Sergej Prokofjev

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sergej Prokofjev
Sergej Prokofjev i New York 1918
Sergej Prokofjev i New York 1918
Tonsättare
Född 11 april 1891
Sontsovka,  Ryssland
Död 5 mars 1953 (61 år)
Moskva,  Sovjetunionen
Instrument Piano


Sergej Sergejevitj Prokofjev (ryska: Сергей Сергеевич Прокофьев), född 11 april (enligt g.s.; 23 april enligt n.s.) 1891 i Sontsovka (nuvarande Krasne) nära Artemivsk, guvernementet Jekaterinoslav, död 5 mars 1953 i Moskva, var en rysk tonsättare, pianist och dirigent.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Prokofiev var son till en agronom. Han lärde sig pianospel av modern och blev en framstående pianist. Han började komponera i sexårsåldern och fick tidigt framgång med ett antal pianokompositioner. Hans första verk, en pianosonat, skrevs 1907 vid 16 års ålder och redan 1912 premiäruppfördes hans första pianokonsert, som av nutida musikkritiker bedöms som en pärla bland konserter, men som av en dåtida kritiker benämndes som "en primitiv kakofoni, som inte förtjänar att kallas musik".

Han studerade 1904–1914 vid Musikkonservatoriet i Sankt Petersburg. Efter den ryska revolutionen lämnade Prokofjev landet i maj 1918 och levde i exil, först fyra år i USA och sedan 13 år i Frankrike. Hans exil berodde dock inte på politiska skäl utan konstnärliga; han ansåg att oron efter revolutionen inte gav honom den arbetsro han behövde.[1] År 1922 flyttade han till Paris och började där samarbeta med Sergej Djagilev. Under Paristiden tillkom tre baletter, tre symfonier och pianokonsert nr 5. Han besökte Sovjetunionen 1927 och 1929 och bosatte sig permanent i Moskva 1936.

Verkförteckning (urval)[redigera | redigera wikitext]

Prokofjev på sovjetiskt frimärke 1991.

Opera[redigera | redigera wikitext]

Baletter[redigera | redigera wikitext]

Orkesterverk[redigera | redigera wikitext]

  • 1902 – Symfoni i G-dur
  • 1908 – Symfoni i e-moll
  • 1909Sinfonietta i A-dur, op. 5 (rev. 1914/15)
  • 1910Drömmar, symfonisk dikt, op. 6
  • 1910Osseneye, symfoniska skisser för kammarorkester, op. 8 (rev. 1915 och 1934)
  • 1915Skytiska sviten, op. 20
  • 1916/17 – Symfoni nr 1 i D-dur (’Klassiska’), op. 25
  • 1924/25 – Symfoni nr 2 i d-moll, op. 40
  • 192529Divertimento, op. 43
  • 1928 – Symfoni nr 3 i c-moll, op. 44
  • 1929/30 – Symfoni nr 4 i C-dur, op. 47
  • 1934Löjtnant Kizje, symfonisk svit, op. 60
  • 1936Peter och vargen, symfonisk barnsaga för berättare och orkester, op. 67
  • 1936Rysk ouvertyr, op. 72 (rev. 1937)
  • 19411941, symfonisk svit, op. 90
  • 1944 – Symfoni nr 5 i B-dur, op. 100
  • 1945Ode till krigets avslutning, op. 105
  • 194547 – Symfoni nr 6 i ess-moll, op. 111
  • 1947 – Symfoni nr 4 i C-dur, op. 112 (reviderad version)
  • 195152 – Symfoni nr 7 i ciss-moll, op. 131
  • 1953 – Symfoni nr 2 i d-moll, op. 136 (reviderad version)

Konserter[redigera | redigera wikitext]

  • 1911/12 – Pianokonsert nr 1 i Dess-dur, op. 10
  • 1912/13 – Pianokonsert nr 2 i g-moll, op. 16 (rev. 1923)
  • 1917/21 – Pianokonsert nr 3 i C-dur, op. 26
  • 1931 – Pianokonsert nr 4 (för vänster hand) i B-dur, op. 53
  • 1931/32 – Pianokonsert nr 5 i G-dur, op. 55
  • 1952 – Pianokonsert nr 6 (för två pianon och stråkorkester), op 133 (ofullbordad)
  • 1916/17 – Violinkonsert nr 1 i D-dur, op. 19
  • 193338 – Cellkonsert i e-moll, op. 58
  • 1935 – Violinkonsert nr 2 i g-moll, op. 63
  • 1950/51 – Symfoni-konsert för cello och orkester i e-moll, op. 125 (rev. 1952)
  • 1952 – Concertino för cello och orkester i g-moll, op. 132 (en version fullbordad av Dmitrij Kabalevskij, en annan av Vladimir Blok)

Vokalmusik med orkester[redigera | redigera wikitext]

  • 1909/10 – Två dikter för damkör och orkester, op. 7
  • 1917/18De äro sju kantat för tenor, blandad kör och orkester, op. 30 (rev. 1933)
  • 193537 – Kantat till 20-årsdagen av oktoberrevolutionen för blandad kör, symfoni-, militär-, slagverks- och folkinstrumentorkester, op. 74
  • 1938/39Alexander Nevskij, kantat för mezzosopran, blandad kör och orkester, op. 78 (filmmusik)
  • 1942/43Balladen om pojken, som förblivit okänd, kantat för sopran, tenor, blandad kör och orkester, op. 93
  • 1950Fredens väktare, oratorium för mezzosopran, berättare, gosskör, blandad kör och orkester, op. 124

Kammarmusik[redigera | redigera wikitext]

  • 1903 – Violinsonat i c-moll
  • 1912 – Ballad i c-moll för cello och piano, op. 15
  • 1919 – Ouvertyr över hebreiska teman i c-moll för klarinett, piano och stråkkvartett, op. 34
  • 1924 – Kvintett i g-moll för oboe, klarinett, violin, viola och kontrabas, op. 39
  • 1930 – Stråkkvartett nr 1 i h-moll, op. 50
  • 1932 – Sonat för två violiner i C-dur, op. 56
  • 1938/46 – Violinsonat nr 1 i f-moll, op. 80
  • 1941 – Stråkkvartett nr 2 i F-dur, op. 92
  • 1943 – Sonat i D-dur för flöjt och piano, op. 94
  • 1944 – Violinsonat nr 2 i D-dur, op. 94b
  • 1947 – Violinsonat i D-dur för solo violin, op. 115
  • 1949 – Cellsonat i C-dur, op. 119

Verk för piano[redigera | redigera wikitext]

8 sonater, 2 sonatiner, Réminiscences, Èlan, Désespoir, Suggestion diabolique, Toccata, cykeln Sarcasmes, Visions fugitives, danssviter, etyder, stycken för barn med mera.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Prokofiev, Sergei (2000) [1960]. Sergei Prokofiev: Autobiography, Articles, Reminiscences. The Minerva Group, Inc. Sid. 50. ISBN 0898751497 


Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Abraham, Gerald (1947). Åtta sovjetkomponister. Gebers musikböcker. Stockholm: Geber. Libris 907465 
  • Axler, Olof (2006). ”Prokofjev går i fällan.”. Opus (Malmö) "2006 :3,": sid. 50-53. 1653-2619. ISSN 1653-2619.  Libris 10340068
  • Engström, Bengt Olof (1991). ”Prokofjev och hans orkestermusik.”. Musikrevy (Svedala  : Musikrevy, 1946-1994) "1991 (46 :5),": sid. 237-240. ISSN 0027-4844. ISSN 0027-4844 ISSN 0027-4844.  Libris 8194295
  • Jacobsson, Stig (1989). ”Sergej Prokofjev : den ryska musikens svarta får”. SON (Norrköping  : Symfoniorkestern Norrköping, 1971-1994) "1989/90(19 :okt.),": sid. 15-17.  Libris 9476611
  • Longman, Richard (1991). ”Sergej Prokofjev : fantasi och realism”. Operan. Spelåret ... (Stockholm  : Kungl. teatern, [19--]-) "1990/91 :13  : ill.,": sid. 6-14.  Libris 2236750
  • Schnittke, Alfred (1991). ”Perspektiv på Sergej Prokofjev : inledningsföredrag till den internationella Prokofjev-festivalen i Duisburg den 16 september 1990”. Musikrevy (Svedala  : Musikrevy, 1946-1994) "1991 : (46 :5),": sid. 233-236  : ill.. ISSN 0027-4844. ISSN 0027-4844 ISSN 0027-4844.  Libris 2245504
  • Sjöqvist, Gunnar (1991). ”Prokofjevs kammarmusik.”. Musikrevy (Svedala  : Musikrevy, 1946-1994) "1991 (46 :5),": sid. 241-243. ISSN 0027-4844. ISSN 0027-4844 ISSN 0027-4844.  Libris 2245762

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]