Kalmar kommun

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kalmars kommun)
Hoppa till: navigering, sök
Kalmar kommun
Kommun
Kalmar kommunhus
Kalmar kommunhus
Kalmarvapen 1a.svg
Vapensköld för Kalmar kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Kalmar län
Landskap Småland
Domsaga Kalmar domsaga
Läge 56°40′0″N 16°22′0″Ö / 56.66667°N 16.36667°Ö / 56.66667; 16.36667
Centralort Kalmar
Areal 960,58 km² (2015-01-01)[1]
122:a största (av 290)
 - land 956,62 km²
 - vatten 3,96 km²
Folkmängd 67 213 (2017-09-30)[2]
33:e största (av 290)
Befolkningstäthet 70,26 invånare/km²[2][1]
77:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Johan Persson (S)
GeoNames 2702260
Kommunkod 0880
Tätortsgrad (%) 87,9 (2010)[3]
Antal anställda 5 425 (2014-11)[4]
Kalmar Municipality in Kalmar County.png
Webbplats: www.kalmar.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Kalmar kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Kalmar, som också är länets residensstad. Kommunen har 67 213 invånare (30 september 2017), vilket placerar den på 33:e avseende folkmängd (före Karlskrona kommun och Mölndals kommun) bland Sveriges kommuner.

Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Småland. I öster finns Kalmar sund och Östersjön. Kommunen gränsar i söder till Torsås kommun, i väster till Emmaboda kommun och Nybro kommun i norr Mönsterås kommun och i öster Borgholms kommun och Mörbylånga kommunÖland.

Kalmar kommun ligger i Möre, ett av Smålands traditionella små länder.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Arby, Dörby, Förlösa, Hagby, Halltorp, Hossmo, Kalmar, Karlslunda, Kläckeberga, Ljungby, Mortorp, Ryssby, Voxtorp, och Åby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kalmar stad som 1863 bildade en stadskommun. År 1925 inkorporerades Kalmar landskommun i Kalmar stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området runt staden sex storkommuner: Dörby (av de tidigare kommunerna Dörby, Hossmo och Kläckeberga), Ljungbyholm (av Ljungby och Sankt Sigfrid), Läckeby (av Förlösa och Åby), Mortorp (av Karlslunda, Mortorp och Oskar), Ryssby (av Ryssby) samt Södermöre (av Arby, Hagby, Halltorp och Voxtorp). Kalmar stad förblev opåverkad, men år 1965 införlivades dock Dörby landskommun i staden.

1969 utbröts delar ur Mortorps och Ljungbyholms landskommuner (Oskar och Sankt Sigfrid) till Nybro stad.

Kalmar kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kalmar stad och de fem landskommunerna Ljungbyholm, Läckeby, Mortorp, Ryssby och Södermöre.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Kalmar tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver ett krenelerat rött borgtorn med port och fönster av guld, uppskjutande från en av vågskura bildad, blå stam och på sidor åtföljt av en sexuddig, röd stjärna.

Vågorna och tornet kommer från Kalmars stadssigill, det äldsta i Norden. Stjärnorna kom till senare, men skiljer bilden från andra liknande. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1974.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kalmar kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
52 637
1975
  
52 385
1980
  
52 846
1985
  
54 165
1990
  
56 206
1995
  
58 420
2000
  
59 308
2005
  
60 924
2010
  
62 815
2015
  
65 704
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 8 965, eller 13,86 % av befolkningen (hela befolkningen: 67 676 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 367, eller 8,94 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 066 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Kalmar kommun 64 676 personer. Av dessa var 7 198 personer (11,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Kalmar kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det 16 tätorter i Kalmar kommun och tätortsgraden var 2010 87,9 %:[10]

Nr Tätort Folkmängd
1 Kalmar &&&&&&&&&&038408.&&&&&038 408
2 Lindsdal &&&&&&&&&&&05709.&&&&&05 709
3 Smedby &&&&&&&&&&&03607.&&&&&03 607
4 Rinkabyholm &&&&&&&&&&&01631.&&&&&01 631
5 Ljungbyholm &&&&&&&&&&&01725.&&&&&01 725
6 Trekanten &&&&&&&&&&&01599.&&&&&01 599
7 Rockneby &&&&&&&&&&&&0898.&&&&&0898
8 Läckeby &&&&&&&&&&&&0878.&&&&&0878
9 Hagby &&&&&&&&&&&&0871.&&&&&0871
10 Påryd &&&&&&&&&&&&0663.&&&&&0663
11 Vassmolösa &&&&&&&&&&&&0524.&&&&&0524
12 Drag &&&&&&&&&&&&0463.&&&&&0463
13 Dunö &&&&&&&&&&&&0419.&&&&&0419
14 Tvärskog &&&&&&&&&&&&0399.&&&&&0399
15 Halltorp &&&&&&&&&&&&0286.&&&&&0286
16 Åmunnen &&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208

Centralorten är i fet stil.

Natur[redigera | redigera wikitext]

Naturen i Kalmar kommun är en del av sydsmåländska peneplanet. Längst i väster består naturen mest av barrskog med lövsinslag. Utefter kusten finns ett tydligt odlingslandskap och kusten är öppen och flack. Berggrunden längs kusten består huvudsakligen av ordovicisk sandsten.

I kommunen finns 10 naturreservat.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E22. Från Kalmar utgår länsväg 125 åt nordväst, riksväg 25 åt väster och länsväg 137 åt öster över Ölandsbron. I riktning från nordväst till sydöst sträcker sig Kust till kust-banan från Göteborg och Växjö som trafikeras av SJ:s och Öresundstågs fjärrtåg. Från Kalmar C utgår även Stångådalsbanan mot Linköping.

Politik[redigera | redigera wikitext]

I Kalmar styr en mitten-vänsterkoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.

Kommunfullmäktige 2014–2018[redigera | redigera wikitext]

Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
S
Roger Kaliff
S
Ann-Marie Engström
M
Per-Olof Jonsson

Kommunstyrelsen 2014–2018[redigera | redigera wikitext]

Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
S
Johan Persson
M
Christina Fosnes
V
Bertil Dahl

Nämndpresidier[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och ungdomsnämnden
S
Lasse Johansson
L
Björn Brändewall
V
Leila ben Larbi
Krisledningsnämnden
S
Johan Persson
M
Christina Fosnes
Kultur- och fritidsnämnden
S
Marianne Dahlberg
M
Pelle Sederkvist
Omsorgsnämnden
S
Michael Ländin
M
Per Dahl
V
Liselotte Ross
Samhällsbyggnadsnämnden
S
Mattias Adolfsson
M
Jonas Lövgren
V
Lars Holmberg
Servicenämnden
C
Johanna Petersson
M
Kajsa Hedin
Socialnämnden
S
Roger Holmberg
M
Lisa Jalmander
Södermöre kommundelsnämnd
S
Elisabeth Gustavsson
KD
Christopher Dywik
Valnämnden
S
Britt Lindblad
M
Kerstin Edvinsson
Överförmyndarnämnden
S
Fredrik Persson
L
Ann-Britt Wejdsten

Utskottspresidier[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Kommunstyrelsens arbetsutskott
C
Ingemar Einarsson
M
Christina Fosnes
Kommunstyrelsens personaldelegation
V
Bertil Dahl
L
Carl-Henrik Sölvinger
Kommunstyrelsens planutskott
S
Mattias Adolfsson
M
Jonas Lövgren

Mandatfördelning i Kalmar kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD ÖVR C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 30 18 1 10
30 18 10
61 88,2
56
1973 2 28 14 4 2 11
28 14 4 11
61 90,8
52 9
1976 2 27 13 6 2 11
27 13 6 11
61 91,4
48 13
1979 4 27 9 6 2 13
4 27 9 6 13
61 90,1
46 15
1982 2 29 1 9 2 2 16
29 9 16
61 90,6
45 16
1985 2 29 2 7 6 1 14
29 7 6 14
61 88,7
42 19
1988 2 28 4 7 6 2 12
28 4 7 6 12
61 85,2
38 23
1991 2 25 2 8 4 4 16
25 8 4 4 16
61 86,1
39 22
1994 4 28 3 6 4 2 14
4 28 3 6 4 14
61 86,3
33 28
1998 6 24 3 5 2 6 15
6 24 3 5 6 15
61 80,40
35 26
2002 5 24 3 5 7 6 11
5 24 3 5 7 6 11
61 80,66
33 28
2006 3 27 3 2 5 4 4 13
3 27 3 5 4 4 13
61 81,51
36 25
2010 2 29 4 2 5 4 2 13
29 4 5 4 13
61 83,68
36 25
2014 3 28 4 6 5 4 2 9
3 28 4 6 5 4 9
61 85,24
33 28
  • Övriga 1970 var Mittensamverkan
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

I Norden:

I övriga Europa:

Utanför Europa:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2017”. Statistiska centralbyrån. 8 november 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2017/. Läst 8 november 2017. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]