Wilhelm Röntgen
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Wilhelm Conrad Röntgen | |
Wilhelm Conrad Röntgen | |
Född | 27 mars 1845 Lennep, Rhenprovinsen, Preussen |
---|---|
Död | 10 februari 1923 (77 år) München, Bayern, Tyskland |
Nationalitet | Tysk |
Forskningsområde | Fysik |
Institutioner | Professor i Hohenheim, Strassburg, Giessen, Würzburg och München |
Alma mater | Eidgenössisches Polytechnikum och Universitetet i Zürich |
Känd för | upptäckt av röntgenstrålningen |
Nämnvärda priser | Matteuccimedaljen (1896) Rumfordmedaljen (1896) Nobelpriset i fysik (1901) |
Wilhelm Conrad Röntgen, född 27 mars 1845 i Lennep, död 10 februari 1923 i München, var en tysk fysiker. Han blev, för sin upptäckt av röntgenstrålningen,[1] den förste nobelpristagaren i fysik. Han var professor i Hohenheim 1875, därefter i Strassburg, Giessen, Würzburg och från 1900 i München.
Den 31 oktober 2004 uppkallades grundämne 111 i periodiska systemet efter honom och fick namnet röntgenium.
Biografi
Wilhelm Röntgen föddes som enda barn till Friedrich Röntgen och hans fru Charlotte Constanze, född Frowein, i Lennep i västra Preussen. 1848 flyttade familjen till Apeldoorn i Nederländerna. Mellan 1861 och 1863 gick Röntgen i skolan i Utrecht. Av disciplinära skäl blev han tvungen att lämna skolan utan att ha avlagt någon examen. Trots det började Röntgen i november 1864 att studera på Eidgenössisches Polytechnikum i Zürich. Detta var möjligt tack vare att man på den tiden där antog studenter enbart genom antagningsprov. I augusti 1868 avlade Röntgen sin examen. Efter det studerade han för August Kundt. I juni 1869 doktorerade Röntgen i fysik vid Universitetet i Zürich med en studie på gaser.
Karriär
År 1870 följde Röntgen med Kundt till Universitetet i Würzburg och 1873 började han att arbeta vid universitetet i Strassburg. 1875 blev han professor vid lantbruksakademien i Hohenheim i Württemberg och 1876 återvände han till Strassburg för att bli professor i kemi och 1879 utnämndes han till ordförande för fysik vid Universitetet i Giessen. 1888 blev han ordförande för fysik vid Universitetet i Würzburg och år 1900 vid Universitetet i München, genom ett särskilt önskemål från Bayerns regering.
Röntgen hade släktingar USA och hyste en tid planer på att emigrera dit. Han accepterade en utnämning vid Columbia University i New York och hade till och med köpt biljetter för resan men när första världskriget bröt ut 1914 ändrade han dessa planer och blev sedan kvar i München under resten av sin karriär. Röntgen avled 1923 av magcancer. Man tror inte att denna cancer berodde på den joniserande strålning han utsatte sig för i arbetet med röntgenstrålning. Han utsatte sig bara under korta perioder och var en av de första som använde skyddande blyplåtar.
Röntgen var från 1899 ledamot av svenska Kungliga Vetenskapsakademien.
Källor
- ^ ”Nobelmuseum.se”. http://www.nobelmuseum.se/sv/skola/lar-dig-mer-rontgen. Läst 8 december 2016.
Externa länkar
|
- Personer från Remscheid
- Tyska professorer i kemi
- Tyska professorer i fysik
- Personer verksamma vid universitetet i Gießen
- Personer verksamma vid Münchens universitet
- Tyska nobelpristagare
- Nobelpristagare i fysik
- Mottagare av Matteuccimedaljen
- Mottagare av Rumfordmedaljen
- LVA
- Tyska eponymer
- Walhalla
- Födda 1845
- Avlidna 1923
- Män