Bredablick (mytologi)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Breidablick)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bredablick (isländska: Breiðablik,[1] ”den vida omkring glänsande”) var i nordisk mytologi guden Balders boning.[2]

Bredablick omtalas endast i Grímnismál – i det avsnitt som räknar upp och numrerar gudarnas boningar i himlen – samt i Snorre Sturlassons förklaring av samma text i Gylfaginning, kapitlen 17 och 22. Enligt Sigurd Agrell, som trodde att gudaboningarna motsvarade zodiakens ”hus”, skulle Bredablick vara stjärnbilden Tvillingarna.[3][a]

Bredablick nämns i Grímnismál 12 som gudaboning nummer sju:

Breiðablik eru in sjaundu,
en þar Baldr hefir
sér of gerva sali,
á því landi,
er ek liggja veit
fæsta feiknstafi.
Den sjunde är Breidablick:
där har Balder
byggt sig en ståtlig sal
på den mark
där det finns minst
av dödliga dråprunor.[6]

Feiknstafir (strofens sista ord) betyder ”skräckrunor” eller något som vållar ofärd och skräck.[7] Balder har alltså bebyggt den fredligaste och minst skräckinjagande plats som han kunnat finna.

Snorre anknyter till denna strof på två ställen i Gylfaginning. I kapitel 17 säger han att Bredablick är den vackraste plats som finns i himlen, och i kapitel 22 – där han beskriver Balder i ordalag som närmast påminner om Vite Krist – säger han om Bredablick att ”på den orten får intet orent finnas”. (Í þeim stað má ekki vera óhreint.)[b]

Breiðablik är ett ungt namn; det är knappast äldre än dikten Grímnismál där dess första bevarade förekomst finns.[9]

Balders boning har fått låna sitt namn till en del andra byggnader som har byggts under nya tiden, till exempel tornet BredablickSkansen i Stockholm och en restaurang på toppen av Mösseberg ovanför Falköping. Namnet används även i andra sammanhang där man vill betona vidsynthet i bokstavlig eller överförd bemärkelse.

Det finns även Breidablick i Finland: på Åland, samt i Hangö – på detta senare ställe hålls sommarläger för skolbarn[10].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Balder var den ljuse dioskuren, ”en års- och ljusgudomlighet” enligt Agrell, medan Höder var hans mörka (”blinda”) motpart. (Jämför Castor och Pollux.) Agrells forskning rörande detta byggde på Finnur Magnússons upptäckt, publicerad i Den ældre Edda, 1821, att gudarnas boningar motsvarade astrologins tolv solhus. Se inledningen[4] samt kommentardelen till Grímnismál.[5]
  2. ^ Det är knappast städning som åsyftas. ”He [Snorre] surely had in mind Baldr's ’goodness’”, skriver John Lindow.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sjögren, Peter A.: Bredablick i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 2 september 2015.
  2. ^ ”Bredablick - Uppslagsverk - NE.se” (på sv). www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bredablick-(2). Läst 11 januari 2018. 
  3. ^ Sigurd Agrell, Senantik mysteriereligion och nordisk runmagi: en inledning i den nutida runologiens grundproblem, kapitel 3, Stockholm 1931.
  4. ^ Den ældre Edda, inledning
  5. ^ Den ældre Edda, anmærkninger
  6. ^ Översättning: Lars Lönnroth.
  7. ^ Finnur Jónsson och Sveinbjörn Egilsson, Lexicon Poeticum. Ordbog over det norsk-islandske skjaldesprog, København 1931. Uppslagsord: feiknstafir
  8. ^ John Lindow (2001), Norse Mythology: A Guide to the Gods, Heroes, Rituals, and Beliefs, Oxford University Press, s.88. ISBN 978-0-19-515382-8
  9. ^ Rudolf Simek (2007), Dictionary of Northern Mythology, D.S. Brewer, s.44. ISBN 978-0-85991-513-7
  10. ^ "Breidablick". Arkiverad 2 november 2010 hämtat från the Wayback Machine. Folkhalsan.fi. Läst 23 mars 2013.