Kornknarr

Kornknarr Status i världen: Sårbar
Kornknarr i typisk miljö
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djurriket Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tran- och rallfåglar Gruiformes
Familj	Rallar Rallidae
Släkte	Crex
Art	Kornknarr Crex crex
Synonymer
Rallus crex L. 1758
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kornknarr (Crex crex), är ensam art i sitt släktet Crex i ordningen tran- och rallfåglar.

Utseende och läte

En ovanlig syn. En flygande kornknarr.

Kornknarren blir 22-25 cm lång och har ett vingspann på 46-53 cm. Den är drygt hälften så stor som en rapphöna men med betydligt slankare form än denna. Kornknarren har en rund kropp och ganska lång hals, kort stjärt och långa rosafärgade ben. Könen är nästintill lika.

Näbben är kort och trubbig och är gulbrun. I flykten är benen väl synliga då de hänger efter fågeln. Också syns breda, trubbiga vingar och vingpennorna är mörkare rödbruna än handpennorna. Ovansidan på en gammal fågel är vattrad med svarta fläckar. Vingarna har en kastanjebrun ton samt ljust bräm. Den har ett ljust gråblått ögonbrynsstreck. Halsen och bröstet är askgrått, bröstet och magen är mitt undertill ljusgrå. Kroppens sidor är tvärbandade i rostbrunt och vitt.

Dunungarna är svarta precis som hos de flesta sumphöns.

Lätet är karaktäristiskt och består av ett hest, mekaniskt ährrp, ährrp. Detta hörs ungefär en gång per sekund med korta vilopauser. Den kan spela mycket högt och kan höras under skymning till morgon, vid fuktig väderlek även mitt på dagen.

Ljudexempel

Flera spelande kornknarrar i Lahemaa nationalpark, Estland

Utbredning

Kornknarren häckar i stora delar av Europa och Centralasien österut i ett bälte från Bajkalsjön till västra Sibirien. Den är allmän i Ryssland, Baltikum och Vitryssland. Den är en flyttfågel och har sitt vinterkvarter i Afrikas södra subtropiska region. Individer ringmärkta i Sverige har återfunnits i bland annat Kongo och Sinai vilket tyder på att fåglarna flyttar mot sydöst. Kornknarren flyttar nattetid i augusti—oktober för att sedan återkomma i maj—juni.

Ekologi

Kornknarren uppmärksammas mest på sitt omisskännliga läte i början av häckningsperioden. Fågeln visar sig sällan utan döljer sig ofta i tät vegetation. Strax efter ankomsten till häckningsplatserna kan man dock se den flyga. Den flyger mindre bra, och har en fladdrig flyckt, men den springer snabbt och befinner sig under häckningsperioden mest på marken.

Biotop

Fågeln lever på ängsmarker och gräsrika åkerfält, där den är väl kamouflerad. Under 1990 och 2000-talet har man lagt märke till att kornknarren på många platser i större utsträckning har börjat häcka i närheten till våtmarker.

Föda

Kornknarren är allätare och intar födan från marken eller från diverse växter. Dessa fåglar stöter upp spybollar som kan vara ett par centimeter stora. Den lever mest av insekter som flugor, skalbaggar, gräshoppor och myror.

Häckning

Boet läggs djupt i gräset och är ofta en uppkrafsad grop som beklätts med gräs och rötter. Honan lägger en kull om året med 6 till 19 (oftast 7-9) brungula mycket glansiga ägg med glesa fläckar som är rödbruna eller grå. När honan ruvar ligger hon mycket hårt på äggen och lämnar boet mycket sällan. Hon ruvar i cirka tjugo dagar. De svarta ungarna stannar högst ett dygn i boet varefter de följer sina föräldrar på födosök. Ungarna är flygga efter cirka femtio dygn.

Status och hot

Under 1900-talet har kornknarren minskat drastiskt främst på grund av habitatförstörelse. I stora delar av sitt utbredningsområde är den listad som sårbar.

Status i Sverige

Tidigare var kornknarren en välkänd fågel i det svenska jordbrukslandskapet. I Sverige och på många andra platser innebar flytten av slåttern till midsommartid en drastisk försämring för arten då detta sammanfaller med kornknarrens häckningstid. I och med en ökad förståelse för bland annat kornknarrens behov så har man under 2000 märkt en liten återhämtning hos den svenska populationen och den nedåtgående trenden verkar vara stoppad. Under 2008 var kornknarren utsedd till årets riksinventeringsart.

Namn

En äldre benämning på fågeln är ängsknarr, även kallad ängsnärpa och dialektalt bjuggbit . Dess vetenskapliga namn är en onomatopoetisk härmning av lätet Crex crex.

Referenser

Källor

• Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
• Wahlberg,T. (1993) Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 91-29-61772-3
• Lars Larsson, Bird of the World, 2001, CD-rom
• Viss information är hämtad från Engelska wikipedias artikel: Corn Crake

Externa länkar

• Sveriges Radio: P2-fågeln - Kornknarr - Läte
• Dansk ornitologisk forening
• Wikimedia Commons har media som rör Kornknarr
  Bilder & media