Göta kanal

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Göta Kanal)
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om vattenvägen Göta kanal. För andra betydelser, se Göta kanal (olika betydelser).
Göta kanal
Byggnadsverk
Göta kanals heraldiska vapen
Göta kanals heraldiska vapen
Land  Sverige
Län Östergötland, Västra Götaland
Skapare Baltzar von Platen, Thomas Telford
Material kalksten, gråsten
Grundad 1810
Ägare Göta Kanalbolag
Öppet för allmänheten ja
Webbplats: Göta Kanalbolag
Göta kanal
m Sluss
Unknown BSicon "uESTUARYe"
Östersjön
Waterway with floodgate down
3 Mem
Waterway with floodgate down
2,3 Tegelbruket
Waterway with floodgate down
2,4 Söderköping
Urban straight track + Unknown BSicon "RP2oq"
Vänster - grön.svgE - grön.svg2 - grön.svg2 - grön.svgHöger - grön.svg
Waterway with floodgate down
2,3 Duvkullen nedre
Waterway with floodgate down
2,4 Duvkullen övre
Waterway with floodgate down
2,1 Mariehov nedre
Waterway with floodgate down
2,6 Mariehov övre
Unknown BSicon "uLock3"
5,1 Carlsborg nedre(dubbelsluss)
Unknown BSicon "uLock3"
4,7 Carlsborg övre(dubbelsluss)
Unknown BSicon "uVGATE"
Klämman(öppen)
Waterway with floodgate down
3,2 Hulta
Waterway with floodgate down
2,3 Bråttom
Urban straight track + Unknown BSicon "RP4oq"
Vänster - grön.svgE - grön.svg4 - grön.svgHöger - grön.svg
Waterway with floodgate down
0,8 Norsholm
Unknown BSicon "uLOCKSd"
18,8 Carl Johans slussar(sju slussar)
Unknown BSicon "uLock3"
4,8 Oscarsslussen i Berg(dubbelsluss)
Waterway with floodgate down
5,5 Karl Ludvig Eugéns sluss
Unknown BSicon "uLock3"
5,3 Brunnby(dubbelsluss)
Unknown BSicon "uLock3"
5,2 Heda(dubbelsluss)
Urban straight track + Unknown BSicon "RP2oq"
Vänster - blå.svg3 - blå.svg4 - blå.svgHöger - blå.svg
Waterway with floodgate down
0,2 Borensberg
Unknown BSicon "uLOCKSd"
15,3 Borenshult(fem slussar)
Waterway with floodgate down
0,1 Motala
Urban straight track + Unknown BSicon "RP2oq"
Vänster - blå.svg5 - blå.svg0 - blå.svgHöger - blå.svg
Unknown BSicon "uDOCKS"
Vättern
Urban straight track + Unknown BSicon "RP2oq"
Vänster - blå.svg4 - blå.svg9 - blå.svgHöger - blå.svg
Unknown BSicon "uFGATEu"
3,3 Forsvik
Unknown BSicon "uFGATEu"
0,2 Tåtorp
Unknown BSicon "uLock5"
5 Hajstorp övre(dubbelsluss)
Unknown BSicon "uLock5"
5,1 Hajstorp nedre(dubbelsluss)
Unknown BSicon "uSTAIRu"
7,5 Riksberg(tre slussar)
Unknown BSicon "uLock5"
5,1 Godhögen(dubbelsluss)
Unknown BSicon "uFGATEu"
2,9 Norrkvarn övre
Unknown BSicon "uFGATEu"
2,9 Norrkvarn nedre
Urban straight track + Unknown BSicon "RP2oq"
Vänster - grön.svgE - grön.svg2 - grön.svg0 - grön.svgHöger - grön.svg
Unknown BSicon "uLock5"
4,6 Sjötorp 7-8(dubbelsluss)
Unknown BSicon "uFGATEu"
2,4 Sjötorp 6
Unknown BSicon "uLock5"
4,8 Sjötorp 4-5(dubbelsluss)
Unknown BSicon "uLock5"
4,8 Sjötorp 2-3(dubbelsluss)
Unknown BSicon "uFGATEu"
2,9 Sjötorp 1
Urban straight track + Unknown BSicon "RP2oq"
Vänster - blå.svg2 - blå.svg6 - blå.svgHöger - blå.svg
Unknown BSicon "uDOCKS"
Vänern
Planned waterway
Trollhätte kanal/Göta älv

Göta kanal är en 190,5 km lång kanal som sedan 1832 löper genom Götaland i Sverige. Därav är 87,3 km grävd och sprängd kanal. Nivåskillnaden är 91,8 m. Tillsammans med Trollhätte kanal och Göta älv bildar Göta kanal en 390 km lång vattenväg tvärs genom Sverige, från Östersjön till Kattegatt. Totalt har kanalen 58 slussar. Den är Sveriges största byggnadsprojekt genom tiderna. Göta Kanal är systerkanal till Caledonian Canal i Skottland, som också ritades av Thomas Telford.

Sträckning[redigera | redigera wikitext]

Göta kanal sträcker sig från Sjötorp vid Vänerns östra strand i Västergötland, via sin högsta punkt sjön Viken och Bottensjön till Vättern,och vidare via Boren, Roxen och mynnar sedan ut i Slätbaken, mellan Söderköping och Mem i Östergötland. På denna sträcka finns sammanlagt 58 slussar. De i Tåtorp och Borensberg är än idag handdrivna, Klämmans sluss används normalt inte, och de övriga är automatiserade. Det finns också två akvedukter längs kanalen, en i Ljungsbro och en utanför Borensberg.

Göta kanal kallas ibland för "Sveriges blå band". Den kallas också skämtsamt för "skilsmässodiket" eftersom diskussioner kan uppstå vid slussning. Bergs slussar utanför Linköping är Göta kanals största sevärdhet och turistmål. Det var i dammen i Berg som en av båtarna körde upp på land i filmen Göta kanal och det var vid Carl Johans slussar som en slussvakt (Bertil Norström) sa på klingande östgötska "Hörru du din galning vad gör du!" På Göta Hotell i Borensberg utspelas en scen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Så vitt man vet var biskop Hans Brask den förste som 1525 föreslog en kanal som skulle förbinda Vättern med Vänern och därmed skapa en direkt förbindelse mellan Östersjön och Kattegatt[1] för att slippa Öresundstullen och besvär med Hansan.

Baltzar von Platen (1766-1829) avled innan kanalen kunde invigas.

Den 12 april 1810 fick Baltzar von Platen tillstånd att bygga kanalen. I maj 1810 togs de första spadtagen vid Motala. Med hjälp av ett förberedande förslag av vattenbyggaren Daniel af Thunberg från 1780-talet[2] som i stort sett följdes av Thomas Telford stakades kanalen ut. Den var tänkt att göra det möjligt för de skepp som annars var tvungna att färdas genom Öresund eller danska vatten - och därmed även betala Öresundstullen till Danmark för att ta sig mellan Kattegatt och Östersjön - att istället kunna färdas genom Sverige. Det brittiska mudderverk som muddrade sjöbottnarna var i behov av reparationsarbeten då det togs i bruk, vilket medförde att Motala Verkstad anlades. Kanalen öppnades 26 september 1832 till en kostnad av 9 miljoner riksdaler (ca 13,5 miljarder kr i 2005 års penningvärde, omräknat efter konsumentpriser. Notera att det är svårt att jämföra penningvärden med 1820-talet, BNP/capita räknat i varor var mycket lägre, det vill säga samma vara var värdefullare än nu. Som % av landets BNP var kanalen enormt dyr). 58 000 indelta soldater från 16 olika regementen arbetade med grävningen. En mindre del av arbetsstyrkan bestod av ryska desertörer som frivilligt hade anslutit sig[3] och privata arbetare. De gjorde tillsammans 7 miljoner dagsverken med kanalen. Ett dagsverke varade 12 timmar. Grävningen av kanalen utfördes till största delen för hand med plåtskodda träspadar.[4] Tage Danielsson har skrivit en dikt som heter De händer som grävde på Göta Kanal. Baltzar von Platen fick aldrig se Göta kanal färdig eftersom han dog 1829. Kanalen invigdes av Karl XIV Johan. Invigningsmiddagen för 300 inbjudna gäster och ett fyrverkeri kostade kanalbolaget 10 837 riksdaler.[5]

Samhällsbetydelse[redigera | redigera wikitext]

Motala Verkstad vid Göta kanal.
M/S Kung Sverker passerar Ljungs rullbro över Göta kanal.

Sin storhetstid hade kanalen under ett halvsekel i den tidiga industrialismen i Sverige. Vid sidan av uppgiften som transportled från kust till kust innebar kanalen en möjlighet till tyngre transporter och effektiv godsbefordran i ett i våra ögon närmast väglöst land. Kanalen blev bestämmande för lokaliseringen av ett flertal industrier av vilka Motala Verkstad är en av de mest betydelsefulla men kanalen borde i helt avgörande grad även stimulerat verksamheten i såväl Göteborg (Lindholmens varv etc) som i Stockholm (Samuel Owens verkstäder etc).

Ska betydelsen av Göta kanal förringas måste man bortse ifrån att kanalfrakterna faktiskt var stora sett mot den tidens samlade transportarbete. Totalt uppnådde godsmängden 100 000 ton per år och först på 1870-talet överträffades denna volym av järnvägen.[6] Järnvägens tillkomst innebar samtidigt att kanalfrakterna i ett slag minskade med 80 % och var nu begränsade till endast tre typer av last - skogsprodukter, kol och malm, vilka inte behövde snabb transport. Såväl passagerar- och godstrafiken stagnerade och återhämtade sig aldrig.[7] Öresundstullen avskaffades i och med Öresundstraktaten 1857. Göta Kanal fick nya men kortvariga uppsving i samband med avspärrningsperioderna under första och andra världskrigen, då farvattnen utanför svenska västkusten och delar av Östersjön var minerade.[4]

Även om kanalfrakterna minskade behöll kanalen sin betydelse för sjöfrakter till kuststäder vid de stora sjöarna, på 1930-talet dock med allt större konkurrensen från buss- och lastbilstrafik. Efter 1950 avtog nyttotrafiken snabbt[3] och med undantag av Trollhätte kanal återstod snart endast turisttrafiken. Båtlivets snabba tillväxt under 1970-talet väckte Göta kanal ur sin törnrosasömn: Kanalen rustades upp och turisterna, som så smått hade börjat intressera sig för kanalen redan under 1920-talet, kom i allt större skaror. På senare år har kanalbolaget gjort stora satsningar på att återskapa den gamla kanalmiljön, och idag är kanalen ett av Sveriges mest värdefulla kulturhistoriska objekt. Kanalen fick 2007, samma år som den firade 175-årsjubileum, flest röster i två omröstningar om Sveriges sju underverk.

2007 gick cirka 10 passagerarfartyg i regelbunden trafik längs kanalen, som då passerades av ungefär 5 200 fritidsbåtar. Under högsäsong tar det cirka 5-7 dagar att åka genom kanalen, under lågsäsong endast 3-4 dagar. De gamla dragvägarna utgör numera en populär cykelled.

Även i vår tids näringsliv märks den betydelse kanalen haft: Genom Göta kanal tillkom som nämnts Motala verkstad, genom Otto Carlsund avgörande för utvecklingen av modernt skeppsbyggeri. Företaget startade år 1878 en lokomotivverkstad, en tradition som fortsattes av ASJ (AB Svenska Järnvägsverkstäderna, 1907) i Linköping som år 1930 startade ASJA (AB Svenska Järnvägsverkstädernas Aeroplanavdelning) med flygplanstillverkning. 1939 slogs ASJA samman med SAAB som så småningom fick betydelse även för Volvo osv[källa behövs]. Göta kanal hade säkert betydelse också för Trollhättans mekaniska verkstad som grundades 1847 intill Trollhättans kanal. Genom ett samarbete mellan detta företag, som senare kallades NOHAB, och ASJA bildades Saab.

Korsningar med vägar och järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Korsning med väg vid Forsvik.

Göta kanal korsar fyra järnvägslinjer. Dessa är Södra Stambanan vid Norsholm, Godsstråket genom Bergslagen i Motala, Västra Stambanan vid Töreboda och Kinnekullebanan i Lyrestad. Samtliga dessa järnvägsbroar är öppningsbara och öppningar sker vid fasta tider för att undvika att tågen särskilt på stambanorna tvingas stå stilla. I samband med planeringen av Ostlänken (som inte får ha öppningsbar bro) diskuteras om Södra stambanan eventuellt skall flyttas i ett sådant läge att bron inte skall behöva vara öppningsbar, antingen i höjden eller som tunnel. Tidigare har det funnits ytterligare två rörliga järnvägsbroar, båda för smalspåriga järnvägar. Den ena i Söderköping för Norrköping-Söderköping-Vikbolandets Järnväg vid nuvarande landsvägsbron och den andra i Motala för Mellersta Östergötlands Järnväg, strax öster om Godsstråket genom Bergslagen. Den smalspåriga bron i Motala byggdes om 1959-1960 för att bära även normalspårstrafik och levde tack vare detta vidare som del av ett industrispår till Electrolux anläggningar långt efter det att smalspårstrafiken på MÖJ upphörde 1962. Bron har varit permanent öppen sedan järnvägstransporterna till Electrolux upphörde.

Två vägtunnlar (akvedukter) finns under kanalen en på riksväg 34 vid Borensberg och den andra på gamla riksväg 36 (dagens 34:a) inne i Ljungsbro. Vägbroarna som korsar Göta kanal är desto fler. Samtliga vägbroar är öppningsbara utom Norsholmsbron där E4 passerar 22,5 meter över kanalen. Detta är den begränsade faktorn för fartygstrafiken på höjden. Där E22 korsar Göta kanal vid Söderköping håller man för närvarande på att diskutera olika lösningar för att få till stånd en korsning väg/kanal som inte leder till att väg- eller båttrafiken stoppas upp helt.

Kryssningsfartyg på Göta kanal[redigera | redigera wikitext]

Fartyg Byggnadsår
M/S Juno 1874
M/S Wilhelm Tham 1912
M/S Diana 1931

Linjer trafikerade 2007[redigera | redigera wikitext]

Rederi Sträcka
Rederi AB Göta Kanal (Strömmagruppen) StockholmGöteborg
MotalaSöderköping
WahlinRederierna BergBorensberg
Mariestads Skärgårdstrafik SjötorpTöreboda
Viken Rederi Sjötorp — Töreboda – Karlsborg
Motala Kanaltrafik Motala — Borensberg
Rederi Sandön AB Karlsborg — Töreboda
Söderköpings Brunn Söderköping — Mem – skärgården

Gästhamnar[redigera | redigera wikitext]

Gästhamnar finns på följande ställen:

Gästhamn vid Roxen.

Slussarna[redigera | redigera wikitext]

Göta Kanals inlopp till Vättern i Motala. Teckning i Ny Illustrerad Tidning 1872.
Bergs slussar. Tömd slussbassäng
Carlsborgs övre sluss i Söderköpings kommun på 1860-talet.
Xylografi.
Östgötasidan från Östersjön Lyfthöjd (meter)
Mem 3
Tegelbruket 2,3
Söderköping 2,4
Duvkullen nedre 2,3
Duvkullen övre 2,4
Mariehov nedre 2,1
Mariehov övre 2,6
Carlsborg nedre (dubbelsluss) 5,1
Carlsborg övre (dubbelsluss) 4,7
Klämman, öppen
Hulta 3,2
Bråttom 2,3
Norsholm 0,8
Carl Johans slussar (sju slussar) 18,8
Oscarsslussen i Berg (dubbelsluss) 4,8
Karl Ludvig Eugéns sluss (Bergsslussen) 5,5
Brunnby (dubbelsluss) 5,3
Heda (dubbelsluss) 5,2
Borensberg 0,2
Borenshult (fem slussar) 15,3
Motala 0,1
Västgötasidan från Vättern Fallhöjd (meter)
Forsvik -3,3
Tåtorp 0,2
Hajstorp övre (dubbelsluss) 5,0
Hajstorp nedre (dubbelsluss) 5,1
Riksberg (tre slussar) 7,5
Godhögen (dubbelsluss) 5,1
Norrkvarn övre 2,9
Norrkvarn nedre 2,9
Sjötorp 7-8 (dubbelsluss) 4,6
Sjötorp 6 2,4
Sjötorp 4-5 (dubbelsluss) 4,8
Sjötorp 2-3 (dubbelsluss) 4,8
Sjötorp 1 2,9

Restriktioner[redigera | redigera wikitext]

Maxgränser för fartyg:

  • Längd 30 m
  • Bredd 7 m
  • Djupgående 2,8 m
  • Fart 5 knop

Den segelfria höjden är 22 m

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Brask, Hans i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
  2. ^ Thunberg, Daniel af i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
  3. ^ [a b] Nationalencyklopedin online
  4. ^ [a b] Mellgren, Erik (28 juni 2007). ”Göta kanal fyller 175”. NyTeknik. http://www.nyteknik.se/popular_teknik/smatt_gott/article44670.ece. 
  5. ^ ”Invigningen av Göta kanal 1832”. Göta kanal. http://www.gotakanal.se/sv/Gotakanal/artiklar/Historia-ib/Gota-kanal-invigningen-1832/. 
  6. ^ Svidén, John (2001). ”En jämförelse av två transportsystem- Kanaler och järnvägar i Östergötland 1832–1902”. Linköpings Universitet. http://www.ep.liu.se/ea/gotakanal/2001/006/gotakanal-006.pdf. 
  7. ^ Engelska Wikipedia: Göta Canal

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Brage, Christina (1987). Skrivet om Göta kanal 1516-1986: en bibliografi från forskningsprojektet Göta kanal. Göta kanalforskning, 0283-6173 ; 2. Linköping: Univ. Libris 695129 
  • Ahlberg, Birgitta (1959). Göta kanal: en färd med kanalbåt Göteborg - Stockholm. Stockholm: Sv. turistfören. Libris 1568167 
  • Bring Samuel E., Ahlberg Nils, red (1922-1930). Göta kanals historia. Uppsala. Libris 8594 
  • Dahlberg, Folke (1954). Göta kanal. Stockholm. Libris 417598 
  • Eklund, Petter (2002). Göta kanal guide: Mem-Sjötorp : kanalhistorik, sevärdheter med kartor och sjökort. Stockholm: Byggförl. Libris 8907269. ISBN 91-7988-218-8 
  • Johansson, Lars Erik (2007). Göta kanal: historik & teknik. Töreboda: Föreningen Göta kanals vänner. Libris 10740124 
  • Lindgren, Hans (1993). Kanalbyggarna och staten: offentliga vattenbyggnadsföretag i Sverige från medeltiden till 1810. Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 90. Linköping: Tema, Univ. Libris 7671071. ISBN 91-7871-073-1 
  • Mem-Göteborg: seglingsbeskrifning öfver kanalleden från Mem till Göteborg innefattande Göta kanalled, leden öfver Venern, Trollhätte kanalled och Göta Älf. Norrtälje. 1907. Libris 8242728 
  • Nerman, Gustaf (1895-1896). Göta kanals historia från äldsta tider till våra dagar: en teknisk-ekonomisk skildring af nämnda företags uppkomst, utveckling och fullbordan under tre århundraden. Stockholm. Libris 1764971 
  • Nilson, Allan T. (2007). Sjöfart på vattenleder: studier kring Vänern och Göta kanal. Lidköping: Vänermuseet. Libris 10525611. ISBN 978-91-88048-18-9 (inb.) 
  • Palander, Claes-Göran (1996). Göta kanal: kulturvandring i von Platens spår. [Linköping]: [Göta kanalbol.]. Libris 7451499. ISBN 91-630-4689-X 
  • Platen, Baltzar von (1806). Afhandling om canaler genom Sverige med särskildt afseende å Wenerns sammanbindande med Östersjön. Författad af Balzar B. v. Platen. ... Tvänne special-chartor åtfölja. Örebro, tryckt hos Nils Magnus Lindh, 1806.. Örebro. Libris 8231126 
  • Platen, Baltzar von; Telford Thomas (1809). Berättelser samt kostnads- och ersättnings-förslag rörande den föreslagna Göta kanalen./(Baltzar Bogisl. v. Platen. Thomas Telford.) Stockholm, tryckte hos Carl Delén, 1809.. Stockholm. Libris 2408975 
  • Strömbäck, Lars (1993). Baltzar von Platen, Thomas Telford och Göta kanal: entreprenörskap och tekniköverföring i brytningstid. Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 92. Stockholm: Symposion graduale. Libris 7607450. ISBN 91-7139-136-3 (inb.) 
  • Svahn, Willy; Nordholm Brita (2004). Göta kanal: den blå vattenvägen genom Sverige. Örebro: Gullers. Libris 9746980. ISBN 91-88238-45-8 (inb.) 
  • Torgny, Ove (2001). Göta kanal: en resa på tvärs. Ängelholm: Skåneförl. Libris 8381272. ISBN 91-87976-16-1 
  • Torgny, Ove (2002). ”Kryssning för landkrabbor”. Populär historia 2002:4,: sid. 14-23 : färgill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822.  Libris 8526349

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]