Hoppa till innehållet

X9 (tåg)

Från Wikipedia
X9
Paprikatåg.jpg
X9 i Håkantorp 1990.
Även kalladPaprikatåg
Fordonstyp4-delat elmotorvagnsätt
Tillverkningsår1959–1963
Byggt antal23 st (X9A+X9B)
TillverkareSverige Asea och Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad
Axelföljd(1A)’(A1)’+2’2’+2’2’+(1A)’(A1)’
Längd (över koppel)69 340 mm
Drivhjulsdiameter676 mm
Löphjulsdiameter676 mm
Spårvidd1 435 mm (normalspår)
DrivmedelElektricitet
Transmissionkardan
Effekt340 kW
Största tillåtna hastighet115 km/h
Startdragkraft20 kN
Tjänstevikt79 ton
OperatörerSverige Statens Järnvägar

X9 var en typ av expresståg, som Statens Järnvägar lät bygga under 1960-talet. Ganska tidigt kom typen att kallas för "Paprikatåg".

Namnet paprikatåg kommer av att tågen var målade i en stark färgsättning i en sorts orangeröd färg. Taket var från början grönt på tågen. Dessa tåg tillverkades 1959–1963 i Umeå av Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad; den elektriska utrustningen tillverkades dock av Asea[1].

Tågsättet bestod av fyra delar, som vanligen kördes tillsammans i följande konfiguration[1]:

  • X9A - motorvagn med transformator: Längd 17 500 mm, vikt 26 ton (24 platser i 2:a klass)
  • UA9 - passagerarvagn: Längd 17 400 mm, vikt 16 ton (30 platser i 1:a klass)
  • UB9 - passagerarvagn: Längd 17 400 mm, vikt 16 ton (54 platser i 2:a klass)
  • X9B - motorvagn utan transformator: Längd 17 500 mm, vikt 21 ton (46 platser i 2:a klass)

Det byggdes dessutom två exemplar av passagerarvagnen UAB9 för både 1:a och 2:a klass. Den hade samma mått som UA9 och UB9, men tog 17 passagerare i 1:a klass och 18 i 2:a.[1]

Dessa expresståg sattes in först och främst dels i södra Sverige, dels i trafik mellan Stockholm och Dalarna. Tågen blev snabbt mycket uppskattade bland de resande eftersom tågen för sin tid hade mycket hög komfort.

Under 1970-talet flyttades de tåg som tidigare hade gått till Dalarna söderut och under en lång tid gick tågen enbart dels i Skåne, dels i området kring Göteborg.

Under 1980-talet flyttades också de tåg som gått i Skåne till Göteborgsområdet vilket innebar att samtliga tåg enbart gick i detta område under denna tid, där så småningom lokala trafikbolag tog över det mesta av driften[2]. Under sina sista år blev tågen ommålade till nya färger som förändrade tågens utseende markant.

Under 1990-talet började tågen ställas av[2]. Det sista tåget av denna typ togs ur trafik 1999[1] och idag finns endast ett trevagnars (X9A 137+UB9 2352+X9B 138) tågsätt kvar hos Svenska Motorvagnsklubben.

  1. ^ [a b c d] ”Motorvagn X9”. Järnväg.net. http://www.jarnvag.net/vagnguide/x9. Läst 12 mars 2009. 
  2. ^ [a b] Diehl, Ulf; Nilsson, Lennart (1997). Svenska lok och motorvagnar 1997-01-01. Stockholm: Svenska Järnvägsklubben. sid. 82-85, 171, 185. ISBN 91-85098-82-5 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]