Grästorps kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Grästorps kommun
Kommun
Grästorp station 2012.JPG
Grästorps station/resecentrum
Kommunens vapen.
Grästorps kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Skaraborgs län (–)
CentralortGrästorp
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal280,66 kvadratkilometer ()[1]
- därav land264,63 kvadratkilometer[1]
- därav vatten16,03 kvadratkilometer[1]
Folkmängd5 681 ()[2]
Bef.täthet21,47 inv./km² (land)
Läge
Grästorp Municipality in Västra Götaland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°20′00″N 12°40′00″Ö / 58.333333333333°N 12.666666666667°Ö / 58.333333333333; 12.666666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSkaraborgs domkrets (–)
Lidköpings domsaga ()
Vara domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1595[3]
Anställda675 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1444 (–)
1602 (–)
GeoNames2710884
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Grästorps kommun är en kommun i Västra Götalands län, före detta Skaraborgs län. Centralort är Grästorp som är kommunens enda tätort.

I kommunen finns Sveriges västligaste platåberg, Hunneberg och Halleberg. Grästorps kommun är en jordbrukskommun, i början av 2020-talet var ungefär 10 procent sysselsatta inom sektorn.

Fram till mitten av 1990-talet var  befolkningstrenden positiv men har därefter, med undantag för ett fåtal år, varit negativ. Från 2014 och fram till 2022 har kommunen haft borgerligt styre.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bjärby, Flakeberg, Flo, Hyringa, Håle, Längnum, Sal, Särestad, Tengene, Trökörna, Täng och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Grästorps köping bildades 1900 genom en utbrytning ur Tengene landskommun.

Vid kommunreformen 1952 sammanslogs områdets landskommuner och köpingen till Grästorps landskommun.

Grästorps kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Grästorps landskommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Vara domsaga, från 1974 till 2009 i Lidköpings domsaga och kommunen ingår från 2009 i Skaraborgs domsaga.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Västergötland vid Vänerns södra strand. Grästorps kommun gränsar i nordöst till Lidköpings kommun, i öster till Vara kommun och i söder till Essunga kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I väster gränsar kommunen till Trollhättans kommun och i nordväst till Vänersborgs kommun, båda i före detta Älvsborgs län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Hunneberg är beläget i kommunens nordvästra hörn och tillsammans med Halleberg, beläget norr om centralorten, är de Sveriges västligaste platåberg. Rik ädellövskog hittas vid foten av platåbergens branta kanter. Högre upp, på platåerna, täcks marken i huvudsak av barrskog, men också myrmark. Den uppodlade marken finns på en slätt söder om Dättern, en grund vik som hör till Vänern. Nossans dalgång skär genom slättområdet med riktning mot norr. Det sydvästra hörnet av kommunen är beklädd med skog.[7]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Det fanns fem naturreservat i kommunen år 2022– Dättern I Frugårdsund, Dättern II Dätterstorp, Halle- och Hunnebergs platåer, Halle- och Hunnebergs rasbranter samt Öjemossarna.[8]

Dättern I Frugårdsund består i huvudsak av våtmark och vass och "ingår i den förteckning av internationellt värdefulla våtmarker som är knuten till Ramsarkonventionen".[9] Det närliggande Dättern II Dätterstorp är förutom naturreservat även klassat som Natura 2000-område. Där finns exempelvis rördrom, brun kärrhök, trastsångare och skäggmes.[10] Halle- och Hunnebergs platåer är väl kända för älgarna i området[11] medan Halle- och Hunnebergs rasbranter är mer kända för floran och faunan med ett stort antal sällsynta arter. Bland flora återfinns exempelvis krissla, hedjohannesört och trollsmultron men också sällsynta oceaniska lavar som jättelav, örtlav, mussellav och blylav.[12] Öjemossarna utgörs av öppna mosseytor, fastmarksholmar och hällmarker.[13]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Grästorps kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Flo, Fridhems församling (innefattade även ett område i Essunga kommun), Särestad, Tengene och Trökörna.

Från 2016 indelas kommunen istället i 12 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[14]Bjärby, Flakeberg, Flo, Hyringa, Håle, Längnum, Sal, Särestad, Tengene, Trökörna, Täng samt Ås.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2014 styrde en koalition bestående av de borgerliga partierna Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet. Kristdemokraterna gick med i den styrande koalitionen efter valet 2018 och således bildades ett Alliansstyre.[15]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Grästorps kommun är den enda kommun där Svenskarnas parti varit representerat, då 102 personer (2,8 procent av rösterna) röstade på detta parti vid valet 2010. Grästorp blev därmed den första svenska kommun sedan 1940-talet, där ett uttalat nazistiskt parti fått representation i en folkvald församling.[16] Partiets ledamot Daniel Höglund förlorade dock sin plats, sedan Skatteverket beslutat att folkbokföra honom i Vänersborgs kommun, där han ansågs vara bosatt. Partiets stol stod därefter tom, eftersom inga ersättare fanns.[17]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Kent Hansson
Förste vice ordförande C Maria Toll
Andre vice ordförande S Göran Enström

Mandatfördelning i Grästorps kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårSMPSDNYDSVPFFKCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970851457
851457
3988,8
36
1973761547
761547
3991,5
35
1976841548
841548
3991,5
34
1979951537
951537
3990,7
318
19829712218
971228
3990,3
327
19851041159
1041159
3988,9
309
198811141148
1141148
3985,4
2811
19917123828
723828
3185,9
229
199410212718
102278
3185,5
1516
1998913639
93639
3180,44
1615
200292947
92947
3178,11
1714
20069173110
97310
3180,78
1912
20109116311
96311
3183,42
1813
2014812628
82628
2785,03
1611
201851451110
54510
2787,12
1611
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Kent Larsson
Förste vice ordförande C Tobias Leverin
Andre vice ordförande S Petter Johansson

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Miljö- och byggnämnden M Stina Månsson C Christer Önnermalm
Valnämnden FP Katarina Larsson Anette Quass

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Var tionde invånare som förvärvsarbetande i kommunen i början av 2020-talet var sysselsatta inom jordbruket. Men i kommunen fanns också industri- och hantverksföretag däribland elgrossistföretaget Ahlsell och Linjemontage i Grästorp AB som har kraftförsörjningsanläggningar.[7] Samtidigt var förvärvsfrekvensen högre än genomsnittet för Sverige och låg på 83,5 procent mot genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 78,3 procent. Andelen nyföretagare var också hög 18 procent vilket var fjärde högsta i Sverige, mot genomsnittet för riket på 11,7 procent.[18]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Från väster mot nordöst genomkorsas kommunen av riksväg 44 varifrån riksväg 47 tar av åt sydväst genom Grästorp där länsväg 186 tar av åt söder. Under 1990-talet byggdes en av de största vägbaserna i Sverige i Grästorps kommun då fyra "kortbanor" anlades på riksväg 44 mellan Lidköping och Grästorp. Vägbaserna var bundna till de längre banorna på Rådafältet. Vägsträckorna anpassade till flygplanet Viggen och 800 meter av vägen breddades till 17 meter. Vägbaserna var särskilt viktiga under kalla kriget, men används idag endast som väg.[19]

Från nordväst mot öster genomkorsas kommunen av järnvägen Älvsborgsbanan som trafikeras av Västtågens regiontåg mellan Vänersborg och Herrljunga.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Grästorps kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
5 288
1975
  
5 259
1980
  
5 719
1985
  
5 892
1990
  
6 117
1995
  
6 144
2000
  
5 924
2005
  
5 762
2010
  
5 776
2015
  
5 644
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 453 registrerade fornlämningar i kommunen hos Riksantikvarieämbetet. Däribland flera hällristningar och gravfält.[20]

Bland byggnadsminnen återfinns exempelvis Hedåkers säteri, ett av Västergötlands äldre säterier, nämnt redan 1386.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: På mitten delad av en gyll.ene ström, nedtill i rött fält till dexter en gyllene handske med tummen åt sinister och nedtill försedd med bård av röda kvadrater, till sinister två i andreaskors satta gyllene pilar; upptill i svart fält en knuten gyllene hand med till edgång uppsträckta fingrar, åtföjd till dexter av en mot dexter vänd, stränglös gyllene båge, samt sinister av en gyllene pil.

Kommunen består av huvuddelarna av Viste härad och Åse härad, från vilka också flera av symbolerna hämtats. Strömmen syftar på Nossan, som flyter genom kommunen. Trots invändningar mot det stora antalet symboler lät kommunen registrera vapnet i PRV 1981.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Grästorp - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gr%C3%A4storp. Läst 15 juni 2022. 
  8. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 15 juni 2022. 
  9. ^ ”Dättern I Frugårdssund”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/dattern-i-frugardssund.html. Läst 15 juni 2022. 
  10. ^ ”Dättern II Dätterstorp”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/dattern-ii-datterstorp.html. Läst 15 juni 2022. 
  11. ^ ”Halle- Hunnebergs platåer”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/halle--hunnebergs-plataer.html. Läst 15 juni 2022. 
  12. ^ ”Halle-Hunnebergs rasbranter”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/halle-hunnebergs-rasbranter.html. Läst 15 juni 2022. 
  13. ^ ”Öjemossarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/ojemossarna.html. Läst 15 juni 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ Åsberg, Viktor; Thyrén, Per (5 november 2018). ”C valvinnare – styr i flest kommuner”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7083067. Läst 15 juni 2022. 
  16. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 december 2010. https://web.archive.org/web/20101216005228/http://expo.se/2010/48_3371.html. Läst 7 juli 2011. 
  17. ^ Tom stol för svenskparti i Grästorp”. ttela. 10 februari 2011. https://www.ttela.se/tom-stol-f%C3%B6r-svenskparti-i-gr%C3%A4storp-1.2841709?. Läst 12 mars 2011. 
  18. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 15 juni 2022. 
  19. ^ Försvarsmakten. ”De hemliga vägbaserna”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/de-hemliga-vagbaserna/. Läst 17 juni 2022. 
  20. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 16 juni 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]