Ortodoxa kyrkor

	Ortodoxa kyrkorna; Östortodoxa kyrkorna; Bysantinskt ortodoxa kyrkorna
	Sankt Savas tempel i Serbiens huvudstad Belgrad är världens största ortodoxa kyrka (dock inte den högsta, vilket är Kristus Frälsarens katedral i Moskva, Ryssland) och tillhör den serbisk-ortodoxa kyrkan.
Anhängare idag	Ca 300 miljoner
Helig skrift	Bibeln
Utbredning	Östeuropa; Finland; Ryssland; Armenien; Cypern; Kazakstan; Kirgizistan; Egypten; Syrien; Libanon; Indien; Eritrea; Etiopien.

Huvudkatedralen för de ryska väpnade styrkorna i Patriot Park, Kubinka, Ryssland.

Tammerfors ortodoxa kyrka i Tammerfors, Finland.

Rysk-ortodoxa Vasilijkatedralen i Moskva, Ryssland.

Serbisk-ortodoxa katedralen i Banja Luka i Serbiska republiken, Bosnien och Hercegovina.

Kristus Frälsarens katedral i Moskva, Ryssland är världens högsta ortodoxa katedral.

Sankt Andreas kyrka i Kiev, Ukraina.

Ortodoxa kyrkorna, östortodoxa kyrkorna eller bysantinskt ortodoxa kyrkorna^[1] utgör den näst största kristna kyrkogemenskapen i världen, med uppemot 300 miljoner anhängare.^[2] Tillsammans med de orientaliska kyrkorna och de katolska östkyrkorna utgör de tillsammans östkyrkan.

Kyrkorna som ingår i den ortodoxa kyrkan har samma lära, liturgi och kyrkorätt. Den ortodoxa kyrkan är även en apostolisk kyrka.^[3]

Den östortodoxa kyrkan erkänner, liksom romersk-katolska kyrkan, de sju ekumeniska koncilierna och dessutom Quinisextum (Konstantinopel 691).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det romerska rikets huvudstad flyttades från Rom till Konstantinopel år 330, då staden även fick den officiella beteckningen Nya Rom. Därför kallar sig även den ortodoxa kyrkan "romersk", en terminologi som kan verka särskilt förvirrande då ortodoxa kyrkan även kallar sig "katolsk". I det heliga landet har detta symbolspråk fått särskilt tydliga uttryck, inte minst genom att det är de ortodoxa ("grekerna", "katolikerna" eller "romarna") som sedan sekler har huvudansvaret för till exempel den heliga gravens kyrka i Jerusalem och Födelsekyrkan i Betlehem. Romersk-katolska kyrkan benämns där av många som "latinarna"^{[källa behövs]}.

Bitter kamp mellan öst och väst

"Du har gjort din kyrka till satans synagoga." Så skrev påven i ett brev till den ortodoxa patriarken i Konstantinopel för omkring tusen år sedan. Genom historien har det varit motsättningar och fiendskap mellan de ortodoxa och katolska kyrkorna.

På ett stort kyrkomöte år 451 bestämdes det att biskopen i Rom och patriarken i Konstantinopel skulle ha samma ställning. Först på 500-talet blev biskopen i Rom erkänd som "den främste bland alla kristna biskopar". Hundra år senare kallades han allmänt för påve och var katolska kyrkans självklare ledare. Men de ortodoxa i öster ville absolut inte acceptera påven som sin ledare. Patriarken i Konstantinopel var själv en mäktig man och ansåg att hans kyrka var den enda sanna kyrkan. Patriarken tyckte att påven borde ändra katolska kyrkans lära.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Finland[redigera | redigera wikitext]

Den ortodoxa kyrkan i Finland är självständig, och är en av Finlands två folkkyrkor. Finlands ortodoxa kyrka har cirka 60 000 medlemmar och är liten jämfört med den protestantiska Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, som har cirka 3,8 (2019) miljoner medlemmar. Det finns två ortodoxa kloster i Finland, Valamo nya kloster (för män) i Heinävesi kommun i Savolax – och Lintula kloster (för kvinnor), som också ligger i Heinävesi kommun, 18 km från Valamo kloster.

Ortodoxa kyrkobyggnader i Finland (exempel)

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har ortodoxa samfund historiskt varit små. Genom freden i Stolbova 1617 gavs Ryssland rätt att upprätta ett handelshus i Stockholm med tillhörande kyrkoförsamling. Kristi förklarings ortodoxa kyrka i Stockholm räknar detta som sitt upphov. Det var både den första församlingen i Sverige som stod utanför Svenska kyrkan och den första utländska grenen av ryskortodoxa kyrkan. På 1930-talet räknar man med att det fanns ca 500 ortodoxa bekännare i Sverige.

Till följd av invandring, från 1960-talet och framåt, är läget annorlunda idag. Ortodoxa kyrkor tillhör de största frikyrkorna i landet. Vid 1980-talets mitt fanns det runt 90 000 medlemmar^[4] och samfunden för inte längre en anonym tillvaro i Sverige. Olika kyrkor bedriver sin verksamhet i form av församlingar och kloster. Församlingar finns bland annat i Stockholm^[5], Södertälje, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Linköping och Umeå. Kloster finns bland annat i Bredared utanför Borås och i Grillby utanför Enköping.

Ortodoxa kyrkobyggnader i Sverige (exempel)[redigera | redigera wikitext]

Vårfrukyrkan i Kortedala, Göteborg
Sankt Sava serbisk-ortodoxa kyrka i Enskede gård, Stockholm.
Grekisk-ortodoxa kyrkan i Uppsala.
Heliga Guds moderns av Kazan rysk-ortodoxa kyrka i Västerås.
Sankt Efraims syrisk-ortodoxa domkyrka i Södertälje, Stockholm.

Andra länder[redigera | redigera wikitext]

I följande länder bekänner sig majoriteten av befolkningen till någon form av ortodox kristendom: Serbien, Ryssland, Belarus, Bulgarien, Ukraina, Rumänien, Moldavien, Nordmakedonien, Montenegro, Armenien, Georgien, Grekland, Eritrea, Etiopien och Cypern. I andra länder med betydande andel ortodoxt kristna ärː Estland, Lettland, Litauen, Albanien, Serbiska republiken (Bosnien och Hercegovina), Kazakstan, Kirgizistan, Egypten, Syrien, Libanon och Indien.^[6]

Ortodoxa kyrkobyggnader i andra länder (exempel)

Sankt Savas tempel i Belgrad, Serbien.
Katedralen i Podgorica, Montenegro.
Ostrog kloster i Danilovgrad, Montenegro.
Katedralen i Banja Luka i Serbiska republiken, Bosnien och Hercegovina.
Huvudkatedralen för de ryska väpnade styrkorna i Patriot Park, Kubinka, Ryssland.
Kristus Frälsarens katedral i Moskva, Ryssland.
Vasilijkatedralen i Moskva, Ryssland.
Alexander Nevskij-katedralen i Łódź, Polen.
Sveta Nedelja-kyrkan i Sofia, Bulgarien.
Alexander Nevskij-katedralen i Sofia, Bulgarien.
Rilaklostret i Rilabergen, Bulgarien.
Sankt Michaelskatedralen i Kiev, Ukraina.
Sankt Andreas kyrka i Kiev, Ukraina.
Sofiakatedralen i Kiev, Ukraina.
Sankt Georgios kyrka i Istanbul, Turkiet.
Heliga Bebådelsens kyrka i Dubrovnik, Kroatien.
Uppståndelsekatedralen i Tirana, Albanien.
Ardenica i Fier distrikt, Albanien.

Ortodoxa kyrkor i kyrkogemenskap[redigera | redigera wikitext]

Östortodoxa kyrkor utanför kyrkogemenskap med ovanstående[redigera | redigera wikitext]

Lära och liturgi[redigera | redigera wikitext]

Kyrkorummet ska gestalta och vara en försmak av himlens prakt och därför läggs stor vikt vid ritualens och inredningens estetiska former. Mässorna är mycket långa och bundna till gamla ritualer.

Ortodox kristendom är för många känd för sitt ikonmåleri. Ikonmåleriet ses som en helig handling där Jesus, Jungfru Maria (benämnd Theotokos, gudaföderskan) och olika helgon avbildas. Stilen är starkt stiliserad och bibehållen genom århundraden.

De ortodoxa kristna menar också att den ortodoxa kyrkan är den urpsungliga kyrkan.^[3]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Vårfrukyrkan, en serbisk-ortodox kyrka i Göteborg.
Sankt Georgios kyrka, en grekisk-ortodox kyrka på Östermalm, Stockholm.
Sveta Nedelja-kyrkan i Sofia, Bulgarien.
Uspenskijkatedralen i Helsingfors, Finland.
De ortodoxa kyrkorna är kända för sina ikoner.
Mellan koret och församlingen i en ortodox kyrka finner man också en ikonostas, som är en vägg som är täckt med ikoner. Denna ikonostasen är belägen i Sankt Savas tempel i Belgrad, Serbien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Store norske leksikon/ Den ortodokse kirke
^ Nationalencyklopedin, på internet, besökt 12 januari 2010, uppslagsord: ortodoxa kyrkor
^ [a b] ”Kortfattat om Ortodox tro”. Stockholms stift. https://www.ortodoxakyrkan.se/kortfattat. Läst 10 maj 2023.
^ Ortodoxa kyrkans tro och liv - i Sverige, Per Artman, Kerstin Dolenga, Mona Jönsson och Karolina Ullenstav, Artos bokförlag, 1988
^ ”Heliga Annas Ortodoxa Kyrkoförsamling - Svensk Ortodox Kyrka i Stockholm”. Heliga Annas Ortodoxa Kyrkoförsamling. https://heligaanna.nu/. Läst 2 mars 2021.
^ ”The World Factbook — Central Intelligence Agency”. www.cia.gov. Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224211645/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2122.html%20. Läst 5 november 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer "Fädernas kalender" (svenska)
Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd (svenska)
Sveriges kristna råd (svenska)
Ortodox liturgi på Youtube.

[1] Store norske leksikon/ Den ortodokse kirke

[NE.SE-2] Nationalencyklopedin, på internet, besökt 12 januari 2010, uppslagsord: ortodoxa kyrkor

[kort-3] [a b] ”Kortfattat om Ortodox tro”. Stockholms stift. https://www.ortodoxakyrkan.se/kortfattat. Läst 10 maj 2023.

[4] Ortodoxa kyrkans tro och liv - i Sverige, Per Artman, Kerstin Dolenga, Mona Jönsson och Karolina Ullenstav, Artos bokförlag, 1988

[5] ”Heliga Annas Ortodoxa Kyrkoförsamling - Svensk Ortodox Kyrka i Stockholm”. Heliga Annas Ortodoxa Kyrkoförsamling. https://heligaanna.nu/. Läst 2 mars 2021.

[6] ”The World Factbook — Central Intelligence Agency”. www.cia.gov. Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224211645/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2122.html%20. Läst 5 november 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]