X32

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
X32
Öresundståg i Sölvesborg.JPG
X32 på Sölvesborgs järnvägsstation 2007-07-11
Fordonstyp3-delat elmotorvagnssätt
Tillverkningsår2002
Byggt antal7 st
TillverkareSverige Kanada Adtranz/Bombardier (f d ASEA)
AxelföljdBo’Bo’+2’2’+Bo’Bo’
Längd78 900 mm
DrivmedelElektricitet
Effekt2 300 kW
Största tillåtna hastighet180 km/h
Tjänstevikt156 ton
OperatörerSverige SJ

X32 var tidigare en variant på de trevagnars motorvagnståg typ X31 som användas av Öresundståg. Skillnaden mellan de två tågtyperna var att inredningen i X32 var inriktad mot längre resor. Det fanns en förstaklassavdelning med annan klädsel på stolarna, annan variant på 2:a-klasstolar i den bokningsbara delen av tåget, tre toaletter, bagagehyllor samt ett pentry. Utvändigt kunde man se skillnad på tågtyperna genom att X32 hade två röda ränder under fönsterna och mörkblått tak.

X32 trafikerade Kust till kust-banan Göteborg-Kalmar/Karlskrona, till 2007. Efter det kördes tåg av typ Regina och senare lok och vagnar (1980-talsvagnar). X32 och X31 är i grunden samma fordon och kan kopplas ihop med varandra för att bli ett längre tågsätt. Detta skedde ofta vid trafikeringen mellan Alvesta och Emmaboda.

Ombyggnad till X31 för Öresundstågstrafiken[redigera | redigera wikitext]

Under 2007 byggdes alla X32 tågsätt om till X31 eftersom de ursprungligen var tänkta att trafikera Blekinge Kustbana, men år 2002 när de beställdes var man osäkra om tågen fortfarande skulle tillverkas till när elektrifieringen av banan var klar. Därför beställde man de i förväg, för att kunna sätta in de i Öresundstågstrafiken när upprustningen av Blekinge Kustbana var klar. För att tågen skulle få gå i Danmark var man tvungna att byta ut interiören innan de sattes in i Öresundstågstrafiken, eftersom tågen på dansk sida av Öresund går som pendeltåg och inredningen som X32 hade under tiden på Kust till Kust-banan inte var lämpad för pendeltågsdrift, bland annat färre platser än den danska specifikationen.

Ett X32-tågsätt i Karlskrona
Fotograf: Henrik Reinholdson