt förstår jag inte alls varför du reagerar så här aggressivt och negativt på ett sådant här initiativ. Wikipedia är till för att sprida information, och varifrån informationen kommer är mindre relevant. Varför skulle artiklar kopierade ifrån fria källor "undergräva Wikipedias historiska värde"? Vad menar du över huvud taget med det?

Slutligen: detta är ett projekt från Lunds kommun avsett att användas dels internt i Lunds kommun och dels inom kommunens turistnäring. Det finns ingen anledning att information behöver läggas över på Wikipedia alls, om ingen är intresserad av att föra över den. Wikimedia Foundation skulle vara ute på mycket hal is om de skulle börja förbjuda folk att använda den fria mediawikimjukvaran till vad de så önskar. /Grillo 13 mars 2011 kl. 05.58 (CET)

Jag är berättigad att ha en åsikt utan att bli beskylld för aggressivitet. Vare sig varken eller vad avses med upphovsrätten i detta fall måste man vittna och acceptera det faktum att Wikipedia blivit översvämmad av artiklar icke skrivna av Wikipedias bidragsgivare. För ett Wikipedia i tiden krävs djärvhet genom att bryta beroendet av plagiat för att vinna större genomslag. Exempelvis bör artiklar hämtade från Nordisk familjebok tas bort. Vänligen acceptera försäkran om min största hänsyn till Wikipedias fortlevnad som ett unikt och evigt projekt. --Albanau 13 mars 2011 kl. 07.18 (CET)

Plagiat handlar om olovlig kopiering. Att kopiera med tillstånd är inte plagiat. Varför är du negativ till projekt positiva för Wikipedias utveckling? Det är ingen konstruktiv inställning. Vad spelar det för roll vem som skrivit texterna ursprungligen så länge det är bra information? /Grillo 13 mars 2011 kl. 07.39 (CET)

Ett vokabulärt misstag, med plagiat avsåg jag även tillåtna kopieringar. Och nej, det är varken kreativt, konstruktivt eller unikt att kopiera av existerande verk för att skapa ett uppslagsverk. Det är ett lättfattligt ekvation. Mycket arbete är framför oss. Ett viktigt steg är att förstå denna mycket viktiga ståndpunkt. --Albanau 13 mars 2011 kl. 08.04 (CET)

Här, Albanau, tror jag din åsikt skiljer sig från i stort sett alla andra Wikipedianers, inklusive min. --Petter 13 mars 2011 kl. 14.01

Ja, verkligen en helt obegriplig reaktion från Albanaus sida. Här väljer en historiskt viktig svensk stad att offentliggöra större delen av sin stadsbyggnadshistoria på ett gratis och lättillgängligt sätt, och kanske kommer materialet i sinom tid rentav att få en fri licens. Finns det någon anledning att inte bemöta detta med samma glädje och tacksamhet som när t ex offentliga museer och arkiv gör sina bildsamlingar fritt tillgängliga för wikiprojekten? /FredrikT 13 mars 2011 kl. 14.06 (CET)

Jag är tacksam för era svar men invänder emot era brist på argumentation hur detta skulle vara kreativt och unikt för Wikipedia. Visserligen genererar den massiva kopieringen viss mått av webbtrafik men detta är på lång sikt en ohållbar idé och undergräver idén att innehållet i Wikipedia skapas av användarna själva. Successivt reduktion av beroendet av kopierad material är vinstbringande för denna verksamhet. Jag vidhåller att Wikipedia har förmåga att utvecklas på egen hand utan att behöva kopiera existerande verk. --Albanau 13 mars 2011 kl. 19.32 (CET)

FredrikT, bildsamlingar är en annan femma, alla uppslagsverk söker illustrationer, få uppslagsverk kopierar informationsmaterial för att nå framgång och utmärka sig som unikt. Därför att dra likhetstecken på dessa två är helt obegripligt. --Albanau 13 mars 2011 kl. 19.38 (CET)

Vadå "massiv kopiering"? Vem har sagt att målet är att få högre webbtrafik? Och i vilket fall, varför skulle målet att sprida information till allmänheten och att få högre webbtrafik vara motsatta varandra? Förutsätter de inte snarare varandra? Och återigen, vad är problemet med att en av de svenska städer med äldst historia gör material som tidigare bara funnits i böcker som varit relativt svåra att få tag på öppet tillgänglig? Är det inte bra att ha informationen nära till hands? Är det inte bra att det går att skriva artiklar baserat på detta material lättare för var och en, istället för att vara det fåtal som lyckas få tag på böckerna (som finns på rätt få bibliotek) förunnat? /Grillo 13 mars 2011 kl. 19.49 (CET)

(red konfl) Jag tror du har missuppfattat det mesta, Albanau. Ingen har pratat om massiv kopiering. Och att Lund gör informationsmaterial tillgängligt är inte alls kreativt och unikt för Wikipedia, för de lägger inte ut det på Wikipedia alls, utan på en egen wiki. Däremot att det ligger tillgängligt på nätet är väldigt bra för de som vill skriva artiklar på Wikipedia, och kan använda den informationen som källmaterial. Det är det vi alla jublar åt. Fritt tillgängligt källmaterial. --Ḇọⅳⅰḙ 13 mars 2011 kl. 19.51 (CET)

Wikipedia ska inte vara ett ställe för redan existerande verk. Wikipedia ska eftersträva att vara unikt och ska uppnå målet genom kreativitet. Vad ni däremot menar har betydelsen av en copycat. Wikipedia ska uppmuntra användare till unikt skapande och försöka hindra kopieringar. Jag motstår bestämt mot uppfattningen att Wikipedia saknar förmåga att utvecklas till ett unikt uppslagsverk med stor innehåll. --Albanau 13 mars 2011 kl. 20.08 (CET)

Boivie, jag påtalar om faktiska rådande förhållanden. Mycket innehåll på Wikipedia är kopierad ur Nordisk familjebok. Detta må ni berätta varför kopieringen inte ska tas bort successivt? --Albanau 13 mars 2011 kl. 20.15 (CET)

Artiklar från t.ex. Nordisk Familjebok bör självklart inte kopieras rakt av, språket måste moderniseras och man måste tillämpa källkritik, mycket kan ha hänt inom ett område på nära hundra år och unkna värderingar lyser igenom i vissa texter. Förutsatt att dessa riktlinjer följs kan jag inte se vad som är problematiskt. Dels bygger ju många andra uppslagsverk vidare på tidigare upplagor och dels kan (och bör) artiklar från t.ex. ugglan utökas, vidareutvecklas o.sv. av fler användare på typiskt wikipediavis. På vilket vis begränsar det möjligheterna att vara kreativ att man utgår från en gammal text i stället för en nyskriven? Om du är kritisk mot hur uggleartiklarna ser ut idag – förbättra dem! --Niklas R^Dis-ku-_tera 13 mars 2011 kl. 21.34 (CET)

@Albanau: Det är inte ett uttalat syfte att Wikipedia ska vara unikt. Det är däremot en uttalad vision att dokumentera mänsklighetens samlade kunskap och tillhandahålla den fritt. Om det görs genom att kopiera texter (som är fria från upphovsrätt) eller på vilket som annat sätt som hest som är möjligt och lagligt så gynnar det vårt mål. --Ainali 13 mars 2011 kl. 21.49 (CET)

Jag fattar inte vad Nordisk familjebok har med Lunds bevaringsprogram att göra? /Grillo 14 mars 2011 kl. 00.28 (CET)

AIVPN och REA

Behövs både artikel i väntan på nominering (AIVPN) och rekommenderad artikel (REA)? REA har möjligen något "hårdare" krav än AIVPN men annars är det i mina ögon näst intill samma sak - en helt okej artikel som har potential att bli bra/utmärkt. Om man jämför exempelvis Ur dödlig synvinkel (som är en AIVPN, men inte en REA) och J.R.R. Tolkien (som är en REA, men inte en AIVPN) så ser man att båda har den lilla gröna stjärnan, REA har den efter artikelnamnet och AIVPN har den i en stor blaffig mall. Varför inte avveckla föråldrade AIVPN till förmån för det något bredare och mer strukturerade REA? /Natox 12 mars 2011 kl. 11.53 (CET)

Jag säger inte att det per definition är en dålig idé -- jag har ingen stark åsikt åt någotdera hållet -- men jag vill bestämt hävda att det inte är samma sak. Det finns rekommenderade artiklar som är rekommenderade därför att de skriver ungefär så uttömmande om ämnet som man över huvud taget kan, men som inte kommer att bli bra eller utmärkta eftersom de inte går att utöka tillräckligt mycket samtidigt som man verifierar vad man lägger till med trovärdiga källor. /Julle 12 mars 2011 kl. 13.33 (CET)

Det är mycket sant, det är inte helt samma sak. Det jag tror jag menade är att begreppet "artikel i väntan på nominering" mycket väl ryms inom begreppet "rekommenderad artikel". För att underlätta underhållsarbete och göra det lättare för nya användare tror jag därför det skulle underlätta med bara en sida av det här slaget. /Natox 12 mars 2011 kl. 14.02 (CET)

Sällskapet som sköter utnämnandet av Utmärkta och Bra artiklar har oerhört höga krav på artiklarnas längd och standard, närmast på akademisk B-uppsatsnivå. Jag vet inte hur det är nu för tiden, men tidigare har det t.o.m. varit så att utöver de angivna kriterierna har kotteriet hållit sig med ett ytterligare antal oskrivna men etablerade tilläggskriterier. Bra artikel är dessutom ingen självständig kvalitetsnivå - det går inte att nominera en artikel till nivån Bra - utan är endast ett tröstpris till artiklar som inte riktigt når upp till Utmärkt nivå. Kvalitetsnivån Rekommenderad artikel inrättades för att sv-WP skulle ha en mer realistisk kvalitetsnivå för artiklar och REA har i realiteten väldigt mycket lägre krav på artiklarna än AIVPN. Visst skulle det vara välgörande om AIVPN kunde avvecklas till förmån för REA, men sanningen är den att de som sköter utnämnandet av Utmärkta och Bra artiklar sannolikt skulle betrakta de flesta REA-artiklar som undermåliga. /213.113.112.239 13 mars 2011 kl. 11.40 (CET)

Anledningen till det är att de utmärkta artiklarna är det absolut bästa vi har, och att de bra artiklarna är nästan lika bra. Går det inflation i mängden utvalda artiklar urlakas också kvaliteten på de artiklar som vi visar som våra bästa, och det får inte hända. Just där tycker jag att de rekommenderade artiklarna gör ett utmärkt jobb. Tanzania 13 mars 2011 kl. 16.08 (CET)

När Rekommenderade artiklar inrättades så hade de nästan exakt samma kriterier som Bra artiklar - skrivna kriterier alltså (se historiken 26 augusti 2008 resp. 25 augusti 2008, observera att kategorierna hade andra namn just då). Tydligare än så kunde det inte sägas att processen kring Utmärkta och Bra artiklar hade spårat ur fullständigt. Bara genom att inrätta en ny kvalitetsnivå kunde artiklar som de facto uppfyllde Bra-kriterierna bli kvalitetsmärkta. Det hade helt enkelt gått deflation i mängden Utvalda artiklar! /herr dynamiskt IP-nummer, 213.113.122.1 13 mars 2011 kl. 22.18 (CET)

Som Tanzania förklarade är både utmärkt och bra våra främsta kvalitetsstämplar och jag tycker det är bra att ha höga krav på dessa. Nu är det inte meningen att diskussionen ska handla om vad vi har för nivå på bra/utmärkta, det kan diskuteras på respektive diskussionssida, utan frågan var om AIVPN verkligen behövs när vi har REA? Det handlar inte om att modifiera några kriterier./Natox 14 mars 2011 kl. 18.10 (CET)

Jag har bara läst igenom diskussionen flyktigt så det är möjligt att jag helt missat det väsentliga men jag ser en stor skillnad mellan AIVPN och rekommenderade artiklar. På den förstnämnda listan kan artiklar sättas upp utan att någon läst igenom hela artikeln eller utan att den ens är nära att nå utvald status. En rekommenderad artikel har kvalitetssäkrats på så vis att någon garanterat läst igenom den och bedömt den utifrån vissa fast ställda kriterier. Jag har fått uppfattningen att AIVPN inte fungerar särskilt väl men i teorin tycker jag att både AIVPN och rekommenderad artikel har sin plats och funktion. De artiklar som är föremål för att nomineras till utvald status är i de allra flesta fall långa och tar ett tag att läsa igenom och bedöma. Rent teoretiskt skulle jag, om jag hittar en artikel som "ser bra ut" och jag inte har kunskap/ork att bedöma/läsa igenom helt, kunna sätta upp den på AIVPN för att låta andra bedöma den. Jag är själv inte aktiv på AIVPN så jag kan inte bedöma om denna möjlighet är värd att behålla, men jag ser som sagt en stor skillnad på AIVPN och rekommenderade artiklar. /-nothingman- 14 mars 2011 kl. 18.22 (CET)

Hets mot folkgrupp

När det förekommer hets mot folkgrupp på Wikipedia, vad har vi för rutiner för detta förutom blockering? dnm ^{(d | b)} 12 mars 2011 kl. 21.08 (CET)

Jag tror 99% av allt klotter i den kategorin inte är gjorda på grund av rasistisk övertygelse utan bara är till för att provocera och få uppmärksamhet. Återställ, blockera, göm kanske, glöm. - Tournesol 12 mars 2011 kl. 21.10 (CET)

Det har du förmodligen helt rätt i, men när någon skriver om rasföräderi så krävs ändå en helt annan förståelse hos klottraren. Iofs vet jag inte hur övrigt klotter kring rasism ser ut. Det jag stött på själv har varit rätt harmlöst. Detta tyckte jag var oerhört stötande. dnm ^{(d | b)} 12 mars 2011 kl. 21.27 (CET)

Formuleringen är obehaglig, men risken är påtaglig att vi just nu gör det bidragsgivaren avsåg. Instämmer med Torunesol. Fernbom2 12 mars 2011 kl. 21.34 (CET)

Nu har inte jag sett vad det rör sig om, men det pelar ingen roll om det är gjort för att få uppmärksamhet eller ej, men är det så pass provocerande så är det skäl för polisanmälan, och låta polisen avgöra huruvida det är utredningsbart eller ej. Ralphmeister 13 mars 2011 kl. 02.14 (CET)

Vi blockerar inte folk för hets mot folkgrupp, då Wikipedia inte är en del av det svenska rättsväsendet. Däremot kan vi med fördel blockera dem för rasistiska idiotiska påhopp. /Grillo 13 mars 2011 kl. 05.48 (CET)

Och enskilda användare kan förstås göra en polisanmälan. Om formuleringen är raderad kan en administratör säkert hjälpa till. --LPfi 13 mars 2011 kl. 08.48 (CET)

Jag håller med Grillo. Blockering p.g.a. puckade inlägg och osmakliga provokationer är förstås den enda raka, men svenska brottsrubriceringar är olämpliga som motivering på svwp. Det här kan verka som petimeteri, och jag har inte sett det exakta inlägget, men notera att skuld i brottsfrågor i rättsstater fastställs i domstol. Det är därför klart olämpligt att uttala sig i skrift som om något brott (hets mot folkgrupp = BrB 16 kap. 8 § i Sverige) faktiskt begåtts innan det ens finns en polisanmälan mycket mindre åklagar- och domstolsbeslut, och sådana uttalanden applicerat på en specifik, identifierbar person kan faktiskt i sig utgöra förtal. (Talar vi om ett IP-nummer eller anonymt användarnamn torde förtalsrisken i praktiken vara närmast obefintlig.) När exempelvis någon anhålls eller häktas sker detta på misstankegrad, såsom "skäligen misstänkt för...", och det är i den formen tidningarna rapporterar det hela, d.v.s. formuleringar som just undviker att riskera utgöra förtal. Det är således en stor skillnad på "det här ser för mig ut som hets mot folkgrupp" (bör vara OK uttalande) och exempelvis "den här användaren är solklart skyldig till hets mot folkgrupp" (mindre lämpligt uttalande). Sedan står det förstås alltid var och en fritt att polisanmäla, i härför lämpligt land, vilket det nu kan vara med tanke på att servrarna står i USA. Tomas e 13 mars 2011 kl. 14.02 (CET)

Jag har ändrat blockeringsmotiveringen nu. La inte så mycket tanke vid motiveringen. Har inget att invända mot det ni säger. EWR 13 mars 2011 kl. 14.08 (CET)

Man kan mycket väl konstatera att brottet "hets mot folkgrupp" har begåtts utan att ha någon misstänkt. Det blir lite moment 22 att göra en polisanmälan annars. /Kemikungen 13 mars 2011 kl. 22.33 (CET)

Nej, det kan man inte. Tror du det har du inte förstått hur rättsväsendet fungerar, och har inte begripit vad jag skrev ovan. Ditt uttalande är ungefär ekvivalent med att påstå att man kan konstatera att ett mord har begåtts varje gång en död person påträffas. Tomas e 14 mars 2011 kl. 01.54 (CET)

Jag är inte jurist, så jag kan förstås missta mig, men jag har svårt att se den aktuella texten fällas för hets mot folkgrupp även om klottraren var känd. Däremot var den osmaklig och rasistisk och borde självklart ha hanterats så som den hanterades, det vill säga raderas snarare än bara plockas bort och med omedelbar blockering. Jag håller med Tournesol, LPfi och Tomas e: vi behöver inga stora processer och rutiner. Vill man polisanmäla, polisanmäl. Annars bör vi göra som vi alltid gör: göra vårt bästa för att hålla det härifrån, men i övrigt ägna det så lite energi som möjligt. /Julle 14 mars 2011 kl. 03.16 (CET)

Tomas e, du resonerar ungefär som norrbottenspolisen gör i filmen Jägarna när de hittar en skjuten ren; Den måste ha begått självmord. Ska man göra en polisanmälan måste anmälaren själv kunna påvisa att att brått har begåtts, annars blir den avskriven med motiveringen "brott kunde inte styrkas". Man ska helst kunna peka ut gärningsmannen också, annars blir det "brist på spaningsuppslag" i stället. Nu kanske det låter som att jag dåligt förtroende för polisen, men det har jag inte. Däremot så vet jag att de har så mycket att göra att de prioriterar anmälningar som är "färdigserverade". Dessutom är det inte samma sak. Om jag hittar en död person så kan jag inte utgå ifrån att han/hon har blivit mördad. Om jag däremot läser att någon kallar någon annan för rasförrädare på ett publikt forum så är det hets mot folkgrupp. I och med att jag har läst det så har jag bevittnat brottet. /Kemikungen 14 mars 2011 kl. 07.23 (CET)

Det hör ju inte hit, men visst kan man både utan domstolsbeslut konstatera att brott (med största sannolikhet) begåtts, alternativt polisanmäla utan att ha annat än skälig misstanke. Det är polisutredningens sak att skaffa fram bevisen - eller lägga ner utredningen om detta visar sig vara omöjligt. I fall av förtal på Wikipedia borde polisen genom att läsa formuleringen se om brott verkar ha begåtts och genom att kolla ip-numret hitta en misstänkt. --LPfi 14 mars 2011 kl. 17.13 (CET)

Enormt sidospår. Kontentan är fortfarande att det inte finns någon poäng att använda mer tveksamma formuleringar än vad man behöver. "Rasistiskt klotter" eller bara "klotter" är mindre kontroversiell blockeringsmotivering än "hets mot folkgrupp". Av samma anledning behöver man inte radera med standardformuleringen "förklarade inte relevansen" när det uppenbarligen handlar om ren trams eller klotter, alternativt material som inte kan verifieras. Man bör, så att säga, stödja sig på så tunga riktlinjer som det går vid raderingar och blockeringar. /Grillo 14 mars 2011 kl. 17.18 (CET)

Jag är inte så insatt i lagstiftningen, men ip-numret hade alltså skrivit två inlägg som båda återställdes efter en minut och nu inte längre kan ses av någon. För att det ska kunna klassas som hets mot folkgrupp borde det väl nå ut till någon form av publik. Som sagt är jag inte specillet insatt men jag tror det skulle vara tidsslöseri att polisanmäla i just detta fall. --Ace90 14 mars 2011 kl. 18.48 (CET)

Jag tycker inte vi skall hänga upp oss på blockeringsmotiveringen mer nu. Det var rasistisk argumentation och en självklar blockering i sig. Folkligt sätt tolkas nog "hets mot folkgrupp" identiskt som rasism snarare än rent juridiskt när allmänheten hör ordet, så någon skada är inte skedd och vi är alla överens om att det är bättre att skriva "rasism" istället. EWR 14 mars 2011 kl. 19.36 (CET)

Ursäkta urspårningen. Jag vilar min väska som det heter på svengelska. /Kemikungen 14 mars 2011 kl. 22.15 (CET)

Nyhetsartiklar

Vill uppmärksamma på detta: Wikipedia:Att skriva om nyheter. Var gärna med och diskutera/utforma. Tanzania 14 mars 2011 kl. 20.15 (CET)

Jättebra initiativ! Välbehövt, särskilt med tanke på den diskrespans som verkar finnas inom gemenskapen. Gå gärna dit, oavsett vilken åsikt ni har om nyheter på Wikipedia - förhoppningsvis kan vi till slut nå fram till en av hela gemenskapen godtagbar version, så att vårt arbetssätt skrivs ned och exempelvis enklare kan hänvisas till i diskussioner. La till en del egna tankar och skrev om lite grann, men jag ser gärna att mina tillägg ändras om ni inte håller med! Calandrella 14 mars 2011 kl. 23.12 (CET)

Kvalitetsmätningen -mars!

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

~Mycket bra jobbat med språkvård och substubbar! / Elinnea 1 mars 2011 kl. 11.09 (CET)

Håller med. Bra jobbat! Tänkte snart klistra in en liten graf över utvecklingen av språkvårdsartiklarna. dnm ^{(d | b)} 1 mars 2011 kl. 14.01 (CET)

Språkvårdsmärkta artiklar jan 2009 - mars 2011.

Här kommer grafen över Språkvårdsartiklarnas utveckling, som jag lovat. Satt ut tre punkter. Ifall det finns fler så kan ni påtala detta så skall jag uppdatera den så informationen framgår. dnm ^{(d | b)} 1 mars 2011 kl. 22.18 (CET)

Klistrar in kommentarer från rubriken "månadens kvalitetsprojekt".

Några idéer kring vad vi ska köra i mars? Kanske faktakoll eller förvirrande? / Elinnea 28 februari 2011 kl. 16.01 (CET)

Kör faktakoll, förvirrande artiklar är så knepiga att förstå sig på. --Niklas R^Dis-ku-_tera 28 februari 2011 kl. 19.17 (CET)

Kanske inte helt konventionellt, men jag skulle faktiskt vilja föreslå kategorin infoga. Den växer ständigt och en inventering av den borde bra. Misstänker att många mallar är så gamla att de helt kan avföras och andra är lätta att åtgärda. Jag hittar emellertid ingen katalogisering efter datum gällande infogningar. Det vore kanske en idé att införa? Månaden efter det kanske vi borde köra en Globalt perspektiv... fast dessa två projekt kanske få vill arbeta med under en månad? Vänligen,dnm ^{(d | b)} 1 mars 2011 kl. 01.26 (CET)

Faktakoll vore bra tycker jag, vi har tidigare haft det på under 100 artiklar, nu börjar det dra upp mot 150 artiklar igen och det känns som ett prioriterat problem. Jag håller med om att kategorin för infogning behöver ses över, känns lite svårare att jobba med rent konkret dock, men Wikipedia:Projekt infogningar har vad jag vet hittills inte varit utvalt fokus för en månad, så förslaget är bra, vi borde ha det en månad också. Vissa kan nog som Dnm skriver avfärdas, andra infogningarg borde genomföras. I många fall är det antagligen diskussion som inväntas. Datumkategoriseringen kanske är Kategori:Sidor föreslagna för infogning eller sammanslagning? Höstblomma 1 mars 2011 kl. 09.10 (CET)

Jo, tidigare var det flera olika kategorier för slåihop/infoga/infogafrån etc, men det organiserades om till en enklare struktur för ett tag sedan. -- Lavallen 1 mars 2011 kl. 14.39 (CET)

jo, men går det inte att datumkategorisera dem likt man gjort med POV, språkvård m.fl.? Jag har sett mallar som är flera år gamla. Visst är det nog så att man inväntar diskussioner men någonstans borde den bortre gränsen ligga och någon åtgärd ske. Antingen infoga/dela eller avmalla. Detta skulle underlätta om dessa var datumkategoriserade. dnm ^{(d | b)} 1 mars 2011 kl. 17.17 (CET)

Instämmer i förslaget på infoga. Av min snabba titt i kategorin så såg jag mängder med rätt lätta artiklar att åtgärda. Mallarna är ju faktisk datumkategoriserade i respektive underkategori som till exempel Sidor föreslagna för infogning eller sammanslagning. Magnus242 1 mars 2011 kl. 17.56 (CET)

Hmm... det syntes inte här förut... kanske var något konstigt då, men nu ser jag kategorierna! :) Det finns väldigt många infoga-artiklar och skulle vara bra om vi lyckades minska dessa med åtminstone 200 stycken på en månad (vore inte vara något problem då flera är helt inaktuella då ingen diksussion pågår). dnm ^{(d | b)} 1 mars 2011 kl. 17.59 (CET)

Fantastiskt bra graf över språkvård, tror ni det går att minska så mycket som 200 i kategorin för infogningar på en månad så ta det :) Höstblomma 1 mars 2011 kl. 22.57 (CET)

Och nu har vi 0 st märkta substubbar kvar. Vi får se hur länge det håller i sig :) /Natox 1 mars 2011 kl. 22.02 (CET)

Vore det inte bättre att sikta på att helt få ner någon av kategorierna till noll? Jag fick bort ett tiotal från fluffmärkning på bara någon dag, hjälps vi åt kan i kanske få bort alla gamla och sedan lättare hålla efter framöver? Pillerillern 2 mars 2011 kl. 08.49 (CET)

Mig spelar det ingen större roll vilket projekt vi tar, bara att vi tar nåt och kommer igång med det så snart som möjligt. / Elinnea 4 mars 2011 kl. 10.14 (CET)

Nu finns det
332 artiklar
kvar att infoga, slå ihop eller dela

Bra jobbat med infogningarna hittills! De har hittills minskat från 859 till 819! / Elinnea 6 mars 2011 kl. 11.56 (CET)

Bara 44 kvar nu! Wow. Plrk 16 mars 2011 kl. 17.37 (CET)

Tyvärr. Det där berodde på ett namnbyte, det finns 636 artiklar kvar nu. / Elinnea 16 mars 2011 kl. 17.40 (CET)

Vad händer i Wikimedia Foundation?

Idag lade Wikimedia Foundations VD Sue Gardner ut ett väldigt intressant dokument på strategi-wikin. Det innehåller massor av detaljer som vi brukar diskutera här, fast ur ett mer internationellt perspektiv. Läs, begrunda, översätt, hänvisa till och låt det inspirera.//Hannibal 11 mars 2011 kl. 15.30 (CET)

Var kan man läsa mer (och inte på ryska) om ryska wikipedias "artikelinkubator"? Det känns spontant som en god idé även för svwp --Niklas R^Dis-ku-_tera 11 mars 2011 kl. 16.20 (CET)

Jag har läst Sue Gardners inlägg och sneglat på diskussionssidan, men jag har inte läst statistikrapporten. Det kan alltid finnas olika tolkningar av statistik. Vi har svårt att veta vad vi vill åstadkomma (könsjämlikhet? fler deltagare? fler artiklar? fler ämnen? bättre faktakontroll?). Av diskussionssidan får jag intrycket att många känner sig ovänligt bemötta. Men en äkta rättshaverist hade uttryckt sig på exakt samma sätt, så hur ska man veta vad som är en befogad radering och vad som är ovänlighet och arrogans? Några förordar en "wizard" som ska underlätta skapandet av nya artiklar på engelska Wikipedia. När jag tittade på den, översköljdes jag av varningar som får Wikipedia att framstå som riktigt krångligt, och det var väl inte tanken? Har något liknande föreslagits eller provats på svenska Wikipedia?

Jag fick idén att man kanske skulle underlätta för användaren att skriva på sin användarsida vad det är de tänkt åstadkomma i artikelväg. Kanske en wizard, men där bidraget landar på användarsidan. Då gör det inget om den är skriven i jag-form, saknar källor eller innehåller irrelevanta detaljer. Man kunde döpa om användarsidan till "min skiss". --LA2 12 mars 2011 kl. 20.09 (CET)

I någon tidigare diskussion var jag inne på att underlätta för nya användare att skapa egna sandlådor och undersidor för artikelskisser, det känns som om LA2 är inne på någonting liknande. Bara att ha en färdig länk till "min sandlåda" uppe i högra hörnet (tillsammans med bevakningslistan o.dyl.) skulle nog hjälpa nya användare om det kombineras med ett väl utbyggt faddersystem. Då kan de pyssla med sina projekt i lugn och ro och sedan be en fadder kika på det och komma med kommentarer, det skulle minska sannolikheten att de får sin första artikel snabbraderad utan att förstå varför. --Niklas R^Dis-ku-_tera 12 mars 2011 kl. 20.25 (CET)

Det kanske skulle vara "spara som utkast", intill vanliga spara-knappen. Termen "sandlåda" är det kanske inte alla som förstår, som inte är programmerare. --LA2 12 mars 2011 kl. 20.34 (CET)

"Spara som utkast" är en bra idé! Bara det finns ett naturligt sätt att hitta tillbaks till sitt utkast, tänkte du det skulle sparas på användarsidan, i någon slags privat sandlåda eller som en undersida till artikeln?. Du har nog rätt i att det inte är helt uppenbart vad sandlåda betyder, "mina utkast", "mina skisser" eller "mitt skissblock" kanske är bättre. --Niklas R^Dis-ku-_tera 12 mars 2011 kl. 20.42 (CET)

Jag tänker mig att man kunde göra en variant av "gör nytt avsnitt" som landar på den egna användarsidan och som har en färdigifylld mall som ser ut som följer. --LA2 12 mars 2011 kl. 23.06 (CET)

<!-- Fyll i dina egna ord vid ...      -->[[Kategori:Wikipedia:Jag behöver hjälp|2011-03]]
Jag vill skriva en artikel om ...
Den behövs i Wikipedia eftersom ...
Min egen anknytning till ämnet är ...
Jag går i skolan / gymnasiet / högskolan / arbetar / har arbetat som ...
Det här borde stå i artikeln:
...

Menar du Kategori:Wikipedianer som söker hjälp eller tänker du dig en ny kategori? --Niklas R^Dis-ku-_tera 13 mars 2011 kl. 00.33 (CET)

Den existerande kategorin låter väl användbar. Blir det för många sökande, kanske man skapar en underkategori. Nedan är ett försök till utkastskapare. --LA2 13 mars 2011 kl. 01.21 (CET)

Givetvis stångade jag huvudet rakt i en bugg här. Kombinationen av inputbox, type=commenttitle och page=Special:MyPage gör att den inmatade rubriken faller mellan stolarna. Det är rapporterat som bug 28019. Men ni kan säkert förstå tanken ändå, och ge mig lite feedback på om detta kan fungera, trots att man för närvarande alltså måste skriva in rubriken två gånger. --LA2 13 mars 2011 kl. 01.44 (CET)

Oj! Det funkade! Frågan är ändå om den inte bör landa på en undersida eller på användardiskussionen. Folk kan ju vilja hålla sina användarsidor snygga och prydliga. Nackdelen med en undersida är väl att den är svår att hitta tillbaks till om man glömmer vad man döpte den till (om man är nybörjare kanske man inte vet att man kan hitta den i bevakningslistan eller "mina bidrag"). --Niklas R^Dis-ku-_tera 13 mars 2011 kl. 01.50 (CET)

Tja, jag vet inte. När folk börjar vilja hålla sina användarsidor snygga, så är de väl inte nybörjare längre. Då får de lära sig att redigera som vanliga dödliga. Jag är motståndare till att blanda in undersidor, just eftersom det ökar krånglet. Här är det "min sida", oavsett om det är "mitt utkast" eller "min användarsida". Bara en sak att hålla reda på. Enkelhet och minimalism. --LA2 13 mars 2011 kl. 02.38 (CET)

God poäng. Jag är som sagt en förespråkare för att alla som skapar konto automatiskt skall få en länk till en privat sandlåda (eller vad man vill kalla det) precis som till användarsida, diskussionssida osv, men jag kan förstå att man inte löser det i en handvändning. En fördel med att använda diskussionssidan vore att man automatiskt får en påminnelse om någon är inne och kommenterar. Men din tanke om sidnamnet är en rätt bra invändning där med. --Niklas R^Dis-ku-_tera 13 mars 2011 kl. 03.09 (CET)

Jag vet inte riktigt var jag ska placera det här inlägget så jag gör det här. Det känns i största allmänhet som att folk på Wikipedia tror att folk behöver och läser extrema mängder instruktioner, och uppskattar varningar i mängder innan artikeln skapas. Det är jättelätt att exempelvis ladda upp bilder på Flickr eller skapa ett konto på Facebook, varför ska allt vara så komplicerat här? Är det för att Wikipedia styrs av överpetiga besserwissernördar som inte har någon känsla för hur folk i allmänhet resonerar kring instruktioner? Troligen, och det är något som användarvänlighetsprojekt måste ta mer hänsyn till. Jag vet inte om WMF tagit in externa konsulter till detta, för det kan nog vara en idé... /Grillo 13 mars 2011 kl. 06.05 (CET)

Så användarvänlighetsprojektet missade den aspekten?

En orsak till att vi har varningar som gör det svårt att komma igång är att vi är seriösa på ett helt annat sätt. Om någon laddar upp upphovsrättsintrång på Flickr så är det bara att ta bort dem när upphovsrättsinnehavaren protesterar. När någon laddar upp sådana bilder på Commons - och de får spridning - är det ett verkligt problem. Samma gäller artiklarna: när någon skriver trams på Facebook är det bara vad man väntar sig, när tramset handlar här måste det hanteras.

Å andra sidan är väl de som tramsar och laddar upp ofria bilder knappast de som pliktskyldigast läser instruktionerna. En kort och kärnfull varning med länk till en saklig och korrekt beskrivning av problematiken torde räcka för det mesta.

Men vad gäller källor och bildbeskrivningar så är det ju faktiskt så att större bidrag ofta är nära nog värdelösa utan dessa. Om användaren inte går att få tag på senare så är det viktigt att uppmärksamma honom eller henne i tid. Frågan är i vilken mån instruktionerna höjer kvaliteten på bidragen. Om effekten på den punkten är nära noll så är förstås enkelheten viktigare.

--LPfi 13 mars 2011 kl. 08.43 (CET)

@Grillo: WMF har startat Account Creation Improvement Project som Lennart är anställd för att jobba med. --Ainali 13 mars 2011 kl. 09.12 (CET)

Jag vet inte om Grillos inlägg handlar om wmf eller LA2:s utkastgenerator eller båda. Kan du förtydliga? För mig framstår utkastgeneratorn som ett intressant experiment, inte fulländat, men ett steg på vägen bort från att hänvisa nykomlingar till långa instruktionstexter och mot någon sorts mänsklig kommunikation. Men det kräver förstås att erfarna användare är beredda att lägga tid på att kommentera utkasten och guida de användare som väljer det här alternativet. --Niklas R^Dis-ku-_tera 13 mars 2011 kl. 09.20 (CET)

Jag vet inte riktigt vad det svarade på, därav placeringen. Det var mest min frustration över hur svårt det är att vara nying här som jag var tvungen att ventilera. En sak jag har märkt när man jämför Wikipedia med andra projekt är att det är väldigt lätt att få stanna kvar i evigheter trots att man uppenbarligen bryter mot Wikipedias själva grundtanke i sitt skrivande, medan man på andra projekt lättare blir blockerad om man inte förstår sidans syfte och arbetar i dess riktning (sen är wikipedianer jättesnälla, verkligen, jag har aldrig varit med om något annat projekt på nätet där folk är så förstående och antar att folk menar så väl, så folk som anser att det är så tråkigt debattklimat här måste verkligen vidga sina vyer lite...).

Jag tror att det behövs en hyfsat kort (max 2000 bytes) och koncis infosida som finns direkt tillgänglig från kontoskaparsidan (typ "läs igenom detta innan du skapar ditt konto", och som alltså inte läggs in ett tag efter att användaren har skapat sitt konto, och i form av en enorm länksamling som ingen orkar ta sig igenom), så skulle vi få bättre skribenter som också stannar kvar. Jag tror att det behövs en bättre överblick över 1) vad Wikipedia är, 2) hur man skriver artiklar, 3) vilken stil som förutsätts och 4) vad man ska låta bli. Denna bör vara så koncis så möjligt och inte flummig som WP:G med undersidor. Jag vet inte om jag är rätt person att skriva en, men jag kanske kan göra ett försök, om än inte just idag. Intromallen med bara text (1446 bytes) kan nog vara en bra utgångspunkt, men utan punktlistan och med fyra egna stycken. /Grillo 13 mars 2011 kl. 14.47 (CET)

Jag tycker du motsäger dig själv, när du först konstaterar "att folk på Wikipedia tror att folk behöver och läser extrema mängder instruktioner" och sedan föreslår att ytterligare en informationssida ska skrivas. Snarare bör man fråga sig vilka av våra befintliga informationssidor som borde slås ihop och kortas ner till 2000 tecken. Den text som inramar redigeringssidan på sv.wikipedia är redan mycket kortare än den på en.wikipedia, men kan säkert bli ännu kortare och tydligare. Fraser som "Observera att du genom att bidra till Wikipedia godkänner att ditt bidrag släpps under licensen" kan kortas till "Ja! Jag godkänner att...", bara för att ta ett exempel. --LA2 13 mars 2011 kl. 15.17 (CET)

@Grillo: Det är exakt den typen av konstruktiva förslag som eftterfrågas här. Det finns några utkast, men det är inte klart än. --Ainali 13 mars 2011 kl. 18.46 (CET)

Ainali, tack för tipset. Snabbt svar till LA2: jag menar inte att några sidor ska slås ihop. Nuvarande sidor kan vara som de är. Det man bör göra är att kondensera all denna information till en väldigt kort infosida med fyra distinkta punkter, som sammanfattar vad Wikipedia är. Denna sida bör sedan vara obligatorisk läsning (dvs länkad från sidan där man registrerar kontot, kanske som formulär man måste godkänna, inleder man det med "OBS viktigt" kanske iaf någon läser det) innan kontot går igenom. Sedan inser jag i efterhand att mitt första inlägg här ovan var något virrigt. Det var dels en reaktion på att vi är alltför förbannat snälla in absurdum, och att folk ändå anklagar oss för att vara otrevliga, och dels att det är helt för svårt att komma från scratch och börja bidra. /Grillo 13 mars 2011 kl. 19.45 (CET)

Jag tror det är en försvinnande liten andel wikipedianer som medvetet är taskiga mot nya användare. Grillo har en poäng i att vi egentligen är ett gäng snälla människor. Debatten handlar ofta om att vi ska vara snällare men borde handla om hur vi kan göra det lättare att vara ny och göra bra ifrån sig så man slipper tjat från välmenande (men ibland lite tvära) gamlingar. --Niklas R^Dis-ku-_tera 13 mars 2011 kl. 20.00 (CET)

Diskussionens utgångspunkt är en sjunkande trend i nyrekryteringen av skribenter. Mycket av diskussionen handlar sedan om huruvida vi stöter bort nykomlingar genom ovänlighet eller ett tekniskt krångligt system. Men den diskussionen förutsätter att det är kö utanför dörren och folk inte blir insläppta. Tänk om problemet i stället är, att det inte alls är någon kö utanför dörren? Folk kanske inte alls känner något behov av att skriva i Wikipedia. Vi kan väva samman detta med svårigheten att värva akademiker (trots Wikipedia Academy-konferenserna) eller frågan om varför det tycks vara så få kvinnor som redigerar. Vi har ju detta problem gemensamt med högskolorna, som inte lyckas få forskare att ägna sig åt "tredje uppgiften", trots att den varit inskriven i högskolelagen sedan 1977.

Tänk er en person som besitter kunskap som skulle kunna skrivas in i och spridas via Wikipedia, alltså inte en potentiell spammare, utan exempelvis en historiker som är expert på folkdräkternas historia. Det är ett ämne man kunde skriva mycket om, och som förmodligen är dåligt representerat i Wikipedia idag. Låt oss också anta att den här personen är redo att börja skriva i Wikipedia. Vad händer nu om den personen inte börjar bidra idag utan väntar ett halvår? Eller ett år? Eller tre år? Får detta uppskjutande några skadliga konsekvenser? Om man inte äter eller inte betalar hyran, så lider man en direkt och kännbar skada av detta. Därför äter folk och betalar hyran. Men om man inte skriver ned sin kunskap i Wikipedia, så händer väl ingenting alls? Man missar förstås en chans att undervisa några webbsurfare om folkdräkternas framväxt. Men vad gör det, när allt kommer omkring?

Här tror jag vår stora uppgift ligger: att förklara skadeverkningarna av att inte bidra till Wikipedia. Vilka är de? Hur märks de? Om det börjar kännas nödvändigt att bidra med kunskap, då kommer folk att ställa sig i kö igen. Då kommer de inte att skylla på att de inte har tid. Då kommer de att stå ut med krångliga tekniska system, oavsett kön och ålder. --LA2 16 mars 2011 kl. 05.42 (CET)

Skadeverkningarna är ju att de som använder Wikipedia kommer att bli utan kunskapen och eventuellt – framförallt – förbli ovetande om att detta ämne existerar. En allt större del av ungdomen bildar i hög grad sin världsuppfattning på vad de hittar på Internet. Om man dröjer med informationen kommer den att förlora tid att utvecklas, som den kanske aldrig hinner ta fatt. De som är beredda (och kan konsten) att gräva fram information ur dammiga böcker kommer så småningom att bli färre. Och du själv har knappast mer tid några år senare.

Men jag är inte säker på att medvetenheten räcker för att folk skall skriva. Om man inte är ett brinnande folkupplysningsljus på andra fronter, varför skulle man vara det på Wikipedia? Vad gäller den tredje uppgiften så antar jag att situationen är den samma i Sverige som i Finland: den nämns i festtal, men de som ägnar sig åt den riskerar släpa efter med de kriterier som ger lönepåslag och bäddar för karriär.

Hur skulle personliga kontakter fungera: "Du som vet så mycket om folkdräkter, tror du du skulle kunna skriva något om dem på Wikipedia?" Hm. Möjligen dåligt. En sådan kontakt kräver att personen får tillräckligt stöd för att skriva en artikel som blir väl mottagen, så att personen känner sig ha gjort något lyckat och viktigt.

Antagligen måste personen ha ett intresse för Wikipedia först. En strategi skulle vara att skriva till dem man använder som källor: "Jag skrev en artikel på Wikipedia om A, med utgångspunkt bland annat i din artikel B. Om du har tid så kanske du kunde ta en titt och se att jag inte fått något om bakfoten. Jag märkte också att Wikipedia saknar information om C, måntro du kunde skriva en början till Wikipedia-artikel om det?"

--LPfi 16 mars 2011 kl. 09.51 (CET)

En av mina egna drivkrafter när jag började redigera här var att jag irriterade mig på att mina elever (visserligen inte på högskolenivå) använder wikipedia som källa och att uppgifterna de hämtat här var felaktiga eller missförstådda (för att de var dåligt formulerade här). Det här problemet borde (förhoppningsvis) vara mindre på högskolenivå, så det kanske är ännu mindre tydligt för högskolelärare vad man förlorar på att inte redigera här. Min egen erfarenhet är dock att de flesta lärare inte reagerar på det här problemet genom att gå in och ändra i artiklarna utan att man i stället helt avråder från att använda wp som källa. --Niklas R^Dis-ku-_tera 16 mars 2011 kl. 10.37 (CET)

Vilket är naturligt, då man ändå inte hinner rätta i mer än en bråkdel av artiklarna. Ju högre kvalitet vi kan hålla generellt, desto större utdelning ger det (med denna synvinkel) att rätta återstående fel.

Men få lärare utnyttjar Wikipedia den andra vägen: genom att kontrollera att vissa artiklar håller tillräcklig nivå, komplettera enligt behov och hänvisa eleverna till dessa artiklar. Då jag gick i högstadiet gjorde vi ofta grupparbeten genom att slå upp ämnet i lexikonen i skolans bibliotek och sammanfatta informationen där. Motsvarande Wikipedia-artiklar är ofta mer utförliga, tillräckligt lättlästa och väl illustrerade (med bilder som man kan använda). Om rubrikerna är valda på förhand torde ett tips om Wikipedia kunna ge mycket. Högstadieelever bör också lära sig källkritik, för vilket Wikipedia lämpar sig ypperligt.

--LPfi 16 mars 2011 kl. 11.09 (CET)

Jag vet inte om wmf-sverige har försökt sig på det här men jag tror att ett samarbete med skolverkets projekt Kolla källan [4] vore en bra plattform för att nå lärare. --Niklas R^Dis-ku-_tera 16 mars 2011 kl. 14.29 (CET)

Slottsprinten

Ett litet tips till de av Wikipedias fotografer som befinner sig i stockholmstrakten idag. Idag kommer det åka runt en hel del skidåkare runt Stockholms slott. Några av dem saknar vi bilder av, och några kan man kanske ta bättre bilder av, och några saknar vi t.o.m artiklar om. Här är deltagarlistorna för damerna och herrarna. / Elinnea 16 mars 2011 kl. 10.57 (CET)

Med anledningen av diskussionen ovan

När jag nu läste igenom diskussionen #Vad händer i Wikimedia Foundation? och Grillos inlägg om informationsmängden som nybörjarna överöses med så påmindes jag om ett förslag som jag tänkt presentera tidigare: På engelskspråkiga Wikinews läggs det automatiskt till en superinformativ mall på diskussionssidan när man registrerar ett konto, mallen heter Template:Howdy. Att informationen tillgängliggörs i sammanfattad form på diskussionssidan gör att man slipper ha en mängd information redan innan folk loggar in. Jag tycker även att mallen presenterar informationen på ett utmärkt sätt och sammanfattar det viktigaste. Min sambo, som just registrerat en användare här, ansåg att det faktiskt var en text hon skulle kunna tänka sig att läsa. Jag vet förstås inte om hon är representativ, men det är iaf (i mitt tycke) en klar förbättring från den nuvarande situationen. Jag tycker att denna funktion är något som vi borde modifiera och överföra hit, förslagsvis på Mall:Hejsan. Vad säger ni andra? Jopparn 15 mars 2011 kl. 00.56 (CET)

Jag tycker den ser fin ut. Inbjudande och lätt att överblicka, möjligtvis behövs någon slags linje som avgränsar mellan text och punktlistor/länkar. Det knepiga är väl att bestämma vad som skall stå i den... --Niklas R^Dis-ku-_tera 15 mars 2011 kl. 12.48 (CET)

Jag tror det finns ett färdigt botskript (pywikipedia) för en automatisk hälsnings-mall för nyreggade konton. -- Lavallen 15 mars 2011 kl. 16.18 (CET)

Jag blir i och för sig irriterad när jag efter att ha kollat iw-länkar får e-post om att det kommit inlägg på min användardiskussion på ugrugurdiska Wikipedia. Finns det något sätt att kolla att användaren verkligen har någon tanke på att eventuellt vara aktiv på språkversionen ifråga? Kanske man helt enkelt kunde begränsa hälsningarna till konton som inte tidigare registrerats på andra språkversioner eller systerprojekt?

Ett annat problem är att sådana här ofta använda mallar helst skall substas, vilket gör det väldigt svårt att skilja mellan malltext och eventuellt personligt bidrag. Jag har mycket hellre en länk till mallen än mallen själv på diskussionssidan, men ur den substade mallen framgår det sällan ens vad som substats.

--LPfi 16 mars 2011 kl. 10.01 (CET)

Jag vet inte om det befintliga skript som här finns, tillåter att man kollar var kontot är reggat. Det är dock möjligt att hämta den informationen från API't, så det kan göras. -- Lavallen 16 mars 2011 kl. 12.10 (CET)

Det vore ju förstås alldeles utmärkt om det kunde göras! Om någon fixar ett sådant skript här borde vi ju göra reklam för det på alla Wikimediaprojekt som skickar ut automatiska meddelanden på diskussionssidan när man skapar en användare så att problemet helt löses! Med det sagt tror jag dock inte att problemet drabbar speciellt många (sett på det stora hela) och att vinsterna om vi kan få nybörjarna att läsa åtminstone lite i början så att vi erfarna slipper hålla efter kommer att vara avsevärda. Sedan tror jag att många nybörjare kan se det som en service då de slipper minas alla vikitiga sidor utan kan bara gå till sin egen användardiskussion och klicka sig vidare därifrån. Jag var iaf tacksam gentemot Riggwelter som mallade min sida när jag var ny här.

Jag har kopierat all kod till en undersida (Användare:Jopparn/Välkomstmall) där jag kommer att försöka skapa en ny version för sv.Wikipedia. Jag hoppas dock att någon mallkunnig kan ta en titt på den då den av någon anledning inte ut som den ska. Jag återkommer om några dagar när jag har något som liknar en grund. Jopparn 16 mars 2011 kl. 14.44 (CET)

Jag är helt botokunnig så den här frågan är kanske heltokig, men: Går det att få en bot att kolla om det redan ligger någon form av intromall på diskussionssidan här och på andra språkversioner (t.ex. genom att kolla av mot "sidor som länkar hit" för intromallarna)? --Niklas R^Dis-ku-_tera 16 mars 2011 kl. 15.07 (CET)

Kolla om det finns intromallar på ngn av de >200 befintliga projekten låter lite småknepigt. Dessutom är det inte säkert att det går att känna igen, om det finns en substad intro-mall eller inte. Däremot kolla om sida: Användardiskussion:Exempelanvändare är skapad eller inte, är ganska lätt. -- Lavallen 16 mars 2011 kl. 15.21 (CET)

Ja, det låter ju som en smidigare lösning :) --Niklas R^Dis-ku-_tera 16 mars 2011 kl. 15.32 (CET)

Här är förresten den API-fråga som gör att man kan avgöra om det är ett nyreggat konto eller inte. Jämför med detta konto tex. -- Lavallen 17 mars 2011 kl. 16.44 (CET)

Att någon AXLAR MANTELN

Inlägg flyttat till Wikipedia:Faktafrågor#Att någon AXLAR MANTELN. Natox 17 mars 2011 kl. 12.43 (CET)