Älvsereds kyrka
| Älvsereds kyrka | |
| Kyrka | |
 Älvsereds kyrka
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Hallands län |
| Ort | Älvsered |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Göteborgs stift |
| Församling | Älvsereds församling |
| Koordinater | 57°14′28.7″N 12°52′2″Ö / 57.241306°N 12.86722°Ö |
| Invigd | 1838 |
| Bebyggelse‐ registret |
21300000018544 |
 interiör
| |
Älvsereds kyrka är en kyrkobyggnad i Älvsered i Göteborgs stift. Den är församlingskyrka i Älvsereds församling. Kyrkan ligger i Älvsereds tätort och är en vit träkyrka som byggdes 1838. Innan dess fanns en äldre kyrka, som revs samtidigt som den nya byggdes. I den nya kyrkan finns bland annat en dopfunt och en kyrkklocka som tros ha tillhört den allra äldsta kyrkobyggnaden.
Byggnaden ligger i landskapet Västergötland, helt nära gränsen till Halland och tillhörde tidigare fram till 1971 Mjöbäcks pastorat i Kinds kontrakt, men flyttades över till Fagereds pastorat när länsgränsen flyttades och församlingen tillfördes Falkenbergs kommun.
Kyrkobyggnaden
Den gamla kyrkan
Den tidigare kyrkan i Älvsered var även den en träkyrka, vilken var belägen helt nära Högvadsån på fastigheten Stommen knappt 2 kilometer söder om nuvarande kyrkplats. Den gamla kyrkan var 15,5 meter lång, 6,5 meter bred och 4,15 meter hög. Platsen och dess ödekyrkogård är nu utmärkt med en minnessten och används ibland för friluftsgudstjänster.
Inventarier
Knappast inga inventarier är bevarade från den gamla kyrkan, förutom dopfunten, en äldre kyrkklocka och en takkrona. Den gamla kyrkan hade en dopfunt som dateras till 1200-talet. Då man menar att dopfunten sedan den tillverkades stått i den gamla kyrkan tror man att den gamla kyrkan byggdes vid denna tid. Dopfunten är tillverkad i grannsocknen Fagered där det under medeltiden fanns en ”dopfuntsverkstad” vid den så kallade Funtaliden.
Älvsereds kyrka äger sannolikt en av Sveriges äldsta i bruk varande kyrkklockor. Den är gjuten av mäster Håkan på 1300-talet och är försedd med runinskrift. Att man använde sig av runor så sent som vid denna tid har förklarats med att dessa var mycket lättare att rista in än de latinska bokstäverna. Många dåtida klockor har spruckit, blivit omgjutna och fått ny inskrift, men Älvsereds gamla klocka har klarat sig undan detta.
En mässingskrona från 1700-talet är bevarad och hänger idag tillsammans med tre kopior av denna i den nya kyrkan.
Den nya kyrkan
När man byggde den nya kyrkan valde man att uppföra den på ny plats, uppe på en liten kulle belägen i byn Toppered, där så småningom ett litet samhälle växte upp. Denna kyrka byggdes även den i trä dels på grund av god tillgång på lämpligt virke, men dels även orsakat av den lilla församlingens relativa fattigdom vid denna tid. Kyrkan uppfördes åren 1836 – 1837 efter ritningar utförts av Theodor Edberg vid Överintendentsämbetet. Byggmästare var Nils Andersson i Sandhult och Johan Pettersson. Kyrkan mäter nu 20,4 meter i längd och 10,2 meter i bredd. Kyrkan invigdes den 2 december 1838 av församlingens dåvarande kyrkoherde Sven Johan Meuller.
Själva kyrkobyggnaden är utförd i nyklassicistisk stil. Den är en enskeppig salkyrka i trä och består av ett långhus med femsidigt kor i öster, kyrktorn i väster samt vidbyggd sakristia i norr. Torntaket har ett tornur och är krönt med enkelt kors på klot.
Inventarier
Kyrkan fick, samtidigt som den uppfördes, en helt ny inredning tillverkad av Johannes Andersson i Mjöbäck. Altaruppsatsen är bevarad, men själva altarprydnaden som fram till 1921 utgjordes av korset med svepeduken är numera ersatt med en målad altartavla med temat ”Låten barnen komma till mig” (Mark 10:14) målad av Boråskonstnären John Hedæus. Predikstolen är intakt och är målad i sina ursprungliga färger: vitt, blågrått och guld. Bänkinredningen med slutna bänkkvarter, prästbänk och kyrkvärdsbänk i koret ersattes med en helt ny inredning i samband med en omfattande renovering 1978.
Vid dopfunten står ett enkelt dopaltare i trä med en stor sjuarmad ljusstake, som tidigare haft sin plats på kyrkans högaltare. På vägen bakom hänger en dopgobeläng som, i likhet med kormattan med de liturgiska färgerna vitt, grönt, rött och violett som huvudtema, är vävd 1967 efter ritning av konstnären Agda Österberg. Dopgobelängen symboliserar den heliga treenigheten.
Ljuskronorna i kyrkorummet utgörs dels av en kristallkrona, skänkt till församlingen 1968 och dels av fyra mässingskronor, varav en är från 1700-talet och alltså ett bevarat inventarium från den gamla kyrkan.
Kyrktornet är försett med två klockor, varav den ena är överförd från den gamla kyrkan, medan den andra inköptes från Mårdaklevs kyrka år 1875. Denna är enligt inskriptionen omgjuten 1830 och tillhörde denna församlings gamla 1600-talskyrka som revs vid denna tid.
Orgelverk
Orgelfasaden sattes upp år 1890, samma år som kyrkan fick sin första piporgel. Denna orgel var tillverkad år 1864 av Carl Nilsson i Ullared för Okome kyrka, men inköptes begagnad därifrån av församlingen. Dispositionen på den äldsta orgeln är inte känd. Den var dock en-manualig med omfånget C-f³ och hade bihangspedal utrustad med omsorgsfullt snidade taster och med omfånget C-f. Orgelhusets fasad används fortfarande (2013).
År 1921 genomgick orgelverket en omfattande ombyggnation. En pneumatisk två-manualig orgel (10 stämmor) byggdes av Lindegrens Orgelbyggeri i Göteborg.
Disposition:
| Manual I C-f³ | Manual II C-f³ | Pedalverk C-f¹ | Koppel | |
| Borduna 16' | Salicional 8' | Subbas 16' | I / II | |
| Principal 8' | Rörflöjt 8' | Violoncell 8' | I / Pedal | |
| Gamba 8' | Violin 4' | II / Pedal | ||
| Flöjt Harmonik 4' | Oktav I Man | |||
| Oktava 4' | Oktav II Man |
Nuvarande orgel är byggd 1964 av Tostareds Kyrkorgelfabrik och har 13 stämmor.
Disposition:
| Huvudverk C-g³ | Bröstverk C-g³ | Pedalverk C-f¹ | Koppel | |
| Manual I | Manual II | Subbas 16' | I/II | |
| Rörflöjt 8' | Gedakt 8' | Principal 8' | I/Pedal | |
| Principal 4' | Rörflöjt 4' | Koralbas 4' | II/Pedal | |
| Ged. Flöjt 4' | Principal 2' | Svällverk på Manual II | ||
| Gemshorn 2' | Cymbel 2 ch | |||
| Mixtur 3 ch | Regal 8' |
Listor
Lista över kyrkoherdar i Älvsered
| Nummer | Tjänstgörande år | Namn | Född | Död | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1. | 1314 | Boecius | - | - | Bevittnar 1314 ett gåvobrev till Gudhems kloster |
| 2. | 1593 | Haquinus (Håkan) | - | - | Underskrev Uppsala mötes beslut 1593 |
| 3. | cirka 1640 | Bengt Larsson | - | - | - |
| 4. | 1660-1679 | Peder Lachonius | - | 1679 | - |
| 5. | 1670-talet-1708 | Benedict Petri Lachonius (Bengt Persson) | 11 november 1638 | 11 januari 1708 | Son till företrädaren |
| 6. | 1709-1741 | Arvid Lindman[1] | 1670 | 1741 | Den förste kyrkoherde sedan reformationen som inte var släkt med sin företrädare |
| 7. | 1742-1776 | Anders Forselius | - | 12 maj 1776 | Svärson till företrädaren. Blev prost 1761 |
| 8. | 1777-1800 | Jöns Forselius | 6 oktober 1748 | 8 mars 1800 | Son till företrädaren. Blev prost 1799. Hans änka gifte om sig med väckelsepredikanten Jacob Otto Hoof |
| 9. | 1801-1827 | Anders Freding | 1756 | 1827 | - |
| 10. | 1827- | Sven Johan Meuller | 1791 | 1867 (Värö) | Utnämndes år 1841 till kyrkoherde i Värö |
| 11. | 1842- | Johan Larsson | 1806 | 1884 (Skredsvik) | Blev prost 1854 och utnämndes år 1858 till kyrkoherde i Skredsvik |
| 12. | 1861-1877 | Oscar Wetterberg | 16 december 1815 | 27 januari 1893 (Sätila) | Tillträdde år 1877 som kyrkoherde i Sätila |
| 13. | 1878-1904 | Holger Hallbäck | 3 mars 1846 | 16 juli 1904 | - |
| 14. | 1906-1932 | Åke Perslow | 1 juni 1862 | 31 januari 1932 | Blev kontraktsprost i Kinds kontrakt 1928 |
| 15. | 1933-1950 | Gottfrid Larsson | 8 januari 1890 | 25 november 1950 | |
| 16. | 1951- | Henry Widegren | 17 december 1908 | 23 oktober 1984 (Uddevalla) | - |
Lista över komministrar i Älvsered
| Nummer | Tjänstgörande år | Namn | Född | Död | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1. | 1626-1634 | Petrus Suenonis Fristadius (Per Svensson) | - | 1656 (Åsle) | Blev år 1634 domkyrkosyssloman i Skara och dog som kyrkoherde i Åsle |
| 2. | omkring 1642 | Petrus Johannis (Per Jönsson) | - | - | - |
| 3. | - | Arvid Brunelius | - | - | - |
| 4. | 1681- | Petrus Arvidi Ljung (Per Arvidsson) | - | 6 juni 1708 (Morup) | Blev kyrkoherde i Morup 1702 |
| 5. | 1695-1714 | Måns Klingius | 1642 | 1714 | - |
| 6. | 1714-1756 | Mårten Elmelius | 1689 | 1759 | Blev emeritus 1756 |
| 7. | 1757-1799 | Anders Lindstedt | 18 december 1714 | 1799 | - |
| 8. | 1800-1836 | Peter Johan Liliedahl | 1766 | 1836 | Blev vice pastor 1821 |
| 9. | 1836-1850 | Johan Claesson | 1791 | 1850 | En av de stora förgrundsgestalterna inom Schartauanismen[3] |
| 10. | 1850- | Jonas Lindskog | 1812 | 18 februari 1884 (Hunnestad) | Blev år 1860 kyrkoherde i Dalstorp och år 1869 Hunnestad. Utnämnd prost |
| 11. | 1861-1868 | Jacob Adrian Thorwald | 1816 | 1868 | - |
| 12. | 1868- | Johan Relfsson | 16 maj 1836 | 23 juni 1917 (Istorp) | Blev år 1871 kyrkoherde i Torestorp och år 1878 i Istorp. Blev prost 1887 |
| 13. | 1872-1874 | Johan Sjöblom | 16 augusti 1844 | 25 maj 1900 (Fjärås) | Lämnade tjänsten efter två år, blev år 1879 kyrkoherde i Torestorp och år 1869 Fjärås. |
| 14. | 1874-1879 | Wilhelm Lindeberg | 23 november 1845 | 2 september 1907 (Göteborg)[4] | Tog avsked 1879 och blev år 1882 kyrkoherde i Mölndal. Blev prost 1887 och tog på egen begäran avsked från prästämbetet 1904 |
| 15. | 1880-1899 | Carl Christenson | 28 maj 1854 | 3 juni 1937 (Fritsla) | Tillträdde år 1899 som kyrkoherde i Fritsla. |
| 16. | 1899-1918 | Carl Norén | 4 juli 1861 | 24 juni 1942 (Östad)[5] | Tillträdde år 1918 som kyrkoherde i Breareds församling. Emeritus 1938 |
| 17. | 1918-1933 | Daniel Ysander[6] | 9 januari 1890 | 20 december 1958 (Kungsbacka) | Tillträdde år 1933 som kyrkoherde i Kungsbacka. Emeritus 1958 |
| 18. | 1934-1947 | Carl-Gustaf Muhl | 1 oktober 1906 | 2 juli 1975 (Väröbacka) | Tillträdde år 1947 som kyrkoherde i Värö. Kontraktsprost 1964 |
| 19. | 1948-1955 | Arvid Brander | 11 juli 1909 | 15 juli 1990 (Bergsjön) | Tog på egen begäran avsked 1957 och verkade sedan som präst först i Stockholms- sedan i Strängnäs stift |
| 20. | 1955-1956 | Sven Brohall | 15 februari 1918 | 23 september 1988 (Örgryte) | Efter olika tjänster som kyrkoadjunkt, tillträdde han år 1962 som komminister i Surteby-Kattunga församling |
| 21. | 1956-1961 | Torsten Bokedahl | 4 januari 1915 | 29 juli 2000 (Valbo) | Tillträdde år 1962 som kyrkoadjunkt i Skallsjö församling |
| 22. | 1962- | Rune Unger | - | - | Sedan 1959 komminister i Torestorp |
Bildgalleri
-
Predikstolen tillverkad i Mjöbäck -
Altartavlan från 1921 målad av John Hedæus -
Den gamla klockan tillverkad av mäster Håkan på 1300-talet -
Det bevarade spelbordet till kyrkans första piporgel tillverkad av Carl Nilsson -
Spelbordet till Lindegren-orgeln från 1921 som förvaras i tornet
Referenser
Noter
- ^ Kyrkoherde Lindmans sonson Salomon L. (1779-1834) blev farfar till statsministern Arvid Lindman
- ^ Från och med 1962 delades komministraturen med Torestorps pastorat
- ^ Komminister Johan Claessons dotter Paulina var gift med den schartauanska prästen Johan Henrik Holmqwist
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Lindeskog, Henrik Wilhelm (18451123) man91 / RFV 06?
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Norén, Carl Johan (18610704) man91 / RFV 06?
- ^ Daniel Ysander var äldre bror till biskopen Torsten Ysander
Tryckta källor
- Norborg, Knut (1949). Göteborgs stift 1885-1949. Biografisk matrikel över stiftets prästerskap
- Norborg, Knut (1964). Göteborgs stift 1950-1964. Biografisk matrikel över stiftets prästerskap
- Skarstedt, C.W. (1948). Göteborgs stifts herdaminne. (Ny upplaga utgiven av Knut Norborg under medverkan av Sigvard Öhrvall)
- Älvsereds kyrkoråd (1996). Älvsereds kyrka. (Informationsblad)