Buster Keaton

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Buster Keaton
Keaton i helbild, 1939.
Keaton i helbild, 1939.
Född Joseph Frank Keaton
4 oktober 1895
Piqua, Kansas
Död 1 februari 1966 (70 år)[1]
Woodland Hills, Los Angeles, Kalifornien
Andra namn Stenansiktet (The Great Stone Face[2])
Aktiva år 1917-1966 (skådespelare)
1920-1938 (regissör)
1920-1942 (manusförfattare)[1]
1923-1932 (producent)[2]
Maka Natalie Talmadge 1921-1932
Mae Elizabeth Scriven 1933-1935
Eleanor Keaton 1940-1966[2]
Betydande roller
Johnnie Gray i Så går det till i krig (The General)
Calveros partner i Rampljus (Limelight)
Huvudrollen i The Playhouse
Hedersoscar (Academy Honorary Awards) 1959 - "för sina unika talanger som har fört odödliga komedier till filmscenen"[3]
IMDb SFDb
Buster Keaton med frun Natalie och deras son Joseph, 1922.

Joseph Frank "Buster" Keaton, född 4 oktober 1895 i Piqua, Kansas,[4] död 1 februari 1966 i Woodland Hills nordväst om Los Angeles, Kalifornien,[5] var en amerikansk stumfilmsskådespelare och filmmakare.

Vaudevillebakgrund[redigera | redigera wikitext]

Enligt Keaton själv var det hans gudfar Harry Houdini som givit honom smeknamnet "Buster", då han som treåring föll nedför en trappa, men uppgiften har ifrågasatts av Keatonforskare.[6] Keaton har också anfört att han var den förste att använda ordet "buster" som smeknamn (med brasklappen "as far as I have been able to learn")[7], men det har funnits andra före honom.[a]

Buster Keatons kännetecken var fysisk komik kombinerat med ett nollställt ansiktsuttryck, vilket renderade honom smeknamnet "Stenansiktet". Likt många av den tidens komiker kom han från vaudevilletraditionen, och han uppträdde med sina föräldrar redan från tre års ålder under namnet "De tre Keatons". Familjens scennummer gick ut på att Keaton var ett olydigt barn och hans far kastade runt med honom, in i kulisserna, ned i orkesterdiket och ibland ut i publiken. Det fanns en lag som förbjöd barn under sju år att delta i scenföreställningar, och i staten New York var the Gerry Society[b] särskilt nitiska i sina kontroller, något som medförde stora besvär för familjen Keaton.[10] Föräldrarna anklagades upprepade gånger för barnmisshandel,[11] men Buster Keaton menade senare att han aldrig tagit skada eller knappt fått blåmärken utan att han lärt sig god fallteknik och att han hade kunnat skratta då fadern kastade honom. Han noterade emellertid att detta inte gav lika god respons från publiken som när han behöll ett neutralt uttryck, sitt "stenansikte".[12]

Stumfilm[redigera | redigera wikitext]

Roscoe Fatty Arbuckle

I mars 1917 stötte han ihop med Roscoe "Fatty" Arbuckle som tog med honom till en filmstudio.[13] Keaton fick arbete som skämtskrivare och medspelare och han och Arbuckle blev mycket goda vänner, ett vänskapsband som inte ens den s.k. "Fatty Arbuckleskandalen" kunde bryta.

Med kortfilmerna One Week, Cops, The Electric House och The Playhouse fick Keaton sitt stora genombrott. Han kom att under början av 1920-talet betraktas som en av USA:s främsta komiker, vid sidan av Charlie Chaplin och Harold Lloyd, vilka han båda beundrade. Så går det till i krig (The General) från 1927, som floppade rejält och fick dåliga recensioner när det begav sig, betraktas idag som hans stora mästerverk och ett bra val för de som inte är särskilt vana vid stumfilm, liksom en av hans sista stumfilmer Han som drar veven (The Cameraman) från 1928.

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

År 1921 gifte sig Keaton med Natalie Talmadge, syster till skådespelerskan Norma Talmadge och hans chefs svägerska. Efter deras andre sons födelse blev hon, enligt Keatons självbiografi, svartsjuk och skickade detektiver att spionera på honom då hon trodde att han hade kärleksaffärer bakom hennes rygg. De skildes, hon tog en stor del av hans förmögenhet och tillät honom inte träffa sönerna förrän något decennium senare.

Under en berusningsperiod 1933 gifte han sig med sjuksköterskan Mae Scriven, något han inte kunde minnas efter tillnyktrandet. Vid skilsmässan tog hon hälften av allt och sålde Keatons älsklingshund, sankt bernhardshunden Elmer.[14]

År 1940 gifte Keaton sig med en kvinna som räddade både hans liv och karriär - Eleanor Norris. Han var 44 år och hon 23, och alla deras vänner var emot äktenskapet, men det varade ända till Busters död. Mellan 1947 och 1954 uppträdde de regelbundet tillsammans på Cirque Medrano i Paris.

Filmernas bevarande[redigera | redigera wikitext]

1952 hittade skådespelaren James Mason, som då bodde i Keatons gamla Hollywoodvilla, ett dolt förråd med många av Keatons gamla filmer som man trodde gått förlorade för eftervärlden. Den argentinske filmhistorikern och arkivarien Raymond Rohauer påbörjade då arbetet med att restaurera och bevara Keatons verk.

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • The Butcher Boy (1917)
  • The Rough House (1917)
  • Coney Island (1917)
  • Blekansiktet (1922; The Paleface)
  • Tro, hopp och kärlek (1923; The Three Ages)
  • Krut, kulor och kärlek (1923; Our Hospitality)
  • Fart, flickor och faror (1924; Sherlock Jr)
  • Skepp Ohoj! (1924; The Navigator)
  • Busters miljoner (1925; Seven Chances)
  • Kofösaren (1925; Go West)
  • Kärlek och lättvikt (1926; Battling Butler)
  • Så går det till i krig (1927; The General)
  • Rodd, hopp och kärlek (1927; College)
  • Hans son på galejan (1928; Steamboat Bill, Jr.)
  • Han som drar veven (1928; The Cameraman)
  • Busters vilda fru (1929; Spite Marriage)
  • Buttra Busters balett (1930; Free and Easy)
  • Han stod i rök och damm (1930; Doughboys)
  • Don Juan i pyjamas (1931; Parlor, Bedroom and Bath)
  • O, dygdens väktare (1932; The Passionate Plumber)
  • Oss flickor emellan (1932; Speak Easily)
  • Knallhatten (1940; Li'l Abner)
  • Du ska' bli min! (1946; Easy to Wed)
  • Butik med musik (1954)
  • Sunset Boulevard (1950; Sunset Blvd.)
  • Rampljus (1952; Limelight)
  • Jorden runt på 80 dagar (1956; Around the World in Eighty Days)
  • Once Upon A Time, en episod i säsong 3 av TV-serien The Twilight Zone
  • En ding, ding, ding, ding värld (1963: It's a Mad Mad Mad Mad World)
  • Järnvägens riddare (1965; The Railrodder)
  • En kul grej hände på vägen till Forum (1966; A Funny Thing Happened on the Way to the Forum)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Buster var ett inte ovanligt slavnamn i Nordamerika[8]; "Sir Buster" var ytterligare en person som var före Keaton.[9]
  2. ^ New York Society for the Prevention of Cruelty to Children
  1. ^ [a b] ”Buster Keaton”. Svenska Filminstitutet. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=131291. Läst 7 september 2014. 
  2. ^ [a b c] ”Buster Keaton - IMDb”. imdb.com. http://www.imdb.com/name/nm0000036/. Läst 7 september 2014. 
  3. ^ ”The 32nd Academy Awards Memorable Moments”. https://www.oscars.org/oscar/ceremonies/1960/memorable-moments. Läst 13 november 2016. 
  4. ^ Smith 2008, s. 8, 248
  5. ^ Ellenberger, Allan R. (2001) (på engelska). Celebrities in Los Angeles Cemeteries: A Directory. sid. 89. https://books.google.se/books?id=ZraJCgAAQBAJ&pg=PA89#v=onepage&q&f=false 
  6. ^ Smith 2008, s. 28
  7. ^ Keaton och Samuels. My Wonderful World Of Slapstick. https://books.google.se/books?id=MjhwCwAAQBAJ&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false 
  8. ^ Berlin, Ira (2010) (på eng). The making of African America: the four great migrations. New York: Viking. sid. 68. Libris 11769341. ISBN 0670021377. https://books.google.se/books?id=E55CeJDYKdgC&pg=PT68#v=onepage&q&f=false 
  9. ^ ”The life and times of general Sir James Browne” (pdf). https://ia801006.us.archive.org/22/items/lifetimesofgener00inne/lifetimesofgener00inne.pdf. Läst 1 april 2016. 
  10. ^ Keaton, Buster; Sweeney Kevin W. (2007) (på engelska). Buster Keaton: interviews. Jackson. sid. 4, 64, 103. Libris 10526100. ISBN 9781578069620. https://books.google.se/books?id=KeJoqk4QYWsC&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false 
  11. ^ Smith 2008, s. 37ff
  12. ^ Knopf 1999, s. 19ff
  13. ^ Smith 2008, s. 59
  14. ^ Watt, Dyer. Men & Dogs: A Personal History from Bogart to Bowie. sid. 157. https://books.google.se/books?id=HBrTxdN3_AoC&pg=PA157#v=onepage&q&f=false 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]