Röntgenium

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsordet ”Rg” leder hit. För nationalitetsbeteckningen för motorfordon från Guinea, se Lista över nationalitetsmärken för motorfordon.
Röntgenium
Nummer
111
Tecken
Rg
Grupp
11
Period
7
Block
d
Au

Rg
DarmstadtiumRöntgeniumCopernicium
[Rn] 5f14 6d9 7s2
111Rg

Generella egenskaper
Relativ atommassa[281] u
UtseendeOkänt; troligen metallisk, silvervit eller grå
Fysikaliska egenskaper
AggregationstillståndFast (förutsagt)[1]
Atomära egenskaper
Jonisationspotential(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Rn] 5f14 6d9 7s2
e per skal2, 8, 18, 32, 32, 17, 2
Electron shell 111 Roentgenium - no label.svg
Kemiska egenskaper
Diverse
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Säkerhetsinformation
Övriga faror
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Röntgenium (tidigare unununium) är ett grundämne i det periodiska systemet som har det kemiska tecknet Rg (tidigare Uuu) och atomnummer 111. Röntgenium är ett syntetiskt (konstgjort) grundämne och totalt sju isotoper är bekräftade. Röntgenium återfinns i grupp 11 i periodiska systemet, även om man ännu inte känner till en tillräckligt stabil isotop som skulle tillåta att dess plats skulle bekräftas som en tyngre homolog av guld.

Röntgenium observerades för första gången 1994 och flera isotoper har syntetiserats sedan dess. Den mest stabila kända isotopen är 281Rg med en halveringstid på ungefär 17 sekunder.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Röntgenium namngavs efter fysikern Wilhelm Röntgen som upptäckte röntgenstrålning.
Roentgenium, GSI

Röntgenium framställdes för första gången hos Gesellschaft für Schwerionenforschung (GSI) i Darmstadt, Tyskland den 8 december 1994. Endast tre atomer framställdes då, samtliga av isotopen 272Rg. Atomerna skapades genom att vismut bombarderades med nickel i en linjär accelerator. Senare har fler atomer av olika isotoper framställts med liknande metoder, eller observerats som sönderfallsprodukter.

Namngivning[redigera | redigera wikitext]

Vid användning av Mendelejevs nomenklatur för oupptäckta ämnen gavs röntgenium beteckningen eka-guld.

År 1979 föreslog IUPAC att röntgenium borde heta unununium med beteckningen Uuu.[2]

Namnet röntgenium, efter den tyske fysikern Wilhelm Conrad Röntgen, fastslogs inte förrän IUPAC den 1 november 2004 accepterade förslaget som inkommit ifrån GSI.[3]

Isotoper[redigera | redigera wikitext]

Röntgenium har inga naturligt stabila isotoper.

Stabilitet och halveringstid[redigera | redigera wikitext]

Lista över röntgeniumisotoper
Isotop Halveringstid[4] Sönderfallstyp Upptäckt Upptäckt reaktion
272Rg 3,8 ms α 1994 209Bi(64Ni,n)
274Rg 6,4 ms α 2004 278Nh(—,α)
278Rg 4,2 ms α 2006 282Nh(—,α)
279Rg 0,17 s α 2003 287Mc(—,2α)
280Rg 1,7 s α, EC 2003 288Mc(—,2α)
281Rg 17 s SF, α 2010 293Ts(—,3α)
282Rg 0,5 s α 2010 294Ts(—,3α)
283Rg[a] 5,1 min[5] SF 1999 283Cn(ee)
286Rg[a] 10,7 min[6] α 1998 290Fl(eeα)

Samtliga röntgeniumisotoper är extremt instabila. Generellt sett är de tyngre isotoperna stabilare än de lätta. Den mest stabila röntgeniumisotopen är 281Rg. Den ännu obekräftade isotopen 286Rg är tyngre och spås ha en längre halveringstid om drygt 10 minuter, vilket skulle göra den till en av de mest seglivade av de supertunga isotoper som i dag är kända.

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Denna isotop är inte bekräftad.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Östlin, A.; Vitos, L. (2011). ”First-principles calculation of the structural stability of 6d transition metals”. Physical Review B 84 (11). doi:10.1103/PhysRevB.84.113104. 
  2. ^ Recommendations for the Naming of Elements of Atomic Numbers Greater than 100” (på engelska). Pure and Applied Chemistry 51 (2): sid. 381–384. 1979-01-01. doi:10.1351/pac197951020381. ISSN 0033-4545. https://www.degruyter.com/view/journals/pac/51/2/article-p381.xml. Läst 18 november 2020. 
  3. ^ ”NAME AND SYMBOL OF THE ELEMENT WITH ATOMIC NUMBER 111”. IUPAC. 21 september 2004. http://publications.iupac.org/pac/2004/pdf/7612x2101.pdf. Läst 18 november 2020. 
  4. ^ ”Ground and isomeric state information for 280Rg”. nndc.bnl.gov. National Nuclear Data Center. https://www.nndc.bnl.gov/nudat2/reCenter.jsp?z=%20111&n=%20169. Läst 2 juni 2021.  Grafiskt gränssnitt, zooma in. Övriga isotoper på båda sidor om 280Rg
  5. ^ Hofmann, S.; Heinz, S.; Mann, R.; Maurer, J.; Münzenberg, G.; Antalic, S.; Barth, W.; Burkhard, H. G.; et al. (2016). ”Remarks on the Fission Barriers of SHN and Search for Element 120”. i Peninozhkevich, Yu. E.; Sobolev, Yu. G.. Exotic Nuclei: EXON-2016 Proceedings of the International Symposium on Exotic Nuclei. sid. 155–164. doi:10.1142/9789813226548_0024. ISBN 9789813226555 
  6. ^ Hofmann, S.; Heinz, S.; Mann, R.; Maurer, J.; Münzenberg, G.; Antalic, S.; Barth, W.; Burkhard, H. G.; et al. (2016). ”Review of even element super-heavy nuclei and search for element 120”. The European Physics Journal A 2016 (52): sid. 180. doi:10.1140/epja/i2016-16180-4. https://www.researchgate.net/publication/304459935. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Roentgenium, 24 februari 2010.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]