Hotel Eggers

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hotel Eggers.
Hotel Eggers sett från Drottningtorget.

Hotel Eggers, även Hōtel Eggers[1], är ett hotell vid Drottningtorget 3 i kvarteret 9 Nye Port[2] i stadsdelen Nordstaden i centrala Göteborg. Huset är uppfört på resterna av bastionen Johannes Rex, som raserades kring 1810. Hotellet grundades år 1859 som järnvägshotell, bytte namn till Hotell Christiania år 1877 och övertogs av Emil Eggers år 1883, som lät bygga om och modernisera det, samt gav det dess nuvarande namn. År 1886 bildades Konstnärsförbundet i ett av rummen och flera filminspelningar har skett på hotellet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det var som järnvägshotell det började 1859,[3] då ägt av traktörskan W Schmidt. På 1870-talet ägdes huset av bokhandlare C F Arvidsson, som 1874 sålde till L. E. Lindblad. Under namnet Hotel Christiania grundades föregångaren till Hotel Eggers 1877 av Lindblad som tidigare hade drivit ett hotell med samma namn vid Magasinsgatan 1 (senare Hotel Neptun; köptes 1966 av Göteborgs Bank).[4] Lindblad innehade Christiania till 1883, då han efterträddes av sin måg Emil Eggers, som föddes 1850 i Bonn och som fick lära sig branschen från grunden. Först på Hôtel de l'Europe i Bremen, därefter på ett hotell i Bryssel, varefter han for till Paris. Det var här som Emil Eggers 1875 kom i kontakt med göteborgaren Lars Peter Haglund junior, som lockade honom till Göteborg för att bli förste kypareGrand Hotel Haglund. Eggers gick därefter till att bli portier på Hotel Neptun vid Magasinsgatan.[5]

Emil Eggers utvidgade och moderniserade därefter hotellet under elva år samt gav det namnet Hotel Eggers, och den storslagna invigningen skedde 5 november 1894.[6] Hotellet innehöll då "...öfver 100 rum och salonger, ett elegant kafé, af glastak öfvertäckt gård, elevator, elektriskt ljus...".[7] Hissen var en av stadens första, elektrisk belysning och telefon fanns i alla rum och det fanns tolv privata badrum.[8] År 1906 ombildades företaget till aktiebolag.[9] Emil Eggers efterträddes 1910 av sin son Axel Eggers, som ledde företaget i 32 år, fram till sin död 1942.[10] Därefter utsågs Axel Eggers änka Ebba Eggers till verkställande direktör, men hon omkom 1947 i en flygolyckaKastrups flygplats, samma flygolycka i vilken Sveriges arvprins Gustaf Adolf omkom.[11] Den 29 maj 1947 utbröt en brand i hotellet, men brandkåren lyckades förhindra att hela byggnaden övertändes. Orsaken till branden har aldrig fastställts.[12]

Efter Ebba Eggers död övertogs hotellet av Axel Eggers advokat Hilding Brodén. Han efterträddes av sonen Hans Brodén, som ägde det fram till år 1987.[13] Under åren 1987–2014 ägdes hotellet av Jan och Gunilla Ramén,[14] och sedan år 2015 innehas det av Lars-Olof Oskarsson och Anna Riis.[15]

Hotel Eggers är ett av Sveriges äldsta storhotell, som fortfarande är i drift.[4] Hotellet var också det första i Göteborg som 1880 öppnade en permanent verandaservering.[16]

Eggers vapen[redigera | redigera wikitext]

Emil Egger lät, inspirerad av kontinentens förstaklasshotell, utveckla hotellets logotyp och vapen, vilket är fyllt av symbolik. Överst syns en bikupa med flygande bin, vilket symboliserar personalens flit och omsorgsfulla arbete. En glödlampa visar att hotellet är elektrifierat, vilket var unikt under hotellets tidiga historia. Nyckeln är portierns nyckel och svärdet symboliserar det beskydd hotellet ger gästerna. Ett E står för grundaren och har på senare tid ersatt en tidigare symbol för en säng.[17]

Konstnärsförbundet[redigera | redigera wikitext]

Opponenterna var en grupp av 85 svenska konstnärer, bland andra Anders Zorn och Nils Kreuger, som under ledning av Ernst Josephson på 1880-talet organiserade sig i den så kallade Opponentrörelsen. De var missnöjda med utbildningen på Konstakademien, som de ansåg vara alltför traditionsbunden. De ansåg att naturalismen var konstens framtid. De framförde den 27 mars 1885 ett skriftligt krav på reformering av utbildningen, vilket avvisades. Till följd av detta bildade Opponenterna den 16 augusti 1886 Konstnärsförbundet i rum 134 på Hotel Eggers.[18]

Filminspelningar[redigera | redigera wikitext]

Flera filmer och tv-serier har spelats in på hotellet, bland andra Vår tid är nu, Gynekologen i Askim, Håkan Hellströms musikvideo Känn ingen sorg för mig Göteborg, Dom över död man, Ted – För kärlekens skull, Borg, Upp till kamp, Ettor och nollor och Det mest förbjudna.[19]

Entrén på hotellet, 1972.

Fastigheten[redigera | redigera wikitext]

Fastigheten har tillkommit genom sammanslagning av två tomter (före detta Kvarter Nye Port, 9:2 och 9:3), där den äldsta delen består av ett tvåvåningshus som uppfördes 1814 för handelsmannen Tobias Lundgren. År 1874 köptes huset mot öster, närmast järnvägsstationen av L. E. Lindblad. Emil Eggers köpte in grannfastigheten Drottninggatan 3 - Köpmansgatan 35 och genomförde därefter en om- och påbyggnad av de två husen enligt Johan August Westerbergs ritningar, som blev klar 1894. Huset hade då i stort fått sitt nuvarande utseende.[4]

Taxeringsvärdet för fastigheten, som omfattade tomterna 27 (del av), 28 och 29 (med adresserna: Köpmansgatan 35 och 37 samt Drottningtorget 3 och 4) i "Artonde roten, Sjette Qvarteret" var 530 000 kronor år 1895.[20]

År 1899 köpte Emil Eggers fastigheten åt väster, Drottningtorget 2 - Köpmansgatan 33, varvid andra våningen inreddes till hotell och tredje våningen var bostad fram till år 1956, varefter även den inreddes till hotell. Byggnaden revs 1994 för att lämna plats åt spårvägen.[4]

År 1913 genomgick hotellet en grundlig renovering, då den kontinentala matsalen invigdes. Ungefär samtidigt kom sommarterrassen till, längs hela södra fasaden.[21]

Sedan år 1944 ägs fastigheten av Göteborgs Stad och numera ägs och förvaltas den genom det kommunala fastighetsbolaget Higab. Byggnaden genomgick år 2015 en renovering, varvid den fick ny fasadbelysning och samtliga fönster byttes ut mot nytillverkade kopior av de gamla.[22]

Byggnaden har, till följd av sitt läge i en trafikknutpunkt, flera gånger varit rivningshotad. Kommunens övertagande år 1944 var strategiskt, då det skulle ge dem möjlighet att riva hotellet, om trafiksituationen så skulle kräva. År 1983 fanns planer på att riva det.[23]

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Hotellet ligger omslingrat av två vändslingor i Göteborgs spårvägar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Eggers förr och nu - ett stycke hotellhistoria#. Hoteleggers.se. Läst 2012-06-04.
  2. ^ Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Centrala Göteborg : Blad N:o 55, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  3. ^ Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s. 90
  4. ^ [a b c d] Lönnroth (2003), s. 442–443
  5. ^ Sjöström (2019), s. 18–19
  6. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg på 1600-talet, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s. 70
  7. ^ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg : Andra utökade upplagan, Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s. 200
  8. ^ Sjöström (2019), s. 33
  9. ^ Sjöström (2019), s. 25
  10. ^ Sjöström (2019), s. 54–55
  11. ^ Sjöström (2019), s. 68
  12. ^ Sjöström (2019), s. 134
  13. ^ Sjöström (2019), s. 138
  14. ^ Sjöström (2019), s. 162
  15. ^ Sjöström (2019), s. 172
  16. ^ ”Vår historia”. Hotel Eggers. https://www.hoteleggers.se/om-oss/var-historia/. Läst 30 december 2019. 
  17. ^ Sjöström (2019), s. 34
  18. ^ Sjöström (2019), s. 80–81
  19. ^ Sjöström (2019), s. 156–161
  20. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1895, [Adertonde Årgången], utgiven från Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1895, s. 51.
  21. ^ Göteborgs näringsliv. [del II]. Göteborg. 1923. Libris länk , s. 399
  22. ^ ”Hotel Eggers”. Higab. https://www.higab.se/fastigheter/hotel-eggers/. Läst 14 december 2019. 
  23. ^ Sjöström (2019), s. 138–139

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 112-113. Libris länk. ISBN 91-85488-54-2 
  • Västsvensk Hotell- och Restaurantkrönika: Minnesskrift 1902 29/4 1952, red. Axel Karlander, utgiven av Göteborgs- och Västra Sveriges Hotell- och Restaurantförening, Göteborg 1952 s. 364
  • Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 58-59. Libris länk. ISBN 91-7156-114-5 
  • Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - den inre staden, Andra delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 675-676
  • Farfars fars Göteborg: Axplock ur Göteborgs lättsammare historia, Sören Skarback, Warne Förlag 1994 ISBN 91-86424-07-6 s. 148-151
  • Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 442–443. Libris länk. ISBN 9189088123 
  • Sjöström, Mathias; Ehn Carolina, Lefvert Anna, Lagerqvist Kristin, Asplund Emelie, Quirbach Eva, Mattsson Oscar, Werner Hermine, Vilanta Elin, Sjöström Mathias (2019). Hotel Eggers: en sann historia (3000 uppl.). Lotus Hotel Group. Libris länk. ISBN 9789151932910 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]