Rumänien

România
Flagga Statsvapen
Valspråk: inget
Nationalsång: Deşteaptă-te, române!
läge
Huvudstad (även största stad)		Bukarest
Officiellt språk		rumänska
Statsskick		republik
-	president	Traian Băsescu
-	premiärminister	Emil Boc
Självständighet		från Osmanska riket
-	Deklarerad	9 maj 1877
-	Erkänd	13 juli 1878 (Berlinavtalet)
Area
-	Totalt	238 400  km² (78:e)
-	Vatten (%)	3,0 %
Demografi
-	års uppskattning	21 462 186 (1 januari 2 010) (50:e)
-	Befolkningstäthet	89 inv./km² (79:e)
BNP (PPP)		2010 års beräkning
-	Totalt	$253 173 milj. (2010, IMF) (43.e)
-	Per capita	$11 766 (2010, IMF)
Valuta		rumänsk leu (RON)
Tidszon		EET (UTC+2) (Östeuropeisk tid)
Topografi
-	Högsta punkt	Moldoveanu, 2 544 m ö.h.
-	Längsta flod	Donau, 2 860 km
Nationaldag		1 december
Landskod		RO, ROU
Toppdomän		.ro
Landsnummer		40

Rumänien är en republik i Östeuropa och Balkan. Landet gränsar i väster mot Ungern och Serbien, i öster till Moldavien och Svarta havet, i norr mot Ukraina och i söder till Bulgarien, längs med floden Donau. Rumänien är med sina närmare 22 miljoner invånare det folkrikaste landet på Balkan (Turkiet frånräknat).

Rumäniens moderna historia har präglats av Kommunism sedan 1947. I början av år 1990 hade kommunistregimen störtats samman i en revolution när president Nicolae Ceauşescu hade blivit arkebuserad. Efter detta har Rumänien strävat mot integration med Västeuropa vilket har lett till att landet blev medlem i NATO den 29 mars 2004 och i EU den 1 Januari 2007.

Historia

I det som är det nuvarande Rumäniens territorium har många folkslag bott genom tiderna längs Svarta havet. Mineraltillgångarna gav ett stort handelsutbyte med grekerna. Romerska riket tog sedan plats i det hela Rumäniens territorium år 106 under namnet Dacia. Detta hade till följd att Rumänien fick ett romanskt språk och tidiga historiska band till Västeuropa.

Under trycket från germanska folk, tvingades romarna evakuera Dacien år 271. Under de följande tusen åren genomströmmades Rumänien av ett östgermanskt folk, som enligt traditionen utvandrat från Skandinavien. Det hade och har fortfarande en stor befolkning av både ungrare och tyskar.

Under medeltiden bildades två rumänska stater: Moldova och Valakiet medan Transsylvanien tillhörde Ungern. Från 1500-talet var större delen av det som idag är Rumänien avhängigt Osmanska riket. Rumänerna tvingades att betala en årlig tribut till sultanen.

På 1830-talet började nationalistiska tankar och känslor gro bland rumänska studenter i Paris.

under ledning av Alexandru Ioan Cuza satsade man på nationalismen och en befrielserörelse från Osmanska riket, Österrike-Ungern, Ryssland och minoritets grupper. Långsiktiga målet var att få självständighet och nationalismen sågs som en användbar metod.

Grunden lades fram till dagens Rumänien man frigjorde sig allt mer och Bukarest etablerades som huvudstad. Dock fick bönder mera mark då livegenskapen avskaffades vilket ledde till en kupp mot Alexandru Ioan Cuza iscensatt av bönderna som störtade regimen. Den tyske prinsen Karl von Hohenzollern blev han efterträdare men den politiska makten låg fortfarande under kontroll av bönderna. Efter ett osmanskt nederlag, fick Rumänien självständighet 1878. År 1881 utropades kungariket Rumänien och prins Karl lät kröna sig under namnet Carol I.

Första världskriget

Fastän kung Ferdinand I av Rumänien var en Hohenzollern från tysk släkt förblev Rumänien neutralt när första världskriget bröt ut.

Men 1916 utlovades stöd från ententen (västmakternas sida) till Rumäniens planerade invasion på ungerska områden däribland Transsylvanien och kung Ferdinand I av Rumänien anslöt sig till trippelententen – västmakternas sida.

Rumänien förklarade krig mot centralmakterna och rumänska trupper bröt sig in i Transsylvanien. Men en tysk-bulgarisk motoffensiv drev tillbaka Rumäniens armé in i landet.

I och med Freden i Brest-Litovsk när Ryssland drog sig ur kriget i mars 1918 stod Rumänien ensamt i Östeuropa, och ett fredsfördrag mellan Rumänien och Tyskland förhandlades fram i maj samma år. Men förhandlingarna misslyckades och sades upp i oktober av Rumäniens regering som återinträdde i kriget på trippelententen västmakternas – sida. Rumäniens armé bröt sig åter in på ungerska områden i Transsylvanien. Vid samma stund höll centralmakterna på att förlora kriget, Österrike-Ungern hade försvagats och en oberoende ungersk republik hade utropats. Som följd av krisen kom Versaillesfördraget och Transsylvanien övergavs slutligen till rumänsk mark.

Men något som ungerska kommunistpartiet i mars 1919 under ledning av Béla Kun först vägrade acceptera. Efter flera misslyckande kuppförsök från ungerns sida att återuppta Transsylvanien intogs Budapest av rumänska armen vilket ledde till Trianonfördraget. Fördraget innebar bland annat att rumänska armen drar sig tillbaka från Budapest på villkor att Transsylvanien tillhör rumänerna. (Fördraget accepterades och undertecknades i juni 1920).

Efter detta gick Tjeckoslovakien, Rumänien och Jugoslavien samman i en allians kallad Lilla ententen ett ekonomiskt samarbete mellan de tre länderna som gick ut på att importera och exportera mat mellan de tre länderna. Storbritannien och Frankrike garanterade länderna skydd i fall det skulle bli krig. Lilla ententen upplöstes 1938.

Andra världskriget

Rumäniens diktator Ion Antonescu och Adolf Hitler vid teaterhuset i Munich (Juni 1941).

Kung Carol II av Rumänien förbinde landet med Nazityskland under andra världskrigets utbrott och en militärjunta tillsattes under ledning av general Ion Antonescu, som fick diktatoriska rättigheter. Antonescu utnämnde sig själv till conducător, Rumäniens diktator och tvingade Kung Carol II av Rumänien att abdikera till förmån att hela rumänska kungafamiljen mer eller mindre slängdes ut från Rumänien. Detta blev slutet för monarkin.

Carol II av Rumänien och frun Magda Lupescu gick i exil och levde sedan ett lugnt liv vid vattnet bosatta i Estoril i Portugal.

Rumäniens militär stred tillsammans med tyska Wehrmacht i attacken mot Sovjetunionen. Rumänska myndigheter lät bedriva 4 internationella läger i Transnistrien den mest kända är Bogdanovka där 54000 judar satt inlåsta och dessutom fanns 2 nationella läger i Rumänien som låg i Vertujeni och Poiana Mare.

Efter förlusterna mot Sovjet 1943 vände opinionen i landet mot Antonescu och sommaren 1944 avsattes han och fängslades. Den nya regimen i Rumänien förklarade krig mot NazistTyskland men Rumänien intogs under hösten 1944 av Sovjetunionen. Ion Antonescu överlämnades därefter till Sovjetunionen och ställdes i maj 1946 inför rätta i Bukarest anklagad för att ha stött Nazityskland under andra världskriget. Han befanns skyldig och dömdes till döden, tillsammans med landets vice premiärminister, utrikesminister, guvernör för Transnistrien, polischef och inrikesminister. Alla dem en stor del av rumänska regeringstjänstemän arkebuserades av Sovjetunionen den 1 juni 1946 vid Jilavafängelset i utkanten av Bukarest.

Modern tid

Efter andra världskriget blev Rumänien 1947 en del av östblocket som en kommunistisk enpartistat. 1965 kom Nicolae Ceauşescu till makten och distanserade officiellt Rumänien från den sovjetiska maktsfären med en egen utrikespolitik. Han påbörjade ett samarbete med Renault för personbilar under namnet Dacia och även passagerarflygplanstillverkning på licens av BAC 1-11. 1967 var Rumänien den första staten i östblocket, efter Sovjetunionen, som återupptog diplomatiska relationer med Västtyskland (se Hallstein-doktrinen).

Rumänien blev inget undantag för östblockets sönderfall i slutet av 1980-talet. Den totalitära diktaturen föll under den rumänska revolutionen 1989. Efter en hastig rättegång avrättades Ceauşescu och hans hustru Elena Ceauşescu på juldagen samma år. Nationella befrielsefrontens ledare, Ion Iliescu, blev den förste demokratiskt valde presidenten.

Kommunistregimen visade sig raserat hela landet. Fastän Rumänien utropades till en demokrati satt många av Nicolae Ceauşescus anhängare tillhörande före detta kommunistpartiet kvar vid makten de hade bara ”bytt namn”. De närmaste åren blev oroliga med flera våldsamma uppror och en svår ekonomisk kris. År 2004 vid valen blir Rumänien medlem i militäralliansen Nato. I och med Anslutningsfördraget 2005 ansluter sig landet till Europeiska unionen.

Geografi

Bucura-sjön i Södra Karpaterna i Rumänien.

Donaudeltat i Rumänien.

Rumänien har en kuststräcka mot Svarta havet och genom landets mitt går östra och södra Karpaterna, denna sträcker sig i en vid båge från norr till syöst-väst. Landet är beläget i skärningen mellan Centraleuropa (Transsylvanien, Banat och Maramureş), Balkan (Valakiet och Dobrudzja), och Östeuropa (Moldova och Bukovina).

En stor del av Rumäniens gräns mot Serbien och Bulgarien utgörs av floden Donau. Donau går sedan ihop med Prut, som utgör gräns mot Moldavien. Donau flyter ut i Svarta havet i Donaudeltat. Då många av Rumäniens gränser består av naturliga floder, och eftersom Donaudeltat ständigt expanderar mot havet, ungefär 2–5 meter årligen, har Rumäniens landyta förändrats under de senaste årtiondena. Landets yta har ökat från omkring 237 500 km² 1969 till 238 319 km² 2005. Rumänien är till ytan ungefär hälften så stort som Sverige, men Rumänien har mer än 2 gånger så stor befolkning.

Rumänien har ett relativt varierande landskap, med 34 % berg, 33 % kuperat och 33 % lågland. Karpaterna dominerar mellersta Rumänien, och omger Transsylvanska platån. 14 toppar når höjder över 2 000 m.ö.h., det högsta når 2 544 meter över havet. I södra delen av landet övergår Karpaterna i ett backigt landskap.

Rumänien har stora temperaturväxlingar, på sommaren stiger oftast temperaturen till över +40 °C medan den på vintern sjunker till 20-25 minusgrader, särskilt bland bergen blir det kallt. Landet har måttlig nederbörd med även snöfall på vintern.

Satellitbild över landet december 2001, visar var snön breder ut sig.

Städer i Rumänien

De tio folkrikaste städerna den 1 januari 2009:

#	Stad	Befolkning	Län (judeţ)
1.	Bukarest	&&&&&&&&01944367.&&&&&01 944 367	Bukarest
2.	Timişoara	&&&&&&&&&0311586.&&&&&0311 586	Timiş
3.	Iaşi	&&&&&&&&&0308843.&&&&&0308 843	Iaşi
4.	Cluj-Napoca	&&&&&&&&&0306474.&&&&&0306 474	Cluj
5.	Constanţa	&&&&&&&&&0302171.&&&&&0302 171	Constanţa
6.	Craiova	&&&&&&&&&0298928.&&&&&0298 928	Dolj
7.	Galaţi	&&&&&&&&&0291354.&&&&&0291 354	Galaţi
8.	Braşov	&&&&&&&&&0278048.&&&&&0278 048	Braşov
9.	Ploieşti	&&&&&&&&&0229285.&&&&&0229 285	Prahova
10.	Brăila	&&&&&&&&&0212501.&&&&&0212 501	Brăila

Ekonomi

Gammal basindustri i Galaţi.

Rumäniens ekonomi kollapsade efter kommunist-regimens fall, många statliga jobb lades ner och blev privata aktiebolag vilket gjorde många rumäner blev arbetslösa. BNP minskade 1990 med -10 %, -15 % 1991 och -7,5 % 1992.

Under 1992 var BNP i nominella termer $19,5 miljarder, vilket innebär U-landsnivå. I slutet av 1996 valdes det demokratiska partiet i Rumänien och regeringen lovade att påskynda ekonomiska reformer. Regeringen försökte 1997 reformera hela det ekonomiska planet vilket såg höll på att lyckas ända till dess då skulderna skulle betalas tillbaka till IMF. Omfattningen blev så påfrestande för ekonomin så den kollapsade 1997. Under augusti 1999 inleddes ett nytt masslån av flera miljarder dollar. Reformen misslyckades dock, och 1999 blev ett fall för ekonomin med en tillbakaväxt på grund av skulderna till IMF, och ekonomin kollapsade igen. det demokratiska partiet lyckades inte förbättra ekonomin.

Mellan 1992-2000 hade BNP bara växt från $19,5 miljarder till $28 miljarder. Den genomsnittliga månadslönen i Rumänien år 2000 var 100 dollar (motsvarande 691 kr). Och under 2001 föll levnadsstandarden ytterligare. Lönerna minskades med 40 % och korruptionen ökade. Det nya IMF Standby-avtalet, som undertecknades 2001, ledde till de makroekonomiska vinster och öppnade landet för utländska investeringar, vilket satte fart på landets BNP. IMF erbjöd ett nytt avtal för 2004 på ett nytt lån. Dock så tackade de rumänska myndigheterna nej, och hoppades istället på EU:s exportmarknader. Rumänien anslöt sig till den Europeiska unionen 1 januari 2007. Vissa säger att 2007 var ”Rumäniens guldår” efter kommunism då hela landet hade en ekonomisk boom.

Landets handel var totalt beroende av EU:s marknad som kollapsade under finanskrisen. Rumäniens ekonomi blev därför en av de hårdast drabbade. Köpkraften per capita blev 46 % av genomsnittet i EU. Lönerna föll med 10 % under december 2009. Den materiella fattigdomen ökade till 50 %.

Miljö, Naturtillgångar

En cistern för naturgas

Rumänien har stora naturtillgångar som: petroleum, naturgas, stenkol, brunkol, bly, zink, koppar, järn, uran, guld, bauxit, vattenkraft och skog. De vanligaste importvarorna är maskiner, mineraler, bränsle, textilvaror och kemiska produkter. De vanligaste exportvarorna är textilier, maskiner, metallvaror och mineraler. Antalet sysselsatta inom näringsgrenarna är 29 % jord-skogsbruk, industri- byggnadsverk 43 % och tjänster-service 28 %. 1990 bildades ett miljödepartement som bara ska syssla med viktiga miljöfrågor genom att ta fram strategier för miljöskydd och återställa den ekologiska jämvikten.

Industri

Dacia Logan har inneburit stora ökningar i export för den rumänska industrin.

Biltillverkaren Dacia licenstillverkade från 1968 Renaults personbilsmodell Renault 8 och senare Renault 12. De senaste åren har det fått ny fart genom stöd från Renault. En ny modell, Logan, har lanserats för den östeuropeiska marknaden, men säljer bra även på andra, för Dacia, nya marknader och företagets export har mångdubblats.

Levnadsstandard

Under det första kvartalet 2008 var den totala månatliga genomsnittliga inkomsten 1 612 lei per hushåll (cirka 3 816 kr) och 553 lei per person (cirka 1 309 kr). Under 2009 föll lönerna med över 10 %. Skillnaden mellan tätort och landsbygd är dock större. Inkomsten är 36 % högre i städer än på landsbygden (2009).

Omkring 30 % av befolkningen uppskattas leva under fattigdomsgränsen (dvs. låginkomst) (2009) detta jämfört med 42 % 1999 till 1990. Av dessa lever 90 % på landsbygden. Dock så lever 50 % av befolkningen under ”Materiell fattigdom” dvs. ett mått som inte mäter inkomsten utan vilka resurser och tillgångar de har, det är den högsta fattigdomssiffran i EU tillsammans med Bulgarien.

Tillgången till bostäder var tidigare dålig, men har förbättrats. Det är mycket dyrt att hyra och köpa bostäder, särskilt i Bukarest. I samband med att hyreslägenheter görs om till bostadsrätter har priserna ökat.

Kvaliteten på bostäderna varierar och många familjer är trångbodda. Många bostäder, särskilt på landsbygden, har problem med vattentillförsel, el och uppvärmning. Det är vanligt med elavbrott till och med i huvudstaden.

Arbetsmarknad/Sociala förhållanden

Arbetslösheten i Rumänien har varit relativt låg i Europa, den nådde dock rekord-topp 12 % i slutet av 1999 och under 2009 översteg arbetslösheten 7 % (Dvs ungefär 1,5 miljoner arbetslösa), Det är jämfört med den låga arbetslösheten på 3,6 % år 2008. Arbetslösheten är som allra högst för Romerna i landet.

Efter revolutionen bildades 1000-tals lokala fackföreningar, vilka efter hand slutit sig samman i federationer, dessa har organiserat studenter, pensionärer och arbetslösa. Det var fråga över huruvida pensionsystemet skulle reformeras i samband med lånen från IMF, dock så har systemet skapat stora problem i landet. Pensionärer har i vissa fall haft en liten pension på 55 dollar, den genomsnittliga pensionsåldern är 52 år för kvinnor och 57 år för män. Det mest oroande är det faktum att det finns fler pensionärer än antalet yrkesverksamma personer vilket minimerat tryggheten i tillgången till arbetskraft. Pensionssystemet har igenom år gått ut med stora skulder, därför utbetalningar till pensionärer är små. Sedan 1990-talet har planer antagits att skjuta upp pensionåldern i snitt till omkring 60–65 år till 2015.

Ceausescus starka vilja att öka befolkningen genom att förbjuda aborter och göra preventivmedel illegalt för att trygga tillgången till arbetskraft orsakade stora problem för unga i landet. Faktum var att många nyfödda handikappade barn och romer inte fick komma ut i samhället ordentligt på grund av förtryck. Detta ledde till att uppemot 100 000 barn emellan 0–18 år hamnade på institutioner på 80-talet och saknade utbildning, stimulans och fick näringsbrist gavs blodtransfusioner och HIV-viruset blev en statshemlighet. Under 1990-talet ändrades inte omhändertagandesystemet och inflödet till barnhem fortsatte och 50 000 barn adopterades internationellt. 2001 uppdagades det att korrupta tjänstemän sålt barn så stoppades adoptionerna. Mellan 2002–2006 reformerade regeringen omhändertagandesystemet med hjälp av bistånd. Förändringarna gjorde det möjligt lokala myndigheter att förhindra nedläggningar och skydda barn i behov av lämpliga placeringar i mindre boenden. Många barn, särskilt romer, saknar identitetshandlingar och många föräldralösa barn och handikappade är utfrysta ifrån sjukvårdssystemet.

Hög korruption är ett alltmer växande problem i östeuropeiska länder särskilt extrema i Rumänien det förkommer ofta fall av att man blir tvungen att muta läkaren för att få en tid eller en operation och även tvungen att muta läraren för att barnet ska få en undervisning.

Politik

Traian Băsescu med George W. Bush

Rumänien är en demokratisk republik med ett semi-presidentiellt system. Den lagstiftande makten innehas av parlamentets två kammare, Senat (senaten), med 140 medlemmar varav 18 representanter för de etniska minoriteterna, och Camera Deputaţilor (deputeradekammaren), med 345 medlemmar. Medlemmarna i varje kammare väljs vart fjärde år.

Landets president väljs i direkta val vart femte år (sedan 2004, tidigare vart fjärde år). Presidenten utser en premiärminister, som leder regeringen. Övriga regeringsmedlemmar utses i sin tur av premiärministern och utnämns av presidenten. Regeringen är underställd parlamentets godkännande.

Konstitutionen godkändes i en folkomröstning den 8 december 1991 och bygger på den femte franska republikens dito. I oktober 2003 godkändes omfattande ändringar för att anpassa den till EU-lagstiftningen. I och med valen 2008 har Rumänien en liberal regering.

Parlamentsvalet 2008 och Regeringskrisen 2009

Valet i Rumänien 2008 ledde till ett jämt valresultat och en koalitionsregering mellan Socialdemokraterna och Liberaldemokraterna. Valdeltagandet var det lägsta sedan kommunistregimens fall.

Finanskrisen 2008–2009 tvingade Rumänien att förhandla om lån, på omkring 20 miljarder euro, med Världsbanken, Internationella valutafonden och EU. Dessas ekonomisk-politiska krav satte regeringssammanhållningen på hårda prov och i början av oktober 2009 sprack koalitionen och socialdemokraterna lämnade regeringen. Statsminister Emil Boc och hans minoritetsregering fälldes någon vecka senare i en misstroendeomröstning. Liberaldemokraterna fick stanna kvar på sin post.

Demografi

Folkräkningen 1930 var den enda för "Storrumänien" och gav 18 miljoner invånare på en yta av 295 049 km².

Majoriteten rumänerna utgör 89,4 % av landets befolkning. Den näst största gruppen är ungrare där 1,4 miljoner registrerades och vilka främst bor i Transsylvanien. De ca 260 000 Csango som är romersk-katolska registreras ej i folkräkningarna. Efter första världskriget emigrerade ca 350 000 ungrare från Transsylvanien. Romerna är en annan betydande minoritet, år 2002 fyllde 500 000 romer i folkräkningsblanketten. Troligtvis är antalet betydligt större än vad som anges i den officiella statistiken, då vissa källor uppskattar att det finns uppemot 2,5 miljoner romer i landet. Vissa romer väljer att kalla sig själva rumäner eller ungrare. Övriga inkluderar mindre grupper folk med ursprung från grannländerna, exempelvis en grupp på runt tusentalet polacker i Suceava.

Etniska minoriteter får använda sina modersmål i undervisningen, och har tillgång till information i sina modersmål från myndigheter i städer där de utgör mer än 20 % av befolkningen. I städer där minoritetsbefolkningen utgör mer än 30 % av befolkningen kan lokala rådsmöten hållas på minoritetsspråket, ifall översättning till rumänska kan erhållas, och officiella protokoll förs på rumänska. Dessa år har folkräkningar i landet utförts: 1866, 1887, 1899, 1912, 1930, 1941, 1948, 1956, 1966, 1977, 1992 och 2002. Vid den senaste folkräkningen 2002 kunde man registrera: 21 677 676 invånare som bodde i Rumänien, dock så är det riktiga antalet betydligt större då många romer i landet saknar identitetshandlingar. Nästa folkräkning kommer att äga rum i oktober 2011.

Språk

Landets officiella språk är rumänska (ett romanskt språk i den indoeuropeiska språkfamiljen). Rumänska är närbesläktat med italienska, franska, spanska, portugisiska och katalanska. Runt 30 miljoner personer i världen talar rumänska, främst i Rumänien och Moldavien.

En relativt stor ungersk minoritet i Transsylvanien talar både ungerska och rumänska, och fram till 1990-talet fanns det ett visst antal karpattyskar, men de flesta av dem lämnade landet i och med kommunismens fall. 35 % av dem talar bara ungerska.

Religion

Religioner (statistik från 2009):

• Rumänsk-ortodoxa – 86,8 %
• Protestanter – 7,5 % (ungrare, szekler-ungrare, saxare)
• Romersk-katolska – 4,7 % (ungrare, tyskar)
• Pingstvänner – 1,5 %
• Uniater – 0,9 %

De flesta rumäner är medlemmar i den rumänsk-ortodoxa kyrkan, som är en kyrka inom östortodoxa kristendomen. Katolicismen och protestantismen är också representerade, men främst i områden som är befolkade av mer västinfluerade invånare som Transsylvanien som fram till 1920 var ockuperad av Ungern. De flesta av ungrarna är protestanter. Ungrarna är i majoritet bland protestanterna i Rumänien. Ett litet fåtal saxare är lutheraner. Nästan alla reformerta (kalvinister) är ungrare. Så gott som alla unitarianer är ungrare. Protestanter och romerska katoliker är av icke-rumänskt ursprung, vilka alltså kan uppgå till ca 12,2 % av befolkningen. De cirka 260 000 romersk-katolska i Moldavien, så kallade Csángó är ungrare eller av ungerskt ursprung. Antalet protestanter, romerska katoliker och judar har kraftigt minskat på grund av förföljelser sedan de båda världskrigen och den därpå följande kommunistdiktaturen.

I Dobrudzja, en region längs med Svarta havets strand, finns en liten muslimsk minoritet bestående av turkar och tatarer. Detta är en rest sedan Osmanska rikets regeringstid respektive migration från Krim.

Utbildning

Den rumänska skolan är obligatorisk i 10 år. Barnen har även möjlighet att ingå i en frivillig förskola i tidig ålder 3–6 år. Efter grundskolan kan eleverna frivilligt avlägga inträdesprov till Gymnasiet, som har ett utbud av praktiska och teoretiska linjer. Det finns över 40 högre lärosäten, däribland fem universitet och fem tekniska högskolor. Undervisningen är avgiftsfri och är en het politisk satsning även på universitetet. Landets minoriteter har möjlighet att få undervisningen på respektive modersmål. Sedan 1989 har utbildningsväsendet reformerats. Men det har gått trögt och standarden på utbildningen varierar stort i olika delar av landet; utbildningen har bättre standard i städerna jämfört med landsbygden där kvaliteten kan vara mycket låg. Rumänien deltar fullt i EU:s utbildningsprogram.

Massmedia

Rumänien har sedan 2008 en socialdemokratisk och liberal koalitionsregering. Det råder full yttrandefrihet i Rumänien idag, men före 1989 var det ingen yttrandefrihet alls, då fanns bara en tv-kanal som sände patriotiska program mellan kl. 20–22, skrivmaskiner var förbjudna, om man kritiserade regimen riskerade man att hamna i fängelse, och säkerhetstjänsten Securitate avlyssnade medborgarna. ^{[källa behövs]} Efter revolutionen grundades ett flertal nya tidningar, men pressen drabbades under 1990-talet av pappersbrist och prishöjningar. Det finns även fristående TV-stationer och massor av fristående radiostationer. I städerna är mediautbudet rikt medan det på landsbygden i vissa fall är begränsat på grund av radiokommunikationsstörningar och elavbrott. Minoriteterna i landet har även sina egna tidningar.

Kommunikationer och turism

Siemens har länge byggt upp telekommunikationen i landet.

Rumäniens järnvägar omfattar 11 300 km, av dessa är drygt 3 600 km elektriska. En dryg tredjedel av persontransporter sker via järnväg. Omkring 73 000 km är vägar, men infrastrukturen har dålig standard. Endast 100 km var motorväg, men under 2010-talet ska ett flertal nya motorvägar byggas i landet efter att enorma satsningar på infrastrukturen gjorts. Floden Donau är en viktig vattenväg. 1984 invigdes en 64 km lång kanal som förbinder Donau med Svarta havet och förkortar vattenvägen med 400 km. Byggprojektet är en enorm satsning i Rumänien och de senaste åren har det varit en byggboom i landet. De viktigaste hamnstäderna är Galati och Braila. Flygplatsen Otopeni utanför Bukarest är landets största. Ett statligt flygbolag "Tarom" har såväl utrikes- som inrikestrafik. Rumäniens telekommunikationer är låga. Vid 1990 fanns 2,3 miljoner telefoner, under 00-talet har denna siffra mer än fördubblats. Det har länge skett en uppbyggnad av telefonnätet i samprojekt med tyska Siemens och franska "Alcatel". År 2000 var antalet internetanvändare i Rumänien ca 600 000 till 2007 hade det ökat till 3,5 miljoner.

Rumänien har stora förutsättningar för turism. Naturen och nationalparker i Karpaterna, medeltidsstäder, slott i Transsylvanien, Donaudeltat, sandstränderna längs Svarta havet och landets särpräglade kulturer. Vintersportturismen i Karpaterna har visat goda resultat. Bristen på god hotellstandard kvarstår trots att rumänska hotell såldes ut till privatägare vid millennieskiftet. En stor del av turisterna kommer från grannländerna, särskilt från Moldavien och Bulgarien då Rumänien är ett billigt resemål. Vid Svarta havskusten är Mamaia en välkänd turistort.

Administrativ indelning

St. Mikaelskyrkan i Cluj-Napoca

Kulturpalatset i Iaşi

Oradeas stadshus

Vy från Piatra Neamţ med Stefanstornet i förgrunden

Sibiu

Fil:Craiova - Prefectura judetului Dolj02.jpg

Stadshuset i Craiova

Republiken Rumäniens territorium är indelat i 41 län (judeţe) som i sin tur är vidare indelade i (stor)städer (municipii), städer (oraşe) och (lands)kommuner (comune). Det finns för närvarande 320 städer (varav 103 med den högre statusen municipiu) och 2 854 kommuner. Länen leds vart och ett av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Bukarest tillhör inget län utan utgör istället en separat enhet med likvärdig administrativ status som länen.

Namn	Förkortning	Residensstad	Yta (km²)
Alba	AB	Alba Iulia	6 242
Arad	AR	Arad	7 754
Argeş	AG	Piteşti	6 862
Bacău	BC	Bacău	6 621
Bihor	BH	Oradea	7 544
Bistriţa-Năsăud	BN	Bistriţa	5 355
Botoşani	BT	Botoşani	4 986
Braşov	BV	Braşov	5 363
Brăila	BR	Brăila	4 766
Buzău	BZ	Buzău	6 103
Caraş-Severin	CS	Reşiţa	8 514
Călăraşi	CL	Călăraşi	5 088
Cluj	CJ	Cluj-Napoca	6 674
Constanţa	CT	Constanţa	7 071
Covasna	CV	Sfântu Gheorghe	3 710
Dâmboviţa	DB	Târgovişte	4 054
Dolj	DJ	Craiova	7 414
Galaţi	GL	Galaţi	4 466
Giurgiu	GR	Giurgiu	3 526
Gorj	GJ	Târgu Jiu	5 602
Harghita	HR	Miercurea Ciuc	6 639
Hunedoara	HD	Deva	7 063
Ialomiţa	IL	Slobozia	4 453
Iaşi	IS	Iaşi	5 476
Ilfov	IF	Bukarest	1 583
Maramureş	MM	Baia Mare	6 304
Mehedinţi	MH	Drobeta-Turnu Severin	4 933
Mureş	MS	Târgu Mureş	6 714
Neamţ	NT	Piatra Neamţ	5 896
Olt	OT	Slatina	5 498
Prahova	PH	Ploieşti	4 716
Satu Mare	SM	Satu Mare	4 418
Sălaj	SJ	Zalău	3 864
Sibiu	SB	Sibiu	5 432
Suceava	SV	Suceava	8 553
Teleorman	TR	Alexandria	5 790
Timiş	TM	Timişoara	8 697
Tulcea	TL	Tulcea	8 499
Vaslui	VS	Vaslui	5 318
Vâlcea	VL	Râmnicu Vâlcea	5 765
Vrancea	VN	Focşani	4 857
Bukarest	B	Bukarest	238

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2009	65 av 179
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2008	47 av 173
Transparency International	Korruptionsindex 2008	70 av 180
United Nations Development Programme	Human Development Index 2006	62 av 179

Externa länkar

• Wikinews har nyheter relaterade till Rumänien.
  Nyheter
• Wikimedia Commons har media som rör Rumänien.
  Bilder & media