Kalix kommun

Version från den 28 november 2017 kl. 07.34 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Utländsk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Kalix kommun
Kommun
Vapen för Kalix kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Norrbottens län
Landskap Norrbotten
Läge 65°51′0″N 23°10′0″Ö / 65.85000°N 23.16667°Ö / 65.85000; 23.16667
Centralort Kalix
Areal 1 903,76 km² (2015-01-01)[1]
54:e största (av 290)
 - land 1 803,08 km²
 - vatten 100,68 km²
Folkmängd 15 547 (2023-12-31)[2]
155:e största (av 290)
Befolkningstäthet 8,62 invånare/km²[2][1]
238:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Tommy Nilsson (S)
Geonames 605387
Kommunkod 2514[3]
Tätortsgrad (%) 78 (2015)[4]
Antal anställda 1 625 (2014-11)[5]
Webbplats: www.kalix.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Lantmäteriets kommunavgränsning

Kalix kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Kalix vilket gör kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar Nederkalix socken där Nederkalix landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

Kalix municipalsamhälle inrättades 8 april 1910 och upplöstes 31 december 1962. Töre landskommun bildades 1924 som en utbrytning.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]

1967 bildade Töre och Nederkalix landskommuner Kalix landskommun. Kalix kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av landskommunen.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.[8]

Kommunvapnet

Blasonering: I rött fält en kalk av guld.[9]

Calix är det latinska ordet för kalk och fick därför bli den symbol som användes i ett sockensigill från 1800-talet. Bilden gjordes till vapen för Kalix landskommun, som fastställdes 1937. Det skulle dröja till 1989 innan det registrerades hos Patent- och registreringsverket enligt de nya reglerna.

Namnet

Namnet Kalix har först avsett Kalixälven, en av Sveriges nationalälvar. Namnet har samiskt ursprung och syftar på älvens svala vatten. Senare har ortnamnet associerats till det latinska ordet för kalk, vilket gett upphov till namnformen Kalix.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kalix kommun 1970–2015[10]
ÅrFolkmängd
1970
  
18 178
1975
  
18 687
1980
  
19 599
1985
  
19 338
1990
  
19 241
1995
  
18 963
2000
  
17 995
2005
  
17 483
2010
  
16 740
2015
  
16 248
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 939, eller 11,89 % av befolkningen (hela befolkningen: 16 307 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 741, eller 9,78 % av befolkningen (hela befolkningen: 17 805 den 31 december 2002).[11]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Kalix kommun 16 307 personer. Av dessa var 1 588 personer (9,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[12]

Indelningar

Distrikt inom Kalix kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[13]:

Geografi

Övermorjärv vid Kalixälven.

Kalix kommun ligger i en gammal kulturbygd och har utvecklats via bondesamhället och industrisamhället fram till kunskapssamhället.

I Kalix skärgård utvinns kalixlöjrommen.


Tätorter

Det finns tio tätorter i Kalix kommun:

Nr Tätort Folkmängd
1 Kalix 7 495
2 Töre 1 051
3 Rolfs 1 001
4 Nyborg 823
5 Risögrund 594
6 Sangis 543
7 Bredviken 373
8 Båtskärsnäs 227
9 Gammelgården 281
10 Påläng 224

Centralorten är i fet stil

Språk

Kalixmål har traditionellt talats i Kalix kommun sedan bygden befolkades för nära tusen år sedan. Öster om Sangis går en skarp språkgräns mot meänkieli som talas i Tornedalen.

Politik

Största parti i samtliga val utom valet 2002 har varit Socialdemokraterna. Partiet hade även egen majoritet i valen 1970 till 1994 samt i valet 2006. Största parti i valet 2002 blev Miljöpartiet. Det näst största partiet i valen till kommunfullmäktige var Centerpartiet i valen 1970-1994, Vänsterpartiet i valet 1998, Socialdemokraterna i valet 2002, Miljöpartiet i valet 2006 och 2010 och Moderaterna i valet 2014. Samtliga av riksdagspartierna har haft representation i fullmäktige, men sedan kommunvalet 2010 är Kristdemokraterna det enda riksdagspartiet utan mandat i kommunfullmäktige.[14]

Peter Eriksson blev 1999 den första miljöpartisten i hela Sverige som innehaft posten som kommunstyrelsens ordförande.[15]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn Tillträdde Avgick
  Martin Lång (S) tidigast 1995 1998
  Peter Eriksson (MP) 1 januari 1999 2004
  Kenneth Sandberg (MP) 2004 31 december 2006
  Robert Forsberg (S) 1 januari 2007[16][17] 31 december 2010
  Ellinor Söderlund (S) 1 januari 2011[18][19] 26 september 2016
  Tommy Nilsson (S) 26 september 2016-[20]

Politiska majoriteter i Kalix kommun

År Partier
1995-1998[21] S
1999-2002[21] V MP C M KXP FP KD
2000-2002[21] V MP C M FP KD
2003-2006[21] MP C V FP KD
2007-2010[21] S
2011-[21][22] S MP V

Kommunstyrelse

Presidium 2015–2018
Ordförande
S
Tommy Nilsson
Första vice ordförande
S
Jan Nilsson
Andra vice ordförande
MP
Sven Nordlund
Tredje vice ordförande
V
Katarina Burman

Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav 7 tillhör socialdemokraterna, 2 tillhör moderaterna medan vänsterpartiet, miljöpartiet, centerpartiet och liberalerna alla har vardera 1 mandat.[23]

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Susanne Andersson
Förste vice ordförande
V
Lauri Korpela
Andre vice ordförande
M
Irma Spårman

Källa:[24]

Kommunfullmäktiges beredningar

Ordförande Beredning Vice ordförande
S
Tommy Nilsson Demokratiberedningen
S
Ulla Granström

Källa:[25]

Kommunala nämnder

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden
S
Maud Lundbäck
V
Katarina Burman
Fritids- och kulturnämnden
S
Britt-Inger Nordström
V
Lauri Korpela
Samhällsbyggnadsnämnden
S
Stig Karlsson
MP
Susann Enstedt Lund
Jävsnämnden
S
Gunnar Johansson
S
Eva-Britt Ekberg
Utbildningsnämnden
MP
Sven Nordlund
S
Rose-Marie Henriksson
Valnämnden
S
Ulla Granström
S
Folke Spegel

Källa:[26]

Mandatfördelning i Kalix kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPAPKSDFKKXPCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970425723
425723
4190,8
38
1973425723
425723
4193,1
37
1976326723
326723
4193,0
36
197922616213
226623
4191,6
338
198222715114
22754
4191,1
338
198522611434
226434
4189,1
329
19882272433
2272433
4185,3
3110
199132514314
325434
4184,4
3110
19944262423
4262423
4186,5
2516
1998618533213
61853323
4180,05
2615
20022141713112
2141732
4180,49
2516
2006224414213
2244423
4179,46
2219
201022072316
2207236
4181,97
2120
20142194211327
21942327
4183,16
2120
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Sangis 50,30  % 45,67  %
M Innanbäcken 18,49  % 16,19  %
MP Innanbäcken 12,83  % 10,08  %
C Gammelgården-Morjärv 13,77  % 7,58  %
V Sangis 7,68  % 5,68  %
FP Innanbäcken 6,29  % 4,60  %
SD Töre 8,47  % 4,41  %
KXP Risön 4,91  % 2,54  %
FK Näsbyn 2,83  % 2,00  %
KD Töre 1,36  % 1,13  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Vänort

Kalix kommun har en vänort:[27]

Kända personer

se även Personer med anknytning till Kalix kommun

Se även

Referenser

Fotnoter

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  6. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  10. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  11. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)
  12. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ Statistik från Valmyndigheten och Statistiska centralbyrån.
  15. ^ Sveriges Radio, 13 september 2010: Peter Eriksson - dagens gäst hos Lotta Bromé Läst 11 januari 2016
  16. ^ Sveriges Radio, 8 oktober 2007: Robert Forsberg(s): Lagspelaren som finner kraft i att se en obruten horisont Läst 11 januari 2016
  17. ^ Sveriges Radio, 2 januari 2007: Första dagen på tisdagen för flera kommunpolitiker Läst 11 januari 2016
  18. ^ ”Hon fortsätter att styra i Kalix”. Sveriges Radio. 6 oktober 2014. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=5983522. Läst 18 december 2016. 
  19. ^ ”Han blir nytt kommunalråd”. Sveriges Radio. 26 september 2016. http://www.kuriren.nu/nyheter/kalixoverkalix/han-blir-nytt-kommunalrad-8992350.aspx. Läst 18 december 2016. 
  20. ^ ”§ 146 Val - ordförande (S) kommunstyrelsen”. Kalix kommun kommunfullmäktige sammanträdesprotokoll. Kalix kommun. 26 september 2016. http://diaweb.kalix.se/famdok.asp?DSN=0&assoc_data=201600001:9&MaxRec=100&PgSize=10. Läst 18 december 2016. 
  21. ^ [a b c d e f] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 11 januari 2016
  22. ^ Sveriges Radio, 1 oktober 2010: Kalix får två nya kommunalråd Läst 11 januari 2016
  23. ^ ”Kommunstyrelsen”. Kalix kommun. http://www.kalix.se/kommun/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsen/. Läst 18 december 2016. 
  24. ^ ”Kalix Kommuns förtroendemannaregister”. Kalix kommun. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220204647/http://webklx01.kalix.se/troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=KF. Läst 18 december 2016. 
  25. ^ ”Demokratiberedningen”. Kalix kommun. http://www.kalix.se/kommun/Kommunens-organisation/Kommunfullmaktige/Kommunfullmaktiges-beredningar/Demokratiberedningen/. Läst 18 december 2016. 
  26. ^ ”Förvaltningar och nämnder”. Kalix kommun. http://www.kalix.se/kommun/Kommunens-organisation/Forvaltningar-och-namnder/. Läst 18 december 2016. 
  27. ^ Kommunens officiella webbplats
  28. ^ ”LIBRIS - sökning: Isacson Gunnar”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/hitlist?f=simp&q=Isacson+Gunnar. Läst 27 februari 2017. 

Externa länkar