Älvsnabben (färjelinje)

Från Wikipedia
Älv-Snabben 4 med Älvsborgsbron i bakgrunden.
km hållplats  v  r 
Transverse water Unknown BSicon "uSTR+l" Unknown BSicon "uKHSTeq"
0 Lilla Bommen
Transverse water + Unknown BSicon "uexSTRc2"
Unknown BSicon "uexSTR~Rq" + Unknown BSicon "uABZl+l"
Unknown BSicon "uexKBHF3" + Unknown BSicon "uKHSTeq"
1,2 Stenpiren(även Älvsnabbare)
Unknown BSicon "uexKBHF1" + Unknown BSicon "uKHSTaq"
Unknown BSicon "uexSTR~Lq" + Unknown BSicon "uABZr+r"
Transverse water + Unknown BSicon "uexSTRc4"
2,4 Lindholmspiren(även Älvsnabbare)
Unknown BSicon "uKHSTaq" Unknown BSicon "uABZr+r" Transverse water
3,2 Slottsberget
Unknown BSicon "uKHSTaq" Unknown BSicon "uABZr+r" Transverse water
4,3 Eriksberg
Transverse water Unknown BSicon "uSTRl" Unknown BSicon "uKHSTeq"
5,2 Klippan

Älvsnabben är en färjelinje som sedan början av 1990-talet trafikerar Göta älv i Göteborg. Älvsnabben körs av Styrsöbolaget på uppdrag av Västtrafik,[1] och har tidtabellsnummer 285.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Älvsnabbens trafik inleddes den 2 maj 1990 och trafikerades med fartygen Älv-Snabben 1 och Älv-Snabben 2, vilka tog 54 passagerare vardera. På delar av sträckan mellan Lilla Bommen och dåvarande slutstationen Eriksberg fick båtarna hålla 18 knop. År 1991 förlängdes linjen till Klippan. Då trafiken ökade uppgraderades båtarna till 100 passagerare och fartyget Disa sattes in som extrafartyg[1]. År 1993 kompletterades trafiken med Älv-Snabben 3. Älv-Snabben 4 och Älv-Snabben 5 sattes i trafik 1994–1995, varvid de två första fartygen såldes.[2]

Linjesträckning[redigera | redigera wikitext]

Älvsnabben förbinder de båda sidorna av Göta älv genom att sick-sacka[3] mellan fastlandet och Hisingen på partiet mellan Götaälvbron och Älvsborgsbron. Hållplatserna är Lilla Bommen, Stenpiren (tidigare Rosenlund), Lindholmspiren, Slottsberget, Eriksberg och Klippan.[1] Från och med december 2025 avvecklas Slottsberget och Lilla Bommen.[4]

Älvsnabbare[redigera | redigera wikitext]

Linjen "Älvsnabbare", med tidtabellsnummer 286, går på vardagar mellan Stenpiren och Lindholmspiren. Den har en turtäthet på 6 minuter i högtrafik. Trafiken med Älvsnabbare inleddes 2001 och är sedan våren 2011 avgiftsfri genom att Göteborgs kommun står för samtliga kostnader för linjen.[2]

Fartygen[redigera | redigera wikitext]

Älvfrida.
Färjorna Elvy, Älvfrida och Älv-Snabben 5 på väg till och från Lindholmenspiren en decembermorgon 2019.

Älvsnabben trafikeras med fartygen Älv-Snabben 4 och Älv-Snabben 5, medan Älv-Snabben 3 utgör reservfartyg. Älvsnabbare trafikeras med fartygen Älveli, Älvfrida och Älv-Vira.[2]

  • Älv-Snabben 3: Fartyget tar 298 passagerare och har 134 sittplatser.[5]
  • Älv-Snabben 4: Fartyget tar 448 passagerare och har 158 sittplatser i salongen.[6]
  • Älv-Snabben 5: Fartyget tar 448 passagerare och har 158 sittplatser i salongen.[7]
  • Skarven: Fartyget tar 298 passagerare och har 195 sittplatser i salongerna.[8]
  • Älv-Vira: Fartyget tar 300 passagerare och har 34 sittplatser.[9]
  • Älveli: Fartyget tar 298 passagerare och 80 cyklar.[10]
  • Älvfrida: Fartyget tar 298 passagerare och 80 cyklar.[10]
  • Elvy, elhybridfärja för fyra timmars eldrift. Den tar 300 passagerare och 80 cyklar.
  • Eloise, elfärja som tar 298 passagerare och 80 cyklar.[11]

År 2015 sattes två nya fartyg i trafik för Älvsnabbare, Älveli och Älvfrida som ägs av Västtrafik, och 2019 hybridfärjan Elvy. Fartygen tar 298 passagerare och 80 cyklar i en genomgående salong vilket gör att de slipper vända efter avgång. De har en maxhastighet på 11 knop[12]vilket också är maxhastighet för båtar på Göta älv.[13] Dessa bägge är försedda med ett dieselelektriskt maskineri och förberedda för att efter modifiering kunna drivas helt eller delvis med batterikraft.

Eloise togs i drift den 13 juni 2022. Batteriets kapacitet är 25 procent effektivare än det på färjan Elvy.[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Älvtrafiken”. Styrsöbolaget. http://www.styrsobolaget.se/alvtrafiken. Läst 21 juni 2015. 
  2. ^ [a b c] ”Vår historia”. Styrsöbolaget. http://www.styrsobolaget.se/om-oss/var-historia. Läst 21 juni 2015. 
  3. ^ ”Frågor om Älvsnabben”. Västtrafik. http://www.vasttrafik.se/#!/startsideinformation/global-meny/vanliga-fragor/?faq=%7b%22query%22:%22älvsnabben%22%7d. Läst 21 juni 2015. 
  4. ^ ”Pressmeddelande ” Västtrafik elektrifierar all båttrafik över älven””. www.vasttrafik.se. https://www.vasttrafik.se/om-vasttrafik/presstjanst/pressmeddelande/3426420/. Läst 13 mars 2024. 
  5. ^ ”Älv-Snabben 3”. Styrsöbolaget. http://www.styrsobolaget.se/om-oss/fartyg/alv-snabben-3. Läst 5 september 2015. 
  6. ^ ”Älv-Snabben 4”. Styrsöbolaget. http://www.styrsobolaget.se/om-oss/fartyg/alv-snabben-4. Läst 5 september 2015. 
  7. ^ ”Älv-Snabben 5”. Styrsöbolaget. http://www.styrsobolaget.se/om-oss/fartyg/alv-snabben-5. Läst 5 september 2015. 
  8. ^ ”Skarven”. Styrsöbolaget. http://www.styrsobolaget.se/om-oss/fartyg/skarven. Läst 5 september 2015. 
  9. ^ ”Älv-Vira”. Styrsöbolaget. http://www.styrsobolaget.se/om-oss/fartyg/alv-vira. Läst 5 september 2015. 
  10. ^ [a b] ”Älveli och Älvfrida”. Styrsöbolaget. http://www.styrsobolaget.se/om-oss/fartyg/alveli-och-alvfrida. Läst 5 september 2015. 
  11. ^ [a b] ”Västtrafiks nya elfärja är här”. Västtrafik. 8 juni 2022. https://www.vasttrafik.se/om-vasttrafik/nyhetsarkiv/vasttrafiks-nya-elfarja-ar-har/. Läst 24 juni 2022. 
  12. ^ Västtrafik (2011-10-28): "Västtrafik köper två nya fartyg till Älvskytteltrafiken". Arkiverad 17 november 2015 hämtat från the Wayback Machine. mynewsdesk.se. Läst 15 november 2015.
  13. ^ Lars Eriksson/Peter Ahlvik (2007-12): "Älvsnabben – Inventering av åtgärder för minskade avgasemissioner". ecotraffic.se. Läst 15 november 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]